text
stringlengths 1
151k
| label
listlengths 1
12
| dokID
int64 73.1M
127M
| dokNr
int64 1
341k
| dokKod
stringclasses 2
values | full_cpc_codes
listlengths 1
39
|
|---|---|---|---|---|---|
1, Anordning vid tvättningsanläggningar för fordon eller liknande och av det slag, som bestå av minst en spolarm (6) anordnad rörligt längs en företrädesvis ändlös bana (4) i förhållande till och kring ett stillastående fordon (3), kännetecknad därav, att banan (4) är anordnad förskjutbar väsentligen i fordonets (3) längdriktning och/el ler huvudsakligen i dess tvärriktning, 2, Anordning enligt patantkravet I, kännetecknad d ä r - a v, att den ändlösa banan (4) är anordnad väsentligen horisontellt och placerad på en nivå ovanför stt fordons (3) största höjd, 3. Anordning enligt patentkraven I och 2, kännetecknad av organ (19, 20) vilka äro anordnade att avkänna fordonets (3) längd och/eller bredd och vilka öro avsedda stt reglera arbetsslaget hos drivanordningar (10, 18) för banans (4) förskjutning i horisontalplanet, 4. Anordning enligt patentkraven 1-3, kännetecknad d är -a v, att banans (4) utsträckning i horisontalplanet svarar väsentligen mot horisontal projektionen för minsta förekommande fordonsstorlek,
|
[
"B60S"
] | 73,345,594 | 340,760 |
B
|
[
"B60S3/04"
] |
ingress angivna typen. Till grund för föreliggande uppfinning ligger uppgiften att åstadkomma en stänkskärm, som har samma utseende som en tunn reflekterande metallplåt, men består av huvudsakligen plast och har alla dess egenskaper. Denna löses enligt uppfinningen genom att stänkskärmen ges kännetecknen i patentkraven. Därigenom erhåller stänkskärmen trots en av plast bestående och dessutom korrosions fri yta en metalliskt glänsande effekt, eftersom folien kan synas och reflektera ljus genom det genomsynliga plastskiktet. Speciellt fördelaktigt är det, då folien är profilerad såsom re-flektionsyta, företrädesvis i form av en prismaformig räffling, eftersom denna ger en ännu kraftigare reflektion. Enligt ett ytterligare drag hos uppfinningen är metallfolien anordnad såsom strömledare för en strömkrets, varvid anslutningsdelar är införbara tvärs metallfolien och åtminstone in till denna. Därigenom är det möjligt att inom hela det område eller de områden, i vilket eller vilka metallfolien är anordnad i skärmen,
|
[
"H01R",
"H01B",
"B62J",
"B29C"
] | 73,345,595 | 340,761 |
B
|
[
"B29C70/885",
"H01R4/2479",
"H01R4/2475",
"H01B7/00",
"B62J15/00"
] |
1. Anordning för energiöverföring mellan fartyg och propellernav vid ställbara propelleranläggningar, särskilt för överföring av energi för "bladstigningsändring, kännetecknad därav, att ovridbart i förhållande till fartygsskrovet är anordnat minst ett magnetsystem (1), vilket över en eller flera för vidareledning av magnetfältet lämpligt utbildade delar av navhuset- en eller flera i det inre av navet eller navhuset befintliga induktionsdelar (3) samt överföringselement (5) är verksamt förbundet med propellerbladen. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att magnetsystemet (1) är utfört som likströmsmatad elektromagnet. 3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att magnetsystemet (1) är utfört för en vridfältalstring vid matning med växelström. 4. Anordning enligt krav 1 och 3?kännetecknad därav, att vridfältriktningen är omkastbar och att vridfältets varvtal är större än propelleraxelns (6). 5. Anordning enligt krav 1 och 2 eller 3, kännetecknad därav, att de för vidareledning av magnetfältet lämpligt utbildade delarna av navhuset äro
|
[
"B63H"
] | 73,345,597 | 340,763 |
B
|
[
"B63H3/06"
] |
1. Tryckorgan för manövrering av en möbeldörr, kännetecknat därav, att detsamma består av en arm (5), vilken vid en ände slutar med ett huvud-(5b), som är avsett att beröras för att tilldelas en tryckkraft, och vilken vid den andra änden slutar med ett utsprång (5c) avsett att utöva ett tryck mot dörrens (3) inre sida och vidare vid sitt mittavsnitt har ett lager öppet (5d) begränsat av armens (5a) kropp och av ett utsprång (9) tillräckligt tunt för att, med hänsyn tagen till anordningens material, lagret (5d) skall kunna elastiskt öppna sig tillräckligt mycket för att vid placeringen av tryckorganet (5) i skåpet detta lager skall gå till samverkan med en vertikal axel (6), som utbildats tillsammans med skåpet (2). 2. Tryckorgan enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att öppningar (7, 8) äro utbildade i skåpkroppen (2) för att tillåta fri genomgång av tryckorganets huvud (5b) och utsprång (5c). 3. Tryckorgan enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknat därav, att för att åstadkomma ett automatiskt återförande till viloläget av tryckorganet (5) efter en manuell tryckpåverkan förefinns en med tryckorganet fast förenad bladfjäder (10), vars fria ände är anordnad att stöda mot skåpkroppens (2) inre sida. ASFÖHM
|
[
"E05B",
"A47B"
] | 73,345,600 | 340,766 |
B
|
[
"E05B17/0033",
"A47B95/02"
] |
kännetecknen. Ytterligare jfördelar hos uppfinningen framgår av följande detaljerade beskrivning av en utföringsform av densamma som företages i -anslutning till bifogade ritning. Figur 1 är en längdsektion genom ett uppfinningsenligt hydropneu-matiskt fjädringselement, visat i utfjädrat läge. Figur 2 är en längdsektion genom samma fjädringselement, visat i infjädrat läge. På ritningen betecknar 1 en av ett flertal delar sammanbyggd arbets-cylinder. Arbetscylindern innefattar en rorformad mittdel 2 som i sin på ritningen nedåt till vända ände är försedd med en invändig gänga 3 och i sin på ritningen uppåtvända ände utvändigt är ned-svarvad och försedd med en utvändig gänga 4. Mittdelen har vid sitt mittparti tre stycken väggen genomgående hål, ett cylindriskt hål 5 samt två koniska hål 6 vilka vidga sig utåt och bildasäte för cylindriska kulor 7« Till arbetscylindern hör även ett på mittdelens utvändiga gänga 4 gängat ändstycke 8, som efter gängan har en ur-borrning 9 vars diameter är lika stor som mittdelens innerdiameter och tillsammans med denna bildar arbetscylinderns cylinderrum 10. En urborrning 11 med mindre diameter än cylinderrummets är upptagen i änden av urborrningen 9« Invid gängan mot mittdelens har ändstycket en lika stor ytterdiameter som detta och ytterdiametern växer sedan räknat i riktning från mittdelen via en hålkäl 12 till en ansats 13 för sedan ökas ytterligare ett steg och avslutas i en fläns 14» Ändstycket avslutas med ett öra 15 i vilket trycklast kan påföras arbetscylindern. En kanal 16 är upptagen i ändstycket vid urborrningens 11 slut så att den genomgår flänsen 14 i radiell riktning invid örat så att det råkar kanalen 16 och bildar fäste för en vätskepåfyllnings-ventil 18. Arbetscylindern innefattar även ett i mittdelens invändi-ga gänga 3 igängat lagerstycke 19 som utvändigt är i princip lika utformat som ändstycket 8 beträffande ytterdiametern invid mittdelen, en hålkäl 20, en ansats 21 och en fläns 22. Lagerstycket har vidare ett genomgående axiellt hål 23 vilket har något mindre diameter än arbetscylinderns cylinderrum 10 samt vid lagerstyckets ytterände är utvidgat till ett lagersäte 24 för en dubbeltätning 25 som är inrättad att avtäta en i hålet 23 förskjutbart lagrad kolvstång 26. V;:T:: : : : 340767 3. Kolvstången har en sådan längd att den i ett i arbetscylindern helt inskjutet läge sträcker sig in i ändstyckets 8 urborrning 9. På kolvstångens inre ände är medelst en skruv 27 fäst en anslags-bricka 28 vars diameter är större än kolvstångens diameter men mindre än cylinderrummets innerdiameter så att ett väl tilltaget spel förefinnes mellan brickan och cylinderrumsväggen. Stångens yttre utanför arbetscylindern belägna ände är utbildat med ett lastinföringsöra 29. På arbetscylindern 2 är trädd en elastisk slang 30 som sträcker sig mellan ansatserna 13 och 21 till vilka den är fastklämd med klämringar 31. Slangen anligger med förspänning mot arbetscylinderns yttervägg och täcker därvid för de tre i rad efter varandra i mittdelens 2 vägg upptagna väggen genomgående hålen 5, 6 och håller kulorna 7 på plats i de koniska hålen 6. Över hålen 5, 6 är slangen förstärkt medelst en förstärkningsplåt 32. På ändstyckets och lagerstyckets flänsar är medelst svetsar 33» 34 fäst ett mellan flänsarna gående rör 35 så att mellan detta, slangen och flänsarna bildas en gasreservoar %, En gaspåfyllningsventil 37 är idragen i ett i lagerstyckets fläns axiellt gående gängat hål 38 som står i förbindelse med gasreservoaren. Den uppfinningsenliga hydropneumatiska fjädringselementets funktion skall nu närmare beskrivas. Fjädringselementets gasreservoar laddas först med tryckgas till ett tryck som med ungefär 15$ understiger det vätskearbetstryck som därefter vid ifyllning av vätska i arbetscylindern uppladdas i denna och för kolvstången till ett i figur 1 visat fullt utfjädrat läge i vilket anslagsbrickan 28 anligger mot lagerstyclcets inre ände. På grund av gas- och vätsketrycket förefinnes nu en närmelsevis konstant motkraft i fjädringselementet när detta hoptryckes av en motkraften övervinnande trycklast som påföres detta via öronen 15 och 2$. Vid en sådan belastning av fjädringselementet föres kolvstången in i arbetscylindern och tvingar tryckvätskan i cylinderrummet att strömma genom hålen 5 och 6 och utvidga slangen 30 så att en vätskereservoar 39 bildas mellan denna och arbetscylinderns yttervägg. Slgur 2 visar kolvstången i fullt inskjutet läge i arbetscylindern. Minskas trycklasten på fjädringselementet så att den understiger motkraften i elementet tryckes vätskereservoaren under inverkan av gastrycket i gasreservoaren åter samman och driver därvid tryckvätskan i vätskereservoaren genom hålet 5 tillbaka in i arbetscylinderns cylinderrum 10 och orsakar därvid att kolvstången föres till 340767 4. sitt yttre läge i arbetscylindern. Eftersom tryckvätskan vid kolvens inskjutning i arbetscylindern strömmar ut från arbetscylindern genom tre häl 5, 6 men vid kolvens utskjutning ur arbetscylindern strömmar in i den sistnämnda endast genom ett hål 5» går inskjutningsförloppet relativt snabbt och utskjutningsförloppet relativt långsamt. Så tidsavpassade fjädringsförlopp hos det uppfinningsenliga hydro-pneumatiska fjädringselementet gör dettalämpligt att användas, exempelvis såsom en automatisk dörrstängare, där dörren snabbt skall kunna öppnas men sakta skall stängas. Ett annat exempel är en användning såsom fjädringselement i en traktordragen kultivator för att hålla kultivatorns kultiveringsorgan pressat ned i marken. Tid organets ingrepp med en markfast sten övervinnes fjädringselementets motkraft under en snabb uppsvängning av organet från stenen så att ingreppet med denna förloras, varefter organet långsamt återsvänges ned mot marken sedan stenen passerats. Ehuru ovan beskrivits och på ritningen visats en utförandeform av uppfinningen är det tydligt att uppfinningen ej får anses såsom begränsad till detta utförande, utan uppfinningen omfattar jämväl varje modifikation och variation som inses av fackmannen och faller inom ramen för den i bifogade patenkrav angivna uppfinningstanken. -"";M./' "¦ -: 340767 5. Patentkrav 1. Anordning vid ett hydropneumatiskt fjädringselement som innefattar en inre med tryckvätska fylld, i båda ändarna sluten arbetscylinder (2), en genom en avtätad öppning (23) i arbetscylinderns ena ände i cylindern
|
[
"F16F",
"E05F",
"A01B"
] | 73,345,601 | 340,767 |
B
|
[
"F16F9/346",
"A01B61/046",
"F16F9/5165",
"F16F9/092",
"E05F3/00"
] |
./. En utföringsform skall nu beskrivas i anslutning till bifogade ritning, där fig 1 visar ett schematiskt snitt genom en drivhylsa med och utan anordningen enligt uppfinningen. Ett antal drivkrutremsor 1 har sytts, limmats eller på annat lämpligt sätt fästats vid ett antal trådar eller band 2 så att remsorna kommer att ligga i huvudsak vinkelrätt mot banden 2 och så att remsorna kommer att ligga på ett visst avstånd från varandra. Banden 2 med fixerade krutremsor 1 kapas sedan i sådana längder att bandet när det rullas ihop får en sådan diameter att det lätt kan införas i en patronhylsa 3- Praktiska försök har visat att även band eller vanlig cellulosatejp ger en viss effekt på spridningen i ut-gångshasighet, men fästes krutremsorna på detta sätt förbrännes den yta på stripsen som är limmad eller tejpad dåligt varvid sämre skjutresultat erhål-les. Det bästa resultatet har uppnåtts då krutstripsen sammanfogats med bomullstråd eller annan likvärdig tråd som sytts på maskin och där någon form av knutar bildats mellan varje stygn. Man erhåller då krutstripsen rullas en mycket luftig blandning av strips (se fig 2). Vid normal laddning (se fig 1) synes tydligt hur krutstripsen fördelar sig i buntar som delvis klibbar ihop. Utföringsexempel. Det hittills bästa resultatet har nåtts med en drivladd-ning för 8,4 cm rekylfritt pansarvärnsvapen bestående av 0,40 x 15 x 167 mm remsor av krut (strips) som sytts fa-st med flera stygn i varje strips och med ett mellanrum mellan varje strips på ca 3 nim. Trådstorlek har varit nr 30 och laddningsvikten har varit ca 350 g vilket motsvarar ung 300 strips. Vid praktiska försök befanns att krutet verkar bli "livligare" dvs det avger mer av sin energiinnehåll varför också mynningstrycket i eldröret blir lägrfc och man får en jämnare tryckuppgång, mindre spridning i utgångshastighet och rekylenergi (vn - ER), mindre awikningsvinklar hos projektilen samt 3 340768 minskat krututkast, speciellt vid låga temperaturer (- 40 C). Det händer nämligen rätt lätt att kvarvarande, oförbrända strips vid denna temperatur låser granaten vid laddning vilket givetvis är olämpligt. En ytterligare fördel med uppfinningen är att bandet med krutremsorna på är förvånansvärt starkt, vilket underlättar långt driven maskinell hantering och minskar kasseringen. Patentkrav 1. Anordning vid drivladdning speciellt för grovkalibrig ammunition, varvid drivladdningen består åv ett antal i en patronhylsa (3)
|
[
"F42B",
"C06B"
] | 73,345,602 | 340,768 |
B
|
[
"F42B5/16",
"C06B21/00"
] |
1. Anordning vid ett elektriskt tändrör för projektiler innefattande en hög-frekvensoscillator med ett i oscillatorkoppling anordnat förstärkarelement, t ex en transistor (T1), samt en antenn (a) för utsändning av en från oscillatorn avledd högfrekvenssignal, vilken antenn även tjänar för mottagning av från föremål i projektilens närhet reflekterade signaler, varvid genom sammansättning av utsänd och mottagen signal under ömsesidig rörelse mellan antennen och det reflekterande föremålet alstras en periodisk variation i oscillatorns svängningstillstånd, vilken variation eller s k doppler-signal utnyttjas för initiering av tändröret, kännetecknad av att doppler-signalen är avledd från oscillatorn med hjälp av en till oscillatorn hogfrekvensmåssigt kopplad detektor innefattande ett likriktarelement, lämpligen en transistor (T„), som är utfört att likrikta överkopplad signal och avge en spänning som varierar i takt med amplituden på högfre-kvensoscillatorns svängning, och att denna spänning är återmatad till en styrelektrod i oscillatorn via ett filter (R. C_) som spärrar dopplerfrekvenserna men släpper igenom likspänningskomponenten och långsamma variationer i nämnda spänning, varvid den återmatade spänningen har sådan polaritet att variationer i oscillatorns svängningsamplitud motverkas genom negativ återkoppling i den bildade slutna regleringskretsen. 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad, av att detektorn består av en till oscillatorkretsen induktivt kopplad slinga (L„) i serie med en transistor (Tp) och ett motstånd (R„), varvid doppler-signalen tas ut från förbindningspunkten mellan motståndet och transistorn, vilken punkt är kopplad via nämnda filter ( R. C ) till basen hos en återkopplingstransistor (T») vars emitter är ansluten till baselektroden i oscillatortransistorn (T1).
|
[
"F42C"
] | 73,345,603 | 340,769 |
B
|
[
"F42C13/04"
] |
Föreliggande uppfinning skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritning, som i fig. 1 schematiskt visar en larmanordning enligt föreliggande uppfinning. Fig» 2 visar en i 15 anordningen ingående induktiv kopplingslänk i form av en transforma-torkopplingslänk. Fig. 3 visar ett ytterligare utförande av en transformatorkopplingslänk enligt uppfinningen, och fig. 4 visar en detalj av en transformatorkopplingslänk. Den i fig. 1 visade anordningen består av en larmtillstånds- 20 avkännande krets i form av en bryggbalanskoppling allmänt betecknad 1. Bryggbalanskopplingen innefattar tre impedanser 2,.3 och 4, varvid bryggkopplingen matas med växelspänning från en spännings- 340770 2 källa 5. I bryggkopplingens balansdiagonäl är inkopplad en i och för sig känd larmanordning 6. En gren av bryggan, här betecknad 7, är förbunden med en primärlindning 8 anbragt på en kärna 9. I in-duktiv koppling till primärlindningen 8 är anordnad en sekundärlind-5 ning 10. Sekundärlindningen 10 är ansluten till en krets bestående av en impedans 11 och en i serie med denna kopplad larmkontakt 12. Kretsen 11 och 12 bildar en s.k. vilströmskrets. Vilströmskretsen är sådan att den tillsammans med primär- och sekundärlindningen 8, 9, 10 bildar en bryggan 1 balanserande impedans. Så länge kontakten 10 12 således är sluten, hålles bryggan i balans och larmanordningen 6 är overksam. Så snart larmkontakten 12, som exempelvis ingår i ett inbrottsindikeringssystem i båten, brytes, uppstår obalans i bryggkopplingen och larmanordningen 6 kommer i verksamhet. Primärlindningen 8 med kärnan 9 och sekundärlindningen 10 15 bildar således en induktiv kopplingslänk i form av en delbar transformator, som företrädesvis är belägen invid bryggan eller båten. Skulle sålunda båten avlägsnas från bryggan, måste antingen transformatorn tas isär eller ledningen kapas, varvid även i detta fall obalans uppstår i bryggkopplingen och larm utlöses. 20 Rent praktiskt kan det vara lämpligt att utföra den induk- tiva kopplingslänken såsom exempelvis framgår av fig. 2, dvs. att den ges en stickkontaktliknande utformning. Vid anordningen enligt fig. 2 är primärlindningen 8 anbragt på en kärna 9, som ingår i en stift-tagdel 13 försedd med ett omgivande cylindriskt hölje 14. För sam- 25 verkan med stifttagdelen är anordnad en hylstagdel 15, i vilken sekundärlindningen 10 är anbragt. såsom framgår av fig. 2 är lind-ningarna lämpligen ingjutna i något skyddsmaterial för förhindrande av mekanisk åverkan. I praktiken är det således lämpligt att vid båtbryggan fast anbringa en stifttagdel och på änden av en elektrisk 30 ledning, som är ansluten i båten, anbringa en hylstagdel 15. Givetvis kan för mekanisk arretering av de båda delarna i och för sig kända snäpporgan anbringas i de sammanförbara delarna för inbördes samverkan. Fig. 3 visar en annan utföringsform av en induktiv kopp- 35 lingslänk enligt uppfinningen. Vid denna är primärlindningen 8 anbragt på en kärna 16 uppvisande en luftspalt 17. Sekundärlindningen 10 är härvid utformad för mekanisk samverkan med luftspalten 17. Fig. 4 visar en enkel utföringsform av en sekundärlindning 10 utförd endast i form av en till ett U formad ledningsdel, dvs. utgörande ett 40 1indning svarv. 3 340770 Inom ramen för uppfinningen kan givetvis ett flertal ut-föringsformer tänkas. Det är således icke nödvändigt att den larm-tillståndsavkännande kretsen utgöres av en balansbryggkoppling, utan kan utformas som en impedansmätningskrets eller liknande. 5 Vidare kan i vissa utföranden impedansen 11 elimineras, förutsatt att larmkontaktkretsen tillsammans med den induktiva kopplingslänken bildar balans eller neutraltillstånd i den larratillstandsavkän-nande kretsen. ftatentkrav 1. Elektrisk larmanordning innefattande en larmtillståndsav-kännande krets, i förbindelse med en larmkontaktkrets eller liknande i den anordning, som skall skyddas och/eller övervakas, vilken larm-tillståndsavkännande krets är sådan att den avkänner ändringar i- 5 impedansen i larmkontaktkretsen, kännetecknad av att förbindelsen mellan den larratillståndsavkännande kretsen och larmkontaktkretsen utgöres av en tranformator med primär- och sekundär-lindning, vilka är lätt mekaniskt lösbara från varandra, vilken transformator i sammanfogat tillstånd är sådan, att den kan transfor- 10 mera impedansvärdet hos kretskompletterande element innefattande i larmkontaktkretsen för elektrisk samverkan med den larmtillstånds-avkännande kretsen. 2. Elektrisk larmanordning enligt krav 1, kännetecknad av att primärlindningen är ansluten till den larmtillstånds- 15 avkännade kretsen och sekundärlindningen till larmkonaktkretsen. 3. elektrisk larmanordning enligt krav 2, kännetecknad av att transformatorn har stickkontaktliknande utformning, varvid primärlindningen är anbragt på stifttagdelen och sekundär-lindningen i hylstagdelen. 20 4. Elektrisk larmanordning enligt krav 3, känneteck- nad av att den stomme primärlindningen är anbragt på i stifttagdelen utgöres av magnetiskt ledande material. 5. Elektrisk larmanordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att primärlidningen är anbragt på en kärna med 25 luftgap, varvid sekundärlindningcn är utformad för samverkan med __ nämnda luftgap. ___ ____ _________
|
[
"G08B"
] | 73,345,604 | 340,770 |
B
|
[
"G08B13/22"
] |
1. Anläggning för överföring av informationer med ett flertal deltagande stationer, särskilt ljussignal-talanläggning i sjukhus och liknande vårdanstalter, kännetecknad av att enligt tekniken för tidsmultiplex eller dylikt arbetande anordningar (2, 3, 4, 5) är inrättade, vilkas apparater (6 - 14) såsom telefonapparater, signalapparater, ljussignaltablåer, huvud- och understationer för ljussignalapparater, rumshögtalare, sängkombinationer, dörrkombinationer, rumslampor, stationstelefonapparater, samtliga är utrustade med enhetliga anslutningar (19), för vilkas anslutning likaledes enhetliga anslutningsdosor (15) är inrättade, varvid ledningar med samma antal ledare slutar vid var och en av anslutningsdosorna och varvid dessa ledningar är anslutna såsom parallell-avgreningsledningar till ett ledningssystem (1), som uppvisar samma ledar-antal, särskilt ett ringnät. 2. Anläggning enligt krav 1, känn e. tecknad av att apparaterna är inrättade att kunna förbindas med anslutningsdosorna (15) över enhetligt utformade insticksförbindningar (19).
|
[
"H04M"
] | 73,345,606 | 340,772 |
B
|
[
"H04M11/027",
"H04M7/08"
] |
kännetecknen. I det följande beskrives i detalj en utförningsform av uppfinningen under hänvisning till bifogade ritning., på vilken fig. 1 är en fragmentarisk perspektivvy, som visar en utföringsform av uppfinningen anordnad vid en ytterdörr, fig. 2 visar ett kopplingsschema Över utföringsformen enligt fig. 1, varvid åskådliggörande vågformer är visade vid utvalda punkter i anordningen, och fig. 3 visar ett elektriskt kopplingsschema över en modifikation av en del av kretsen enligt fig. 2. Den i fig. 1 visade ingången inbegriper en dörr 10, som är monterad på vanligt sätt med hjälp av gångjärn 12 på ena sidan om en dörrinfattning 14. Dörren 10 är försedd med en konventionell låsmekanism (icke visad), som låser dörren i det stängda läget och som frlgöres efter vridning av en knopp 16, så att dörren kan öppnas. En dubbelalarmenhet 18, som utgör en utföringsform av föreliggande uppfinning, är monterad på insidan av dörren 10 strax ovanför knoppen 16. Alarmenheten 18 har såsom framgår formen av en liten rektangulär låda och är helt inbyggd med undantag av vissa yttre mekaniska förbindelser. Såsom framgår av fig. 1 finns en kedjelåsplatta 20 på infattningen 14 i närheten av alarmenheten 18. En låskedja 22 kan i sin ena ände fästas vid plattan 20. Kedjans 22 andra ände är fäst vid en kedjeförankring 24 på alarmenheten 18. Plattan 20, kedjan 22 och förankringen 24 samverkar under åstadkommande av en kedjelåsmeka-nism, vilken tillåter att dörren 10 öppnas något men förhindrar ytterligare öppning av dörren. En knapp 26 för dörringklocka är monterad på utsidan av dörren 10 och är mekaniskt ansluten till omkopplingsorgan inuti alarmenheten 18 på ett sätt som kommer att framgå av det följande. 340773 3 Det finns dessutom ett bimetalliskt termostatelement 28, som är monterat inuti alarmenheten 18. Elementet 28-är anordnat att böjas i beroende av den omgivande temperaturen, när denna överstiger föreskrivna gränser och att sålunda påverka vissa omkopplingsorgan i anordningen. Alarmenheten 18 kommer i funktion i beroende av antingen a) alltför kraftig spänning av låskedjan 22, b) tryckning av knappen 26 för dörringklockan eller c) böjning av det bimetalliska termostatelementet 28. För var och en av dessa tänkta fall kommer alarmenheten 18 att utsända olika ljud. Dvs alltför kraftig spänning av låskedjan 22 medför att enheten 18 utsänder ett sirenljud med en speciell känsla av överhängande fara, tryckningen av dörrningklockans knapp 26 medför att enheten 18 utsänder ett ringljud och böjning av det bi-metalliska termostatelementet 28 medför att enheten 18 utsänder ett horn- eller summerljud. Således kommer enheten 18 att påverkas på olika sätt i olika situationer, vilket gör det möjligt för en person i närheten att omedelbart sluta sig till den bestämda situationen i enlighet med den typ av ljud man hör utan att han först behöver gå till dörröppningen för att se vad som har orsakat störningen. Såsom framgår av fig. 2 är de elektriska kretsar, som bildar alarmenheten 18, uppdelade med hjälp av streckade linjer A och B i tre separata sektioner, vilka inbegriper en styrgenerator 30, en ton-frekvensgenerator 32 resp. en strömförsörjnings- och utgångskrets 34. Var och en av sektionerna tillföres ström genom en gemensam positiv ledning 36 och en gemensam negativ ledning 38. Dessa ledningar sträcker sig genom anordningen från batterierna 40, som är anordnade i enheten 34. En normalt öppen huvudströmställare 42 är anordnad i serie med batteriet 40 och tjänar till att ansluta detsamma till den positiva ledningen 36. Den normalt öppna strömställaren 42 kan slutas på olika sätt såsom kommer att framgå mera detaljerat i det följande. Styrgeneratorn 30 inbegriper en dubbelbasdiod 44, vars ena basklämma är ansluten till den negativa ledningen 38 och vars andra basklämma är ansluten via ett motstånd 46 till den positiva ledningen 36. En svepgeneratorkrets är också anordnad i styrgeneratorsektionen 30. Denna svepgeneratorkrets innefattar ett svepmotstånd 48 och en svepkondensator 50, vilka är seriekopplade mellan de positiva och negativa ledningarna J>6 respektive 38. Dubbelbasdiodens 44 emitter- 340773 4 klämma är ansluten till en punkt 52 mellan svepmotståndet 48 och svepkondensatorn 50. En strömställare 54 till ringklockan kan omställas mellan ett första läge med förbindelse med punkten 52 och ett andra läge med förbindelse med ledningen 56, vilken sträcker sig från punkten 58 mellan motståndet 46 och dubbelbasdioden 44. Strömställaren 54 är förbunden med den rörliga delen i strömställaren 60 för hornljud, vilken strömställare kan omställas mellan ett första läge med förbindelse till en förbiledning 62 och ett andra läge med förbindelse med änden av motståndet 64 med variabel impedans. De motsatta ändarna av ledningen 62 och den variabla impedansen 64 är anslutna till en tonregleringsledning 66, som är kopplad till generatorn 32. Tongeneratorn 32 innehåller en astabil eller självsvängande multivibrator 33- Denna multivibrator innehåller multivibratortran-sistorer 68 och 70 av NPN-typ. De båda transistorernas emittrar är båda anslutna till den negativa ledningen 38, medan deras kollektorer är anslutna via kollektormotstånd 72 respektive 74 till den positiva ledningen 36. Transistorerna 68 och 70 är korskopplade mellan sina kollektorer och baser medelst tidsfördröjningskretsar. Dessa tidsfördröjningskretsar inbegriper kondensatorer 76 och 78, vilka är kopplade mellan basen i den ena transistorn och kollektorn i den andra och vice versa. Tidsinställningskretsarna innehåller vidare var och en ett motstånd 80 och 82, som är kopplat mellan en tillhörande transistors basklämma och tonregleringsledningen 66. Tonregleringsledningen 66 bildar således en del av de båda fördröjningskretsarna. Det torde observeras att denna ledning är förbunden via styrgeneratorn 30 med den positiva ledningen 36. Styrgeneratorn 30 har till uppgift att variera impedansen mellan tonregleringsledningen 66 och spänningsledningen 36. Detta påverkar i sin tur funktionskarak-teristikorna hos tidsinställningskretsarna och styr därigenom multi-vibratorns 33 utgångsfrekvens. Anordningen innefattar vidare en variabel kondensator 84 och en normalt öppen strömställare 86 parallellt med tidskondensatorn 78. Utgångssignalerna från multivibratorn 33 uttages från kollek-torklämman hos transistorn 70 och tillföres via en seriekopplad kopp-lingskondensator 88 och ett shuntkopplat utgångsmotstånd 90 till basklämman hos utgångstransistorn 92 i strömförsörjnings- och utgångskretsen 34. Utgångstransistorn 92 är av PNP-typen och har sin emit-terklämma ansluten till den positiva ledningen och sin kollektor- 340773 5 klämma ansluten i serie med en högtalare 94 till den negativa ledningen 38. De elektriska spänningsvariationer som alstras i tongeneratorn 32 förstärkes och omvandlas således till motsvarande akustiska signaler. Såsom framgår av ritningen är knappen 26 för dörringklockan ansluten till strömställaren 54 för ringklockan, strömställaren 60 för hornet och den normalt öppna huvudströmställaren 42. Det bimetal-liska termostatelementet 28 är i sin tur anslutet till strömställaren 60, strömställaren 86 och den normalt öppna huvudströmställaren 42. Kedjeförankringen 34 är å andra sidan endast ansluten till huvudströmställaren 42. Påverkan av antingen strömbrytarknappen 26, det bimetalliska termostatelementet 28 eller kedjeförankringen 24 medför att de olika strömställare, till vilka de är anslutna, omkopplas från sina inaktiva lägen till sina aktiva lägen. Ehuru de olika förbindelserna mellan de olika strömställarna och de påverkande elementen är visade såsom mekaniska torde det inses av fackmannen att ekvivalenta elektroniska eller elektriska organ, exempelvis styrda kisellikriktare och dylikt, kan användas för att åstadkomma omkopplingsverkan i beroende av påverkan av de olika elementen. Den i det föregående beskrivna alarmanordningen inkopplas när den normalt öppna huvudströmställaren 42 slutes, varigenom batteriet 40 inkopplas i kretsen mellan den positiva och den negativa ledningen 36 resp. 38. Därvid börjar styrgeneratorn 30 och tongeneratorn 32 att arbeta vid en bestämd grundfrekvens och med en bestämd vågform, varvid frekvens- och vågformkarakteristikan bestämmes genom det speciella tillståndet hos de olika strömställarna i elementen vid den tidpunkt då den normalt öppna huvudströmställaren slutes. Kombinationen av vågformerna och arbetsfrekvenserna hos dessa båda element fastställer typen av det ljud som utsändes vid högtalaren 94. Tongeneratorn 32 arbetar på samma sätt som en ordinär multi-vibrator. Dvs multivibratortransistorerna 68 och 70 är ledande under alternerande perioder och initieringen till ledning av var och en av dem medför ett omedelbart avbrott av den ström som går genom den andra transistorn. Respektive transistor leder endast så länge att en laddning på nytt uppbygges över respektive tidskondensator 76 eller 78. När detta inträffar når förspänningen vid basklämman hos den oledande transistorn en nivå, som är tillräcklig för att bringa transistorn till ledning. Detta i sin tur medför att spänningsnivån 340773 6 vid basklämman hos den andra transistorn omedelbart reduceras under stryppunkten för denna transistor. Denna växelvisa ledning fortskrider med en frekvens, som bestämmes av kapacitansen hos tidskondensa-torerna 76 och 78 och den impedans som förefinns mellan varje transistors basklämma och den positiva ledningen 36. Denna impedans varierar såsom tidigare påpekats under styrgeneratorns 30 arbetsskede. Det sätt på vilket styrgeneratorn 30 arbetar för variering av multivibratorns 33 tidsfunktion är såsom följer. För att tidskon-densatorerna 76 och 78 skall erhålla en tillräcklig laddning för omkoppling av deras resp. multivibratortransistorer 68 och 70 är det nödvändigt att strömmen flyter in i dessa kondensatorer via deras resp. tidsmotstånd 80 och 82. Denna ström erhålles från tonreglerings-ledningen 66, vilken är ansluten via styrgeneratorn 30 till den positiva ledningen 36. Styrgeneratorn 30 varierar impedansen mellan den positiva ledningen 36 och tonregleringsledningen 66 och varierar sålunda den frekvens, med vilken tidskondensatorerna 76 och 78 erhåller sina resp. laddningar efter varje omkoppling av transistorernas ledning. De impedansvariationer, som alstras av styrgeneratorn 30, tjänar således till att reglera den frekvens, som alstras av tongeneratorn 32. Under styrgeneratorns 30 arbetsskede flyter ström från den positiva ledningen 36 genom svepmotståndet 48 och till svepkonden-satorn 50, varigenom spänningen vid punkten 52 gradvis ökar. Den hastighet, med vilken denna spänningsökning äger rum, beror naturligtvis på resistansen och kapacitansen hos dessa båda element. När spänningen i punkten 52 överstiger ett givet tröskelvärde, vilket är beroende av de speciella karakteristikorna hos dubbelbasdioden 44, sker ett genombrott, vilket kraftigt minskar impedansen mellan emittera och den nedre basklämman hos transistorn 44, varigenom svepkon-densatorn 50 omedelbart urladdas via transistorn 44 till den negativa ledningen 38. När kondensatorn 50 har urladdats återställes omedelbart emitter-basimpedansen hos dubbelbasdioden 44 och ström som flyter ner genom motståndet 48 ledes ånyo till svepkondensatorn 50, så att denna börjar att återuppladdas med en relativt låg hastighet. Såsom visas medelst vågformdiagrammet (a) i fig. 2 följer således spänningen i punkten 52 ett sågtandmönster, dvs den stiger gradvis till ett givet tröskelvärde och faller sedan abrupt till en lägre nivå. Den hastighet eller frekvens, med vilken detta sker, beror naturligtvis på resistans- och kapacitansvärdena hos motståndet 48 resp. kon- 340773 7 densatorn 50 samt även på tröskel- eller genombrottsspänningen hos dubbelbasdioden 44. Enligt föreliggande uppfinning har denna frekvens ett värde under hörbarhetsnivån. ANVÄNDNING SÅSOM SIRENALARM Såsom ovan omnämnts verkar alarmenheten 18 såsom siren, när låskedjan 22 utsattes för stor spänning. På grund av förbindelsen mellan kedjeförankringen 24 och den normalt Öppna huvudströmställa-ren 42 slutes strömställaren 42 när låskedjan 22 utsattes för kraftig dragning. Därvid erhålles en spänning över positiva och negativa ledarna J6 respektive J8 varigenom såväl styrgeneratorn JO som tongeneratorn 32 sättes i funktion. Under denna tid förblir strömställaren 54, strömställaren 60 och strömställaren 86 i sina i fig. 2 visade lägen. Tonregleringsledningen 66 är sålunda ansluten via ledningen 62 till punkten 52. Såsom följd härav ger de sågtandformade spänningsfluktuationerna i denna punkt motsvarande impedansfluktuationer i tonregleringsledningen 66. Detta i sin tur medför i samverkan med lågimpedansbanan genom ledningen 62 och de olika andra parametrarna i anordningen att multivibratorn oscillerar mellan ungefär 1 200 och 1 800 cykler per sekund. Denna variation följer naturligtvis ett sågtandmönster såsom är åskådliggjort genom vågformen och sker med mindre hastighet än en cykel per sekund. Den resulterande akustiska signal, som erhålles vid högtalaren 94, är ett sirenljud, vilket varierar på sådant sätt att en speciell känsla av överhängande fara förmedlas. Vidare har det konstaterats att denna känsla av överhängande fara icke minskar med tiden, eftersom den inte är den typ av ljud, som med lätthet anpassas av det mänskliga örat. FUNKTION SÅSOM ETT HORNALARM Inkoppling av anordningen såsom ett hornalarm sker genom böjning av det bimetalliska termostatelementet 28 i beroende av den omgivande temperatur, som överskrider ett givet förutbestämt värde, vilket exempelvis skulle kunna inträffa såsom följd av eld i närheten av dörren. När elementet 28 böjes medför detta att den normalt öppna huvudströmställaren 42 och strömställaren 86 båda slutes, vilket i sin tur medför omkoppling av.strömställaren 60. Därvid kommer batteriet 40 att anslutas över de positiva och negativa ledningarna 36 och 38 såsom beskrivits ovan, varigenom styrgeneratorn JO och tongeneratorn J2 sättes i funktion. Omkoppling av strömställaren 60 i styrgeneratorn JO medför att motståndet 64 med variabel impedans inkopplas mellan tonregleringsledningen 66 och den positiva ledningen J6. Följden av denna tillfogade impedans är att den effektivt ökar 340773 8 funktionsfrekvensen hos styrgeneratorn 30 och samtidigt minskar grundarbetsfrekvensen hos tongeneratorn 32. Parametrarna eller värdena på de olika elementen i styrgeneratordelen 30 och tongeneratorn 32 är sådana att tillfogandet av motståndet 64 med den variabla impedansen medför en ökning i styrgeneratorns frekvens till ungefär 30 cykler per sekund och en minskning i grundarbetsfrekvensen hos tongeneratorn 32 till mellan 400 och 600 cykler per sekund. Den resulterande utgångssignalen medför att högtalaren 9^ utsänder ett djupt hornljud med avsevärd volym. Kvaliteten och äktheten hos hornljudet förbättras genom slut-ning av strömställaren 86. Därigenom inkopplas kondensatorn 84 i tidsinställningskretsen till baselektroden för multivibratortransis-torn 68, varmed tidskarakteristikorna på ena sidan om multivibratorn ändras, så att den ena transistorn leder under en längre tid än den andra. Detta ändrar multivibratorkretsens relativa pulslängd och tjänar till att öka ljudet av horntyp i anordningen. FUNKTION SÅSOM EN ALARMRINGKLOCKA När strömbrytarknappen 26 för dörringklockan nedtryckes slutes huvudströmställaren 42 och samtidigt omställes läget för strömställaren 54 och strömställaren 60. Såsom tidigare påpekats medför slut-ning av huvudströmställaren 42 att batteriet 40 kopplas över de positiva och negativa ledningarna 36 resp. 38, så att styrgeneratorn 30 och tongeneratorn 32 sättes i funktion. Impedansvariationen mellan frekvensregleringsledningen 66 och den positiva ledningen 36 följer emellertid icke den sågtandform, som uppträder vid punkten 52 i styrgeneratorn 30. I stället sätter strömställaren 54 tonreg-leringsledningen 66 i förbindelse med ledningen 56 och således med punkten 58 mellan motståndet 46 och dubbdbasdioden 44. Såsom är visat genom vågformen (b) följer den genom denna förbindelse alstrade impedansvariationen mönstret för en fyrkantvåg. Såsom en följd av detta kastas tongeneratorn om till olika funktionsbetingelser då impedansen på tonregleringsledningen 66 ändras abrupt. Denna plötsliga omkastning av en resonansdel, såsom tongeneratorn 32, från det ena tillståndet till det andra simulerar slagen hos en ringklocka och har konstaterats ge ett klockljud vid högtalaren 94. Kvaliteten på klockljudet förbättras genom den samtidiga funktionen hos strömställaren 60, varigenom motståndet 64 med variabel impedans inkopplas i kretsen mellan styrgeneratorn 30 och tongeneratorn 32. Såsom i fråga om hornfunktionen blir klockljuden mera autentiska med hjälp 340773 9 av detta, eftersom den samtidigt ökar grundarbetsfrekvensen hos styrgeneratorn 30 och minskar grundarbetsfrekvensen hos tongeneratorn 32. Motståndet 64 med variabel impedans och kondensatorn 86 för variabel pulslängd är båda reglerbara såsom framgår av ritningen. Värdena för dessa element kan inställas på fabrik för erhållande av en bestämd tonkvalitet för funktion både såsom horn och såsom ringklocka, eller om så önskas kan något lämpligt organ anordnas som tillåter användaren att göra egna justeringar i enlighet med individuella krav eller önskemål. Vad beträffar de andra elementen i anordningen så har följande värden gett speciellt tillfredsställande resultat: Motståndet 46 1,2K ohm Svepmotståndet 48 3,OK ohm Kolléktormotstånden 72, 74 l,OK ohm Tidsinställningsmotstånden 80, 82 12,OK ohm Utgångsmotstånden 90 1,2K ohm Motstånd med variabel impedans 64 5,OK (variabel) Svepkondensatorn 50 100 mfd. Tidsinställningskondensa- torerna 76, 78 47,000 pf. Kopplingskondensatorn 88 10 mfd. Dubbelbasdioden 44 2N2646 Multivibratortransistorerna 68, 70 2N1308 Batteriet 40 6 volt Högtalaren 94 8 ohm I fig. 3 är visat en modifikation av styrgeneratorn 30, vid vilken en PNP-transistor 100, en NPN-transistor 102 och en diod 104 ersätter dubbelbasdioden 44. Ett extra motstånd 106 är kopplat mellan motståndet 46 och den negativa ledningen 38. PNP-transistorns 100 bas är ansluten till en punkt mellan motstånden 46 och 106, och dess emitter är ansluten till punkten 52 mellan motståndet 48 och kondensatorn 50. När spänningen i punkten 52 medför att bas-emitter-spänningen hos PNP-transistorn 100 stiger över transistorns stryp-punkt, börjar transistorn leda och tillåter strömflöde genom dioden 104 och ett kollektorkopplat motstånd 108 till den negativa ledningen 38. NPN-transistorns 102 bas är ansluten till PNP-transistorns 100 emitter och utsattes således för en spänningsökning, när PNP-transistorn börjar leda. NPN-transistorns 102 kollektor och emitter är 340773 10 anslutna mellan punkten 52 och den negativa ledningen ^8. När därför baselektrodpotentialen stiger över strypvärdet tillåter tran-sitorh 102 att kondensatorn 50 urladdas omedelbart. Den verkan som erhålles medelst dessa båda transistorer är densamma som den, som alstras medelst dubbelbasdioden enligt fig. 2. I vissa sammanhang är detta arrangemang med två transistorer mera ekonomiskt trots att det kräver fler element, eftersom den använda elementen är mer konventionella och kan framställas till en lägre kostnad. De i nedanstående tabell givna värdena för olika element i arrangemanget med två transistorer enligt fig. 3 har konstaterats ge tillfredsställande resultat med en anordning, vilkens övriga element har de ovan angivna värdena. Extra Motståndet 106 4,7 ohm Svepmotståndet 48 3,3K ohm Kollektorkopplade motståndet 108 470 ohm PNP-transistorn 100 2N461 NPN-transistorn 102 2N1308 Dioden 104 1N461 Samtidigt som vid anordningen enligt uppfinningen användes ett minimum av element är den ytterst smidig och är påverkbar vid en godtycklig av ett flertal alarmsituationer eller -orsaker. De i anordningen använda elementen kan vidare anordnas mycket kompakt, så att hela enheten kan inbyggas i ett mycket litet hölje. Dessutom kräver de i anordningen använda halvledarelementen mycket liten drivström, varför små batterier av den typ som användes för ficklampor i form av en penna kan inbyggas i anordningen, så att en helt oberoende, fristående enhet kan monteras i lokaler långt bort från tillgängliga elektriska strömkällor. Ehuru uppfinningen beskrivits med avseende på ett speciellt utföringsexempel torde det ligga nära till hands för fackmannen att tänka sig andra utföringsformer inom uppfinningens ram och utan att uppfinningstanken således frångås. PATENTKRAV 1. Selektiv, akustisk alarmanordning för alstring av olika typer av alarmsignaler i enlighet med uppträdandet av störningar av olika slag, innefattande dels en tonsignalgénerator (32) för alstring av elektriska signaler med frekvenser inom hörbarhetsområdet, varvid n 340773 tonsignalgeneratorn är anordnad att normalt alstra elektriska signaler, vilka varierar vid en grundfrekvens, dels en signalomvandla-re (94) för omvandling av de elektriska signalerna till motsvarande akustiska signaler, och dels en styrgenerator (30) anordnad att variera utgångsfrekvensen från tonsignalgeneratorn, varvid styrgeneratorn har en grundfrekvens, som ligger under hörbarhetsområdet, kännetecknad av dels flera omkopplingsorgan (54, 60), vilka är anordnade att koppla tonsignalgeneratorn och styrgeneratorn på sådant sätt, att olika kombinationer av tillstånd hos omkopplingsorganen medför att styrgeneratorn varierar en grundfrekvens hos tonsignalgeneratorn och åstadkommer olika typer av akustiska alarmsignaler i signalomvandlaren, dels ett flertal störnings-avkännande organ (22, 26, 28), vart och ett påverkbart av en viss typ av störningar, och dels organ, som förbinder de störningsav-kännande organen med nämnda omkopplingsorgan på sådant sätt, att vart och ett av de störningsavkännande organen indikerar en viss typ av störningar genom att ge upphov till en viss kombination av tillstånd hos nämnda omkopplingsorgan. 2. Alarmanordning enligt patentkrav 1, kännetecknad a v att impedanselement (64) och nämnda omkopplingsorgan (54, 60) är anordnade att koppla tonsignalgeneratorn (32) och styrgeneratorn (30) på sådant sätt, att olika kombinationer av tillstånd hos omkopplingsorganen ändrar impedansen hos nämnda impedanselement för att bringa generatorerna att arbeta vid olika grundfrekvenser. 3. Alarmanordning enligt patentkrav 2, kännetecknad a v att omkopplingsorganen (54, 60, 86) är anordnade att ändra generatorernas grundfrekvenser i ömseäidigt motsatta riktningar. 4. Alarmanordning enligt patentkrav 1, kännetecknad a v att omkopplingsorganen (54, 60) är anordnade att omkoppla styrgeneratorn (30) på sådant sätt att styrsignaler av olika vågformer alstras. 5. Alarmanordning enligt patentkrav 1, k'!ä:n netecknad a v att omkopplingsorganen innefattar organ (84, 78) anslutna till tonsignalgeneratorn (32) för att ändra dennas funktionssymmetri. 6. Alarmanordning-enligt något av patentkraven 2-5, kännetecknad av att tonsignalgeneratorn (32) innefattar en astabil multivibratorkrets (33) roed korskopplade tidsinställnings-kretsar (72, 74, 76, 78, 80, 82, 84), att styrgeneratorn (30) är självsvängande och försedd med variabla organ (44, 46, 48, 50) an- 340773 12 ordnade att anslutas till tidsinställningskretsarna för ändring av tonsignalgeneratorns utgångsfrekvens i beroende av styrgeneratorns funktion, att kopplingsvägar (62, 64) har olika impedansegenskaper, varvid åtminstone en av kopplingsvägarna är anordnad att samtidigt variera grundfrekvenserna för tonsignalgeneratorn och styrgeneratorn, varigenom grunddriftsfrekvenserna för tonsignalgeneratorn och styrgeneratorn alstras vid närvaro ellez? frånvaro av nämnda störningar. 7. Alarmanordning enligt patentkrav 5, kännetecknad a v att styrsignalgeneratorn (JO) innehåller en s k svepspännings-krets (44, 46) med ett tröskelvärde, varvid urladdningskretsen påverkas när svepladdningskretsen laddas till nämnda tröskelvärde. w 8. Alarmanordning enligt patentkrav f, kännetecknad a v att omkopplingsorganén innehåller organ (54) för växelvis omkoppling av kopplingsvägarna (62, 64) mellan svepspänningskretsert w (48, 50) och urladdningskretsen (44, 46). 9. Alarmanordning enligt patentkrav 6, kännetecknad a v att omkopplingsorganén dessutom innefattar organ (84, 86), som är anordnade att ändra tidsinställningskretsarnas operations-symmetri. 10. Alarmanordning enligt patentkrav 6, kr.ä xi netecknad a v att omkopplingsorganen i beroende av en första alarmorsak är anordnade att ansluta en kopplingsväg (62) med lägre impedans mellan tidsinställningskretsarna och svepspänningskretsen, i beroende av en andra alarmorsak anordnade att ansluta en kopplingsväg (64) med högre impedans mellan tidsinställningskretsarna och svepspän- ^ ningskretsen och i beroende av en tredje alarmorsak anordnade att ansluta en kopplingsväg (64) med högre impedans mellan tidsinställningskretsarna och urladdningskretsen (44, 46). w 11. Alarmanordning enligt patentkrav 10, kännetecknad a v att omkopplingsorganen vidare är påverkbara i beroende av den andra alarmorsaken under ändring av tidskarakterisfcikan hos en av tidsinställningskretsarna med avseende på den andra. 12. Alarmanordning enligt något av patentkraven 6-11, kännetecknad av att kopplingsvägarna (60, 62, 64) innefattar organ för omkoppling av kopplingsvägarnas grundimpedans mellan diskreta värden för att ändra driftsgrundfrekvensen för både multi-vibratorkretsen (33) och styrgeneratorn, varvid signalomvandlaren (94) är anordnad att drivas i beroende av utsignaler från multivi-bratorkretsen. 340773 13 13. Alarmanordning enligt patentkrav 11, kännetecknad a v att tidsfördröjningskretsarna innehåller organ (84, 86), som är anordnade att ändra tidsfördröjningskarakteristikan hos den ena kretsen med avseende på den andra, vilka organ är påverkbara av omkopplingsorganet . 14. Alarmanordning enligt patentkrav 11, kännetecknad a v att tidsfördröjningskretsarna innehåller kondensatorer (76, 78, 84) och motstånd (72, 80, 74, 82), vilka är anslutna via en gemensam impedansväg (66, 60, 54, 46, 48) till en spänningskälla (36, 42, 40), vilken impedansväg inbegriper kopplingsvägarna (62, 64) och åtminstone en del av styrgeneratorn. 15. Alarmanordning enligt patentkrav 13, k,'ä n n e t e c k n a d a v att kopplingsvägarna innehåller ett flertal alternativa vägar (62, 64, 52, 58) med olika impedans, vilka vägar är selektivt inkopplingsbara till den gemensamma impedansvägen medelst omkopplingsorganen. 16. Alarmanordning enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a d a v att styrgeneratorn innefattar ett motstånd (48) och en kondensator (50), vilka är seriekopplade mellan positiva och negativa ströratillförselledningar (36, 38), och spänningsberoende urladdningsorgan (44) med tröskelvärde, vilka är kopplade över kondensatorn för urladdning av densamma. 17. Alarmanordning enligt patentkrav 15, k ä n„n e tecknad a v att urladdningsorganen innehåller resistansorgan (44, 46), vilka är kopplade mellan de positiva och negativa strömtillförsel-ledningarna, varvid en första punkt (58) utmed resistansorganen under styrgeneratorns arbetsskede undergår en kvadratisk spänningsvariation medan en andra punkt (52) mellan motståndet och kondensa-torn undergår en sågtandformad spänningsvariation, varjämte kopplingsorganen är anordnade att växelvis omkoppla kopplingsvägarna mellan den förstnämnda och den andra punkten.
|
[
"G08B"
] | 73,345,607 | 340,773 |
B
|
[
"G08B19/00",
"G08B13/00",
"G08B3/10"
] |
kännetecknande del. En för närvarande föreslagen utföringsform uppvisande de v för föreliggande uppfinning signifikativa kännetecknen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning. I bifogad ritning visas en enligt uppfinningen konstruerad informationsöverföringsanordning vilken utnyttjar en talmaskin 1, vilken öser ledningsbranscherna a, b är ansluten till ett överföringsmedium med hänvisningsbeteckningen 2, Med hjälp av en ledare 1a bringas talmaskinen 1 att starta. De i talmaskinen lagrade och intalade meddelandena, vilka är åtskilda från varandra med hjälp av ett icke inspelat bandavsnitt, passerar ut på ledningsbr.anscb.erna a, b. En talmaskinens meddelanden avlyssnande anordning 3» vilken jämväl kan innefatta en förstärkare av känt slag, matar reläet R1, vilket är påverkat under meddelandet, Då meddelandet upphör kommer reläet R1 att intaga opåverkat läge, företrädesvis med fördröjt' frånslag, varvid kontakten 4 bryter och ett nummerordningen avkännande organ 5 registrerar att första meddelandet passerat. Till det nummerordningen avkännande organet anslutes en ledning 5a, på vilken ledare inkommer en signal svarande mot ett aktuellt meddelande som skall passera ut på informationsöverforingsmediet 2» När överensstämmelse råder mellan av den ytterligare signalen påverkade organ och av kontakten 4 påverkade organ attraheras reläet R2 och dess kontakter ansluter ledningsbranscherna a, b till informationsöverföringsmediet 2 och det aktuella meddelandet kan överföras, Efter det att meddelandet är slut påverkas reläet R1 ooh en stegning av organet 5 sker varigenom reläet R2 faller. Nollställning av anordningen kan ske på i oeh för sig känt sätt. Organet 5 kan méd fördel bestå av en reläkedja som framstegas i beroende av det meddelandet tilldelade nummerordningen, Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav, 340774 3 Patentkrav» 1. Informationsöyerföringsanordning utnyttjande en talmaskin anslutbar till ett informationsöverföringsmedium ooh där talmaskinen är försedd med ett antal efter varandra intalade meddelanden, vart och ett åtskilt från intillvarande meddelande av ett icke informationsbärande avsnitt, och ett meddelandets nummerordning avkännande organ (5)» som i beroende av en signal baserad på nummerordningen av de intalade meddelandena och en ytterligare signal (5a), vilken svarar mot ett aktuellt meddelande, påverkar en krets (R2) för att ansluta talmaskinen till informationsöverföringsmediet vid den tid då talmaskinen avspelar det av den ytterligare signalen (5a) bestämda meddelandet, kännetecknad därav, att det nummerordningen avkännande organet (5) innefattar ett räkneverk eller liknande, vilket är påverkbart av en talmaskinens meddelanden avlyssnande anordning (3) ooh att vid koinoidens mellan räkneverkets eller liknande inställningsläge ooh den ytterligare signalen (5a) inkopplas kretsen (32) för talmaskinens inkoppling till informationsöverföringsmediet. 2, Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att det talmaskinens meddelanden avlyssnande anordningen (3) består av en förstärkare, vilken matar en switoh, ett relä (R1) eller liknande, vilket är påverkat under meddelandets varaktighet.
|
[
"G08B",
"G11B"
] | 73,345,608 | 340,774 |
B
|
[
"G11B27/22",
"G08B3/00"
] |
1. Tobaksprodukt för rökning innefattande tobak och ett farmaceutiskt acceptabelt salt av en oxadiazol, kännetecknad därav, att oxadiazolen har formeln: . ¦ N_--.—q ' -k = C----R vari X är väte, halogen eller lägre alkyl med från 1 till 4 kolatomer och R är en aminoradikal med formeln (CHU) NR,R2, där n är ett helt tal från 0 till 4 oeh R, och R2 är alkyl eller alkylol med från 1 till 4 kolatomer, varvid mängden av nämnda oxadiazol är mellan 1 och 10 viktprocent av tobakens vikt. 2. Tobaksprodukt enligt krav 1, kännetecknad därav, att oxadiazolen tillfört'? tobaken genom impregnering med lösning. 3. Tobaksprodukt enligt krav 1 eller 2, k ä n.n e t e c k-n 3 (1 därav, att oxadiazoleu är ;>-fenyl-5-dietylaminoetyl-l,2,4-oxadi-azolcitrat.
|
[
"A24B"
] | 73,345,610 | 340,776 |
B
|
[
"A24B15/385",
"A24B15/36"
] |
Det är tidigare känt, att olika partikelformiga material med absorptionsförmåga och isynnerhet aktiverat kol ha lämpliga egenskaper för användning i ett rökfilter. Deras användbarhet har emellertid varit begränsad på grund av strukturen och sammansättningen hos de filter, i vilka de skulle kunna ingå. Så kan exempelvis aktiverat kol i ett konventionellt rökfilter av papperstyp eller av den typ, som innefattar ett kontinuerligt trådknippe, i bästa fall få formen av ett pulverformigt tillsatsmedel och den förbättrade filtreringsverkan, som härvid kan ernås, begränsas av den begränsade mängd kol, som på ett tillfredsställande sätt kan kvarhållas i filtret. Man har nu emellertid funnit, att partiklar av absorberande material kan bindas i en porös kropp under bildning av ett verksamt filter, i vilket partiklarna utgöra en väsentlig och övervägande andel av strukturen. Så kunna exempelvis partiklar av aktiverat kol, bundna i en porös kropp medelst en ringa mängd polyetylen, utgöra ett självbärande element med tillräcklig mekanisk hållfasthet för användning ¦»(¦¦»¦¦¦¦¦¦^¦¦¦¦¦^¦^¦•¦»¦¦»."»¦¦^¦¦¦¦¦¦gl SVERIGE PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET 340777 2 som rökfilter för cigarretter, pipor och cigarrer och sådana element kunna formas, utan att i avsevärd grad försämra kolpartiklarnas ab-sorptionskapacitet, till ett filter, som kommer att bibehålla hög verkningsgrad med avseende på kvarhållning av ångor och fasta ämnen under långsträckta användningsperioder. Element av denna typ i stavform kunna skäras effektivt och med j"ämna snitt med hj'älp av de anordningar, som vanligtvis användas för styckning av filterstavar till segment för framställning av individuella cigarrettfilter, och ha i sj'älva verket avsevärt mindre förslöande verkan och annan skadeverkan på skärdon än de ovan
|
[
"C01B",
"B01D",
"A24D",
"B01J"
] | 73,345,611 | 340,777 |
B
|
[
"B01J20/28004",
"B01D53/02",
"C01B32/384",
"A24D3/163",
"B01J20/106",
"A24D3/16",
"B01J20/28042",
"B01J20/2803",
"A24D3/0233"
] |
1. Filter för tobaksrök, kännetecknat av ett material i fiber-, tråd- eller folieform för filtrering av tobaksrök uppbärande en tillsats av zinkacetat tillsammans med en tillsats av en organisk eller oorganisk bas, såsom polyetylenimin, trietanolamin, natriumacetat och borax, som håller- filtermaterialets yta -alkaliskt ¦under filtreringen. . --"•¦ 2. Filter enligt krav 1,kännetecknat av att var och en av tillsatserna uopgår till mellan 1 — 20 55 beräknat på filter-materialets ursprungliga vikt. 3. Filter enligt krav 1 eller 2,kännetecknat av att basen utgöres av polyetylenimin eller trietanolamin. 4. Filter enligt krav l-3»kännetecknat av att basen utgöres av natriumacetat eller borax. 5. Filter enligt krav 3 eller U, kännetecknat av att tillsatsen av basen uppgår till mellan 2 - 6 J> beräknat på filtermaterialets ursprungliga vikt. ________..... 7 :"" :•¦:¦-.-' 34077g 6. Förfarande för framställning, av filter för tobaksrök: "enligt krav 1,kännetecknat därav, att material i fiber-, tråd-eller folieform för filtrering av tobaksrök behandlas med en tillsats av zinkacetat tillsammans med en tillsats av en organisk eller oorganisk bas, såsom polyetylenimin, trietanolamin, natriumacetat och borax, varvid tillsatserna förblir uppburna på materialet i form av resp .zinkacetat och bas. 7. Förfarande enligt krav 6, kännetecknat därav, att tillsatserna påföres i lösning genom sprayning, doppning eller liknande åtföl.it av torkning.
|
[
"A24D"
] | 73,345,612 | 340,778 |
B
|
[
"A24D3/16"
] |
Maskin för förpackning av sterila produkter i behållare innehållande utdrivningsgas under tryck, varvid behållarna är monterbara i hållare utmed omkretsen av en roterbar trumma och genom ledningar anslutbara till en på trumman anordnad roterbar styrslid i samverkan 5 med åtminstone en fast fördelningsplatta för anslutning av behållarna till sug- och tryckledningar i successiva slutna systemr kännetecknad av att varje hållare (7, 7a) står i förbindelse med minst en respektive kanal (9, 9a, 9b) i sliden (1) vilken kanal under ett varvs rotation i sliden i följd inställes mitt för anslutnxngs- 10 öppningar i fördelningsplattan (3, 4) varvid dessa anslutningsöppningar (10-16) är i följd förbundna med resp. en vakuumkälla (18), en tillförselkälla (20) för steriliseringsmedel, en steril luftkälla, en vakuumkälla (18), en produktkälla (22), en tryckkälla (22a) för utdrivningsgas och en tryckkälla för steril rensluft och varvid varje 15 hållare (7, 7a) är anordnad att upptaga en förpackningsbehållare (R) i ett läge vari behållarens mynning är riktad nedåt och vilken behållare är tillsluten genom ett munstycke försett med en öppning reglerad medelst en ventil (42) som normalt står i slutet läge och är påverkbar genom i hållaren (7, 7a) anordnade öppningsorgan (41),
|
[
"B65B"
] | 73,345,613 | 340,779 |
B
|
[
"B65B31/044",
"B65B3/04"
] |
1. Packningsmaskin avsedd för hemtransport-emballage och liknande , vilken företrädesvis är avsedd att vara anordnad i en kassadisk (1) och vilken utgöres av ett uppåt öppet utrymme (3) för den främre delen CO av ett från ett förråd (2) frammatningsbart, värme-förslutbart tubmaterial, vilket utrymme (3) är vid sin övre kant försett med medel (5) för att hålla tubens främre ände öppen och vilket utrymme (3) är i sitt undre parti försett med förslutningsbackar (6) för tubmaterialet, kännetecknad därav, att förslut-ningsbackarna (6), som äro anordnade att hålla tuben tillsluten, äro inställbara i höjdled i och för anpassning av emballaget (8) till mängden varor i detsamma. 2. Packningsmaskin enligt patentkravet 1,kännetecknad därav, att de i höjdled inställbara förslutningsbackarna (6) äro anordnade att inställas med en handmanövrerad spak eller liknande manöverorgan. 3. Packningsmaskin enligt patentkravet 1 eller 2, känneteckna d därav, att de i höjdled inställbara förslutnings-backarna (6) äro anordnade att vid det färdiga emballageas (8) utmatning intaga sitt övre ändläge. i\. Packningsmaskin enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad därav, att utrymmet (3) är i sitt övre parti försett med förslutningsbackar (7), vilka äro anordnade att försluta tubens främre ände företrädesvis samtidigt med att de i höjdled inställbara förslutningsbackarna (6) försluta tuben. 5. Packningsmaskin enligt patentkravet H, kännetecknad därav, att förslutningsbackarna (6 eller 7) äro anordnade att i samband med förslutningen förse emballaget (8) med ett i detsamma utformat bärredskap (9).
|
[
"B65B"
] | 73,345,614 | 340,780 |
B
|
[
"B65B51/303",
"B65B9/13"
] |
1« Maskin för förpackning av ett flertal föremål anordnade i åtminstone en rad i linje med varandra i ett svepomslag i form av en bärare med en ovandel, på inbördes avstånd anordnade sidoväggar, ett par bottenflikfält (28, 30) och åtminstone en tvärgående skyddsflik (47) som är utstansad ur åtminstone ett av flikfälten för att åtskilja ett par närliggande föremål i en rad, vilken maskin består av organ för förflyttning av en grupp föremål längs en förutbestämd bana, organ för att förflytta ett omslagsämne längs banan och omedelbart ovanför en för förpackning avsedd föremålsgrupp, organ för att vika sidoväggarna i riktning nedåt längs föremålsgruppen och organ för att vika flikfälten under föremålsgruppen, kännetecknad av en vikningstapp (59) som är rörlig i synkronism med föremålsgruppen och med ämnet och anordnad i stort sett under sagda rörelsebana, vilken vikningstapp (59) är anordnad att angripa mot den tvärgående skyddsfliken (47) under vikning av det ena flikfältet (30) ur närliggande sidoväggs plan och mot ett i stort sett vinkelrätt förhållande med denna och samtidigt vika fliken (47) till ett läge i stort sett vinkelrätt mot flikfältet (30) och mellan närliggande föremål (Cl, C2). 2. Maskin enligt patentkravet 1, kännetecknad av ett par fasta lokaliseringsstyrningar (62, 63) som är anordnade på motsatta sidor om ett flikfält under det att fliken angripes av vikningstappen. 3. Maskin enligt patentkravet 1, kännetecknad av att tappen (59) är anbragt på en ändlös transportör (54) med en vikningspart (61) som är anordnad under och mittför föremålens rörelsebana. 4. Maskin enligt patentkravet 3» kännetecknad av att vikningsparten (61) är anordnad nedåt divergerande i förhållande till föremålens rörelsebana. 5. Maskin enligt patentkravet 1, kännetecknad av ett flertal tappar (59, 60) som'är anordnade på inbördes avstånd för att angripa mot ett flertal på inbördes avstånd anordnade tappar (4$, 47) i sagda ena flikfält.
|
[
"B65B"
] | 73,345,615 | 340,781 |
B
|
[
"B65B21/24"
] |
1* Förfarande vid förpackning av tidningsstaplar vid vilket de i krymp-plastfolie inneslagna staplarna under ovanifrån påförd belastning genomlöpa en uppvärmningsstation, kännetecknat därav, ätt varje stapel (2) innan den föres igenom uppvärmningsstationen (il) belastas plant på ovansidan med en påförd vikt (7) verkande direkt på hela eller i det allra närmaste hela stapelns ovanyta att efter lämnandet av uppvärmningsstationen vikten (7) avtages och att företrädesvis avtagen vikt via en transportbana (15) återförs till läge framför uppvärmningsstationen (il) för förnyad användning. 2. Anordning för genomförande av förfarandet enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att anordningen omfattar ett flertal vikter (7) en transportbana och längs denna, i transportriktningen sett, en på-lastningsstation (4) för vikter, en uppvärmningsstation (il), i förekommande fall en kylningsstation (12) och en avtagningsstation (13) för vikterna (7) samt en transportör (15) för återförande av vikterna (7) från avtagnings-stationen (13) till pålastningsstationen (4)* 3. Anordning enligt patentkrav 2, kännetecknad därav, att vikterna är
|
[
"B65B"
] | 73,345,616 | 340,782 |
B
|
[
"B65B25/14",
"B65B27/08"
] |
1. Behållareanordning bestående av en tunnväggig, sömlös behållare av glas med en lökformig nedre del (51a), som vilar i skålformig fotdel (70) med en jämn nedre stödände (72) och en central del (7*1), som till sin form överensstämmer med glasbehållarens konvexa nedre del, vilken centrala del (71*) omgives av en periferisk väggdel (71), som sträcker sig i riktning uppåt från stödänden (72) till ingrepp med glasbehållarens yttervägg (51b)-, varjämte den centrala delen (7*0 är förenad med stödänden (72) medelst en ringformig, eftergivande sektion (73)» kännetecknad av att den centrala delen (7*0 innefattar en i riktning nedåt utskjutande, listbildande del (7^a), som är anordnad koncentrisk med och kring glasbehållarens längdaxel, vilken listbildande del bildas av underytan till en av denna yta avgränsad kanal (7^d), som är utbildad i den centrala delen (7*0. 2. Behållareanordning enlig-t patentkravet 1, kännetecknad av att kanalen (74d) är uppdelad i skilda segment medelst ett flertal väggsektioner (7**c) som är förlängningar av den centrala delen (7*0 i fotdelen för att bilda ett flertal lister (7*»a). 3. Behållareanordning enligt patentkravet 2, kännetecknad av åtminstone ett lufthål (7^b), som sträcker sig genom den centrala delen (7^) i området, som omgives av den listbildande delen (7*la). Jj. Behållareanordning enligt patentkravet 3, kännetecknad av att lufthålet (74b) är tillslutet medelst tätningsmaterial, som införts efter glasbehållarens anbringande i fotdelen (70).
|
[
"B65D"
] | 73,345,617 | 340,783 |
B
|
[
"B65D23/001"
] |
7 340785 PATENTKRAV 1. Samlingsbehållare bestående av ett vikbart material, exempelvis wellpapp, kartong, papp eller liknande och som innehåller ett antal samlade företrädesvis kvaderformiga föremål (2) med exempelvis kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, vilka föremål tillsammans bildar en i huvudsak kvaderformig kropp (3) innefattande fyra sidoväggar och en botten, kännetecknad därav att en remsa eller två eller flera sammansatta remsor av det nämnda vikbara materialet bildar en den kvaderformiga kroppen sammanhållande ram, varvid remsan eller den sammansatta remsan är omvikt till en ram på sådant sätt, att ramen uppvisar fyra fält (5, 7) som anligger mot var sin sidovägg av den kvaderformiga kroppen (3), och att vardera ett med de nämnda fyra fälten sammanhängande fält (9, 11) anligger mot kroppens botten, varvid ändarna av vardera av ramens bottenfält överlappas av närliggande bottenfält så att ramens botten i vardera av dess hörn uppvisar områden, som har dubbla skikt av rammaterialet. 2. Samlingsbehållare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav att remsan eller den sammansatta remsan är utformad förhållandevis smal med hänsyn till den kvaderformiga kroppens (3) tvärsnittsarea, varvid remsan endast täcker en ringa del av den kvaderformiga kroppens botten. 3. Samlingsbehållare enligt patentkrav 1, kännetecknad därav att områdena i ramens botten som uppvisar de dubbla skikten av rammaterialet är huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära. 4. Ämne till en samlingsbehållare enligt patentkrav 1, kännetecknat därav att ämnet utgöres av ett remsformigt vikbart material uppvisande dels fyra sinsemellan sammanhängande fält (5, 7), vilka är avsedda att sinsemellan vikas för att kunna anligga mot var sin sida av en i huvudsak kvaderformig kropp (3), dels ett till vardera av de nämnda sidoväggfälten sammanhängande fält (9, 11), vilka sinsemellan är åtskilda av i remsan upptagna slitsar (17), och vilka fält är avsedda att vikas i en vinkel mot de respektive nämnda sidoväggfälten för att kunna anligga mot kroppens botten. 5. Ämne enligt patentkrav 4, kännetecknat därav att ämnet utgöres av två lika remsor, vilka tillsammans kan utformas till en samlingsbehållare. 6. Ämne enligt patentkrav 4 eller 5, kännetecknat där-a v att remsan eller den sammansatta remsan uppvisar åtminstone ett ytterligare fält (13), vilket fält utgör en förlängning av ett av rem- 340785 sans yttre belägna sidoväggfält (7), varvid det nämnda fältet (13) är avsett att i samlingsbehållaren anligga mot ett närliggande sidoväggfält (7) och företrädesvis mot dess utsida. 7. Ämne" enligt patentkrav 4, 5 eller 6, kännetecknat därav att remsan eller den sammansatta remsan är utformad av wellpapp och på ett sådant sätt, att remsan är orienterad i samma längsrikt-ning som vecken i wellpappen. 8. Ämne enligt något av paténtkraven; 4-6, kännetecknat därav att de nämnda fälten (5, 7, 9, 11, 13) är kvadratiska och/ eller rektangulära. 9. Ämne enligt patentkrav 4 eller 5, kännetecknat där-a v att bottenfälten (9, Ti) är kvadratiska eller rektangulära, medan sidoväggfälten (5, 7) är parallelltrapetsformade eller uppvisar en konfiguration av två till varandra närliggande parallelltrapetsformade figurer, vilkas ena av de båda parallella sidorna och därvid företrädesvis den kortare sidan är gemensam och belägen vinkelrätt mot närliggande bottenfält.
|
[
"B65D"
] | 73,345,619 | 340,785 |
B
|
[
"B65D61/00",
"B65D71/40"
] |
kännetecknen, varigenom en fullständig automatiserad hantering kan uppnås i såväl vertikala som horisontella transpörtriktningar. 10 Uppfinningen kan tillämpas inom alla områden, där industriell förflyttning och annan liknande hantering av långsträckta kroppar i dessas tvärriktning är önskvärd, och är således ej begränsad till någon speciell industri eller något speciellt användningsområde. Uppfinningen kommer emellertid att i form av exempel beskrivas i samband 15 med hantering av stockar och brädor, dvs. tillämpad inom träbearbet-ningsindustrin. Nedan beskrives ett utföringsexempel med hjälp av ritningen, i vilken Pig. 1 visar schematiskt från sidan en anordning enligt uppfin-20 ningen utnyttjad för vertikal transport nedåt av stockar; och Fig. 2 visar en av anordningens i fig. 1 axlar sedd uppifrån. Den i fig. 1 visade anordningen består av ett antal axlar 1, försedda med utsprång 2, se fig. 2» Antalet utsprång 2 på varje axel är avhängigt av vilket slags gods anordningen är avsedd att hantera och 25 ändamålet med hanteringen. Anordningens axlar 1 befinner sig i två parallella plan och bildar två parallella banor T, och Tp, varvid avstånden mellan intilliggande axlar 1 är sådant, att utsprången 2 hos en axel i går fria från intilliggande axel 1, när axlarna bringas rotera. Dessutom är utsprången 2 så fördelade utmed respektive axel 30 1, att utsprången 2 på närbelägna axlar ej hindrar varandras fria vridning. Genom drivorgan (ej visade) drives samtliga axlar synkront. När den i fig. 1 visade anordningen utför vertikal transport nedåt, drives axlarna 1 i den vänstra banan T.. medurs och axlarna 1 i den högra 35 banan T- moturs. Den visade anordningen kan givetvis användas för transport i en godtycklig riktning i ett godtyckligt plan. Utsprångens form, antal och fördelning utmed respektive axel kan också varieras beroende på anordningens önskade användningsområde. 3 340787 Patentkrav 1. Materialhanterare innefattande på avstånd från varandra anordnade, roterbara axlar, som var och en är försedd med ett eller flera åt båda sidorna sig sträckande utsprång, varvid avståndet mellan närbelägna axlar är lika med eller större än utsprångens längd, kännetecknad av, att axlarna är anordnade i två med varandra väsentligen parallella plan och ligger parvis huvudsakligen i plan vinkelräta mot de parallella planen, varvid vid transport av material anordningens i det ena parallella planet belägna axlar har motsatt vridningsriktning jämfört med de i det andra planet belägna axlarna och varvid utsprången hos varje i det ena parallella planet belägen axel är parallella med utsprången hos intillliggande axel i det andra parallella planet, när dessa utsprång passerar igenom respektive parallella plan.
|
[
"B65G"
] | 73,345,621 | 340,787 |
B
|
[
"B65G35/00"
] |
, undanröjer denna olägenhet. Uppfinningen skall nedan beskrivas med hänvisning till bi- Dupl.kl. 81 e:81 340788 2 fogade ritning där fig. 1 illustrerar en utföringsform av drivrullen enligt uppfinningen sedd från sin ena ände i samverkan med ett avsnitt av en under traneport befintlig stock, fig. 2 visar samma rulle och stock som i fig. 1 under ett annat samverkningsmoment, fig. 3 visar rullen enligt fig. 1 sedd från vänster i denna figur i mindre skala, samt fig. k och 5 på samma sätt var sin ytterligare utföringsform av rullen enligt uppfinningen. Samtliga figurer äro schematiska och endast avsedda att tjäna som exempel. Identiska detaljer äro i de olika figurerna försedda med samma hänvisningsbeteckningar. Enligt fig. 1 och 3 är den släta eller med längsgående tänder eller refflor 1 försedda drivrullen 2 anordnad att utgöra drivande underlag för stoeken 3 för att transportera denna i pilens k riktning genom rotation i pilens 5 riktning. Enligt uppfinningen är rullen försedd med minst ett lyftorgan 6, som under rotationen en gång för varje rotationBvarv enligt fig. 2 lyfter stocken momentant så att den blir fri från rullens event. tandade mantelyta, varefter stocken åter slappes ned. lyftorganet utför automatiskt och periodiskt sin lyftande funktion utan ingripande utifrån, varför slirning mellan rullen och stocken kan upphävas, så att de härav orsakade störningarna helt undvikas, åtminstone under normala driftsförhållanden. lyftorganet 6 eller "tröskeln" kan med i princip samma verkan modifieras på många sätt. Den kan t.ex. uppdelas i delorgan 6a, 6b, 6c, 6d enligt fig. k förskjutna i förhållande till varandra i periferiled varigenom samtidig lyftning och kantring av stocken kan åstadkommas, eller också kan lyftorganet utföras i vinkel pilkuggformigt enligt fig. 5 med vinkeln eC öppen i rotationsriktningen 5 så att organet i transportriktningen bildar en inf ångare för stocken med verkan att samtidigt lyfta och centrera denna i rännan fri från kontakt med sidoväggarna. Ytterligare modifikationer kunna åstadkommas med ledning av de givna exemplen. Det är sålunda även tänkbart att anordna flera än ett lyftorgan periferiellt fördelade för att åstadkomma mer.län en lyftning per varv. Speciellt vid de tillfällen, då rullbanan stoppas och åter skall starta, har uppfinningen stor betydelse för att åter sätta igång transporten. Fördelarna med uppfinningen visar sig, särskilt vid dåligt kvistad eller sönderbruten ved, som numera ofta förekommer. När många stockar förekommer i bredd, klämmas de ofta mot sidoväggarna, varför uppfinningen fyller en viktig funktion för att lösgöra dessa fastnade stockar. Ett annat tillfälle, där uppfinningen har särskilt stor betydelse, är när transportbanan förlöper i en mer eller mindre brant stigning. 3 340788 Patentkrav 1. Anordning vid drivrullar med mantelyta, anordnad att genom sin rotation i en rulltransportör för transport av stockar och andra långsträckta föremål i deras längdriktning utgöra i transportriktningen drivande underlag för föremålen, kännetecknad av att drivrullens (2) mantelyta, förutom med eventuella drivtänder eller drivrefflor, är försedd med åtminstone ett lyftorgan (6), anordnat att en gång för varje varv av rullens rotation momentant lyfta upp det av rullen understödda föremålet (3) så att detta blir fritt från mantelytan (l) med dess eventuella tänder eller refflor- 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad! av att lyftorganet är uppdelat i ett flertal delorgan (6a, 6b, 6c och 6d), som äro fördelade i rullens (2) längdriktning och förskjutna i förhållande till varandra i perifeririktning på rullen (fig. 5). 3- Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att lyftorganet (6e) är vinkelformigt så att det pilkuggformigt förlöper utmed drivrullens (2) mantelyta, företrädesvis med vinkeln (oC) öppen i drivrullens rotationsriktning (5) (fig. 5).
|
[
"B65G"
] | 73,345,622 | 340,788 |
B
|
[
"B65G39/02"
] |
1. Kombinerad dynamisk bländare och centrifug, vilken består av ett centrifugeringskärl (4, 6), en blandareaxel (7) som är anordnad koaxiellt i centrifugeringskärlet, och anordningar (12, 20, 24, 9, 31*, 37) för tillförsel av vätskor till utrymmet mellan blandareaxeln (7) och centrifugeringskärlet (4, 6), kännetecknad av ett flertal skärmsekt.ioner (26, 28) som är anbragta på inbördes avstånd i axialled i centrifugeringskärlet och som skjuter i riktning inåt från kärlet för att rotera med detta, en blandningsskiva (31) som uppbäres av blandareaxeln (7) i ett plan som är vinkelrätt mot axeln och skjuter i tillräcklig grad ut från denna mellan närliggande skärmsektioner (26, 28) för att radiellt överlappa skärmsektionerna 340789 n på skivans motsatta sidor, anordningar (5) för centrifugeringskärlets (4, 6) lagring för fri rotation kring en geometrisk axel, anordningar (Hl) för lagring av blandareaxeln (7) och blandningsskivan (31) för rotation i förhållande till centrifugeringskärlet '. (4, 6) och skärmsektionerna (26, 28) kring centrifugeringskärlets rotationsaxel, och drivanordningar (16, 17) som är förbundna med blandareaxeln (7) för dennas försättande i rotation och såsom följd härav rotation av det i fri rotation försättbara blandningskärlet (4, 6) med mindre hastighet än blandareaxeln (7) under förmedling av kopplingsverkan av vätskan mellan blandningsskivan (31) och skärmsektionerna (26, 28). 2. Centrifug enligt patentkravet 1, kännetecknad av att skärmsektionerna (26, 28) innefattar radiella vingar (28) som kantledes skjuter i riktning inåt från kärlet för radiell överlappning av blandningsskivan (31). 3. Centrifug enligt patentkravet 1,kännetecknad av att den innefattar åtminstone en ytterligare blandningsskiva, varvid blandningsskivorna (31) uppbäres av blandareaxeln (7) på inbördes avstånd. 4. Centrifug enligt patentkravet 1, kännetecknad av åtminstone en ytterligare blandningsskiva, varvid blandningsskivorna (31) uppbäres av blandareaxeln (7) på sådana inbördes avstånd som motsvarar mellanrummet mellan skärmsektionerna (26, 28) längs centrifugeringskärlet (4, 6) så att blandningsskivorna (31) på blandareaxeln (7) ligger axiellt mellan resp närliggande skärmsektioner på kärlet. 5. Centrifug enligt patentkravet 1, kännetecknad av att blandningsskivan (31) har radiella kanaler genom vilka vätska kan strömma i riktning utåt på skivans periferi. 6. Centrifug enligt patentkravet 5,kännetecknad av att skivkanalerna innefattar radiella spår (62) i en sida av skivan (31a). 7. Centrifug enligt patentkravet 6, kännetecknad av att de radiella spårens (62) djup ökar mot skivans (31a) periferi. 8. Centrifug enligt patentkravet 5, kännetecknad av att skivkanalerna innefattar radiella ledningar (64) som är anordnade i skivan mellan dennas motsatta sidor. 9. Centrifug enligt patentkravet 8,kännetecknad av att skivan (31c) har ett ringformigt spår (65) i sin ena sida på ett ställe som ligger på avstånd från skivans periferi, vilket spår (65) 115 340789 är i kommunikation med de radiella ledningarnas (64) innerändar. 10. Centrifug enligt patentkravet ls 2 eller 3» k ä n n e -tecknad av att blandningsskivan (31d) har ett flertal hål (66) som sträcker sig axiellt genom skivan. 11. Centrifug enligt patentkravet 1, 2 eller 3, kännetecknad av att blandningsskivan (31b) har ett flertal spår (63) i sin periferi. 12. Centrifug enligt patentkravet 11,kännetecknad av att spåren (63) i skivans (31b) periferi är anbragta tillräckligt nära varandra i periferielled för att bilda i allt väsentligt skarpa utsprång mellan närliggande spår.
|
[
"B04B",
"B01F",
"B01D",
"C10G"
] | 73,345,623 | 340,789 |
B
|
[
"B04B5/06",
"B01F29/80",
"B01D11/0461",
"C10G19/00",
"B04B5/00"
] |
1. Styranordning för att förflytta trådföringsanordningen i textilmaskiner, såsom skälbildningsanordningen, exempelvis skaften i vävmaskiner eller maskläggningsanordningar, exempelvis läggsKenor vid virkmaskiner, vars i ett styrprogram, som det i ett hålkort fastställda arbetssättet är förvalt i- förhållande till den ur textilmasKinen kommande väven eller virkduKen och den över en stång enligt styrprogrammet till trådföringsanordningen överförda rörelseimpulsen utgår från en i takt med textilmaskinen sig rörande rulle, varvid i stången är anordnat ett tvärs fortplantningsriktningen av en via stången till trådföringsanordningen överförd rörelseimpuls utvikbart stångavsnitt, kännetecknad av ett utvikningen valfritt hindrande tvådelat stödelement bestående dels av en efter frän styrprogrammet utgående styrimpuls förflyttbar slid och dels ett därtill tillordnat stationärt glidstycke. 2. Styranordning enligt krav 1,kännetecknad av att glidstyckets styryta uppvisar en förlängning av den av sliden i dess verksamma läge bildade styrytan. 3. Styranordning enligt krav 1 eller 2,kännetecknad av att stångavsnittet består av en grupp av med varandra ledbart förbundna, i slidens overksamma läge åt sidan utknäckbara länkar, varvid utknäckningens riktning är förutbestämd genom att kraftflödet i stångavsnittets område ledes i en vinkel. 4. Styranordning enligt ett eller flera av kraven 1 till 3j kännetecknad av att riktningen av slidens styrrörelse mellan dess verksamma stödläge och dess overksamma frigångsläge är anordnad tvärs det utknäckbara stångavsnittets utböjningsriktning. 5. Styranordning enligt ett eller flera av kraven 1 till 3> kännetecknad av att riktningen av slidens styrrörelse mellan dess verksamma stödläge och dess overksamma frigångsläge är anordnad parallellt med kraftflödets fortplantningsriktning genom det utlän^bara stångavsnittet vid dess uppstagning. Sverige 31? 282 (86 b:2)
|
[
"D03C"
] | 73,345,625 | 340,791 |
B
|
[
"D03C13/00"
] |
kännetecknen. Vid en utföringsform har skruvnyckeln enligt uppfinningen en mellanläggsanordning med två olika tjocka mellanläggselement, av vilka 10 för varje tillfälle det ena kan placeras mellan de mot varandra vända greppytorna för att minska den effektiva vidden på nyckelgapet. Mellanläggsanordningen kan även ställas i ett läge i vilket inget av mellanläggselementen ligger mellan greppytorna, och skruvnyckeln kan sålunda användas för tre olika nyckelvidder. 15 Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hänvisning till den bifogade ritningen. Fig. 1 är en perspektivvy av en utföringsform av U-skruvnyckeln enligt uppfinningen; Fig. 2 visar i större skala och i planvy huvudet och den intillig-20 gande delen av skaftet på skruvnyckeln i fig. 1; SVERIGE PATENT-OCH REGISTRERINGSVERKET 340792 Pig. 3 är en planvy liknande fig. 2 men visar mellanläggsanordningen enligt uppfinningen förskjuten till ett annat läge; Pig. 4 och 5 visar snitt längs linjen 4-4 resp. linjen 5-5 i fig. 2; 5 Pig. 6 är en perspektivvy av ett låselement, medelst vilket mellanläggsanordningen kan låsas i vilket som helst av tre lägen. Den på ritningen visade U-skruvnyckeln 10 har ett långsträckt skaft 12, från vars ena ände en handtagsförlängning 14 skjuter ut och vars andra ände är försedd med ett huvud 16. Huvudet 16 har två på av- 10 stånd från varandra anordnade backar 18 och 20, vilka skjuter ut i huvudsak parallellt med varandra från den sida av huvudet som är motsatt skaftet 12 och handtagsförlängningen 14. Backarna 18 och 20 har var sin greppyta 22 resp. 24, och de båda greppytorna, som är vända mot varandra och i huvudsak parallella, är avsedda att mellan sig motta en mut- 15 ter eller en skruvskalle med litet spel- eller glapprum, så att muttern eller skruven kan vridas med hjälp av skruvnyckelns skaft 12 och handtagsförlängningen 14. Huvudet 16 är utformat på i huvudsak samma sätt som huvudet på en vanlig U-skruvnyckel. Backarna 18 och 20 är naturligtvis fasta, och 20 avståndet mellan de båda parallella greppytorna 22 och 24 är därför oföränderligt. För att skruvnyckeln trots detta skall kunna användas för mer än en nyckelvidd är den försedd med en mellanläggsanordning, som är generellt betecknad med 26 och har två olika tjocka mellanläggselement 28 och 30, av vilka för varje tillfälle ett kan bringas att 25 ligga över greppytorna 22 och 24 för att minska det effektiva avståndet mellan backarna 18 och 20, med andra ord backarnas effektiva gapvidd. Huvudet 16 har två motstående sidor 32 och 34, av vilka den förstnämnda har ett halvcirkulärt, uppåt öppet spår 36. Intill skaftets 12 ände har sidan 32 även ett i skaftets längdriktning gående spår 38, 30 vars djup minskar gradvis i riktning mot handtagsförlängningen 14 och ökar i riktning mot det mellan backarna 18 och 20 bildade nyckelgapet 40. Spåret 38 slutar vid en uppstående klack 42, som ligger endast obetydligt innanför nyckelgapets 40 inre ände. En låsfjäderarm 44 är med sin ena ände 46 fastsatt i skaftet 12 35 med hjälp av ett lämpligt fästelement 48, och den andra änden av låsarmen 44 sträcker sig framåt i spåret 38 och slutar med en uppåtriktad tunga 50, som ligger tätt intill klacken 42. Såsom framgår bäst av fig. 6 har låsarmen 44 en försänkt del 52, som bildar en mellanliggande del av spåret 36 och är införbar i en tvär- 40 gående fördjupning 54 i spårets 38 botten (fig. 4). Tungan 50 är 1 xS fl CD a a O CM G 1 0 CÖ r-i , Ph VD 1 Ph • > CD Xi CD cd XS rH w 0 CM :0 CD Cd cd G cu G CM u X! ^si Ph OCÖ G -P Ph In -P "Ö cd xs VD Sh :cd 60 o G ocd XI •H -P .=r cd fl 0 0 C U XS cd •H SS CO cd XI o 0 0 a -P B ^ Jd- -P 0 g -P Ph KÖ xs CD Sh CD <Ö CD O Sh H 60 CQ CO g Ph 60 g -P ojCÖ C CO *d CD +3 •H Sh o <D oo rH G CÖ H G OCÖ fl O cd a CD cd Sh g Tj Sh CD > > i> rH cd •H 0 <M H 0 0 > •H i! to Sh Sh :0 cd cd u :0 H ¦¦o ^£j G XS cd rl fl B > cd <*H Sh G X! ocd XI cd to ¦Ö cö +3 ^i 'O £H 0 XS ¦=r O > :0 !> cd T3 a O CD • O G > Sh xs -p CO fl cd XS u C-- G cd Sh > Sh O CO o XS 60 CO Sh 3 O rH CÖ •H ?H G o 0 CD G :cd O VD fl •rH cö Sh fl •H o g 0 cd fl -p 60 G -Ö OCÖ XS G •H « cd <M XI ii ^ cd X! F^ CM ¦d 60 ed 0 0 C Sh cd CD cd g C G o O to to :0 fl :cd 60 ta H to r^ cd Ch ii s 60 cu rH •H o cd 60 CM <M XI 0 •r-J •H 60 ocd 0 0 G rH Sh -P •H rH cd XI U 60 Ln O <iH rH 60 X! Ph XS rH ¦d •H 0) :cd +2 H CD b +3 CO 0 :cd CM O > to :cd >} cd G > -ö cd r) -Ö to CD CM G rH H G t- cd ocd CM H -P •P 0 B OCÖ cd B rH :0 Sh > ¦O cd rH u 0 CO rH in fl -P to ¦d to -P «* C O pH Sh OCÖ cd fl r-i 0 rH •P H 60 cd cö fl > CO OJ CD W a •ri CD r-i rH 0 0 fl > G H G cd cd > VD Sh Ph CO fl -P 0 1 H xs H cd •H cd 0 H ocd 0 60 cd :0 *v « :cd CD 60 fl g u 0 OCÖ C fl rH 0 to to 60 G X! <iH o O CD XS •H CD 0 B CÖ XI Ph XS G 0 g rH •ri CD ocd o oo o Xi ¦d ta B •P ¦p -P cd •H 0 TS •» 0 rH a o ¦P CM o cd cd CD 0 •p to ^i •H .« ^ ¦d 4^> Ph cd CO XI r-i o ¦d ii Sh r-i xs s O G O > G cd • 0 :0 O -d U o cd o rH rH cd CD G g X! kö "d cd Kd ¦p CVI 60 ri CM rH cd vo <M o cd •H •ri •H C to »CÖ to Sh XI Ph i! t— KÖ to •H P. O XI > C 60 -P Sh 0 F* :0 :0 0 G r-i 60 fl XI Sh X! <x> G •ri 60 CO O 60 :0 CM u Qh Ph Kd p G 0 -P O O CM OCÖ •H CM •H <H Kd > -P kö In G •1 to 0 0 •H il -P -P -P o P. in CD r-i cd to r-i •H rH to Ph H ¦d G o -P <D +3 G Pk •v XI g G • H cö Ph :0 ocd cd 60 cö cd cd .=1- <D r-i CD c ¦=3" cd G cd 0 Ph 0 0 -d cm <M XI m G Xi Ph rH vo -P CD -P CD t— VD rH > 0 -p TJ KÖ 60 g fl •H :cd Ph cd P< G ii 3 r-i CM H •ri ¦p Kd :cd G fl fl > > r-i :0 XI Sh CD G ¦ra CD X! 0 -p B 0 > 0 r-i ¦P > 0 0 OCÖ to H <M cd cd g •H ii XI o C g ii o •ö cd XS 0 fl XS ¦O u cr> •H vo r-i ¦Ö CD !> CO o CD 0 G r* cd ¦d cö <M p UD CM r-i C rH cd 60 > <5h 0 H G :cd -P C to g • « G m CD Kd CD CD g ¦p CM fl cd <m 60 0 •P OCÖ fl 0 O -P 60 o •H C rH CO X) O i! t— •H 0 •H ts 0 0 -P cö iA "cl 3 ¦H in c cu r-i CD 60 G CO fl *» C •p Sh • $H -d to il o CM G Ih 60 cd Sh 60 cd Kd o • ¦ö 0 -P cd cd •H > > !>5 X» ra G 0 :0 G Ph g :cd 60 »l ra t— to u 60 0 > G :0 •H cd fl Ph cd •H cd ¦d X! •H cd :cd rH 60 CO Sh cd o fl -Ö Ph CO H ¦P -P Ph 60 5 a Sh S •H VD :0 <-i Sh fl •ri «\ O VD o G cd 0 XS O XS -P G •H CD ¦d CiH rH <M OCÖ JO tö X! -P ¦P in 0 !> M 0 60 0 3 Ph r) ¦a r-i G 60 X! <M CO U o cd >> G 60 •H o G ocd o X) •P Ph > O cd rl cd fl G G 60 0 o ^1 a 0 to G •P i>3 G in 0 :0 G to G CD rH •H CD CD •H 60 60 to a 60 G •H Js| Ö *\ r-i Ph ¦d cd XS •H B r-i fl -Ö Sh KÖ 60 »» G 0 G cd G 0 0 G fl rH :0 •H cd CO 3 to CD ii -P G H •H ¦=j- •H Ph •H 60 -d <M 3 rH 0 cd •H CM H G 60 > CD B fl > cd g r-i CM g 60 G G U <M u rH 60 -P 60 •H 60 3 XS ¦d :cö cd O i! Sh Jsi 3 O 0 X cd OCÖ r\ -P CO Kd XI •H G G CO vo H •» X! :0 § fl ¦P G to il a 3 fl ¦P CO rH > cd CD U fl o H ¦P o <iH KÖ cö •P CQ •P Cd •H VD ¦d s •H C :0 0 fl in 0 0 o O H DJ -d to 0 -P > i! ¦d B ¦H Sh ii 'O Ch ¦d cd g 60 H Ph •H 60 ¦d +3 3 o -P 0 fl > H «\ O •H CD -P G Kd CM U 0 :0 > 60 cd Ph >3 -P ra cd 0 H CD Sh rH B XI fl -P cd Sh ,-i CM :0 B CM u :cö U il Sh cd 60 60 T3 CD xs »cd 60 cd CD cö 60 KÖ «M cd rH :cd OCÖ to -P to 60 G cd g g i! 60 g -p > rH G S 0 cd Sh to Jn > G S to ocd 0 •H •H CO cd CO :cd M ii .:cd a 3 13 G Kd cd 0 cd Ph g ra 60 rH fl cd 60 > o •H -P cd Sh XS a 60 ¦V r-i *\ 0 O fl il en 60 xs <i-i Sh XI Sh to O •H 60 fl r-i to s-i fl A Kd -P å > •H CD CD 1 +5 o cd > •ri -P in Ph •H 0 0 cö rH 0 VO > •P cd rH b XI > ocd o X! cö > >> :cd 60 rH H a ii 0 60 c— to cd to in o in o in rH r-i CM CM o 1 rH u cd H > cd 1-i 0 •H ii r-i 60 •P to 0 Kd ii B r-i 0 o <M rH Ph •P cm 0 ¦P 0 G g 0 rH g Ph 0 O •H 0 ii i! H O ¦=!• r-i >3 VO CM 0 G CM > Xi cd 3 C O •H Ph 0 O Ph ii 60 <M to fl CM •H CVI +5 g G 0 O ¦d cd ¦d Ph fl O Ph B • JH O D to cd ¦P G cö CO >» 0 ii 60 a 60 to 60 a •H G Kd 0 Ph •H rH Ph cd B G 60 > cd o H G *» CM rH cö -=r 0 •-i CM X! g rH o 0 G o > B cd cd •p oo CÖ >i r-i 60 60 a G 60 a CÖ •H •H 0 G G r-l Ph Ph 60 60 cd G -P il :cd +5 Ph o > cd 0 cd to > X! O :0 cd oo G ö Xi cd G -p o r-i 0 0 o H -d •p 0 fl rH g B 0 rH o B •H -P G 0 -P 0 0 rH G ¦d ö 0 ¦H ö to OCÖ 60 +3 +3 60 -P to KÖ Kd > r-i -p cö o CO 34079 4 mellanläget och låsfjäderarmens 44 främre ände därefter nedtryckes. Mellanläggsanordningen 26 kan då dras framåt, Varvid försänkningen 68 glider genom ett halvcirkulärt urtag 78 på Översidan av klacken 42. Det bör observeras att mellanläggselementen 28 och 30 ligger på 5 något avstånd från greppytorna 22 resp. 24 när de ligger över dessa. Mellanläggsanordningen 24 kan även göras lättare borttagbar och för-skjutbar framåt från huvudet 16 från lägen i vilka den ligger över backen 20, såsom visas i fig. 3, eller backen 18. Om det är önskvärt att utföra mellanläggsanordningen 26 på detta sätt, kan försänkningen 68, 10 hålen 70,72 och 74 och även spåret 36 och låsfjäderarmen 44 utelämnas. I stället utformas varje back 18 och 20 med ett tvärgående hål i lägen motsvarande lägena för spårets 36 ändar, och plattorna 60 och 62 utformas med mitt för varandra liggande öppningar, som kan bringas att ligga mitt för hålen i backarna 18 och 20, så att en låssprint kan föras 15 genom plattorna och genom backarna för att lösbart fasthålla mellanläggsanordningen 26 i det önskade läget. Vid detta utförande skulle emellertid risken att mellanläggsanordningen 26 tappas vara större, i synnerhet om skruvnyekeln 10 någon gång används utan mellanläggsanordningen. 5 !-•:•¦: V .:. .i 340792 Patentkrav, 1. U-skruvnyckel med ett huvud uppvisande ett par på avstånd från varandra liggande, mot varandra vända^ fasta greppytor, som mellan sig bildar ett nyckelgap och ett av huvudet (16) uppburet i nyckelgapet (40) placerat mellanläggselement (28 eller 30), som är rörligt i ett genom nyckelgapet (40) gående, mot greppyiorna (22,24) i huvudsak vinkelrätt plan mellan ett första läge (fig. 3), i vilket mellanläggsele» .mentet (28 eller 30) ligger vid nyckelgapets (40) ena sida över den ena greppytan (22 eller 24) och därigenom minskar nyckelgapets effektivs vidd, och ett andra läge, i vilket mellanläggselementet är undanfört från nämnda ena greppyta (22 eller 24),kännetecknad av att mellanläggselementet (28 eller 30) är anordnat på en i ett stycke utförd mellanläggsanordning (26), vilken är svängbar i det nämnda planet kring en tänkt, i nyckelgapet liggande axellinje mellan mot nämnda lägen hos mellanläggselementet svarande första och andra lägen och vilken uppvisar två plattdelar (60,62), som ligger över var sin av motsatta sidor (32,34) på huvudet (16) och vid närliggande kantpartier (64) förenas av mellanläggselementet (28, 30), varvid plattdelarna och nämnda sidor på huvudet är anordnade att samverka för att uppbära mellanläggsanordningen (26) på huvudet och styra densamma vid dess svängning kring den nämnda axellinjen, 2. U-skruvnyckel enligt krav 1, kännetecknad av att en (32) av nämnda sidor på huvudet (16) har ett cirkelbågformigt spår (36) kring nämnda axellinje, i vilket spår ett utsprång (68) på den över denna sida liggande plattdelen (60) ingriper, 3. U-skruvnyckel enligt krav 1 eller 2, kännetecknad a v att mellanläggsanordningen (26) har ett andra mellanläggselement (30 eller 28), som har annan tjocklek än det förstnämnda mellanläggselementet (28 eller 30) och i mellanläggsanordningens andra läge ligger vid nyckelgapets (40) motsatta sida Över den andra greppytan (24 eller 22), så att nyckelgapets effektiva vidd därigenom är minskat med ett annat värde än när mellanläggsanordningen (26) befinner sig i det förste läget. 4. U-skruvnyckel enligt krav 3,kännetecknad av att mellanläggsanordningen (26) är rörlig i det nämnda planet till ett tredje läge (fig. 1, 2) mellan det första och det andra läget, i vilket tredje läge båda mellanläggselementen (28,30) ligger vid den inre änden av nyckelgapet (40) och är undanförda från greppytorna (22,24). 5. U-skruvnyckel enligt krav 3 eller 4, kännetecknad a v att mellanläggselementen (28,30) är anordnade i V-form med en mellanliggande vinkel på ca 120°. 340792 DD 6 : : : 6. U-skruvnyckel enligt något av krav 1-5, kännetecknad a v att mellanläggsanordningens(26) ena plattdel (60) har ett antal mot var sitt av nämnda lägen hos mellanläggsanordningen (26) svarande urtag (70,72,74), i vilka ett i ett fast läge på huvudet (16) placerat låselement (44,56) är införbart för att låsa mellanläggsanordningen mot rörelse i förhållande till huvudet,
|
[
"B25B"
] | 73,345,626 | 340,792 |
B
|
[
"B25B13/10"
] |
1. Momentnyckel med inställbar utlösning för fastdragning av ett skruvförband med invändig eller utvändig sexkant, mejsel- eller krysspår eller liknande till ett önskat moment, vilken nyckel består av ett nyckelskaft (12) och ett handtag (l), varvid nyckelskaftet (12) är företrädesvis löstagbart lagrat i en spärranordning (2) inuti handtaget (1), kännetecknat a v att spärranordningen utgöres av ett spärrhjul (2) med centralt nyckelgrepp, vilket hjul har periferiella med nyckelskaftet parallella v- formade spår med olika flankvinkel, vilka spår är anordnade att uppta en eller flera spärrkolvar (5), som i sin mot spärrhjulet (2) anliggande ände har mot de v- formade spårens flankvinklar korresponderande avfasningar, varvid de båda flankvinklarna är så valda att nyckelns lossdragningsmoment är större än dess åtdragningsmoment vid samma inställning av utlösningen, varjämte nyckelns utlösning är inställbar medelst en ansättningsskruv (7), som via ett fjäderpaket (6) är anordnad att påverka tillhörande spärrkolv (5) varvid handtaget (1) är vändbart för valfri åtdragning av höger- respektive vänster-gängade skruvar* 2. Momentnyckel enligt patentkravet 1. kännetecknad av att nyckelskaftets (12) diameter är större än den omskrivna cirkeln i spärrhjulets (2) centrala nyokelgrepp i vilket nyckelskaftets ena ände skall placeras*
|
[
"B25B"
] | 73,345,627 | 340,793 |
B
|
[
"B25B23/142",
"B25B23/141"
] |
tänkbara. Således kan tätningsorganets 9 infästning utformas på annat sätt, huset 2 kan vara tvådelat istället för tredelat och delningsplanen kan med samma fördel anordnas axiellt som radiellt. PATENTKRAV 1. Hydrauliskt vriddon med fram och åter svängbar rötor (6) med minst en som kolv utformad radiell vinge (il) anordnad i en ringformad, med inlopps- resp. utloppsöppningar (22 resp. 23) för ett rotorns kolvar påverkande hydrauliskt tryckmedium kommunicerande kammare (l) med cirkulärt tvärsnitt i ett hus (2), som bildar kammarens yttre begränsning, medan dess inre utgöres av en periferiell del (8) av rotorn, vilken del är anordnad i en ringformad slits (lo) i huset, mellan vilken och rotordelen finns till rotordelen fixerade tätningsorgan (9), och i vilken kammare är anordnad minst en stationär, radiell skiljevägg (19)» kännetecknat därav, att slitsens (lo) sidoytor är så orienterade att vinkeln mellan tänkta förlängningar av sagda sidoytor och sammanhörande radier i kammarens cifkulära tvärsnitt är större än O och mindre än 9° > ocn a*t tätningens (9) mot kammaren vända yta är utbildad som en del av en cirkelbåge med samma krÖknings-radie som kammarens (l) tvärsnitt, medan dess sidor är utformade att under inverkan av tryckmediet tätande anligga mot slitsens (lo) sidoytor. 2. Vriddon enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att en väsentlig del av tätningens (9) cirkelbåg-formade del utgöres av en med tätningen fast eller lösbart förbunden slitbeläggning (2k). ANFffcM
|
[
"F15B",
"B63H"
] | 73,345,628 | 340,794 |
B
|
[
"B63H25/30",
"F15B15/12"
] |
1. Mältningsapparat, bestående av ett kärl med en anordning för cirkulering av säd i kärlet samt med en anordning för matning av gas genom kärlet, kännetecknad av att kärlet upptar ett inre vertikalt rör (35, 62), vars ändar är belägna på avstånd från kärlets överdel och botten, och av att cirkuleringsanordningen innefattar en lyftanordning (31, 78) för förflyttning av säden uppåt genom det inre röret, så att den kan falla ned inuti kärlet utanför det inre röret, av gasinlopp (7, 15) för inledning av gas i'kärlet åtminstone vid dettas botten utanför röret och av ett gasutlopp (13) vid kärlets övre del, varigenom när gas införes genom inloppet och uttages genom utloppet, en den fallande säden motriktad gasström kan upprättas. 2. Mältningsapparat enligt krav 1, kännetecknad av att lyftanordningen utgöres av ett munstycke (78), som är inriktat för att mata gas upp genom det inre röret och som tillföres gas genom ett hög-trycksgasinlopp (79). 340795 12 3. Mältningsapparat enligt krav 1,kännetecknad av att lyftanordningen utgöres av en matarskruv (31), som arbetar i det inre röret (35), och av att drivorgan (103,29) är anordnade för att vrida skruven. 4. Mältningsapparat enligt krav 3, kännetecknad av att drivorganen för skruven (31) är en motor med variabel hastighet och av att en regleranordning är anordnad i kärlet för förändring av driv-motorns hastighet i beroende av i kärlet avkända tillstånd. 5. Mältningsapparat enligt krav 3 eller 4, kännetecknad av att skruven (31) är utformad kring en central axel (30), som har en konisk krage (32) vid sitt basparti, varvid baspartiet av skruven är utformat kring den koniska kragen och inpassat i ett motsvarande, koniskt vidgat parti (38) av det inre röret. 6. Mältningsapparat enligt krav 5,kännetecknad av att stigningen hos skruvens basparti är på varje nivå omvänt proportionell mot kvadraten på den koniska kragens diameter. 7. Mältningsapparat enligt något av krav 3-5, känneteckna d av att skruven (31) vid den nedre delen slutar i en skoveldel (33), som utskjuter under röret och som har en sådan storlek, att den under ett varv översveper gapet mellan basen hos det vidgade partiet av röret och kärlets botten (8). 8. Mältningsapparat enligt krav 7, kännetecknad av att ett utlopp för säden är anordnat radiellt utanför skoveldelens svepyta och vid kärlets botten, varvid skruvens drivorgan är reverserbara, så att skoveln är i stånd att svepa säd till sädutloppet, när skruven vrides i en riktning motsatt dess lyftande vridningsriktning. 9. Mältningsapparat enligt något av krav 3-8, känneteckna d av att skruvens centrala axel (32) är ihålig och är försedd med gasgenomsläppningsöppningar.
|
[
"B01F",
"C12C"
] | 73,345,629 | 340,795 |
B
|
[
"C12C1/067",
"C12C1/033",
"C12C1/15",
"B01F27/9211",
"C12C1/02"
] |
1. Bärare med på denna anordnade från densamma avdragbara etiketter eller lilaaande, vilka-är försedda med ett klisterskikt till vilket är anordnat ett skyddsskikt, kännetecknad av att 340797 4 på båda sidor av ett under fuktighetsinverkan till en irreversibel kemisk bryggbildning ledande självklistringsskikt (4) befinner sig fuktighetsogenomsläppliga skyddsskikt (5, 6), av vilka det ena (6) är olösbart anordnat till bäraren (1) och det andra (5) till etiketten (2)„ 2. Bärare enligt krav 1, k ä n n e t e ck n a d av att de enskilda etiketterna (2) genom deformering av etikettkantzonerna (7) i riktning mot bäraren (1) är tillslutna gentemot fuktighetsintrade. 3. Bärare enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att kantzonerna (7) av varje etikett tillsamraans med till denna anordnade skyddsskikt (5) till följd av gallerformig utstansning av etiketterna på bäraren (1) medelst en vid eggen (9) konkavt utbildad kniv (8) är omböjda i riktning mot skyddsskiktet (6). 4. Bärare enligt krav 3, kännetecknad av att de i riktning mot skyddsskiktet (6) böjda kantzonerna (7) ar tillslutna genom en påtryckt kant (13) av fuktighetsogenomsläppligt laok.
|
[
"D06H",
"C09J"
] | 73,345,631 | 340,797 |
B
|
[
"C09J7/22",
"D06H1/04"
] |
91,7 1. Förfarande för framställning av trikåer eller vävda tyger med hög elasticitetsåtervinning och töjbarhet, kännetecknat därav, att tyget påföres en organisk lösning innehållande 1) en dimetylpolysiloxan med en hydroxylgrupp i ändställning och med den allmänna formeln H0- CH, • j Si -CH3 t—H vari n betecknar ett heltal som icke understiger 500, 2) en metylvätepolysiloxan med den allmänna formeln 340798 io CH, l 3 CH, - Si - O-j i CH, H I -Si • l CH3 CH, I 3 Si - CH, I 3 CH, vari n betecknar ett heltal från och med 15 till och med 50, och 3) en organisk-metallisk katalysator, i ett organiskt lösningsmedel som löser dessa polysiloxaner, i vilken lösning komponenterna ingår i sådana mängder, att lösningens viskositet icke Överstiger 400 cP och att lösningen påföres tyget i sådan mängd, att 1,0-5,0 viktprocent polysiloxaner som fast ämne är avsatta på det färdiga tyget, och att tyget härdas vid en förhöjd temperatur. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att tyget före behandlingen har en töjbarhet av över 20 %. 3. Förfarande enligt krav 1, '"kännetecknat därav, att tyget består av texturerat garn, vilket t ex består av polyamider, polyestrar, polyakrylnitril, polyolefin, polyvinylalkohol och blandningar därav. H. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att mängdförhållandet mellan metylvätepolysiloxan och dimetylpoly-siloxan är 5~30 viktdelar metylvätepolysiloxan per 100 viktdelar dimetylpolysiloxan. 5. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att behandlingslösningen vidare innehåller minst ett av tillsatsmedlen natriumalkoholat, estersilan och polyalkylsilikat. 6. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att den organisk-metalliska katalysatorn består av minst en av följande föreningar: zinkkaprylat, tennkaprylat, zirkoniumkaprylat, dibutyltenndikaprylat, dibutyltenndilaurat, dibutyltenndiacetat, dibutyltennoxid, alkyltitanat, zinknaftenat, tennafténat, zirkonium-naftenat, ferrinaftenat, koboltnaftenat, ainkformiat, zirkoniumfor-miat, zinkacetat och zirkoniumacetat.
|
[
"D06M"
] | 73,345,632 | 340,798 |
B
|
[
"D06M15/643"
] |
1. Förfarande enligt patentkravetli patentet 332 156, varvid den textilmaterialet
|
[
"D06B"
] | 73,345,633 | 340,799 |
B
|
[
"D06B11/0093"
] |
Sätt för framställning av kristallint vattenfritt järnfumarat med en partikelstorlek huvudsakligen understigande 5 /um, kännetecknat därav, att en luftfri suspension av ferrohyd-roxid i vatten bringas att reagera med fumarsyra i något överskott vid en temperatur överstigande omkring 70°C, varefter det bildade vattenfria ferrofumaratet avskiljes från vattenmediet.
|
[
"C07C"
] | 73,345,641 | 340,807 |
B
|
[
"C07C57/15",
"C07C51/412"
] |
. Deras verkan som diuratiska medel kan mätas genom diuretiska standardanalyser. Exempelvis administreras en förening enligt uppfinningen oraE (genom magrör) med saltlösning till råttor som har underkastats 1*3 h fasta från foder och vatten. Urinvolymen, natriuraexkretionen och kaliumexkretionen uppmätes under 5-h perioden som följer efter administrering av det farmakologiska medlet och jämföres med motsvarande kontrollvärden för råttor, som erhållit saltlösning enbart utan någon testförening. Vid denna analysprocedur erhölls följande 340813 5 resultat för 2,7-diamino-6-fenylpyrido/?,3-d7pyrimidin, som är en representativ förening enligt uppfinningen, administrerad i en dos av 20 mg/kg: urinvolym 43,4 ml/kg (kontrollvärde 11,5 ml/kg), na-triumexkretion 7,8 milliekvivalenter/kg (kontrollvärde 1,9 milli-ekvivalenter/kg), kaliumexkretion 0,6 milliekvivalenter/kg (kontrollvärde 0,6 milliekvivalenter/kg). Följande resultat erhölls för 2,7-diaraino-6-(p-metoxifenyl)pyrido/^,3-d7pyrimidin, som är en annan representativ förening enligt uppfinningen, administrerad i en dos av 20 mg/kg: urinvolym 44,0"ml/kg (kontrollvärde 10,0 ml/ kg), natriumexkretion 7,7 milliekvivalenter/kg (kontrollvärde 1,6 milliekvivalenter/kg), kaliumexkretion 0,6 milliekvivalenter/kg (kontrollvärde 0,5 milliekvivalenter/kg). En annan fördel med föreningarna enligt uppfinningen är att de endast har låggradig antifo-1inverkan. Uppfinningen belyser genom följande exempel. EXEMPEL 1 En lösning av natrium-2-etoxietoxid bereddes av 0,l4 g natrium och 60 ml 2-etoxietanol, och 2,07 g 2,4-diamino-5-pyrimidin-karboxaldehyd, och 1,76 g fenylacetonitril tillsattes. Blandningen värmdes i återflöde i 2 h och kyldes, och den olösliga produkten 2,7-diamino-6-fenylpyrido/2,3-d7pyrimidin uppsamlades på filter. För rening löstes denna produkt i en varm lösning av 100 ml dimetyl-formamid och 20 ml isättika och lösningen omrördes med aktivt kol och filtrerades. Filtratet gjordes basiskt genom tillsats av en lösning av 40 ml koncentrerad ammoniakvattenlösning i 100 ml dimetyl-formamid. Ytterligare 100 ml vatten tillsattes och efter kristalli-sering av produkten fullbordats uppsamlades den på ett filter, smält-punkt 317 - 318°C. En blandning av 2,37 g av den ovan beskrivna fria basen och 0,48 g svavelsyra i 50 ml 50 % vattenlösning av etanol värmdes för att ge en klar lösning och kyldes därefter. Den olösliga produkten som utskildes uppsamlades på ett filter, tvättades med vatten, med etanol och eter samt torkades i vakuum. Den utgjorde ett hydratiserat salt med en halv formelvikt svavelsyra. Den sönderdelades vid 229 - 231°C En blandning av 2,37 g av den ovan beskrivna fria basen och 50 ml 50 % vattenlösning av myrsyra värmdes för att ge en klar lösning och kyldes därefter. Den olösliga produkten som utskildes uppsamlades på ett filter, tvättades med vatten, med etanol och med eter och torkades i vakuum. Den utgjorde saltet med en formelvikt 340813 6 myrsyra och sönderdelades vid 319 ~ 322 C. En blandning av 1,0 g av den ovan beskrivna fria basen, 2 ml 85 % mjölksyra och 20 ml 50 % vattenlösning av etanol värmdes till kokning och filtrerades varm. Filtratet kyldes och det olösliga saltet med mjölksyra uppsamlades på ett filter. Vid användning av 2g d-vinsyra istället för mjölksyran erhölls på samma sätt som produkt saltet med en formelvikt vinsyra, smältpunkt 190 -193°C. En blandning av 2,h g av den ovan beskrivna fria basen, ^,S g sulfaminsyra och 25 ml vatten värmdes för att ge en klar lösning och kyldes därefter. Den olösliga produkten som utskildes uppsamlades på filter, tvättades med etanol och eter samt torkades. Den utgjorde ett hydratiserat salt med 2 formelvikter sulfaminsyra, smäTb-punkt högre än 305°C EXEMPEL 2 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd o-metylfenylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(o-tolyl)pyri-do/2",3-d7pyrimidin. För rening löstes råprodukten i överskott av kall 2N klorvätesyra och lösningen omrördes med kol, filtrerades, utspäddes med varm etanol och gjordes basisk med vattenlösning av ammoniak. Produkten uppsamlades på filter. Smältpunkten 300 - 302 C; EXEMPEL 3 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 2 och med användning av en ekvivalent mängd m-metylfenylacetonitril istället för o-metylfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(m-to-lyl)pyrido/2,3-d7pyrimidin, smältpunkt 297 - 299°C. EXEMPEL fr Genom tillvägagångssättet enligt exempel 2 och med användning av en ekvivalent mängd p-metylfenylacetonitril istället för o-metylfenylacetonitrilen och 5N klorvätesyra istället för 2N klor-vätesyran i reningssteget erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-to-lyl)pyrido/2,3-d7pyrimidin, smältpunkt 332 - 33I'0C. EXEMPEL 5 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd p-fluorfenylacetonitril istället för fenylacetonitril erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(6-p-fluor-fenyl)-pyrido/2,3-d7pyrimidin. För rening omrördes en lösning av råprodukten i varm dimetylformamid med kol, filtrerades och utspäddes med vatten. Den olösliga produkten uppsamlades, den sönderdelades vid 3*»0 - 32»1°C. 7 340813 EXEMPEL 6 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd p-klorfenylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-klorfenyl)-pyrido/2}3-d7pyrimidin. För rening omrördes en lösning av råprodukten i varm dimetylformamid innehållande myrsyra med kol} filtrerades och gjordes basisk med vattenhaltig trietylamin. Produkten uppsamlades på filter och den sönderdelades vid 356 - 357 C. EXEMPEL 7 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd p-bromfenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7~diamino-6-(p-brom-fenyl)pyrido/^,3~d7pyrimidin. Den sönderdelades vid 362 - 363°C. EXEMPEL 8 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd 2,6-diklorfenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(2,6-di-klorfenyl)pyrido£2",3-d7pyrimidin. Den sönderdelades vid 321 - 322°C. EXEMPEL 9 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd p-metoxifenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-met~ oxifenyl)pyrido_/2",3-d7pyrimidin. Den sönderdelades vid 327 - 328°C. Den fria basen omvandlades till ett salt med myrsyra och ett salt ' med sulfaminsyra genom omsättning med myrsyra resp sulfaminsyra. EXEMPEL 10 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd p-metyltiofenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-metyl-tiofenyl)pyridoJ/2',3-d7pyrimidin. EXEMPEL 11 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd 3-fluor-iJ-raetoxifenylacetonitril istället for p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6--(3~fluor-4-metoxifenyl)pyrido/2,3-d7pyrimidin. EXEMPEL 12 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd 3,'t-dimetoxifenylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(3,'l-dimet-oxifenyl)pyrido/2",3-d7pyrimidin. Den sönderdelades' vid 3'I5°C. 340813 8 EXEMPEL 13 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd 3,4,5-trimetoxifenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-di-amino-6-(3,4,5-trimetoxifenyl)pyrido^2~;3-d7pyrimidin. Den sönderdelade vid 290 - 291°C. EXEMPEL lk Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd p-isöbutoxifenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino--6-(p-isobutoxifenyl)pyrido/jF,3-d/pyrimidin. Smältpunkt 309 - 312*°C. EXEMPEL 15 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 5 och med användning av en ekvivalent mängd p-sek-butoxifenylacetonitril istället för p-fluorfenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino--6-(p-sek-butoxifenyl)pyrido/2~,3-d7pyrimidin, smältpunkt 310 - 313°C . Utgångsmaterialet kan erhållas på följande sätt. En lösning av 2,7 g p-hydroxifenylacetonitril och 20 ml dimetylformamid behandlades med 1,0 g av en 55 % dispersion av natriumhydrid i mineralolja. Efter vätgasutvecklingens upphörande tillsattes 3,7 g sek-butyljodid och den erhållna blandningen omrördes i 1 h. Blandningen filtrerades och filtratet koncentrerades under reducerat tryck för att ge en återstod av p-(sek-butoxi)fenylacetonitril, lämplig för användning utan ytterligare rening. EXEMPEL 16 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd p-aminofenylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-éninofenyl)-pyrido£2~,3-d7pyrirnidin. Pör rening löstes den i vattenhaltig etano-lisk klorvätesyra, utfälldes med natriumhydroxid och kristalliserades ur vattenhaltig etanol. Den sönderdelades vid 319 - 320°C. EXEMPEL 17 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd p-dibutylaminofenylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-_/p-(di-butylamino)fenyl7pyrido/2,3-d7pyrimidin. PÖr rening kristalliserades produkten ur etanol. Den sönderdelades vid 253 - 25il0C. Utgångsmaterialet p-dibutylaminofenylacetonitril, kokpunkt 126 - 123°C vid 0,1 mm, erhölls genom användning av en ekvivalent mängd butyljodid istället för etyljodiden i proceduren enligt Chemical Abstracts, 53, 340813 9 8125 (1959). EXEMPEL 18 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd 'l~amino-2-dimetylaroino-5-pyrimidin-karboxaldehyd istället för 2,'l-diamino-5-pyrimidinkarboxaldehyden erhölls som produkt 7-amino-2-(dimetylamino)-6-fenylpyrido/2~,3-d7-pyrimidin. Pör rening löstes den i etanolisk isättika och utfälldes med vattenhaltig ammoniak. Smältpunkt 2^5 - 2H6 C. EXEMPEL 19 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd 2-pyridylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(2-pyridyl)-pyrido/2,3-d7pyrimidin. Pör rening löstes den i överskott av 2N klor-vätesyra och lösningen behandlades med kol, utspäddes med varm eta-nol och gjordes basisk med natriumhydroxid. Den olösliga produkten uppsamlades på filter, smältpunkt 312 - 313 C. EXEMPEL 20 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd 3-pyridylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(3-pyridyl)-pyrido/2,3~d7pyrimidin. Pör rening löstes den i överskott av 2M klor-vätesyra och lösningen behandlades med kol, utspäddes med varm eta-nol och gjordes basisk med natriumhydroxid. Den olösliga produkten uppsamlades på filter. Den sönderdelades vid 317 - 319°C. EXEMPEL 21 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 1 och med användning av en ekvivalent mängd 'J-pyridylacetonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(4-pyridyl)-pyrido_/2"33-d7pyrimidin. Dihydrokloriden, smältpunkt högre än 360°C, erhölls genom kristallisering av den fria basen ur 2N klorvätesyra. EXEMPEL 22 En lösning av natrium-2-etoxietoxid bereddes av 0,07 g natrium och 30 ml 2-etoxietanol, och 1,61 g p-etoxifenylacetonitril och därefter 1,38 g 2,4-diamino-5-pyrimidinkarboxaldehyd tillsattes. Blandningen värmdes vid återflöde i 2 h och kyldes och den olösliga produkten 2,7-diamino-6-(p-etoxifenyl)pyrido/2,3-d7pyrimi-din uppsamlades på filter. Pör rening kristalliserades den ur dimetyl-formamid, hydratiserad, smältpunkt 322 - 325°C. EXEMPEL 23 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med använd- 340813 10 ning av en ekvivalent mängd p-propoxifenylacetonitril istället för p-etoxi-fenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-dianino-6-(p--propoxifenyl)pyrido/£,3-d7pyrimidin,, smältpunkt 310 - 312°C. EXEMPEL 24 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd p-isopropoxifenylacetonitril istället för p-etoxifenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino- -6-(p-isopropoxifenyl)pyrido/2,3-d7-pyrimidin, smältpunkt 321 -323°C EXEMPEL 25 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd p-butoxifenylacetonitril istället för p-etoxifenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(p-but-oxifenyl)pyrido/J,3-d7pyrimidin, smältpunkt 295 - 298°C. EXEMPEL 26 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd, p-dimetylaminofenylacetonitril istället för p-etoxifenylacttonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6- -£p-(dimetylamino)feny3.7pyrido/2,3-d7pyrimidin, den sönderdelades vid 3^9 - 351°C. EXEMPEL 27 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd p-dietylaminofenylacetonitril istället för p-etoxifenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino--6-/J5-(dietylamino)fenyl_7pyrido/2,3-d7pyrimidin. Den sönderdelades vid 3W - 3k6°C. EXEMPEL 28 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en evkivalent mängd p-dipropylaminofenylacetonitril istäl let för p-etoxifenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino--6-/j>-(dipropylamino)-fenyl7pyrido/2", 3-d7pyrimidin, smältpunkt 289 - 291 C. Utgångsmaterialet p-dipropylaminofenylacetonitril, kokpunkt 112 C vid 1 ram, erhölls genom användning av en ekvivalent mängd propyljodid istället för etyljodiden i proceduren enligt Chemical Abstracts, 53, 8125 (1959). EXEMPEL 29 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd 2-tienylacetonitril istället för p-etoxifenylacetonitrilen erhölls som produkt 2,7-diamino-6-(2-tie-nyl)pyrido/2,3-d7pyrimidin, den sönderdelas vid 315 - 317°C. 11 340813 EXEMPEL 30 Genom tillvägagångssättet enligt exempel 22 och med användning av en ekvivalent mängd 2-furylacetonitril istället för p-etoxifenylacetonitrilen erhålles som produkt 2,7-di-amino-6-(2--furyl)pyrido/2,3-d7pyrimidin. Den sönderdelades vid 295 - 297°C EXEMPEL 31 En;blandning av 5,^ g natriummetoxid,'11,3 g ^-amino-2--(propylamino)-5-pyrimidinkarboxaldehyd, 5,9 g fenylacetonitril och 250 ml 2-etoxietanol värmdes vid återflöde i 2 h och kyldes. Den olösliga produkten uppsamlades på filter. Den utgjordes av 7-amino--6-fenyl-2-(propylamino)pyrido/2", 3-d7pyrimidin, som sönderdelades vid 265 - 263°C. Genom användning av en ekvivalent mängd p-metoxifenylace-tonitril istället för fenylacetonitrilen erhölls på samma sätt som produkt 7-amino-6-(p-metoxifényl)-2-(propylamino)pyrido_/2", 3-d7pyri-midin, smältpunkt 269 - 270°C efter kristallisering ur 2-etoxietanol. Utgångsmaterialen kan erhållas på följande sätt. En lösning av 10,6 g 4-amino-2-propylamino-5_pyrimidinkarbonitril och 320 ml varm isättika kyles till rumstemperatur och behandlas med 9,H ml fenylhydrazin. Den erhållna blandningen skakas med 1 g Raney--nickelkatalysator med vätgas vid atmosfärstryck tills 2,3 1 väte absorberats. Blandningen värmes för att lösa produkten och filtreras genom diatomekiseldioxid. Det olösliga Jf-amino-2-propylamino--5-pyrimidinkarboxaldehydfenylhydrazonacetatsaltet, som utfaller uppsamlas på filter. På samma sätt erhålles av 'l-amino-2-dimetyl-amino-5-pyrimidinkarbonitril som produkt 4-amino-2-dimetylamino--5-pyrimidinkarboxaldehydfenylhydrazonacetatsalt. En lösning av 13,2 g 4-amino-2-propylamino-5-pyr,imidin-karboxaldehydfenylhydrazonacetat, 7j35 g m-nitrobensaldehyd och 200 ml 50 % ättiksyra värmes vid återflöde i 6 h, får kallna över natten och filtreras. Piltratet utspädes med 100 ml vatten, tvättas med kloroform, omröres med aktivt kol och hälles i överskott av 10N natriumhydroxid, som hålles vid 0 - 5°C. Den olösliga Jj-amino--2-propylamino-5-pyrimidinkarboxaldehyden uppsamlas på filter, smältpunkt 146 - 1^7°C efter kristallisering ur etanol innehållande ammoniak. På samma sätt erhålles ur 1l-amino-2-dimetylamino-5-pyri-midinkarboxaldehydfenylhydrazonacetat som produkt 4-amino-2-dimetyl-amino-5-pyrimidinkarboxaldehyd, smältpunkt 158 - 159°C efter kristallisering ur vatten. 340813 12 EXEMPEL 32 En blandning av 8,7 g 2,4-diamino-5-pyi*imidinkarboxaldehyd, 4,0 g natriummetoxid, 7,3 g 1-pyrrolylacetonitril och 100 ml 2-etoxietanol värmdes vid återflöde i 1 h och kyldes. Den olösliga 2,7-diamino-6-pyrrol-l-ylpyrido_/2,3-d7pyrimidinen uppsamlades på filter. Den sönderdelades vid 325 - 340°C, efter kristallisering ur etanol. EXEMPEL 33 En lösning av 3 g 7-amino-2-metoxi-6-(p-metoxifenyl)pyri-do/2,3-d7pyrimidin och 30 ml 33 % metylamin i etanol värmdes i ett slutet rör vid 150°C i 18 h« Blandningen kyldes och den olösliga 7-amino-6-(p-metoxifenyl)-2-(metylamino)pyrido/?,3-d7pyrimidinen uppsamlades på filter, smältpunkt 252 - 254°C efter kristallisering ur dimetylformamid. På samma sätt erhölls vid användning av en ekvivalent mängd ammoniak istället för metylaminen som produkt 2,7-diamino-6-(p-met-oxifenyl)pyrido/2,3,7pyrimidin, som sönderdelades vid 327-328 C. Hydroklorid- och sulfamatsalterna erhölls genom omsättning av vardera fria basen med klorväte i eter och med sulfaminsyra i vatten. Utgångsmaterialet kan erhållas på följande sätt. En lösning av natriumetoxid (beredd av 25 g natrium och 600 ml etanol) sättes till 98,7 g metylisokarbamidhydroklorid. Blandningen filtreras och filtratet behandlas med 133 g etoximetylenmalononitril vid en temperatur under 30 C. Blandningen omröres i 1 h-vid rumstemperatur, värmes vid återflöde i 3 h och kyles. Den olösliga 4-amino--2-metoxi-5-pyrimidink-arbonitrilen uppsamlas på filter och torkas, smältpunkt 217 ~ 219°C. En lösning av 9,0 g av denna produkt och 320 ml varm isättika kyles till rumstemperatur och behandlas med 9,4 ml fenylhydrazin. Den erhållna blandningen skakas med 1 g Raney--nickelkatalysator, med vätgas vid atmosfärstryck tills 2,3 1 väte absorberats. Blandningen värmes för att lösa produkten och filtreras genom diatomekiseldioxid. Det olösliga 4-amino-2-metoxi-5-pyri-midinkarboxaldehydfenylhydrazonacetatsaltet, som utfaller, uppsamlas på filter. En lösning av 12,1 g av denna produkt, 7,35 g m-nitro-bensaldehyd och 200 ml 50 % ättiksyra värmes vid återflöde i 6 h, får kallna över natten och filtreras därefter. Piltratet utspädes med 100 ml vatten, tvättas med kloroform, omröres med aktivt kol och hälles i överskott av 10N natriumhydroxid, som hålles vid 0-5 C. Den olösliga 4-amino-2-metoxi-5-pyrimidinkarboxaldehyden uppsamlas 13 340813 på filter, smältpunkt 191 - 192°C. En lösning av natrium-2-etoxi--2-etoxietoxid beredes av 0,42 g natrium och 180 ml 2-etoxietanol, och 6,9 g 4-amino-2-metoxi-5-pyrimidinkarboxaldehyd och 6,6 g p-metoxifenylacetonitril tillsättes. Blandningen värmes vid åter-flöde i 2 h och kyldes och den olösliga produkten 7-amino-2-metoxi--ö-Cp-metoxifeinyD-pyrido/?,3-d7pyrimidin uppsamlas på filter, smält-punkt 230 - 23l°C efter kristallisering ur vattenhaltig dimetyl-formamid. PATENTKRAV 1. Sätt att framställa 2,7-diamino-6-substituerade pyrido/2*,3-d7 pyrimidinföreningar med formeln H2N^ ,N .N ^ NR3^2 och deras salter kännetecknat därav, att antingen a) en 5-pyrimidinkarboxaldehydförening med formeln R2R1N CHO omsattes med en substituerad acetonitrilförening med formeln R6 - CH2CN i närvaro av en bas, och produkten isoleras som den fria basen 1 ? eller som ett salt, varvid R och R vardera betecknar väte eller lägre alkyl och R betecknar tienyl, furyl, pyrrolyl, pyridyl eller en grupp med formeln 340813 in där R , R och R-5 vardera betecknar väte, lägre alkyl, lägre alkoxi, lägre alkyltio, halogen, hydroxi, nitro, amino eller di-(lägre alkyl)amino, eller b) en 2-substitueräd-7-amino-6-arylpyrido/7,3-d7-pyrimidinförening med formeln omsattes med ammoniak eller en substituerad ammoniak med formeln R1R2NH och produkten isoleras som den fria basen eller som ett salt, var-vid R , R och R har ovan angiven betydelse och X betecknar halogen, lägre alkoxi eller lägre alkyltio. 2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att basen är natriumhydrid. 3. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att basen är en alkalimetallalkoxid. 4. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att basen är natriumsaltet av 2-etoxietanol.
|
[
"C07D"
] | 73,345,647 | 340,813 |
B
|
[
"C07D309/12",
"C07D471/04",
"C07D239/47",
"C07D239/48"
] |
. Gaspassage innefattande en konvergerande del, som är fodrad med rör för åstadkommande av strömningsbanor genom vilka en vätska är avsedd att flyta mellan den konvergerande delens övre och undre ände, kännetecknad av att rören är anordnade vinkelrätt mot och uppåtlutande i förhållande till den konvergerande delens längdriktning. och utgöres av i paneler anordnade rörlängder, varvid varje rörlängds-ände vid en panels ena ände är ansluten till änden hos en rörlängd vid den intilliggande änden av en intilliggande panel varjämte de till respektive panel hörande rörlängdernas axlar är parallella och belägna på samma avstånd från varandra, att panelerna bildar två grupper, varvid paneler ur den första gruppen växlar med paneler ur den andra gruppen, att avståndet mellan rörlängdernas axlar vid panelerna ur den andra gruppen är olikt avståndet mellan rörlängdernas axlar vid paneler ur den första gruppen, och att de relativa avstånden är sådana att antalet rörinlopp vid den konvergerande delens ena ände är detsamma som antalet 340814 ¦ 5 rörutlopp vid den konvergerande delens andra ände.' 2. Gaspassage enligt krav 1, kännetecknad av att den konvergerande delens övre ände är anordnad i ett horisontalplan, och att avståndet i planet mellan en axel och den intilliggande är detsamma för samtliga intill varandra belägna axelpar. 3. Gaspassage enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att varje grupp innefattar två paneler, att den konvergerande delen innefattar två parallella väggar med två konvergerande väggar mellan de parallella väggarna, varvid var och en av de konvergerande väggarna innefattar en hel panel ur den ena gruppen, medan var och en av panelerna ur den andra gruppen bildar en av de parallella väggarna och en del av en av de konvergerande väggarna. '
|
[
"F22B"
] | 73,345,648 | 340,814 |
B
|
[
"F22B37/146",
"F22B29/065"
] |
1. Sätt ätt driva en ångalstrande anläggning i vilken värme, exempelvis överskottsvärme från en ståltillverkningsprocess, tillföres intermittent till en ugn (10) inbegripande ångkylda ytor, vilka via fallrör (18) matas med kylvatten från en ångdom (14), varvid blandningen av ånga/vatten från de ångkylda ytorna återleds via stigarrör (13) till ångdomen (14), k ä n n e t e c k n a t av att omedelbart innan ett förbränningsförlopp insprutas ånga i form av små bubblor i stigarrören (13) på platser nedanför ångdomen (1*0 för att åstadkomma en täthetsskillnad mellan fallrören (18) och stigarrören (13) och därigenom främja cirkulation i kretsen. 2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att ångbubb-lorna bildas genom att ånga leds genom strömningsdämpande material, såsom stålull, och genom ett antal öppningar. 3. Ångalstrande. anläggning för utförande av förfarandet enligt krav 1 i vilken värme, exempelvis överskottsvärme från en ståltill-verkningsprocess-, tillföres intermittent till en ugn (10) inbegripande ångkylda ytor, vilka via fallrör (18) matas med kylvatten från en ångdom (14), varvid blandningen av ånga/vatten från de ångkylda ytorna återleds via stigarrör (13) till ångdomen (14), kännetecknad av att ånginsprutningsanordningar (20) är anordnade i stigarrören (13) på platser vilka i höjdled ligger nedanför ångdomens (14) nivå, varvid ånginsprutningsanordningarna (20) är avsedda att under drift inspruta ångbubblor i kretsen för att åstadkomma en täthetsskillnad mellan fallrören (18) och stigarrören (13) och främja-cirkulation i kretsen före tillförandet av värmen, därigenom minskande den termiska spänningen i kretsen och särskilt i de ångkylda ytorna. 4. Ångalstrande anläggning enligt krav 3,kännetecknad av att för att åstadkomma ångbubblorna är strömningsvägarna hos ånginsprutningsanordningarna (20) utbildade med öppningar (42) och fyllda med ett strömningsdämpande material (41), såsom stålull, så att ångan, när den under drift insprutas i blandningen av ånga/vatten, omvandlas till en mängd bubblor med liten diameter. 5. Ångalstrande anläggning enligt krav 3, kännetecknad av att ånginsprutningsanordriingarna (20) vardera består av en bågformad rördel (35) avpassad att inneslutas i stigarröret (13), en grenledning (36) som sträcker sig tängentiellt med avseende på den bågformade rörsektionen, ett ånginsprutningsrör (37) som sträcker sig genom grenledningen och in i rördelen, så att ett öppet munstycke (38) av insprut-ningsröret ligger i en rak del av rördelen, varvid grenledningen (36) och insprutningsröret (37) är inneslutna i stålull eller motsvarande (40 och 41). 13 340815 6. Ångalstrande anläggning enligt krav 5, kännetecknad av att insprutningsrörets munstycke (38) är försett med axiellt sig sträckande radiella, åtskilda förstyvningsplan och styrfenor (hk). 7. Ångalstrande anläggning enligt krav 5 eller 6, k ä n n e -tecknad av att inställbara stödtappar (^6) är anordnade för att hålla insprutningsröret (37) centrerat i rördelen (35). 8. Ångalstrande anläggning enligt krav 3, kännetecknad av att ånginsprutningsanordningarna (20) vardera består av en bågformad rördel (35) avpassad att upptas i stigarröret (13)j en tangentiellt anordnad packbox (51) fäst vid rördelen (35) för att motta ånga från en ångledning (21) samt en hålförsedd platta (53) anordnad i övergången mellan packboxen och rördelen, varvid packboxen är fylld med stålull eller motsvarande (52) och den hålförsedda plattan (53) så anordnad och utformad, att vid driften angå insprutas i en rak del av rördelen (35) parallellt med vattenströmmen därigenom. 9. Ångalstrande anläggning enligt krav 3, kännetecknad av att ånginsprutningsanordningarna (20) vardera består av en bågformad rördel (35) avpassad att upptas i stigarröret (13), och ett insprutning: munstycke (55,57 eller 59) anordnat att upptas i en ångledning (21) och inrättat tvärgående i rördelen (35) för att under driften inspruta ånga i den senare i en riktning parallell med vattenströmmen därigenom. 10. Ångalstrande anläggning enligt krav 9,kännetecknad av att insprutningsmunstycket har formen av ett korsströmsrör (55), som sträcker sig tvärs rördelens diameter, varvid korsströmsröret är fyllt med stålull eller motsvarande och försett med ett flertal öppningar (56) för ångans genomströmning. 11. Ångalstrande anläggning enligt krav 9, kännetecknad av att insprutningsmunstycket har formen av en ring (57), som sträcker sig runt den inre periferin av rördelen, varvid ringen är fylld med stålull eller motsvarande och försedd med ett flertal öppningar (58) för ångans genomströmning. 12. Ångalstrande anläggning enligt krav 9, kännetecknad av att insprutningsmunstycket har formen av ett ringformat venturirör (59), som sträcker sig runt inre periferin av rördelen, varvid venturi-röret är fyllt med stålull eller motsvarande och försett med ett flertal öppningar (60) för ångans genomströmning.
|
[
"F22B"
] | 73,345,649 | 340,815 |
B
|
[
"F22B1/1823"
] |
1. Inställbart lager, särskilt för riv- och färgvalsar i färgverk för tryckmaskiner, vilket består av en stationär lagertapp och ett tvärs mot denna förskjutbart, för upptagning av valsens axeltapp tjänande ringformat hus, kännetecknat av att mellan lagertappen (3) och huset (k) inställningsskruvar (13) äro anordnade, varjämte lagertappen (3) och huset (*f) äro förbundna medelst icke metalliska, inställningsskruvarna motverkande fjäderelement (10,19). 2. Lager enligt krav 1, kännetecknat av att lagertappen (3) i husets (h) område är försedd med radiella flänsar (8), 340817 på vars ena sida en till volymen pneumatiskt eller hydrauliskt varier-bar, fram till huset nående ihålig kropp är anordnad som fjäderelement (10) och på vars andra sida en flänsarna (8) med huset (k) förbindande} för tlllbakaföring till det koaxiella läget av tapp och hus tjänande elastisk buffert (16) är anordnad, vilken är radiellt genomgången av ins tällning s skruven (13)• 3. Lager enligt krav 1 och 2, kännetecknat av att två, företrädesvis i ^5° mot lagertappens (3) fläns anordnade inställningsskruvar (13a,13b) äro anordnade. k. Lager enligt krav 1, kännetecknat av att lagertappen (3) i husets (h) område är försedd med en pneumatiskt eller hydrauliskt manövrerbar kolv (21) som fjäderelement, som ligger an diametralt mittemot inställningsskruven (13) mot huset (h), varjämte tappen och huset äro förbundna med varandra, medelst ungefär vinkelrätt däremot anordnade, tillbakaföringen möjliggörande buffertar (9).
|
[
"F16C",
"B41F"
] | 73,345,651 | 340,817 |
B
|
[
"F16C23/00",
"B41F31/36"
] |
1. Kopplingsanordning för säker igångsättning av en astabil multivibrators svängning, kännetecknad av att ett kriterium på den astabila multivibratoms drifttillstånd i form av en spänning är härlett från dennas utgångselektroder via en grindkoppling, särskilt en OCH-grind, varvid i händelse av utebliven svängning ett av de ingående förstärkarelementen (TI, T2) är anordnat att spärras av nämnda spänning vid sin ingångselektrod. 2. Kopplingsanordning enligt kravet 1, kännetecknad av att grindkopplingen är uppbyggd av dioder (Dl, D2, D3) och motstånd (Rl, R2). 3. Kopplingsanordning enligt kravet 2, kännetecknad av att de båda utgångselektroderna är förbundna med varandra via två dioder (Dl, D2), vilka är sammankopplade med motsatt led- 5 340818 riktning, och att en för en i kopplingsanordningen ingående transistor (TI) erforderlig spärrspänning är tillförd till den gemensamma punkten (A) mellan de båda dioderna via seriekopplade motstånd (Rl, R2), varvid nämnda spärrspänning är uttagen från ett av nämnda motstånd (Rl) och är tillförd till det ena förstärkarelementets (TI) styrelektrod via en ytterligare diod (D3). U. Kopplingsanordning enligt kravet 3, kännetecknad av att spärrspänningen är påtryckt via ett separeringssteg, företrädesvis ett transistorsteg (T3), till det ena förstärkarele-mentet (TI) i kopplingsanordningen. 5. Kopplingsanordning enligt kravet 4, kännetecknad av att en kondensator (C) är kopplad till den gämensamma punkten mellan de båda dioder (Dl, D2), som förbinder utgångselektroderna hos de båda förstärkarelementen (TI, T2), emot den rådande referenspotentialen, och att även transistorstegets (T3) styrelektrod är kopplad till nämnda punkt, varvid transistorns (T3) övriga elektroder är inkopplade mellan driftspänningens ena pol (-U) och en punkt med den för spärrning av transistorn (T3) nödvändiga spärrspänningen. 6. Kopplingsanordning enligt kravet 5, kännetecknad av att ett högohmigt motstånd (R3) är inkopplat mellan transis-torstegets (T3) styrelektrod och den ena polen (-U) i den spänningskälla, som matar in spärrspänningen.
|
[
"H03K"
] | 73,345,652 | 340,818 |
B
|
[
"H03K3/2823"
] |
slaget, vilken förmatt uppnå det angivna resultatet är utförd enligt patentkravets kännetecken. Uppfinningen medför den fördelen att de i varje enskilt fall en adresscirkulationsfas tillordnade, för magasinering av ytterligare in- 20 formationer till förfogande stående ytterligare cirkulationsfaser kan avsevärt ökasiriän nämnvärd utrustning av ytterligare minnesorgan, nämligen blott genom en förlängning av det exempelvis av en magnetostrik-tiv tråd bildade minnesorganet, varmed emellertid ingen ytterligare utrustning i anordningarna för införandet och utmatningen av informationer 25 krävs, vilka emellertid bildar största delen av totala utrustningen för ett dylikt minne. Man får därmed samtidigt en bättre utnyttjning av anordningarna för tillförsel och utmatning av 'information samt de därtill hörande anordningarna för bearbetning av informationerna. Samtidigt medger uppfinningen att man kan bibehålla påverkan av tidkanalkontakter 30 na för i förbindelser deltagande anslutningsledningar med den förutbestämda tidmultiplexsystemperioden (tidkanalperioden), och detta utan minskning av antalet samtidigt möjliga förbindelser. På ritningen visas ett kopplingsschema över ett utföringsexempel på en anordning enligt uppfinningen. 35 Ritningen visar schematiskt och i för förståelsen av uppfin- . ningen erforderlig utsträckning en tidmultiplexförmedlingsanläggning, som innehåller en tidmultiplexskena MS, vilken hör till ett flertal abonnenter Tln. De till en anslutningsgrupp sammanfattade abonnenterna är periodiskt och pulsvis anslutbara till multiplexskenan medelst tid- kO kanalkontakter ZS via sina anslutningsledningar AL. På ritningen antyds 5 B40819 blott en sådan anslutningsgrupp. På motsvarande sätt kan också ytterligare anslutningsgrupper finnas, vilkas multiplexskenor då på i sig känt sätt är anslutbara till varandra medelst ett kopplingsnätverk. Som framgår av ritningen för den där ritade anslutningsgruppen finns 5 ett cykliskt adressminne TJ för varje anslutningsgrupp. I adressminnet är adresserna för de abonnenter som just deltar i förbindelser inskrivna och adressminnet följs av ett dekoderingsnätverk D, över vilket dessa abonnenter medelst tillhörande tidkanalkontakter ZS vid en ifrågavarande förbindelse tilldelad kopplingsfas pulsvis inkopplas med 10 tldmultlplexsystemets period T på exempelvis 100 M-s, varmed ifrågavarande ledning AL vid denna kopplingsfas periodiskt pulsvis ansluts till multiplexskenan MS. På i sig känt sätt kan multiplexskenan för den på ritningen återgivna anslutningsgruppen periodiskt pulsvis anslutas til multiplexskenan för en ytterligare anslutningsgrupp, vilket dock inte 15 visas på ritningen, och likaledes kan en ytterligare abonnent, eller för det fall att en förbindelse mellan två abonnenter i en och samma anslutningsgrupp föreligger, ett talenergimellanminne, periodiskt anslutas till multiplexskenan vid den nämnda kopplingsfasen inom den ifrågavarande ytterligare anslutringsgruppen, varmed sålunda en önskad 20 förbindelse föreligger vid den ifrågavarande kopplingsfasen. ¦ På ritningen antyds att cirkulationsminnet U har en minneslängd, dvs en cirkulationstid, vilken exempelvis kan vara 1,6 ms, vilken är en hel multipel av den också som tidkanalperiod betecknade tid-multiplexsystemperioden T, som exempelvis kan vara 100 P-s, med vilken 2? tidkanalkontakten för en i en genom den tilldelade kopplingsfasen bestämda tidkanalen i en förbindelse deltagande anslutningsledning. Denna av avkänningsteoremet bestämda tidkanalperioden T för den upprepade påverkan av tidkanalkontakten ZS för en i en förbindelse deltagande anslutning sledning AL innehålles nu i kopplingsanordningen enligt upp- 30 finningen genom att en mot minneslängden WT svarande mångfald av i ett mot tidkanalperioden T svarande avstånd på varandra följande cirkulationsfaser förefinns per tidkanal, den ifrågavarande tidkanalkontakten skall påverkas och med vilka i varje enskilt fall adressen för en och samma anslutningsledning i en förbindelse, cirkulerar. På rit- 35 • ningen antyds sådana adresscirkulationsfaser p.j, .... p.jrför en tidkanal (kj). Vid dessa adresscirkulationsfaser förefinns adressen för en och samma, vid ifrågavarande kopplingsfas i en förbindelse deltagande anslutning sledning AL som registrering i cirkulationsminnet U, så att tidkanalkontakt ZS periodiskt pulsvis påverkas vid den sålunda med tid-kO kanalperioden T upprepade utmatningen av denna adress över dekoderings- 340819 nätverket D och ifrågavarande anslutningsledning AL ansluts med tid-kanalperioden pulsvis till multiplexskenan MS. Utom varje dylik adresscirkulationsfas, exempelvis faserna p^....piN hos tidkanalen k. har cirkulationsminnet U åtminstone en 5 ytterligare cirkulationsfas av en motsvarande mångfald ytterligare cirkulationsfaser, vid vilka nu ytterligare informationer som avser ifrågavarande förbindelse kan magasineras. På ritningen antyds att ytterligare två cirkulationsfaser, q^, r-, ... q,„, r.„, förefinns utom varje adresscirkulatiönsfas, exempelvis adressfaserna P^t ••• Pjjj» Vid 10 dessa båda ytterligare cirkulationsfaser kan nu de ytterligare infor- . mationer, exempelvis av ovan angivet slag, vilka avser den i ifrågavarande tidkanal (k^) föreliggande tidmultiplexförbindelsen, varvid nu minneskapaciteten är mångfaldigad med faktorn N jämfört med ett adressminne av hittills vanligt slag med en minneslängd av samma storlek som 1? tidkanalperioden T. De till de ytterligare cirkulationsfaserna, exempelvis faserna qil' ril •** qiN' maSasinei,ade ytterligare informationerna kan, ehuru detta inte visas på ritningen, på i sig känt sätt (tyska patentskriften 12^5^38) överföras medelst mellanmlnnen, så att de kommer att stå till 20 förfogande vid den genom tillhörande adresscirkulationsfas p, 1 ... p1N bestämda kopplingsfasen för ifrågavarande tidmultiplexförbindelse. I detta sammanhang må nämnas att även adressen hos den andra i ifrågavarande förbindelse deltagande anslutningsledningen kan vara magasinerad som ytterligare information, varvid denna adress då, på samma sätt som 2? den med tillhörande adressfaser magasinerade adressen för den ena i ifrågavarande, förbindelse deltagande anslutningsledningen, med en motsvarande mångfald'av på ett avstånd motsvarande tidkanalperioden T på varandra följande cirkulationsfaser, exempelvis vid de ytterligare cirkulationsfaserna r.jj, v±2 ... r^, skall införas i minnet. 30 Avslutningsvis må också framhållas att det vid anslutningsledningar, vilkas tidkanalkontakter styrs från adresscirkulationsminnet U i enlighet med uppfinningen, inte blott behöver röra sig om till en anslutningsgrupp sammanfattade abonnenter med sina multiplexskenan förbindande anslutningsledningar på det sätt som visas på ritningen, utan 35 att deit också kan röra sig om anslutningsledningar, som ansluter signal-generatorer eller valinformationsmottagare eller också snörledningar till en tillhörande tidmultiplexskena. Slutligen kan det också röra sig om ledningar, som i sin tur utgör multiplexskenor i andra tidmultiplex-anslutningsgrupper eller mellan dylika multiplexskenor gående tidmulti-^0 plexmelianledningar, varvid då de i det föregående som tidkanalkontakter betecknade kontakterna bildar kopplingspunktkontakter i ett mellan dylika 340819 multiplexskenor liggande kopplingsnätverk, vars kopplingspunktkontakter då styrs från ett adressminne enligt uppfinningen. Patentkrav Kopplingsanordning för tidmultiplexförmedlingsanläggningar med minst ett cykliskt minne, som periodiskt pulsvis avger däri med olika adresscirkulationsfaser cirkulerande adresser, vilka betecknar för tillfället i förbindelser deltagande ledningar och som via ett dekoderings-nätverk styr till ledningarna hörande tidkanalkontakter, så att dessa ansluter ifrågavarande ledningar vid en ifrågavarande förbindelse till-ordnad kopplingsfas till en multiplexskena, varvid cirkulationsminnet utom varje dylik, en kopplingsfas motsvarande cirkulationsfas har minst en ytterligare cirkulationsfas för magasinering av ytterligare informationer som avser ifrågavarande förbindelse, kännetecknad därav, att cirkulationsminnet (U), vilket har en i sig känd minneslängd (N*T) som är en hel multipel av tidkanalperioden (T), där tidkanal (kj) har en mångfald av på ett avstånd motsvarande tidkanalperioden (T) på varandra följande cirkulationsfaser (p., ... p.„), som vardera motsvarar en kopplingsfas och med vilka ifrågavarande adress för en och samma, vid denna kopplingsfas i en förbindelse deltagande ledning cirkulerar, och som utom varje dylik adresscirkulationsfas (PjjL ••• Piflp har mins'b en ytterligare cirkulationsfas (qi;, ... qiN) av en motsvarande mångfald av ytterligare cirkulationsfaser (q^, ... q.jj) för magasinering av de ytterligare informationer som berör ifrågavarande förbindelse.
|
[
"H04Q"
] | 73,345,653 | 340,819 |
B
|
[
"H04Q11/04"
] |
. Kopplingskrets för automatisk reglering av frekvensen hos en oscillator i avseende på en referensfrekvens, varvid en sök-generator styr oscillatorns frekvens över ett förutbestämt frekvensområde, till dess att vid uppnåendet av inf ångnings området hos en med skillnaden mellan de båda frekvenserna matad frekvensdiskriminator sökgeneratorn frånkopplas och styrningen av oscillatorn övertages av den av frekvensdiskriminatorn alstrade utsignalen, kännete c k-n a d av afct en blstabil vippkrets (8) är anordnad, vars båda ingångar via vid olika polariteter fungerande OGH-grindar (6, 7) är anslutna till frekvensdiskriminatorns (4) utgång, att vidare en markerare (5) är ansluten till frekvensdiskriminatorns (4) ingång, varvid markeraren vid närvaro av en inom frekvensdiskriminatorns (4) infångningsområde liggande insignal (fD) avger en spänning, samt att en styrkrets (10) förefinns, vilken står i förbindelse med oscillatorn (1), med frekvensdiskriminatorn {k), med markeraren (5), med den bistablla vippkretsen (8) samt med sökgeneratorn (9)* varvid styrkretsen består av ett första relä (il), ett andra relä (12) och en med 7 j-: ;•.;:./ 340820 oscillatorns (l) avstämningselement kopplad motor (15), vilken via en omkopplingskontakt (11-2) hos det första reläet (il) i dettas arbetsläge kan anslutas till en spänning (U) och i dettas viloläge kan anslutas till en omkopplingskontakt (12-2) hos det andra reläet (12), vars vilosida står i förbindelse med sökgeneratorns (9) utgång och vars arbetssida står i förbindelse med frekvensdiskriminatorns {k) utgång, samt att det första reläet (il) är anslutet till vippkretsens (8) utgång och det andra reläet (12) via parallellkopplade arbets-kontakter (ll-l, 12-1) hos det första och det andra reläet (11,12) är anslutet till markerarens (5) utgång.
|
[
"H03L",
"G01S"
] | 73,345,654 | 340,820 |
B
|
[
"H03L7/12",
"G01S7/36",
"G01S13/24"
] |
. För alstring av vågformer avsedd mottaktoscillator, innefattande två halvledarorgan, vardera uppvisande en halvledarkropp (10, 11), vilken alstrar högfrekventa elektriska svängningar då en elektrisk förspänning överstigande ett tröskelvärde lägges över kroppen samt en anod (16, 19) och en katod (15, 18) som är anslutna till vardera kroppen för påläggning av förspänningen, kännetecknad av en resonanskrets innefattande parallellkombinationen av ett motstånd (22), en kondensator (21) och en induktans (20), en anslutning mellan katoden (15) i ett första av organen och anoden (16) i ett andra (11) av organen varjämte en av leretsens klämmor är ansluten till förbindelsen mellan det första organets (10) katod (15) O t 340821 5 : :______________________ och det andra organets (11) anod (16) och kretsens andra klämma är ansluten till en referensspänningsklämma, samt organ (12, 13) för att tillföra en sådan förspänning över vardera av kropparna, så att do--maner växelvis alstras i halvledarorganen. 2. Oscillator enligt krav 1, kännetecknad av att förspänningsorganet innefattar en första förspänningskälla (12), ansluten mellan det första organets (10) anod och referensspännings-anslutningsklämman, och en andra förspänningskälla (13) ansluten mellan det andra organets (11) katod och referensspänningsanslut-ningsklämman, vardera av den första och den -andra förspänningen är lika med (V™ + VD„)/2, där Vm är halvledarkroppens tröskelnivå och VDS är den domänupprätthållande spänningen för vardera kroppen; varigenom domäner bildas växelvis i var och en av kropparna och spänningen över kretsen tillnärmelsevis är en sinusvåg med en period som är approximativt lika med dubbla löptiden för en domän genom en av kropparna.
|
[
"H03B"
] | 73,345,655 | 340,821 |
B
|
[
"H03B9/12"
] |
angivna kännetecknen. Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritning. Pig 1 är en framsidovy av ett elektriskt filter med tre elektrodanslutningar, vilket filter utnyttjar en resonator av energifälletyp, samt med ett isolerande hartslager avlägsnat. Pig 2 är en baksidovy av det elektriska filtret i fig 1. Fig 3 är en tvärsnittsvy längs linjen 3-3 i fig 1 och 2. Pig 4-6 är tvärsnittsvyer av ett utförande och visar vardera förloppet av tillverkningssättet enligt föreliggande uppfinning, varvid fig k visar filtret efter vidhäftning av i det följande fria utrymmen bildande material på och runtom filtrets resonatorelektrod-partier, fig 5 visar filtret efter bildandet av ett isolerande yttre hartslager på nämnda material och fig 6 visar filtret efter bildandet av vissa fria utrymmen mellan resonatorelektrodpartierna och det isolerande yttre hartslagret genom uppvärmning. Pig 7 är en 340822 n planvy av ett sätt att på en hållare anordna ett antal keramiska re-sonatorer till elektriska filter. Ett elektriskt filter med tre anslutningar skall förklaras under hänvisning till ritningen såsom ett exempel på uppfinningen. Pig 1-3 är en framsidovy, en baksidovy resp en tvärsnittsvy av det tre anslutningar uppvisande elektriska filtret, varvid på en sida av en piezoelektrisk keramisk platta två elektroder 2a och 2b av uppslitsad typ är bildade, från vilka elektroder anslutningselektroder 3a resp 3b är utdragna, till vilkas ändar kopplingstrådar 4a resp kb är kopplade. En elektrod 5 är anordnad mittför de två elektroderna 2a och 2b på baksidan av den piezoelektriska keramiska plattan 1, en elektrod 6 för yttre anslutning är utdragen från elektroden 5 och en kopplingstråd 7 är kopplad till ändpartiet av anslutningselektroden 6. Den piezoelektriska keramiska plattan 1 är polariserad helt igenom eller åtminstone mellan de mittför varandra belägna elektroderna, så att en resonator av energifälletyp med svängningar i en tjockleksmod upprättas mellan elektroden 2a och elektroden 5 resp mellan elektroden 2b och elektroden 5. Vidare är de två reso-natorerna av energifälletyp, vilka upprättats mellan elektroden 2a och elektroden 5 resp mellan elektroden 2b och elektroden 5, mekaniskt kopplade i de inre delarna av den keramiska plattan. Föreliggande uppfinning består i att bilda ett skyddande lager genom att övertäcka ett sådant elektriskt filters resonatorelektrodpartier med ett isolerande hartslager för att inte göra avbräck på resonatorns svängningar. "Elektrodpartierna" behöver emellertid inte enbart innefatta partiet mellan elektroderna utan kan också innefatta en svängande del vid det partiets periferi. Pig h visar att vid tillverkningssättet enligt föreliggande uppfinning i det följande fria utrymmen bildande material fästes vid' ett elektriskt filters elektrodpartier, t ex vax, paraffin och liknande, som är i ett fast eller halvfåst tillstånd vid normal temperatur men lätt kan göras mjuka genom uppvärmning och som smälter vid en jämförelsevis låg temperatur. De i det följande fria utrymmen bildande materialen häftas vid resonatorelektrodpartierna i smält tillstånd medelst pensling, tryckning eller doppning. Sättet att nedsänka eller doppa är lämpligt för att på en gång alstra ett tunt lager på större delen av keramiska plattor. Det vidhäftande materialet antar fast form omedelbart i luften. 5 340822 Därnäst doppas den ned ett tunt lager 9 försedda piezoelek-triska keramiska plattan 1 ned i vilken som helst isolerande hartslösning, i vilken härdbara isolerande hartser ur exempelvis fenolgruppen, epoxi-gruppen eller liknande är lösta, och ett isolerande yttre hartslager 10 bildas, såsom visat i fig 5> Det isolerande yttre hartslagret 10 ges fast form och bildar ett poröst isolerande yttre lager genom att uppvärmas efter den naturliga torkningen av detsamma. Samtidigt kan de nämnda materialen, t ex vax, paraffin eller liknande, vilka bildar det tunna lagret 9, lösas genom uppvärmningen och absorberas i det porösa isolerande yttre hartslagret 10, så att fria utrymmen 11 kan bildas. Elektrodpartiernas svängningar dämpas knappast alls till följd av närvaron av dessa fria utrymmen 11, så att det önskvärda filtret av energifälletyp kan erhållas. Bildandet av det isolerande hartslagret 10 har i det ovanstående beskrivits i samband med ett doppningsförfärande, men lagret 10 kan också bildas medelst ett gjutningsförfärande, varvid en piezo-elektrisk keramisk platta, på vilken det applicerade lagret 9 anbringats genom vidhäftning av i det följande fria utrymmen bildande material, anbringas i en form, det isolerande hartslagret 10 åstad-kommes genom insprutning av ett poröst harts och det hela samtidigt uppvärmes för att bilda de fria utrymmena 11. Inte endast härdbara hartser kan användas utan även exempelvis sådana hartser som blir hårda vid normal temperatur. Härvid kan värme tillföras efter bildandet av det isolerande hartslagret 10. De vid resonatorn av energifälletyp erfordrade fria utrymmena mellan elektrodpartierna och de isolerande hartslagren behöver endast ha en tjocklek på några få mikrometer, och de olika slagen och mängderna av de fria utrymmena bildande materialen samt slagen av isolerande hartser kan om önskat väljas så, att de fria utrymmena lätt kan erhållas. Det elektriska filtret med tre anslutningar har förklarats i det ovanstående, men det är självklart, att föreliggande uppfinning kan tillämpas på tillverkningen av elektriska filter av energifälletyp med två anslutningar eller på tillverkningen av keramiska filterpartier i hybridmikrokretselement med användande av den med ett elektriskt filter av energifälletyp försedda piezoelektriska keramiska plattan såsom ett substrat. Sättet att tillverka ett filter har förklarats ovan, och föreliggande uppfinning kan också utnyttjas vid samtidig tillverk-- 340822 6 ning av ett flertal filter genom att anordna dem på en hållare, dvs såsom visat i fig 7> varigenom effekterna av en massproduktion kan uppnås. Det framgår av ovanstående beskrivning, att föreliggande uppfinning, som ej gör bruk av mellanlägg, minskar antalet sammansättningsdetaljer och -steg och mycket enkelt och effektivt åstadkommer bildandet av det tunna lagret medelst doppningsförfarandet eller liknande och därigenom gör massproduktion mera effektiv och ekonomisk än tidigare tillverkningssätt. Vidare har de enligt föreliggande uppfinning tillverkade resonatorerna en mycket mindre storlek än tidigare resonatorer, eftersom fria utrymmen göres över resonatorelektrodpartierna utan mellanlägg. Vidare kan i enlighet med föreliggande uppfinning anslutningstrådarna till den keramiska resonatorn fästas vid de yttre elektroderna medelst lödning eller ledande färg och liknande, varvid kontaktytorna förstyvas av det isolerande hartslagret, varför både den elektriska anslutningen och den mekaniska hållningen blir säker och stabil och sålunda en keramisk resonator kan erhållas, vilken är fri från egenskapsförändringar eller -instabiliteter. : PATENTKRAV 1. Sätt att inkapsla en keramisk resonator av energifälletyp, kännetecknat därav, att på en piezoelektrisk keramisk platta bildade elektrodpartier hos en piezoelektrisk keramisk resonator av energifälletyp täckes med tunna lager av i det följande fria utrymmen bildande material, som är i ett fast eller halvfast tillstånd vid normal temperatur men lätt smältes genom uppvärmning, att därefter ett isolerande hartslager anbringas kring den keramiska plattan, inbegripet de tunna lagren, samt att de tunna lagren smältes genom uppvärmning för att bilda fria utrymmen mellan resonatorelektrodpartierna och det isolerande hartslagret genom att de smälta tunna lagren absorberas in i det isolerande hartslagret. 2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att de fria utrymmen bildande materialen utgöres av vax. 3. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att de fria utrymmen bildande materialen utgöres av paraffin. *». Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att bildandet av det isolerande hartslagret utföres medelst ett dopp-ningsförfärande. 7 340822 5. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att bildandet av det isolerande hartslagret utföres medelst ett gjutningsförfärande. 6. Sätt enligt patentkravet.. 1, kännetecknat därav, att det isolerande hartslagret bildas av ett härdbart harts, varvid de tunna lagren av fria utrymmen bildande material fås att smälta genom att använda den för härdning av hartset tillförda värmen. 7. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att det isolerande hartslagret bildas av hartskompositioner, vilka blir hårda vid normal temperatur, varvid de tunna lagren av fria utrymmen bildande material fås att smälta genom tillförsel av värme efter härdningen av det isolerande hartslagret.
|
[
"H03H"
] | 73,345,656 | 340,822 |
B
|
[
"H03H9/1042"
] |
1. Vågledaroscillator, innefattande ett element med negativ resistans, monterat inuti ett stycke vägledare, kännetecknad av att vågledarstycket (10, 30) vidare innefattar ett exempelvis såsom en ledande skiljevägg eller bländare utfört, induktivt shuntelement (12, 32), anordnat åtskilt från det negativa reslstanselementet (11, 31)j varvid det induktiva shuntelementets reaktanser kombineras med det negativa reslstanselementets reaktanser till en sammansatt reaktans för undertryckande av svängningar vid frekvenser nedanför vågledarens (10, 30) strypfrekvens. 2. Oscillator enligt kravet 1, kännetecknad av att det induktiva shuntelementet (12) är anordnat rörligt, så att dess läge kan regleras i förhållande till läget hos det negativa reslstanselementet (11). 3. Oscillator enligt kravet 1, kännetecknad av att det induktiva shuntelementet (32) är en induktiv skiljevägg (32), vilken sträcker sig inåt från vågledarens vägg (30). 4. Oscillator enligt något av kraven 1-3* kännetecknad av att en ände av vågledarstycket (30) är avslutad medelst en kortslutningsplatta (37)- V lo-: 340823 7 5. Oscillator enligt kravet 4, kännetecknad av att läget hos kortslutningsplattan (37) är reglerbart inom vågledarstycket (50). 6. Oscillator enligt något av: kraven 1-5* kännete cknad av att oscillatorn är anordnad att vara faslåst till en signal, vilken införs i en ände hos vågledarstycket (10, 30).
|
[
"H03B"
] | 73,345,657 | 340,823 |
B
|
[
"H03B9/145",
"H03B7/08"
] |
1. Anläggning för mätning av den av en våg tillryggalagda sträckan mellan en sändare (9) och en mottagare (11), kännetecknad av dels oscillatororgan (1; 21-23) för fast frekvens med en med sändaren förbunden utgång, dels oscillatororgan (2-26) för variabel frekvens med en frekvensstyringång och en utgång, dels första biandorgan (3; 27, 25, 31) med två ingångar, förbundna med var sin utgång på oscillatororganen, dels en med utgången på oscillatororganen för variabel frekvens förbunden fördröjningsanordning (4; 28, 29) dels andra, blandarorgan (5; 30), med två ingångar, förbundna med de första blandarorganen respektive fördröjningsanordningen, och dels en faskomparator (6; 33), med två ingångar, förbundna med mottagaren respektive de andra blandarorganen, och med en med frekvensstyringången förbundna utgång, varigenom den variabla frekvensen blir proportionell mot nämnda sträcka. 2. Anläggning enligt krav 1, kännetecknad av att vågen är en modulerad våg av ljus, som reflekteras vid ett mål (10), varvid sändaren modulerar en ljuskälla (13), som är belägen i brännpunkten för en optisk kollimatoranordning (14), medan mottagaren matas av en fotoelektrisk detektor (17) i brännpunkten för en optisk kollimatoranordning (15) och är utrustad med ett optiskt filter (16), som överför den av ljuskällan alstrade strålningen. 3. Anläggning enligt krav 1, kännetecknad av att oscillatororganen med fast frekvens omfatta en första oscillator (1), avstämd till vågens sändnings- och mottagningsfrekvens och oscillatororganen med variabel frekvens en andra oscillator (2), att de första blandarorganen omfatta en första bländare (3), vars ingångar äro förbundna med var sin utgång på den första och andra oscillatorn, att fördröjningsanordningen är en med den andra oscillatorns utgång förbunden fördröjningsledning (4) och att de andra blandarorganen omfatta en andra bländare (5), vars ingångar äro förbundna med var sin utgång på ledningen och den första biandaren, medan komparatorn (6) är förbunden med frekvensstyringången via ett lågpassfilter (7) och organ för frekvensmätning äro förbundna med utgången på den andra oscillatorn för att åstadkomma en uppgift om sträckan. 4. Anläggning enligt krav 1, kännetecknad av att j 7 340824 oscillatororganen med fast frekvens omfatta dels en första oscillator (21), dels en andra oscillator (22), dels en med dessa oscillatorer förbunden bländare (23)» och dels första omkopplingsorgan (S2), som omväxlande förbinda sändaren med utgångarna på den första oscillatorn och bländaren, att oscillatororganen med variabel frekvens omfatta en tredje oscillator (26), att de första blandarorganen omfatta dels en fjärde oscillator (25) med en frekvensstyringång, dels en med utgångarna på den tredje och den fjärde oscillatorn förbunden andra bländare (27) och dels en andra faskomparator (31) vars ingångar äro förbundna med var sin utgång på den första och den andra biandaren och vars utgång är förbunden med styringången på den fjärde oscillatorn, att fördröjningsanordningen omfattar en första (28) och en andra fördröjningsledning (29), vilkas ingångar äro förbundna med utgången på den tredje oscillatorn, och att de andra blandarorganen omfatta dels en tredje bländare (30) med en med utgången på den fjärde oscillatorn förbunden första ingång och en andra ingång, som omväxlande är förbunden med fördröjningsledningarnas utgångar med hjälp av andra omkopplingsorgan (SI), som arbeta synkront med de första omkopplingsorganen (S2), och dels en fjärde bländare (24), som med en av sina ingångar och sin utgång är förbunden med utgångarna på den andra oscillatorn och den tredje biandaren, medan den andra ingången och utgången omväxlande äro förbundna med mottagaren med hjälp av tredje omkopplingsorgan (S3), som även arbeta synkront med de första omkopplingsorganen (S2).
|
[
"G01S"
] | 73,345,658 | 340,824 |
B
|
[
"G01S15/36",
"G01S13/40",
"G01S17/36"
] |
ingress angivet slag, avsedd-att förbättra analysen av radiofrekventa pulsserier med mycket kort tidsvaraktighet under användning av en spektrumanalysator. Närmare bestämt avser uppfinningen 5 att förbättra analysen av radaråtergångssignalpulser under användning av en spektrumanalysator av den koherenta minnestypen. Vid radarutrustning tjänar spektrumanalys till att tolka information, som innehålles i frekvensspektrum hos de reflekterade pulserna, t.ex. målhastigheten. Av denna orsak är spektrumanalysen av avsevärd 10 betydelse för uttagande av information från radaråtergangssignalerna. En typ av spektrumanalysator, som ofta användes vid undersökning av radaråtergångssignaler, benämnes koherent minnesfilter. Ett sådant koherent minnesfilter beskrives i en artikel med titeln "On the Proper-ties of an Active Time-Variable Network: The Coherent Memory Filter" 15 av Jack Capon, framlagd vid Symposium on Active Network an Feedback Systems, Polytechnic Institute of Brooklyn, 19-21 april, 1960. Vid den tidigare tekniken ha spektrumanalysatorer av detta slag på grund av sin begränsade bandbredd befunnits icke lämpliga för behandling av radiofrekvenssignaler med mycket kort varaktighet. 20 Vid radarsystem är tidslängden mellan sändningen och mottagningen PATENT-OCH REGISTRERINGSVERKET 340825 !":D! i vO. ": V7f;^ t av en puls ett mått på avståndet mellan radarsignalkällan och ett reflekterande mål. Möjligheten att särskilja mellan två mål, som ha ungefär samma avstånd, är ett mått på avståndsupplösningen hos systemet. Radarpulsbredden blir i denna mening begrähsningsmåttet på ett systems 5 kapacitet att särskilja mellan två mål. Följaktligen kan radarupplösningen förbättras om pulsbredderna kunna minskas. Som resultat av minskning av pulsbredden bliva de högre frekventa komponenterna betydelsefullare för definition av närvaron av en puls. Från denna fordran uppkommer det tekniska problem, som skall lösas vid uppfinningen, dvs. 10 att åstadkomma en anordning, som medgiver spektrumanalys av radiofrek-venssignaler med mycket kort varaktighet. Lösningen innebär förlängning av varaktigheten av radiofrekvens-signaler utan modifiering av frekvens- eller faskoherensen, och att tillföra de förlängda signalerna till spektrumanalysatorn. 15 Detta uppnås genom att anordningen enligt uppfinningen erhållit de i kravet 1 angivna kännetecknen. Uppfinningen skall närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritning. Fig. 1 visar ett blockschema över uppfinningen. Fig. 2a - 2g visa de vågformer, som alstras i olika punkter i fig. 1. 20 Den i fig. 1 visade anordningen enligt uppfinningen innefattar en fördröjningsledning 12 med en förstärkning lika med ett, t.ex. en kvarts-ultraljudledning, med en grindkrets 10 ansluten till sin ingångsledning 20 och med sin utgångsledning 22 tillbakakopp-lad till ingångsledningen 16 hos grinden 10 liksom till en grind- 25 krets 28 över dennas ingångsledning 24. Godtyckliga kända grindar såsom diodgrindar, kunna användas. De två ingångsledningarna 16 och 24 äro även anslutna till en ledning 14, på vilken mellan-frekvenspulsserien från en radar (icke visad) mottages. Grindkretsen 28 är ansluten till en resonanskrets 38 med högt Q-värde, 30 som är av känd typ och innefattar en strypningsanordning, t.ex. en kortsluten transformatorlindning, för avslutande av svängningen i kretsen 38. En tidpulsgenerator 30, som tillföres en synkpuls på sin ingångsledning 32 från radarn, sänder grindstyrningspulser till ingångsledningarna 18 och 26 för kretsarna 10 resp. 28, samt 35 strypningspulser till resonanskretsens 38 ingångsledning 36. Varje lämplig känd tidpulsgenerator kan användas, t.ex. ett flertal mul-tivibratorer kopplade för åstadkommande av den önska- 3 340825 de vågformerna. Verkningssättet enligt uppfinningen kan lättast förstås med ledning av fig 2, som visar de i olika punkter i fig 1 förefintliga vågformerna. Fig 2a visar ingångspulsserien Wj bestående av 5 fyra mellanfrekvenspulser tillförda till ingångs ledningen 14 från radarn (icke visad). Fig 2b visar utsignalen från fördröjningsledningen 12, dvs den återförda mellanfrekvenspulsserien 44, som tillföres grindkretsens 10 ingångsledning 16 och grindkretsens 28 ingångsledning 24. Pulserna i fig 2c utgöras av de fyra inellanfrekvens- 10 pulserna efter passagen genom grinden 28, medan fig 2d visar dessa pulser sedan de tänjts genom resonanskretsen 38, vars närmare konstruktion beskrives nedan. Grir.dstyrningspulsen 46, som tillföres grinden 10 från generatorn 30, visas i fig 2e, och grind-styrningspulserna 48, som tillföras grinden 28, visas i fig 2f. 15 Vidare äro strypningspulserna 50, som alstras av generatorn 30' för atT stoppa svängningen i kretsen 38, visade i fig 2g. Strax före tillförandet av mellanfrekvenspulsserien 44 till ingångsledningen 14 tillföres en synkpuls till tidpulsgeneratorns 30 ingångsledning 32 från radarn (icke visad). Därigenom erhåller 20 tidpulsgeneratorn 30 tillräcklig tid för att alstra sin första grindstyrningspuls 48, så att denna puls 48 tillföres grindkretsens 28 ingångsledning 26 vid samma tidpunkt som den första mellanfrekvenspulsen tillföres ingångsledningen 24. Vid koincidensen av dessa två pulser på ingångsledningarna 24 och 26 öppnas grinden och 25 tillåter tillförande av den första pulsen till resonanskretsen 38. Resonanskretsen 38 innefattar en avstämd krets med högt Q-värde och med resonans vid mitt-mellanfrekvensen samt har en låsningsanordning för jordning av den avstämda kretsen som svar på en strypnings-puls 50, som tillföres ingångsledningen 36 från tidpulsgeneratorn 30. 30 när pulsen 1 (fig 2c) tillföres kretsen 38, uppstår i densamma svängning med en fas, som är koherent med fasen hos ingångspulsen och har samma amplitud. Strax före alstringen av den andra grind-styrningspulsen 48 på ingångsledningen 26 tillför tidpulsgeneratorn 30 en strypningspuls 50 till ingångsledningen 36 hos resonanskretsen 35 18, vilken som svar därpå avslutar den första tänjda utgångspulsen 1, som visas i fig 2d. . , Mellanfrekvenspulsserien, som tillföres ingångsledningen 14, innefattar vid detta utförande fyra (1 - 4 i fig 2a) konsekutiva pulser, vardera med en effektiv längd av w sekunder. De önskade 40 målen antagas ligga inom ett tidsområde T , och den totala tiden 340825 4 mellan den ursprungliga mottagningen av sådana pulsserier är T . Antalet pulser inom en vågform är k, som vid denna förklaring väl-jes lika med-fyra, och T väljes såsom fyra gånger w. Det är emellertid tydligt, att T icke behöver vara ett helt antal perioder w. 5 Fördröjningsledningen 12 fördröjer varje puls, som tillföres dess ingångsledning 20 från grindkretsen 10, med en tidslängd lika med T . Vid slutet av denna tid återför den densamma över ingångsledningen 16 till grindkretsen 10 och även över ingångsledningen 24 till grindkretsen 28. Grindkretsen .10 öppnas vid koincidensen 10 av signaler på dess båda ingångsledningar 16 och 18 och överför pulsen på sin ingångsledning 16 till fördröjningsledningen 12. Pig 2b visar den tillbakaförda pulsserien 44, som alstras på utgångsledningen 22 hos fördröjningsledningen 12. För att åstadkomma detta avslutar tidpulsgeneratorn 30 pulsen 46, som tillföres in- 15 gångsledningen 18 för grinden 10 vid den i fig 2e visade tidpunkten. Därigenom förhindras att några ytterligare mellanfrekvenspulser tillföras fördröjningsledningen, så att enaast de i densamma redan lagrade pulserna, bestående av en hel ingångspulsserie, därefter alstras, på utgångsledningen 22, varefter fördröjningsledningen 12 20 gr beredd för nästa pulsserie. Fig 2f visar grindstyrningspulsserien, som tillföres grindkretsens 28 ingångsledning 26 från tidpulsgeneratorn 30. Tidslängden mellan pulserna 48 i denna serie är ekvivalent med T + w. Vid betraktande av både fig 2b och 2f är^det tydligt, att. vid samma 25 tidpunkt som den andra tidpulsen 48 tillföres grindens 28 ingångsledning 26 den andra pulsen i mellanfrekvensserien åter tillföres ingångsledningen 24. Vid koincidensen av dessa två pulser på ingångarna 24 och 26 öppnas grinden 28 och tillåter pulsen nr 2 att tillföras resonanskretsens 38 ingångsledning 34. På samma sätt som 30 beskrivits ovan beträffande pulsen nr 1 åstadkommer tillförseln ¦av pulsen nr 2 till kretsen 18 svängning i densamma, -vilken sedermera strypes av den andra strypningspulsen 50 i fig 2g strax före alstringen av den tredje grindstyrningspulsen. Alltså kommer den andra pulsen i pulsserien i fig 2d att alstras på utgångsledningen 35 40. . . likaså kommer vid en senare tidpunkt, då den tredje grindstyrningspulsen 48 ånyo tillföres grinden 28, pulsen nr 3 att tillföras till ingångsledningen 26. Samverkan mellan dessa två pulser bringar grinden 28 att öppnas och överföra pulsen nr 3 till reso- ^0 nanskretsen 38, där den tänjes till den i fig 2e visade längden. 340825 _____.......-- - ----- 5 På samma sätt kommer vid den tidpunkt, då den fjärde grindstyr-ningspulsen 48 överföres via ledningen 26 till grinden 28, pulsen nr 4 att även överföras till densamma via ledningen 24. Koincidensen av dessa två signaler på ingångarna 24 och 26 bringar grinden 28 att öppnas, och pulsen nr 4 tillföres ingångsledningen 3^ hos resonanskretsen 38. Som svar därpå alstrar den senare kretsen 38 den tänjda pulsen nr 4, som visas i fig. 2d. De på ledningen 40 alstrade tänjda pulsvågformerna tillföras det koherenta minnesfiltret 42 för behandling på det ovan beskrivna sättet. Genom att emellertid ingångspulslängden maximaliserats kan bandbredden hos fördröjningsledningen (icke visad) i det koherenta minnesfiltret 42 nedbringas till ett minimum och samtidigt hög avståndsupplösning och hög hastighetsupplösning uppnås. Ehuru uppfinningen beskrivits i anslutning till ett föredraget utförande, är den icke begränsad därtill. Andra modifikationer och utföranden äro även möjliga för en fackman. Exempelvis kunna andra spektrum-analysatorer, såsom filtersats eller svep-spektrumanalysatorn, användas i stället för det koherenta minnesfiltret. Patentkrav 1. Anordning vid en pulsståganalysator vilken senare är anordnad att som svar på ekosignalpulser (44), mottagna under en utvald del av ett utvalt antal successiva avståndssvep hos en pulsradar, avge en utgångssignal från ett koherent minnesfilter (42), representativ för sådana ekosignalpulsers frekvensspektrum, vilken anordning i en expanderad tidsskala samplar och återgiver de ekosignalpulser, som mottagas under den utvalda delen av vartdera av nämnda utvalda antal successiva avståndssvep, och vilken anordning är verksam som svar på tidpulser (46, 48, 50) från en tidpulsgenerator (30), som är synkroniserad med pulsradarn, kännetecknad av (a) en återcirkulerings-fördröjningsledning (12), reagerande för första tidpulser (46) och ekosignalpulser (44), för återgivning av de senare ett helt antal gånger; (b) en grindkrets (28), reagerande för andra tidpulser (48) och återgivna ekosignalpulser från nämnda återcirkulations-fördröjnings-ledning (12), för sampling av en särskild del av vardera av dessa återgivna ekosignalpulser, i och för alstring av ett tåg av pulssignaler (1, 2, 3, 4 fig. 2c); c) en resonanskrets (38) med lång avklingningstid, reagerande för tredje tidpulser (50) och vardera av pulssignalerna (1, 2, 3, 4, fig. 340825 6 2c) för uttänjning av vardera av pulssignalerna för att slutligen i en expanderad tidsskala återgiva vardera av ekosignalpulserna (M) för tillförande till näranda koherenta minnesfilter (42). 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att de tredje tidpulserna utgöra stryppulser, vilka påföras en jordande krets, som är kopplad till resonanskretsen (38) för att avdärapa resonanskretsen och avsluta dennas tänjning av signalerna.
|
[
"G01R",
"G01S"
] | 73,345,659 | 340,825 |
B
|
[
"G01R23/00",
"G01S13/586"
] |
1. Isoleringsmateriäl för elektriska ledningar avsedda för minst 250 V bestående av till elaster härdbara massor på basis av di-organopolysiloxan och fyllmedel, kännetecknat av en halt av 0,5 - 7 viktprocent kol med ledningsförmåga, räknat på den totala vikten av massorna. 2. Isoleringsmaterial enligt patentkravet 1, känne -tecknat av en halt av 1,5 - 3 viktprocent kol med ledningsförmåga, räknat på den totala vikten av massorna. 3« Isoleringsmaterial enligt patentkravet' 1 eller 2, kännetecknat även halt av sådant kol med ledningsförmåga n vars resistivitet vid rumstemperatur och ett tryck av 100 - 300 kp/cm är mindre än 0,2 ohmcm. 340826 9
|
[
"H01B"
] | 73,345,660 | 340,826 |
B
|
[
"H01B5/16"
] |
1. Förfarande för kontinuerlig isolering av elektriska ledare med värmehärdbara, icke linjära polyesterhartser samfamid- och/eller imidgruppmodifierade polyesterhartser på basis av aromatiska polykarbonsyror, kännetecknat därav, att man en eller flera gånger drar den ledare som skall isoleras genom en smälta av det omnämnda hartset som befinner sig i en inkapslad och upp-värmningsbar lackeringsbehållare och som hålles vid en temperatur mellan 80°C och 250 C och därefter härdar vid förhöjd temperatur och att man använder värmehärdbara hartser vars viskosltet vid 250°C, företrädesvis under 200°C, ligger under 8000 cP. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att hartserna vid arbetstemperaturen har en viskosltet av 1000 cP eller därunder. 3. Förfarande enligt patentkraven 1 eller 2, kännetecknat. därav, att hartsblandningar av högkondenserade med lågkondenserade produkter användes. 4. Förfarande enligt patentkraven 1-3, kännetecknat därav, att hartserna tillsättes upp till 20 viktprocent lösningsmedel.
|
[
"H01B"
] | 73,345,662 | 340,828 |
B
|
[
"H01B13/16",
"H01B13/065"
] |
1. Apparat för lägosinställning och förbindning med ett arbets-stycke (S,112) av en med strålknippsartat utgående elledningar försedd anordning (13}126), i nnefattande ett förbindnings verktyg (IG;111) tncd plan yta för förbindningens åstadkommande, ett långsmalt, vertikalt ror (kl) samt utsugningsorgan för att suga luft uppåt genom röret för kvar-hållande av anordningen (l3;126) vid en ihålig spets vid rörets nedre ände, samt upphettningsorgan för fastsvetsning av ledare vid förbindningsoperationen, anordnade för gemensam förflyttning vertikalt nedåt av röret och upphettningsanordningen till arbetsstycket, kännetecknad av en ledanordning (31»33; 119» 133) för möjliggörande av relativ rörelse mellan arbetsstycket (5; 112) och nämnda med sträl-knippsartade ledningar försedda anordning, så att en väsentligen plan yta (11'*) på arbetsstycket bringas att bli parallell med den plana for-bindningsytan (6l; 12?) på förbindningsverktyget (10; 111), medelst vilket anordningens (13; 126) ledningar (l6; 128) inriktas före förbind-ningsopei^ationen., 2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att en spets (21; 123) på förbindnings verktyget (10; 111) är anordnad med en försänkt del (62; 12^), avsedd att mottaga den med strålknippsartadc ledningar försedda anordningen (13» 126). 3» Anordning enligt kravet 1 eller 2,kännetecknad av att förbindningsytan (6l; 127) är utformad att ingripa med anordningens (13; 126) ledningar (16; 128). k, Anordning enligt något av kraven 1-3» kännetecknad av att en ihålig stång (32) är anordnad inuti förbindnings verktyget (IC) och har en sfäriskt formad änddel (33), vilken är infattad i förbindnii.tåspetsen (21). 5. Anordning enligt krav k, kännetecknad av att förbindningsspetsen (21) är anordnad med en borrning (29), vilken slutar vid en inåt konisk sidovägg (31), utformad att möjliggöra ingrepp mod . den sfäriskt formade änderi (33)• 6. Anordning enligt krav k eller 5, kännetecknad av att dot vertikala röret (kl) är förskjutbart anordnat inuti den ihåliga stången (32). ?. Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att den vertikala rörelsen bibringas röret (kl) genom on lyftanordning, innefattande, on vipparm (^8). i? V Å.K 340829 80 Anordning enligt krav 78 kännetecknad av att röret (^1) hålles i sitt vertikalt förskjutbara läge genom en klämanordning {k3,h'4^6), • 9* Anordning enligt krav ^B kännetecknad av att i dan ihåliga stången (32) är anordnad med en skaftdel (3^) med flersi-¦ digt tvärsnitt. ; 10o Anordning enligt krav 9»kännetecknad av att förbindningsverktyget (10) är anordnat med ett bärorgan (25), vilket är anordnat att passa mot och mottaga den flersidiga skaftdelen (3^)« 11 o Anordning enligt krav 109kännetacknad av att bärorganet (25) består av värmelödande material. 12. Anordning enligt krav 3» kännetecknad av att en led (1195133) är anordnad mellan ett underlag (137) och plattformen (117)s så att plattformen kan vickas» 13« Anordning enligt krav 12,, kännetecknad av att leden utgöres av ett sfäriskt organ (IJk), 1^. Anordning enligt krav 12 eller 13,kännetecknad av att det sfäriska organet (119) är anbragt i en fördjupning i underlaget (13?) genom en elastisk ring (135)»
|
[
"H01L"
] | 73,345,663 | 340,829 |
B
|
[
"H01L24/75",
"H01L21/67144"
] |
Elektriskt anslutningsdonaggregat omfattande ett organ av elektriskt isolerande material och försett med en öppning samt ett elektriskt hylsanslutningsdon, vilket är avsett att mottaga en därtill passande proppkontakt och är beläget i öppningen, varvid hylsanslut-ningsdonet är ett ihåligt långsträckt organ, som har en genomgående kanal, vilken vid vardera änden är begränsad av en väsentligen omslutande banddel, och hylsanslutningsdonet innefattar två V-formade kontakt-fjäderorgan, av vilka vart och ett vid vardera änden är förenat med en av banddelarna och vilkas spetsformade mittdelar sträcka sig in i den genomgående kanalen för att mottaga den till hylsanslutningsdonet passande proppkontakten mellan sig, känneteckn.ad därav, att tänder (15) i ett stycke med hylsanslutningsdonet Cl) sträcka sig ut från ändarna av detta och att tänderna (15) äro böjda så att de sträcka sig i huvudsak vinkelrätt mot hylsanslutningsdonets CD längdaxel och ingripa med ett par motsatta ytor av det isolerande organet (llf) för att säkra hylsanslutningsdonet Cl) inuti öppningen i det isolerande organet (lh).
|
[
"H01R"
] | 73,345,664 | 340,830 |
B
|
[
"H01R12/716",
"H01R13/415",
"H01R13/113"
] |
1» Multipel-stegströmställare för fri ledningsdragning med ett flertal vridströmställare, vilka är skiktvis anordnade efter varandra i ett slutet, cylindris.kt plasthölje, och vilka är manövrerbara med en gemensam axel och vilka vardera består av två stillastående kontaktytor och en däremellan roterbart lagrad vridkropp, vilken uppbär kontaktparter, samt med ett språngverk, som är gemensamt för vridströmställarna och som har ett rörformigt hölje, som bildar fortsättning på vridströmstallarnas hölje, kännetecknad av att var och en av de nämnda kontaktytorna (1) består av en inuti höljet i lameller (3) uppdelad metallskiva, som är inbäddad i en plastring (2), vilken bildar en del av höljet, och utanför höljet uppvisar uppbrytbara bryggor (20), som förbinder de enskilda lamellerna med varandra, samt att en vridkropp (6) består av en plastplatta, som är styrd i samverkande ringspårhälfter (8) i två samhörande, på varandra följande höljesringar (2), och som har radiella slitsar (10) för upptagande av U-formiga, fjädrande kontaktbryggor (7), bestående av fjäderplåt och i ändarna utformade till dubbelkontakter (9), och som rider på en slitskant (^2), varjämte språng-verkshöljet (22) invändigt är försett med längsgående, axiella spår (23) i vilka en med radiella spärrspår försedd spärrskiva (2*0 är vridnings-säkert fixerad med hjälp av utsprång (39), varvid en skruvfjäder är anordnad omkring vridaxeln (13) att pressa en hållare (28) för spärrkulor (29) mot spärrskivan (2*0. 2. Stegströmställare enligt krav 1, kännetecknad av att två lika utformade anslagsringar (25) är vridningssäkert fixerbara i de axiella spåren (23) i språngverkshöljet (22) mellan spärrskivan (?Å) och en avslutande fläns (27), varvid vardera ringen har ett inåtriktat anslag (ko) och vridaxeln (13) har en skiva (35) med ett utåtriktat anslag (JU), som är så anbragt, att det kommer till anllggning mot valbara ändlägen, vilka erhållits genom avpassad insättning av anslagsringarna i de axiella spåren. 3. Stegströmställare enligt krav 1, kännetecknad av act slitsarna (10) i vridkropparna (6) vid mynningen har en upphöjning (i :¦), som sträcker sig in mot ett breddat parti av slitsen, k. S i-ogs trömställare enligt krav 1, kännetecknad av i tt kontakti^yggornas (7) rygg är försedd med ett utsprång (11), som vid Insatt brygga är riktat mot slitskanten (kZ) och som pressar bryggan mot denna kant. 7 340831 5. Stegströmställare enligt krav 2, kännetecknad av att två fjädrande, slitsade ringar (33f 36) är på sådant sätt påsprängda på den längs motstående, längsgående sidor avplanade vridaxeln (13), att dessa ringar via flänsen (27) och en ändskiva (3^) sammanhåller de enskilda höljedelarna (2, 22), vilka är vridningssäkert fixerade sinsemellan med hjälp av samverkande utsprång och urtagningar (4, 5). 6. Stegströmställare enligt krav 5t kännetecknad av att de enskilda plastringarna (2) är försedda med en tandning, som endast medger en bestämd skiktning av ringarna.
|
[
"H01H"
] | 73,345,665 | 340,831 |
B
|
[
"H01H19/11",
"H01H11/0056",
"H01H19/58",
"H01H19/03"
] |
r 1. Återföringspotentiometer för en ställmotor, vars "arfcetsoaråde, inom vilket dess utgångseleaent är rörligt, är inställbart, kännetecknad av att potentioaeterns motståndselement består av en .skruvformad fjädertrådlindning (8, 2*+), som i ändarna är infäst i hållare (9, 10$ 25, 26), varav ninst en är förskjutbar. 2. Potentioaeter enligt krav 1, kännetecknad av att hallarna (9, 10) samtidigt tjänstgöra såsom manöverorgan för en gräns-lägeströms tällare (16). 3. Potentioaeter enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att hallarna (9, 10) för lindningen (8) äro anbringade på utgångs-elementet och att en tillhörande glidkontakt (18) och eventuellt gräns-lägeströms tällaren (16) äro anordnade stationärt. k. Potentioaeter enligt något av krav 1-3, kännetecknad av att fjädertrådlindningen (8, 2.h) är anordnad i ett spår (5, 28) och under tryck anligger mot konvergerande sidoväggar (6, 2) i spåret. 5. Potentioaeter enligt något av krav l-1*, känneteckna d av att fjädertrådlindningen (8) vid en ställmotor med vridbar utgångsaxel (l) är förlagd omkring en del av periferiytan på en med utgångsaxeln koncentrisk skiva (3). 6. Potentiometer enligt något av krav l-1*-, kännetecknad av att aed fjädertrådlindningen (2k) vid ett rätlinjigt förskjutbart utgångselement (21) ett klämorgan (31) är samordnat, som sträcker sig över utgångselementets längd och som är försett med en öppen slits (32) för glidkontaktens (23) genomföring.
|
[
"H01C"
] | 73,345,666 | 340,832 |
B
|
[
"H01C10/14",
"H01C10/50",
"H01C10/30"
] |
utan att uppfinningstanken frångås. PATENTKRAV i. Anordning för att förse elektriska apparater med elektrisk effekt och för att reglera denna effekt, särskilt för apparater med ringa effekt, och med en elektrisk motor (MR) och en likriktare (VE) för omvandling av en matande växelström till ensriktad ström, varvid likriktarens (VE) utanslutningar är elektriskt förbundna med motorns (MR) inanslutningar och likriktarens inanslutningar är förbundna med en växelströmskälla via en permanent i den ena av de till nämnda likriktarinanslutningar gående ledaren permanent inkopplad kondensator (C3), kännetecknad av att på likriktarens (VE) växelströmsida är anordnad en ytterligare kondensator (C4) och en manuellt päverkabar omkopplare (SW), med omkopplaren utbildad att i ett första och ett andra läge vara helt overksam i avseende på den ytterligare kondensatorns (C4) inkoppling, att i det andra läget korfesluta den förutnämnda permanent inkopplade kondensatorn (C3), och att i ett tredje läge inkoppla den ytterligare kondensatorn (C4) i shunt över likriktarens (VE) inanslutningar, så att den ytterligare kondensatorn (C4) kommer att i serie med den permanent inkopplade kondensatorn (C3) bilda en kapacitiv spännings delar e för matning av likriktarens (VE) inan slutningar med en förutbestämd bråkdel av växelströmskällans spänning. 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att omkopplaren (SW) omfattar två medelst ett vridbart kamorgan påverkbara rörliga kontakter (MCi, MC2) anordnade att vardera samverka med var sin stationära kontakt (Si, S2) på sådant sätt att endast en rörlig kontakt är åt gången påverkbar till anliggning mot den tillhörande stationära kontakten.
|
[
"H02K",
"H02P"
] | 73,345,667 | 340,833 |
B
|
[
"H02K23/66",
"H02P4/00"
] |
1. Kontaktsystem med minst två strömställare, som manövreras efter varandra medelst samma manöverelement, t.ex, en hävarm, kännetecknat av att varj'e strömställare är en på känt sätt via en fjäder manövrerad vippströmställare, och att minst två fjädrar med olika fjäderkraft äro anordnade på det gemensamma manöverelementet. 2. System enligt krav 1, kännetecknat av att vippströmställarnas manöverstift och fjädrarna äro anordnade vid sidan av varandra. 3. System enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att minst två fjädrar äro bildade av ett enda medelst slitsar uppdelat fjäderblad. 4. System enligt krav 3, kännetecknat av att slitsarna ha olika längd. 5. System enligt något av krav 1-4, kännetecknat av att vid minst ett fjäderblad en del av dess längd vilar mot ett fast motlager. 6. System enligt krav 5» kännetecknat av att det fasta motlagret utgör en fortsättning av manöverelementet. 7. System enligt något av krav 1-6, kännetecknat av att fjäderbladen ha olika bredd. 8. System enligt något av krav 1-7S kännetecknat av att minst ytterligare en vippströmställare befinner sig mittför kontaktsystemet och manövreras medelst en på manöverelementet anbringad fjäder. 9. System enligt krav 8, kännetecknat av att minst ett fjäderblad på ömse sidor om manöverelementet manövrerar var sitt manöverstift. AHFÖRM
|
[
"H01H"
] | 73,345,668 | 340,834 |
B
|
[
"H01H13/14"
] |
. Det har visat sig att en reluktansmaskin utan utjämningslindning, men med i övrigt samma struktur som den i patentkrav 2 definierade, sätter särskilt stora krav på tillverkningsnoggrannheten om otillåtligt stora 5 radiella utböjningskrafter på rotorn skall kunna undvikas, medan motorns egenskaper i andra avseenden är mycket fördelaktiga. Vid en dylik motor rättfärdiggörea de merkostnader som utjämningslindningen medför i särskilt hög grad av de uppnådda förbättringarna. Enligt en vidare utveckling av uppfinningen utföre3 utjämningslindningen 10 som en uppslitsad hålcylinder, varvid en robust och i tillverkningsavseende fördelaktig konstruktion erhälles. Uppfinningen skall i det följande beskrivas under hänvisning till bifoga-de ritning, där fig. 1 visar ett tvärsnitt av en maskin enligt uppfinningen under det att utjämningslindningen för överskådlighetens skull är uteläm-15 nad. Fig. 2 visar i axonometrisk projection den på fig. 1 visade'rotorn med tillhörande utjämningslindning, varvid rotorn är ritad med streckade linjer. På ritningen betecknar 1 rotorn och 2 statorn hos en reluktansmaskin. Statom är utformad med tre par x-x, y-y och z-z av statorpoler, varvid 20 polerna inom varje par är samverkande och försedda med var sin stator- spole 3. De båda statorspolarna hos ett polpar utgör en faslindning, och statorn har alltså tre faslindningar, vilka äro avsedda att anslutas till var sin styrd likströmskälla. Botorn 1 är utformad med fyra poler 4a, 4b» 4c, 4&» Varje pol är på tre 25 sidor omgiven av elektriskt ledande material på sådant sätt-.att det motsvarar ett varv per rotorpol. Två dylika envarvsspolar omsluter var sin av polerna 4a och 4& och äro medelst tangentiellt förlöpande delar 5 och 6 seriekopplads att bilda en kortsluten strömkrets. Det magnetiska flödet genom polerna 4a och 4h är riktat som antytts med pilar på fig, 1. 30 Om maskinen är symmetrisk kommer den resulterande spänning som induceras i ovannämnda strömkrets vid en rotorrörelse att bli lika med noll. Om däremot någon ofullkomlighet skulle medföra att flödet genom rotorpolen 4a skiljer sig från flödet genom rotorpolen 4h, kommer det att induceras en ström i den kortslutna kretsen och olikheten motverkas genom att ut- 35 jämning3lindningen ökar flödet hos den ena rotorpolen och minskar flödet hos den andra. 3 340835 Av ritningen ser man lätt att samma utjämnande verkan uppnås beträffande rotorpplparet 4c~4d. PATENTKRAV 1, Reluktansmaskin innehållande en stator med ett flertal tangentiellt efter varandra anordnade statorpoler, vilka uppbär minst en statorlindning, och en rötor med ett antal polpar, varvid rotorpolerna i varje polpar äro anordnade att alltid ha inbördes lika vinkellägen i förhållande till deras närliggande statorpoler, kännetecknad därav, att minst ett polpar är försett med en kortsluten utjämningslindning innehållande en spole för vardera polen, varvid de båda spolarna äro seriekopplade i den kortslutna kretsen på sådant sätt att deras inducerade spänningar motverkar varandra. 2, Reluktansmaskin enligt patentkrav 1,kännetecknad därav, att maskinen är utförd med tre par diametralt anordnade statorpoler och två par diametralt anordnade rotorpoler, varvid statorn uppbär en statorlindning för varje statorpolpar. 3» Reluktansmaskin enligt något av ovanstående patentkrav, kännetecknad därav, att nämnda utjämningslindning utgöres av en i ledande material utförd håloylinder, som är utformad med längsgående, för rötor-polerna avsedda slitsar, vilkas axiella utsträckning endast utgör en del av cylinderlängden, varvid tangentiellt omedelbart efter varandra följande slitsar äro upptagna från olika cylinderändar,
|
[
"H02K"
] | 73,345,669 | 340,835 |
B
|
[
"H02K3/20",
"H02K19/103"
] |
Elektrisk maskin med variabel reluktans och liten tröghet, vars stator består av två parallella kransar av poler skilda från varandra genom ett rotorgap som sträcker sig vinkelrätt mot maskinens axel och vars rötor består av två icke magnetiska gavlar 5 vilka är fastsatta på axeln och mellan sig fasthåller kuggar vilka bildas av staplade med varandra växlande magnetiska och icke magnetiska lameller, kännetecknad därav att nämnda kuggar (35) bildas av de delar som ligger på det" längsta avståndet från mittpunkten av en sammanhängande krans som bildats 10 genom lindning av åtminstone ett magnetiskt band (31) och ett icke magnetiskt isolerande band (32) som ligger intill det magnetiska bandet och har formats på sådant sätt, att den har med varandra omväxlande sådana delar, vilkas avstånd från kransens mittpunkt har ökats och sådana delar vilkas avstånd från kransens 15 mittpunkt minskats.
|
[
"H02K"
] | 73,345,670 | 340,836 |
B
|
[
"H02K1/246"
] |
1. Sätt att impregnera en spollindad enhet med en värmehärdbar vätska, varvid enheten roteras, spolarna uppvärmes genom elektrisk motståndsuppvärmning, den värmehärdbara vätskan anbringas i droppform på spolarna och härdas till följd av den elektriska motståndsuppvärmningen, kännetecknat av att spolarna matas med ström genom till spolarna kopplade elektriska ledare som roteras synkront med den spollindade enheten och att spolarnas temperatur av-kännes och regleras medelst infraröd-detektororgan, som är kopplade till organ för reglering av strömmen till den elektriska motståndsuppvärmningen. 2. Apparat för impregnering av spollindade enheter (10) med värmehärdbar vätska medelst sättet enligt patentkravet 1, vilken apparat innefattar roterande organ (1-9) för rotering av den spollindade enheten och organ för droppanbringande av den värmehärdbara vätskan på spolarna, kännetecknad av ett roterande, elkraftsöverförande organ (11-15) innefattande elektriska ledare (16), vilka dels är direkt anslutna till spolarna i och för motståndsuppvärmning av dessa och dels är anordnade att rotera synkront med den spollindade enheten, en infraröd-detektor (39) för avkänning av spolarnas temperatur, och ett tidsstyrningsorgan (40) som är inkopplat dels för reglering av motståndsuppvärmningen i beroende av signaler från infraröd-detektorn och dels för reglering av det roterande organet (1-9), varvid nämnda organ för droppanbringande av den värmehärdbara vätskan är rörliga i förhållande till spolenheten. 3. Apparat enligt patentkravet 1, kännetecknad av att nämnda roterande organ (1-9) är i friktionsingrepp med spolenheten (10) för att rotera denna. 4. Apparat enligt patentkravet 2 eller 31 kännetecknad av att det roterande elkraftsöverförande organet (11) avger växelström. 5. Apparat enligt patentkravet 2 eller 3, kännetecknad av att det roterande elkraftsöverförande organet (11) avger likström. 6. Apparat enligt patentkravet 2 eller 5, kännetecknad av att tidsstyrningsorganet (40) styr den värmehärdbara vätskans flöde. Frankrike 1 375 660
|
[
"B05D",
"H02K",
"H01F",
"B05C"
] | 73,345,671 | 340,837 |
B
|
[
"H01F41/005",
"B05D3/0218",
"B05D3/0254",
"B05D7/16",
"B05C9/14",
"H02K15/12"
] |
10 Anordning för att hindra glimurladdningar mellan två isolerade ledare av olika potentialer särskilt vid roterande maskiner med hög nominell spänning, kännetecknad av att ledarna inom det kritiska området åtminstone på de mot varandra vända sidorna är för-5 sedda med en ledande beläggning„ som befinner sig i ledarens isolering» varvid ledarisoleringens yta är på alla sidor försedd med halvledande glimskyddbeläggningar» varjämte dessa ledande beläggningar är elektriskt förbundna mod varandra och åtminstone deras kanter är täckta med an yttsrligare halvledande beläggning» 10 2» Anordning enligt krav 1» kännetecknad av att de ledande beläggningarna hos intill varandra belägna ledare är elektriskt förbundna med varandra med hjälp av kontaktremsor som är
|
[
"H02K"
] | 73,345,672 | 340,838 |
B
|
[
"H02K3/40"
] |
340839 1. Anslutningsanordning för kylmediet vid en direkt vätske-kyld rotorlindning hos en turbogenerator, vid vilken kylkanalorua i lindningen är förbundna med radiellt förlöpande och med spel i radiella borrningar i rotoraxeln anordnade rörledningar, som 5 står i förbindelse med i axeln axiellt förlöpande borrningar, kännetecknad därav att axiella rörledningar (9,10) är med spel (11) anordnade i de axiella borrningarna, vilka rörledningar är stelt förbundna med de radiella rörledningarna (S) varvid det av radiella och axiella rörledningar bildade rörled-10 ningssystemet dels står i fast förbindelse med rotorlindningens härvände (13) dels är axiellt förskjutbart på rotoraxelns (2) ände. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att de radiella rörledningarna mynnar i en på turbogeneratorns rötor- 15 kåpa fastsatt fördelningskammare för kylvätskan, vilken kammare genom rörstycken är fast förbunden med rotorlindningens lindnings-huvuden. 3. Anordning enligt krav 2,kännetecknad av att de radiella rörledningarna är förspända. 20 4. Anordning enligt krav 1,kännetecknad av att de radiella tillförselledningama och de radiella avloppsrörledningarna står i förbindelse med vardera en gemensam axiell rörledning i rotoraxeln. 5. Anordning enligt krav 1,kännetecknad av att 25 de axiella rörledningarna är vid den inre änden på åtminstone en bestämd längd uppdelade i tvärsektion, varvid varje delrör är stelt förbundet med åtminstone en radiell rörledning. 6. Anordning enligt krav 1, känn~e tecknad av att de axiella rörledningarna framskjuter ur axelns borrning och är 30 axiellt förskjutbart lagrade i åtminstone ett lager. 7. Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att lagren bildar en del av tätningarna hos en kylmediumöverförings-anordning. 8. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att 35 mellan axelns borrning och den yttre axiella rörledningen är anordnat åtminstone ett dämpningselement. 9. Anordning enligt krav 8, kännetecknad av att dämpningselementen bestå av bladfjädrar. MFÖEDA
|
[
"H02K"
] | 73,345,673 | 340,839 |
B
|
[
"H02K9/00"
] |
De två övre strömriktarbryggorna III och IV är anslutna till transformatorerna T över en mellankrets, som består av isolertransformatorer IT. Dessa är isolerat uppställda och deras matningslindning 4 är ansluten till lådan 5, som i sin tur är ansluten till likspänningskedjans mitt 6, som i föreliggande fall har potentialen 375 kV. Därigenom reduceras den kontinuerliga interna likspänningspåkänningen i transformatorerna. Systemet innebär att isolertransformatorerna måste uppställas isolerade på plattformar med lik-spänningspotentialen 375 kV. Isolertransformatorerna är anslutna till växelströmsnätet över konventionella transformatorer, företrädesvis lika de som användes för de två lägsta bryggorna. 340841 Fig. 1 visar att man använder tre enfas trelindningstransformatorer för matning av isolertransformatorerna för de två strömriktarbryggor, som är belägna på samma nivå. Skillnaden mellan utrustningarna för de två undre och de två övre bryggorna är således att i de sistnämnda är infogad en 5 isolertransformator mellan transformatorernas T sekundärlindningar och strömriktarbryggorna. I det visade exemplet är även de till de två översta bryggorna IV hörande isolertransformatorerna anslutna till kedjornas A resp. B mittpunkter 6. Därvid är givetvis låda och matningslindning hos de isolertransformatorer, som matar kedjan A anslutna till denna kedjas 10 mittpunkt och samma gäller även för kedjan B. Detta är nödvändigt för det fall att ett sådant fel uppstår på någon kedja, att denna måste tagas ur •• drift och kopplas bort. Den övriga delen av strömriktarutrustningen måste då kunna arbeta helt 03törd. N Fig. 2 visar det alternativet, att den övre hälften av båda kedjorna matas 15 från tre enfas trelindningstransformatorer 10, 11, 12, vardera med två sekundärlindningar 15 och 14. Isolertransformatorerna är även
|
[
"H02M"
] | 73,345,675 | 340,841 |
B
|
[
"H02M7/7575"
] |
1. Kopplingsanordning för sammankoppling av elektriska nät med godtyckligt antal faser och med godtycklig spänningsamplitud och -frekvens med statiska omriktare, kännetecknad av att godtyckligt styrbara tyratroner i en strömriktare (4) periodiskt kortsluts och öppnas mellan två eller flera fasledningar i ett förefintligt energilevererande nät (1), varigenom energi lagras i detta näts läekinduktanser, vilken energi medelst ytterligare tyratroner i strömriktaren. (4) styrs till ett andra nät (2), vilket utgör ett ytterligare befintligt nät eller ett nät som skall utföra arbete. 2. Kopplingsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att fasledningarna (7, 7.1, ... 7.m,) är seriekopplade med läck-induktanserna (L .,)• 3. Kopplingsanordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att tidsvariabla parametrar hos det andra nätet (2) påverkas genom val av förhållandet mellan öppnings- och slut-ningsvaraktigheten hos de tyratroner som sluter och öppnar över det energilevererande nätets (1) fasledningar (7, 7.1, ... 7.m-,). 4. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att tidsvariabla parametrar hos det andra nätet (2) påverkas genom variation av slutnings-öppnings-rytmens frekvens. 5. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att tidsvariabla parametrar hos det andra nätet (2) påverkas genom variation av omkopplingen av de strömriktaren tillhörande tyratroner vilka överför den mot det andra nätets (2) olika fasledningar (6, 6.1, ... 6.nu) riktade energitransporten.
|
[
"H02M",
"H02J"
] | 73,345,676 | 340,842 |
B
|
[
"H02J3/34",
"H02M5/253",
"H02M5/27"
] |
Användningen av den böjliga, flätade ledaren gör det möjligt att öka ledarens diameter med omkring 6 mm, detta tack vare den högre resistansen i den flätade ledaren med avseende på virvel- och andra 10 cirkulerande strömmar. Utförandet av ledaren som en ihålig fläta medför avsevärd minskning av mängden använd metall jämfört med tidigare utföranden, och uppdelningen av flätans parter i ett flertal trådar, som inbördes har ett förhållandevis högt kontaktmotstånd, samverkar till att minska storleken av virvelströmmarna och upphett-15 ningen av ledaren på grund av motståndsvärmet. Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett på de bifogade ritningarna visat utföringsexempel. Fig. 1 visar, delvis i snitt, en induktiv elektrisk apparat med en skärmplåt, vid vilken uppfinningen är tillämplig, fig. 2 illustrerar hur en skärmplåt kan 20 vara anordnad mekaniskt och elektriskt ansluten i förhållande till apparatens pannkaksspolar, fig. 3 visar en delsektion av den i fig. 1 visade skärmplåten utmed linjen III-III i fig. 1, fig. 4 visar en kantremsa för skärmplåten enligt fig. 3 och fig. 5 en sprängbild av en enligt uppfinningen utförd skärmplåt. 25 Den i fig. 1 visade induktiva apparaten 10 är av manteltyp, men uppfinningen kan tillämpas vid andra utföranden på järnkärnan. Apparaten har en lindning 12 och är anordnad i en kåpa 14» som kan vara fylld med lämpligt dielektrikum. I transformatorer av manteltyp finns två kärnsektorer 16 resp. 18 med öppningar för spolarna, var-30 vid kärnsektorernä är anordnade sida vid sida så att de bildar en gemensam del 22 för lindningen 12, lindningen 12 bildas av en stapel pannkaksspolar som i enlighet med vad som schematiskt framgår av fig. 2 är anordnade kring en gemensam centrumlinje och anslutna till varandra så att det bildas en eller flera lindningar. Apparatens 35 skärmplåt 24 är anordnad nära den pannkaksspole som skall vara ansluten till apparatens linjeklämmä. Pannkalcsspolarna, som inte närmare visas i fig. 1, har i stort sett samma allmänna form som skärmplåten 24. I utförandet enligt fig. 2 ar skärraplåten som nämnt anordnad 40 vid och ansluten till pannkaksspolen 19 vid linjeänden av apparaten. 340843 4 Den bildar en platta på en kondensator med den närbelägna spolen 19 som andra kondensatorplatta. Om en stötspänning inkommer vid klämman 27, exempelvis på grund- av blixt eller kopplingstransienter, sprids potentialen jämnare över spolarna vid linjeänden på grund av uppladd-5 ningen av skärmplåten 24 och den närbelägna spolen 19. Skärmplåtar kan också vara anordnade på andra ställen i en transformator eller reaktor, exempelvis vid uttag. I de övre och undre mellanrummen mellan pannkaksspolarna och kämdelen 22 kan koronaskärmar och stödorgan vara anordnade. 10 l?ig. 3 är en tvärsektion genom en skärmplåt 24 utmed linjen III-III i fig. 1, varvid skärmplåten är utförd i enlighet med uppfinningen. I detta utförande bildas skärmplåten av två isolerande skivor 50 och 52, exempelvis av presspan, med samma allmänna form som pannkaksspolarna. Varje skiva är förhållandevis tunn, exempelvis 15 omkring 3 mm tjock, och har en öppning för kämdelen 22. Den ledande delen 54 hos skärmplåten är anordnad mellan de båda skivorna 50 och 52 och fäst vid dessa exempelvis genom limning. Den ledande delen 54 är avsiktligt så dimensionerad, att man får ett mindre utrymme mellan dess kanter och de inre och yttre kanterna på isolationsskivorna, så 20 att den ledande delen av skärmplåten fullständigt täcks med isolerande material. För att ge skärmplåten en rundad ekvipotentialyta invid de inre och yttre kanterna på den ledande delen 54 och därmed förhindra att elektriska påkänningarna vid dessa kanter blir alltför höga, är en ledande kantremsa 55 anordnad på radiellt avstånd från 25 ytterkanten och en liknande anordning vid innerkanten. Kantremsan 55 har en ledande del 56, som är lindad med isolationsmaterial 60. Den ledande delen 56 och motsvarande ledande del på remsan vid inre kanten är elektriskt anslutna till skärmplåtens ledande del 54 med en ledare 64 och hålls i läge av isolerande kanalbildande organ, exera-30 pelvis 68, som kan vara formade av presspan och fastlimmade vid de isolerande skivorna 50 och 52. Den elektriskt ledande delen 54 kan vara utförd av ledande folie, exempelvis av koppar eller av aluminium, varvid folien är anordnad i ett förutbestämt mönster för att minska uppvärmningen på 35 grund av virvelströmmar. Skiktet kan också bildas av påsprutad metall eller bestå av metallduk. Det är känt att kantremsan när den innehåller en ledande del av solid metall, exempelvis koppar, kan vara svår att böja så att den noga ansluter till de inre och yttre kanterna på skärmpl-åten 24, varjämte de medför de ovan berörda problemen 40 vid uppvärmning och avsvalning och därmed följande nackdelar med av- 5 340843 seende på den färdiga apparaten. —....._.......___ Dessa problem är eliminerade vid utförandet enligt uppfinningen, där kantremsan 55 bildas av en böjlig, flätad ledare 56, som är vävd tätt kring utsidan av en repliknande kärna 80 av isolationsmaterial. 5 Ben flätade ledaren 56 är isolerad med isolation 60 och. kantremsan hålls på plats av ett antal kanaler för remsan bildande organ 68. Utförandet av kantremsan 55 illustreras i fig. 4, som visar ev flätad ledare kring en repliknande kärna av isolationsmaterial och som är tillgängliga i handeln med lämplig dimension för ändamålet, 10 Den repliknande kärnan 80 är lämpligen utförd av material på cellulosabas, exempelvis bomull, så att det vid värmning och torkning varierar med avseende på dimensionerna på samma sätt som skivorna 50 oöh 52, vilka vanligen utförs av presspan. Den flätade ledaren 56, som är tätt flätad kring kärnan 80, 15 består av en mångfald förhållandevis fina trådar 84. Den visas förstorat inom cirkeln 86. Riktningen hos trådarna i flätan bildar avsevärd vinkel med kärnans 80 längdvinkel, exempelvis 60 , varför längden hos kantremsan 56 kan variera utan att detta ogynnsamt påverkar kantremsans ledande del, eftersom denna lätt ändrar längd 20 samtidigt med kärnmaterialet. För att underlätta dimensionsändringar kan flätan dessutom vara utförd med något öppen väv, dvs med öppningar 88 mellan parterna, så att flätan kan tryckas ihop i axiell led. Ehuru diametern hos de individuella trådarna 84 inte är kritisk, väljs den så liten som praktiskt möjligt. Mycket fina trådar 25 ger ledaren 56 en slät yta, vilket är nödvändigt för att potential-gradienten vid. ytan skall minskas till under koronabildningsnivån. Dessutom blir kantremsan böjligare, vilket underlättar dess behandling och bockning. Pina trådar, sqm eventuellt sticker ut från ledarens yta, böjs lätt inåt till anslutning mot ledarens yta när leda-30 ren isoleras, vilket är viktigt, eftersom utstickande trådar kan medföra koronabildning. Trådar med liten diameter gör också utförandet elektriskt bättre, eftersom resistansen ökas. Vidare blir antalet trådar större med minskande diameter, vilket minskar storleken av cirkulerande strömmar redan på grund av det större antalet kontakter 35 mellan trådarna. Den flätade ledaren 56 isoleras elektriskt till en förutbestämd ytterdimension, vilket kan ske på enkelt sätt genom att den får passera en bandlindningsmaskin av vanligt slag. Isolerande band 90, som kan bestå av papper, lindas kring ledaren tills anordningen fått 40 önskad dimension. -F* t V^l ro ro _i _ o i O U1 O VT! O CO h-'- VT) P< <! ra P< d- c? B <3 H —1 4 d- CTv <i H p H P- Pi O" H u P- P" w ra -J H- SB iV CD 4 H- CD H CD UD CD H- \J1 CD CD <! H- g 2 H- CD ffi o: d- p: o »* s H p: H po H H P P- ra H ti Pi era P H 4 p era P \-> CD <j L-' CD & P- H d- P CD W l-1 p: & P 4 G3 CO Pi e 4 P S CD Hl P H* P P P P d- P H 4 p P O p lä P P w CD •d 4 p: ra P. •B 4 CO P O P^ H Pj Pi ra P p: 4 pi p o: H SB 4 H- ö H VTI tä g CD CD VJl CS K> CQ CD d- p- !! CD Hd p ö 4 & po P P- o pi p: rvTo -t=* Hb 3 p ra 4 -J p p: o Hj CD d- cy CD H CD CD d- P- H- p ffi 4 rf- d- •3 i* P P< ca B P- 4 H- CD P B P H P ca H- CD CD CJt) * P CD CD H CD P p: CD d- <! H, d- CD H- H H M p d- p: H- P p ca Ha P H- 4 4 CD >oi H H- H- H P W H d- CD H p: 4 d- d- B H- 0) era m W d- t?: H> ef CQ d- 3 O CD H P> p: o CD d- Pi •e CD CD O •d d- p: P: P H CD B § p d- d- ki P H d- <! 4 P P W Pf 4 3 H Hj H- p i-d g H P< p: 4 CD SB p po H O Pi P H- d- ra P p: p d- H- w- H- <J <i pro H SB d- H ra CQ 4 P po o VJ1 H CD Pi Pi ra U1 d- P- g P P P 0q C3 H- so en B ta Hj H H • p: d- p- -P' H- 4 CD H +^ P CD •d P H CD « d- <! H p P> 4 P P< P d- CD P P pi P Pi P era ^« U1 P CD H- CR3 SB CD S P CD d- P 'vJI H £-1. ra H CD d- p" Sa Pi H- g CD o —^ d- ^ SB CD B H P nf1 fV> H- CD CD P CD p CD B H CD d- • ti < P -d H CQ <d P H- B C *« 03 PT" H- P" d- 4 CD H CD W M o < j. <l CD H1 H O {Bo CD d- K B P P O oq H P P H H P P B 2 o H H- H H- p: B Pj p: SB Oq p* ra CD PI p 4 CD <4 CD H U1 CO w CD B H ra ca CK) cm 4 SB H d- P <! po 4 H CD CD P- P d- CD -£» H- ra Pi <d <? P d- P ca so 2 4 H d- P P « ^ 4, P P 5 d- 4 v» O en CD vn ra Pi 4 P c+ =3 CD ra O H- <! 4 H p « P l-^ P P •d 4 H N> 4 CD o: CO P d- ca P 4 P" SB P d- Po P H- Pi »d P CQ CD o <i W B c+ ra o P< P O H d- d- p CD Pf CD •=! O P H p H- ra p ra ra p: •* CD 3 H- CD. Jö W CD H d- p ro d- W 4 4 B CD Pi ra W ra W H> H d- ra p" o: O B po -j • P P< H- H- P p P p: p: o: H1 <! c+ 03 o H- VTI B p P> g P CK) P CD p Hj W U • P< v>a 4 •d 4 4 CD P ** H P O CD B P- P o H- CÄ d- M era CD p P p: CD CO po B H _P 4 W CD 4 Pi P d- iV 4 CD 4 P P 4 W Q •d P CD O —i 4 CD o p < ra Kl P p: ffi P B H- d- CD po P- ^ d- Hj H CO Hi 4 o SB o H H- P° p B P CD < K; H o: H- o: po d- _\ d- d- o CQ O Hr* t—' <T\ P" PV 4 <J CD rf en O ^ M B P d- CD 3 >d H H d- CD O CD O w -> P Q P >ö o O H P 4 CD d- 4 M C_J. CD a p +^ 4 ca •d B P" vn •d ^ FV t-» *-* CD d- H 4 p- ro d- d- P 4 CD § P ri- po CD i\a H P d- d- g H po P d- CD H- < CQ H p 4 g Vj P> =<! H- CT\ P CD d- CD d- P p W P 4 P ra P: ra i: Pi IV) CD O 4 d- Cft) VJ1 d- 4 P< P" CD p p: < H- d- W CO ra ¦d CD -£» O CD p. F* CD •d d- d- CD P P P vn <i a1 P H> H- w CD P •5 B <n SB CD B SB 4 O B <i H, 4 VJl <3: p 4 H o: W 4' P P H ra H- • P ra >d CD H O <i ra 4 CD P P P O 4 d- <i d- H- p: B 5B SB >ö H- P* P p d- Po P <! Pi P d- CD Pi P o H era d- en P —i SO <! P CD W B 4 ff p VD CQ H- CQ • d- P ra g H- ra d- P P O <? 4 g VD CQ 4 00 H Pi I-1 P era po H, '• CQ er* H- VTI ra p 00 po H- p. B * S= Hj tri <! H- <! ca p CD o P •+ M CQ VTI o1 rf- p P4 o d- ra. o: CD H- era W P- P H H- P CD O P 4 P< d- P >ö d- W M W 4 Pi Pi d- B H- P< d- S < d- P. H O P CD CD H- d- ra p= ra P H- P CD <! ti* B d- ra E- 50 SB P O P- B 4 H d- W <! P d- <! P P KO < d- o B CD P ¦d P to 4 d- p* CO H p_: o P d- H- o P Pi cr\ P P3, u CD Pi Pi 4 4. p< CD H- d- O H- H- g- 4 CD H g ra CD Pj H P CD CD H- P O __L H- u & Pi P ö P g H H Hj H p ra ra 4 ra P 4 to P o H ffi era w 4 P P p 4 o: O Pi H- P, P W era o l-1 CD CN3 H sa p: P p H H- P- P t) ra d- ffi 4 <! & B O B ra H- o* B H o: P Ot) po p CD S P B P CD P s <i H- P S» pi >d o: vn ? H1 en d- w P* ts ¦^ H- CQ P P ^« P< CD p ¦=<! O H d- d- ca O {Bo P VH CD ST CD w O R d- P O d- 4 d- 4 Pi CD H« O CO H- P< P P —A s en W d- CKJ 4 d- ra CD B P Hj d- 4 o H> p- 4 W o P P 4 ro p *?, CD P M CD CO O CD P H- H- P SD CD sa o cm P •ö O d- P< fs* 4 P cr\ H- era CD H H 4 <! P CD CQ Pi b P. P* P" P B s CD ffi ra W <j -P* P d- B H B g w Hj H P d- CD en p CD ö 4 P ca P d- ra »d P CD p H- H- P SB V71 <i P> >d P P< o <D • CD P P> ra p ra era B O1 <! P ^] CD »d o d- s o l-1 1 o d- o « CD o H- •*• P po H B p- U <J B 1 Pi 4 p» CD CD H- VsJl c+ P p P ra a 340843 7 ..... för att förbinda ledaren med anäutningsledama 64 resp. 65. Remsorna anordnas därefter kring de inre och yttre kanterna på den färdigställda skärmplåten och fästs i läge exempelvis med glastape, varefter de frilagda delarna av kantremsan avisoleras, Kantremsorna 55 och 57 fästs därefter för gott vid de isolerande skivorna 50 och 52 genom att isolerande, en kanal för kantremsan bildande organ 114 och 116 anordnas kring innerkanterna och ytterkanterna på plattan, varefter de limmas fast i läge. Skärmplåten 24 är därefter färdig för inmontering i den apparat i vilken den skall användas. Patentkrav 1. Induktiv elektrisk apparat, särskilt transformator eller reaktor innefattande en magnetlindning, som bildas av ett antal pann-kaksspolar (19), som tillsammans bildar åtminstone en lindning hos apparaten, samt minst en skärmplåt (24) med en elektriskt ledande del, som är anordnad i närheten av en pannkaksspole och kring sina kanter har en ledande kantremsa för skärmning av den elektriskt ledande delens kanter, kännetecknad därav, att kant-remsorna (55) innefattar en yttre elektriskt ledande del (56) bestående av en mångfald ledande trådar (84) som bildar en fläta kring en kärna (80) av elektriskt i>30lationsmaterial i form av en lina eller ett rep och som har en väsentligen slät yta. 2. Apparat enligt krav 1, kännetecknad därav, att den isolerade, elektriskt ledande delen av skärmplåten bildas av mellan isolerande plattor anordnade ledare (54). 3. Apparat enligt krav 2, kännetecknad därav, att kantremsoma är anordnade vid kanterna av skärmplåten vid dess yttre periferi och vid en öppning i dess mitt. 4. Apparat enligt krav 3, kännetecknad därav, att de vid kanterna av skLlrmplåten anordnade remsorna är avbrutna vid något ställe (100, 102) av sin periferi så att de inte bildar kortslutningsvarv i apparaten, 5. Apparat enligt något av föregående krav, kännet e c k -n a d därav, att kantremsoma med sin ledande del äx elektriskt anslutna till den elektriskt ledande delen av skärmplåten. 6. Apparat enligt något av föregående krav, kännet e c k -n a d därav, att den elektriskt ledande delen av skärmplåten är 340843 8 elektriskt ansluten till en pannkaksspole (19)i T k Apparat enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att den ledande delen av kant remsorna är försédfl med en utanpåliggande isolation (60). 8. Apparat enligt något av kraven 2-7, kännetecknad därav, att skärmplåtons isolerande plattor (50, 52) och kärnan (80) . i kantremsan består av isolationsmaterial på cellulosabasi 9. Apparat enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att kanalbildande organ (68, 114, 116) av isolationsmaterial är anordnade kring skämiplåtens kanter, tätt omslutande kantremsorna för farthållning av dessa vid skärmplåtens kanter^
|
[
"H01F"
] | 73,345,677 | 340,843 |
B
|
[
"H01F27/36",
"H01F27/343",
"H01F27/363"
] |
Bifogad ritning visar ett principschema av eti anordning enligt uppfinningen och med hjälp av denna figur skall uppfinningen nu närmare beskrivas. Den för matning av likriktaren avsedda transformatorn 1 har en primärlind-ning 2 ansluten till en växelspänningskälla 3« Transformatorns sekundär-lindning 4 har sin ena ände jordad vid 5 och sin andra ände ansluten till en kondensatorkedja 7» Likriktaren omfattar två kedjor 7 och 8, av vilka den förstnämnda är uppbyggd av ett antal grenar 9 innehållande kondensatorer 10. Kedjan 8 är på samma sätt uppbyggd av grenar 11, som innehåller kondensatorer 12. Nodre änden av kondensatorkedjan 8 är jordad tillsammans med ena änden av transformatorns sekundärlindning 5» Mellan närbelägna hopkopplingspunkter mellan två grenar 9 i kedjan 7 och mellan två grenar 11 i kedjan 8 befinner sig ventilelement 13, som på känt sätt överför laddningar mellan de båda kedjorna vid laddning och urladdning av likriktaren. Kedjan 8 är vid toppen och eventuellt vid hopkopplingspunkterna mellan kondensatorgrenarna 11 försedd med uttagsdon 14 för anslutning av prov-föremål. , 3 340845 Figuren visar endast en kondensator 10 resp. 12 i grenarna 9 resp. 11, men på grund av den höga spänningen mollan hopkopplingspunkterna inom resp. kedjor är i det praktiska utförandet kondensatorerna sammansatta av ett antal seriekopplade delkondensatorer. 5 Enligt uppfinningen är kondensatorerna 10 resp. 12 seriekopplade med re-sistiva och induktiva dämpimpedanser, som i de båda kedjorna är betecknade med 15» 16" resp. 17, 18. Av samma skäl, som ovan
|
[
"H02M"
] | 73,345,679 | 340,845 |
B
|
[
"H02M7/062",
"H02M7/103"
] |
1. Anordning vid automatisk testutrustning för anslutning till ett antal testpunkter i en apparat som skall testas, varvid testutrustningen innehåller ett uppteckningshand, på vilket testprogrammet är upptecknat och där antalet testpunkter, till vilka testsignaler skall tillföras i sekvens är specificerat, varjämte testutrustningen innehåller organ för avläsning av programmet och ett för varje testpunkt anordnat relä, som är utformat med en kontakt för att ansluta en krets till testpunkten, varigenom testsignalen tillföres denna punkt, kännetecknad därav, att en testpunktväljare är anordnad att påverkas av utsignalen från programavläsningsorganen, vilken väljare innefattar ett antal grupper av elektriskt ledande hanor (A, B), varvid varje testpunkt definieras av en speciell kombination av ledande banor ur de olika grupperna, samt att strömalstrande organ (DA, DB) är anordnade att påverkas av utsignalen från de programavläsande organen i och för strömsättning av någon håna i var och en av grupperna av ledande hanor, samt att för varje testpunkt är anordnad en koincidensdetektor ("OCH"), som är ansluten till de ledande banorna, vilka definierar testpunkterna, samt att för varje testpunkt är anordnad en styrbar likriktare (TH) anordnad att styras av ko-incidensdetektorn och strömsätta tillhörande relä (R) vid påverkan av ko-incidensdetektorn. 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att ett antal av de styrbara likriktarna (TH) är seriekopplade med en gemensam transistor (TR), vilken normalt är ledande, när en styrbar likriktare är ledande och vilken är ansluten till en styrkrets, medelst vilken den kan strypas och därigenom kan göra varje därmed seriekopplad styrbar likriktare icke-ledande. 3. Anordning enligt patentkraven 1 och 2, kännetecknad därav, att den innefattar kontrollutrustning (PA, PB) för avsökning av varje grupp av ledande banor i väljaren, när ett val göres och utrustning för att indikera fel om kontrollutrustningen visar, att mer än en ledande bana är spänningssatt vid ett enstaka val. 5 340847 k. Anordning enligt patentkravet 3?kännetecknad därav, att kontrollutrustningen (PA, PB) för varje grupp av ledande banor har formen av en paritetskontrollutrustning kopplad så att den indikerar fel om det är ett jämnt antal spänningssatta ledande banor i gruppen.
|
[
"G01R"
] | 73,345,681 | 340,847 |
B
|
[
"G01R31/50",
"G01R31/2834",
"G01R31/56"
] |
1. Sockel med ett flertal ledare för en med ett flertal ledare försedd elektrisk anordning och omfattande ett bärorgan med åtminstone en i detsamma utbildad öppning och med den med ett flertal ledare försedda elektriska anordningen åtminstone delviB placerad inom öppningen, med ett flertal från varandra skilda elektriskt ledande band fastsatta på en yta på bärorganet och med åtminstone vissa av de ledande banden vart och ett försett med en ände som överlappar öppningens periferi för att anligga mot och göra elektrisk förbindelse med en kontakt på en yta på den elektriska anordningen för att åstadkomma elektriskt tillträde till den elektriska anordningen från det ifrågakommande ledande bandets från öppningen avlägsna ände, kännetecknad av att de nämnda ledande banden ( 46) sträcker sig bort från öppningen (44) åtminstone till respektive platser belägna intill åtminstone 9 340848 en periferikant på bärorganet (42), varjämte avståndet mellan mittpunkterna på ett par godtyokliga intilliggande ledande bands nämnda ändar (46a) är mindre än avståndet mellan mittpunkterna på samma båda ledande bands avlägsna ändar (46b). 2. Sockel enligt patentkravet 1, kännetecknad av att de ledande bandens (46) nämnda avlägsna ändar (46b) slutar vid eller nära intill bärorganets (42) omkrets. 3. Sockel enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att de nämnda avlägsna ändarna (46b) på de ledande banden (46) är utbildade bredare än de förstnämnda ändarna (46a). 4. Sockel enligt patentkravet 3, kännetecknad av att de ledande bandens (46) avlägsna ändar (46b) är utbildade som områden med förstorad area. 5. Sockel enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att elektriskt ledande stift (50) sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot och är elektriskt förenade med de ledande bandens (46) avlägsna ändar (46b). 6. Sockel enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att bärorganet (42) har åtminstone en rak kant till vilken de ledande banden (46) sträcker sig. 7. Sockel enligt något av patentkraven 1-5» kännetecknad av att de ledande banden (46) sträcker sig radiellt från öppningen (44) i bärorganet (42) till platser som sträcker sig runt bärorganets (42) hela periferi. 8. Sockel enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att ett organ (90 ) av värmeledande material är fäst vid den sida av bärorganet (82), som ligger motsatt den sida där de ledande banden (86) är fastsatta, med organet (°0) av värmeledande material beläget i värmeöverförande samband med den elektriska anordningen (88). 9. Sockel enligt något av patentkraven 1-7, kännetecknad av att andra bärorgan (134) med elektriskt ledande band (138) fastsatta vid en sida och i huvudsak identiskt med det förutnämnda bärorganet (l28) och de ledande banden (132) på detta med den elektriska anordningen (120) belägen delvis inom öppningen (130) i det första bärorganet (128) och delvis inom öppningen (136) i det andra bärorganet (134), varjämte den elektriska anordningen (120) har kontakter (122a, 122b) på båda sina motsatta sidor (120a, 120b), med kontakterna (122a) på en sida samverkande med och elektriskt anslutna till de ledande banden (132) på det första bärorganet (128) och med kontakterna (l22b) på den motsatta sidan elektriskt anslutna till de ledande banden (138) på det andra bärorganet (134). 340848 10: 10. Sockel enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att den elektriska anordningen (48, 120) och åtminstone ett bär-organ (42) eller bärorganen (128, I34) och de ledande banden (46, 132, 134) är inkapslade i gjutmassa (52, 154).
|
[
"H01L"
] | 73,345,682 | 340,848 |
B
|
[
"H01L23/49838",
"H01L23/3121",
"H01L23/3107",
"H01L23/49861"
] |
1. förfarande för framställning av metallkontakSakikt för in-byggning av företrädesvis, medelst planartekniken framställda halv-ledarelement i ett hölje, kännetecknat av att den för kontakteringen med höljet avsedda ytan av halvledarelenentet (1) 5 först förses med ett skikt av en av aluminium och nickel bestående legering (3), på vilken därefter ett metallskikt (4) av titan framställes, vilket slutligen förstärkes med ett silverskikt (5). 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att för' det första skiktet (3) användes en aluminium-nickel-legering med 10 en nickelhalt om 1 - 2 ?°, 3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att skiktet (3) av aluminium-nickel-legering gives en skikttjocklek om ca 0,5 p.m. 4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, känneteck-15 n a t av att det av titan bestående skiktet (4) gives en skikttjocklek om ca 0,5 wa. 5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av att silverskiktet (5) gives en skikttjocklek om ca 1 p,m. •6. Förfarande enligt något av kraven 1-"5, känneteck-20 n a t av att metallskikten framställes genom påångning. 7. Förfarande enligt krav 6, kännetecknat av att påangningen genomföres vid ett tryck understigande 10 J torr. 8. Förfarande enligt något av kraven 1-7, kännetecknat av att skiktet (3) av aluminium-nickel-legering framställes 25 genom påångning och. att titan- resp. silverskikten (4,5) framställes genom galvanisk utfällning.
|
[
"H01L",
"H10D"
] | 73,345,683 | 340,849 |
B
|
[
"H01L21/24",
"H01L21/00",
"H10D99/00"
] |
1. Gasurladdningsrör med två system långsträckta elektroder, belägna i parallella plan, varvid elektroderna i det ena systemet korsar det andra systemets i räta vänklar, kännetecknat av att ledningarna, som tjänstgör som anoder, vilka bildar det ena systemet, är övertäckta méd ett resistanslager. 2. Gasurladdningsrör enligt krav 1,kännetecknat av att resistiviteten hos lagret ligger mellan Hr och 10 ohm.cm. 3. Gasurladdningsrör enligt krav 1 eller 2, k ä n n e -tecknat av att lagret består av ett fosforvanadatglas med en tjocklek från 5 till 100 i*.
|
[
"H01J"
] | 73,345,684 | 340,850 |
B
|
[
"H01J17/49"
] |
_________________ 10 1. Elektromekanisk frekvensberoende apparat, vilken har en bäranordning med första och andra inbördes åtskilda partier Och ett torsionsband med första och andra ändsektioner, vilka uppbäras av de första och andra partierna, kännetecknad av att ett avlångt -ankare uppbäres intill sin mitt av torsionsbandet mellan 15 dettas ändsektioner, medan ahkaret sträcker sig huvudsakligen vinkelrätt mot torsionsbandet, 'och"att första och andra magneter uppbäras intill ändarna av ankaret och sträcka sig huvudsakligen vinkelrätt mot detta med en spole placerad omkring vardera änden av vardera av magneterna. 20 2, Apparat enligt krav 1,kännetecknad av en stoppanprdning,' som; är ;p±aceräd för a,tt begränsa rörelseamplituden hos ajikaret. 3. Appaxat enligt krav 1, kännetecknad av en stoppanordning, som är fäst vid torsionsbandet intill dettas mittparti 25 med partier placerade intill de första och andra inbördes åtskilda partierna av bäranordningen för begränsning av rörelsen hos torsionsbandet omkring en axel i linje med ankaret. k. Apparat enligt något av de föregående kraven, känne t e ck-n a d av att bäranordningen, torsionsbandet och ankaret alla äro 30 utformade som ett sammanhängande organ. 5. Apparat enligt något av de föregående kraven, känn e - t e c k n a d av att bäranordningen och ankaret ha större tjocklek än torsionsbandet. 6. Apparat enligt något av de föregående kraven, känne-35 tecknad av att torsionsbandet har rektangulär tvärsektion med en bredd, som är väsentligt större än dess tjocklek. 7. Apparat enligt något av de föregående-kraven, känn e-tecknad av att ankaret har krökta partier för ökning av dess längd. 40 8. Apparat enligt något av de föregående kraven, känne- 340851 io tecknad av att den innefattar ett chassi för uppbärning av bäranordningen och spolarna, ett hölje och en monteringsanordning med elastiska partier för montering av chassiet vid höljet. Q. Apparat enligt krav 8,kännetecknad av att monteringsanordningen innefattar första och andra axlar, vilka äro fästa vid höljet och befinna sig i linje med torsiönsbandet. 10. Apparat enligt krav 9,kännetecknad av att de elastiska partierna utgöras av hylsor av elastiskt material, vilka äro placerade omkring axlarna, och ä;t apparaten vidare innefattar en anordning, som är fäst vid chassiet för upptagning av hylsorna. 11. Apparat enligt krav 9, kännetecknad av en' övre platta och en nedre platta, som äro fästa vid chassiet och som var och en har ett centralt nav, och att de elastiska partierna utgöras av hylsor av gummi, vilka äro placerade, omkring axlarna. inuti näven. 12. Apparat enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av att magnetens polaritet har sådan relation till anslutningen av spolarna, att rörelse hos magneterna i parallell relation och i samma riktning ger signaler i spolarna, vilka tendera att utjämna varandra.
|
[
"H03H"
] | 73,345,685 | 340,851 |
B
|
[
"H03H9/48"
] |
1. Förfarande för att avlägsna lättsedimenterade beståndsdelar ur ett ani-maliskt material, från vilket fett skall avskiljas därigenom, att materialet i slutet system extraheras med ett fettlösande medel genom att växelvis underkastas blandning med' detta och centrifugalseparering, kännetecknat därav, att det animaliska utgångsmaterialet före fettextraktionen i tur och 340855 - 5 - ordning underkastas en första målning, en enzymatisk nedbrytning, en frånsil-ning av grova 'beståndsdelar och en andra så intensiv målning, att materialet får karaktären av en homogen vätska, och att det sålunda homögeniserade materialet underkastas en centrifugering, som från detsamma avskiljer benpartiklar och andra eventuella fasta föroreningar, såsom sand. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att materialet före extraktionen i det slutna systemet separeras i en centrifug med intermittent eller kontinuerlig avledning av fasta beståndsdelar. 3. Förfarande enligt patentkravet 2, kännetecknat därav, att en del av det enzymatiskt 'behandlade materialet återföres till den enzyma-tiska behandlingen, lämpligen till det material, som underkastas den första målningen.
|
[
"C11B"
] | 73,345,689 | 340,855 |
B
|
[
"C11B1/025",
"C11B1/10",
"C11B1/02"
] |
1. Förfarande för fraktionering av en blandning av fettsubstanser, såsom en blandning av triglyceridestrar eller estrar av fettsyror eller en blandning av fettalkoholer, vilken blandning omfattar en flytande och minst en fast fraktion med olika specifik vikt vid fraktioneringstempera-turen, genom att man bereder en dispersion, som innehåller både den flytande och den fasta fralctionen av den för fraktionering avsedda blandningen i kombination med ett vatt.enmedium utan någon väsentlig lösningsmedelseffekt på den för fraktionering avsedda blandningen, underkastar disper-sionen inverkan av gravitationskrafter for bildning av skikt av olika specifik, vikt och separerar skikten enligt konventionella metoder, kännetecknat därav, att det använda vattenmediet har en specifik vikt som är lägre än den av den fasta fraktionen och är högre än den av den flytande fraktionen i den för fraktionering avsedda blandningen. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, känn et ecknat därav, att det använda vattenmediet vid 20 C har en specifik vikt av högst 0,99 och lägst 0,85. 3. Förfarande enligt patentkravet 2, kännet ecknat därav, att vattenmediet vid 20 C har en specifik vikt av högst 0,97 och lägst 0,90. 4 - Förfarande enligt något av patentkraven 1-3, känneteckna t därav, att vättenmediet består av en ammoniaklösning. 5o Förfarande enligt patentkravet 4, kännet e ek n a t därav, att 0,1-5 viktprocent vattenlösliga salter är lösta i ammoniaklösningen. 6. Förfarande enligt patentkravet 5, kännetecknat därav, att ammoniurasulfat är löst i ammoniaklösningen. 7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännet ecknat därav, att viktförhållandet mellan vattenmediet och den för fraktionering avsedda blandningen är från 0,5:1 till 5:1. 8. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännet ecknat därav, att vattenmediet innehåller en ringa mängd av ett vätmedel. 9. Förfarande enligt patentkraven 4 - 6-vid tillämpning på fraktionering av en blandning av rena triglyceridestrar, kännet ecknat därav, att en ringa mängd fri fettsyra sättes till blandningen för att åstadkomma bildning av en ammoniumtvål in situ.
|
[
"C11B"
] | 73,345,690 | 340,856 |
B
|
[
"C11B7/00",
"C11B7/0091"
] |
Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj genom ett exempel med hänvisning till åtföljande ritningar, där: Fig. 1 är en schematisk skiss av en ugn, som har en brännarlåga som skall övervakas av en flamövervakningsanordningj Fig. 2 är ett kopplingsschema på en utföringsform av en övervakningsanordning, och Fig. 3 visar en utföringsform av ett ljusintensitetsindikatofschema, som ger en analog utgångssignal. En (delvis visad) ugn 1 har ett antal brännare, som äro monterade med motriktade lågor och av vilka en är visad vid 2. Brännaren 2 är monterad i en Öppning 3 i en vägg 4 av ugnen. Öppningen 3 har ett fönster 5 genom vilket en optisk anordning 93 som innehåller en fototransistor 6, kan avkänna en del av.kärndelen 7 hos en brännarlåga. Siktlinjen av anordningen 9 visas schematiskt, och den passerar genom urtagningar i ett hjul Ö vid spridaren eller utgångshålet på brännaren. Transistorn bildar en del i en elektrisk krets, som schematiskt visas vid position 11, och som ger en utgångssignal som är karakteristisk för lågans tillstånd och även för renheten i ett fönster 55 som kan bli nedsmutsat genom dammansamling. Kretsen i position 11 visas mer i detalj i fig. 2. Den får sin strömförsörjning från en transformator 13 med mittuttag 12. Mittuttaget på transformatorns sekundär-lindning är jordat vid 14- En helvågslikriktare 15 och en filterkoppling 16 340857 4 har anordnats för att alstra en spänning av 10 volt. På denna spänning är överlagrad 1 volt med frekvensen 100 Hz från helvågslikriktaren 15. Denna strömförsörjningsenhet anslutes genom två matningsanordningar 17 och 18 till .en kollektor 20 på den ljuskänsliga NPN-transistorn 6, på vilken ljus från kärndelen av lågan som skall övervakas infaller. En av kopplingarna 17 innehåller en enkel likriktare 21, som ger en omkopplingsfunktion, och som har sin katcdsida ansluten till kollektorn 20 på transistorn 6, och över vilken ett spänningsfall på en halv volt uppstår. Spänningen, som kommer till transistorns kollektor via en likriktare 21, har på sig den överlagrade 100 Hz-frekvensen. Det andra strömförsörjningsaggregatet 18 för kollektorn är anordnat parallellt med likriktaren och består av tre seriekopplade motstånd 22, 23, 24 med motståndsvärdena: 47-*"*-, 220-n- resp. ett på förhand inställt 100krc.-motstånd. I knutpunkten mellan 220.'*—motståndet 23 och 100kv/x-motståndet 24 har en filter-kondensator 25 på 320 ^iF anslutits till jord, så att den överlagrade frekvensen på 100 Hz inte uppträder på transistorns kollektor när den andra strömförsörjnings-enheten 18, som bildas av motstånden, används. Emellertid är den ström som kopplingen kan förse kollektorn 20 med mycket begränsad p.g.a. lOOk^i-motståndet, och om ljusintensiteten, som faller på den ljuskänsliga transistorn 6, är sådan, att spänningen i knutpunkten mellan 100kJX-motståndet och kollektorn 20 faller under 9,5 volt, kommer dioden 21 i den andra strömförsörjningsenheten 17 att bli ledande och förse kollektorn 20 med ström från 10 voltsaggregatet som har en 100 Hz-signal överlagrad. Transistorns emitter 26 är ansluten till jord via en belastning, som består av en kiseldiod 27, ansluten så, genom att vara i ledriktning, att det spänningsfall, som uppstår över den är proportionellt mot logaritmen för strömmen genom dioden. Växelströmskomponenten hos spänningssignalen över kiseldioden 27 passerar genom en kopplingskondensator 28 på 0,01uF i serie med ett motstånd 30 på 4,7 k-fi-till en ingångsanslutning 31 på en integrerad förstärkare 32 med hög förstärkning, kopplad så att den har en degenerativ lagfrekvenskarakteristik och dessutom arbetande som amplitudbegränsare. Ingångsanslutningen 31 på förstärkaren är ansluten till jord via en lOOOpF kondensator 33, som ger skydd mot tänkbara högfrekventa störningskällor som exempelvis radiovågor. Ingångsanslutningen 31 på förstärkaren 32 är också ansluten till en utgångsanslutning 33a genom ett återkopplingsnät 34 i form av ett T-filter, som består av två seriekopplade motstånd 35 på vardera 150k-T-, vars gemensamma anslutningspunkt jordas via en kondensator 37 på 0,33 p-V, som bildar en shunt för den relativt högfrekventa pulsfrekvensen, som har definierats tidigare. På grund härav kommer de lågfrekventa signaler, som alstras på utgångssidan 33a på förstärkaren 32 att återföras i negativ fas till ingångsanslutningen 31 i*ör att förse förstärkaren 32 med en degenererad lagfrekvenskarakteristik, 5 340857 medan emellertid en stor del av den relativt högfrekventa pulsfrekvensen, som kommer via återkopplingsnätet 34 shuntas mot jord via kondensatorn 37- Hon integrerade förstärkaren 32 får sin positiva spänningsförsörjning från knutpunkten av 220-/i-motståndet 23 och 47-0- -motståndet 22 i det förut nämnda strömförsörjningsaggregatet 18, medan förstärkarens andra sida anslutes till jord. Egenskapen hos den integrerade förstärkaren 32 att ha hög förstärkning tillsammans med degenerativa lågfrekventa motkopplingar, resulterar i att förstärkaren endast förstärker frekvenser med hög repetitionsfrekvens över en på förhand bestämd undre gräns och alltså begränsar den, så att utgångssignalen får i huvudsak samma amplitud på anslutningen 33a oberoende av den relativa storleken hos de ingående signalfrekvenserna på förstärkaren 32, under förutsättning att dessa ingångssignaler ligger över ett på förhand bestämt tröskelvärde. Utgångsanslutningen 33a på förstärkaren är ansluten via en 3,3k.SL-belastning 40, över vilken de ampli-tudbegränsade pulserna alstras. De amplitudbegränsade pulserna från en belastning 48 kommer via en kondensator 41 på 3300pF till en NPN-transistors 42 bas och även till katoden på en signal-likriktare, som har sin anodsida ansluten till jord. Transistorns bas förspännes således positivt med en spänning, som varierar med pulsrepetitionsfrekvensen på utgångssidan 33a av förstärkaren 32. Transistorn 42 alstrar på sin emittersida en ström, som varierar i enlighet med basspänningen. Transistorns emitter är ansluten via en potentiometer 44 på 5knmot jord, så att transistorn 42 uppträder som en emitterföljare med en belastning på 5kJV. Kollektorn på transistorn är också ansluten till strömförsörjningen på 10 volt via ett motstånd 45 på lk-n., över vilket testpunkter 46 äro anordnade. Den spänning som tas ut från en rörlig arm på en potentiometer 44 passerar via armarna i ett T-nät 47 av fördröjningskaraktär, som består av två lkJL-motstånd 48, som har sin gemensamma knutpunkt ansluten till jord via en kondensator 50 på 2500uF. Den andra änden av fördröjningsnätet är ansluten till styrelektroden på en tyristor 51> som har sin katod ansluten till jord och sin anod ansluten till en sida av sekundärlindningen 12 på transformatorn 13 i nätaggregatet via en reläspole 52. Reläet 52 är shuntat dels av en flamindikatorlampa 53 och dels av en kondensator 54 på 125uF, som skapar ett klapperfritt tillslag för reläet 52 under den halva period när tyristorn 51 är oledande. Flamövervakningsanordningen är försedd med en flamintensitetsindikatorkrets, avsedd att varna en övervakare att ljusintensiteten som faller in på det ljuskänsliga instrumentet 6 är lägre än ett på förhand inställt värde, bestämt av inställningen på det inställbara motståndet 24 på lOOka i den resistiva strömförsörjningen 18 till den ljuskänsliga transistorns 6 kollektor 20. Allt detta är visat i position 60, begränsad av en streckad linje. Vid start av brännarna kommer man självfallet att få ett lågt värde på ljusintensiteten. Om man i annat fall får ett lågt 340857 värde på intensiteten kan detta vara ett tecken på att fönstret 5> genom vilket den ljuskänsliga transistorn 6 avkänner kärndelen av flamman 7} skall rengöras. Indikatorkretsen är ansluten mellan kollektorn 20 på den ljuskänsliga transistorn 6 och jord. Den består av en kopplingskondensator 61 på IjxF genom vilket den 100 Hz-signal, som är överlagrad på kollektorn på den ljuskänsliga transistorn, matas till en bas 62 på en NPM-transistor 63, som har sin kollektor ansluten via en belastning 64 på 3j3kfitill samma positiva strömförsörjningsanslutning som den integrerade förstärkaren. Arbetspunkten på transistorn stabiliseras med hjälp av ett motstånd 65 på 220kJL, anslutet mellan kollektorn och basen. Utgångssignalen från transistorns kollektor går via en kopplingskondensator 66 på lpF till en knutpunkt mellan ett par likriktare 67, 68, där likriktaren 67 har sin anod ansluten till jord och likriktaren 68 via ett belastningsmotstånd 70 på 33kTLoch i serie med detta en kondensator 71 på 25QpF är ansluten till jord. Den varierande spänning, som alstras över belastningsmotståndet 70 går via ett andra motstånd 72 på 33kn. till basen på en andra WPN-transistor 73, vars emitter är ansluten till jord via en liten magnetisk indikator 74 av flaggtyp, under det att kollektorn är ansluten till samma strömförsörjning som försörjer den integrerade förstärkaren. Den ovan nämnda kretsen fungerar på följande sätt: Vid normal funktion kommer belysningen på fototransistorn 6 att resultera i att den drar för mycket ström för det väl filtrerade resistiva strömförsörjningsaggregatet 18, så att det andra strömförsörjningsaggregatet 17, som innehåller likriktaren 21, förser kollektor på den ljuskänsliga transistorn 6 med en likspänning, som på sig har en överlagrad 100 Hz-signal. Denna 100 Hz-signal på transistorkollektorn 20 går via kopplingskon-densatorn 6l till indikatorkretsen 60, och förstärks i den första transistorn 63 för att alstra en signal som likriktas av likriktaren 68 och filtreras innan den används som positiv förspänning på basen till den andra transistorn 73, som då leder och då kan styra den magnetiska indikatorn 74. Detta är oberoende av om en brännare 2 är i gång eller inte under förutsättning att ugnen brinner och att fönstret r> inte är för smutsigt. Högfrekvensvariationerna i strömmen, som flyter genom den ljuskänsliga transistorn 6, som ett resultat av de högfrekventa intensitetsvariationerna i kärndelen 7 av lågan, passerar även belastningen 27, en kiseldiod, som alstrar en spänningssignal, som är proportionell mot logaritmen av strömmen i transistorn 6, vilken spänningssignal går till ingångsanslutningen 31 på den integrerade förstärkaren 32. Det tidigare omnämnda lägre frekvensområdet på ingångsanslutningen 31 un-dertryckes som en följd av den degenerativa funktionen hos återkopplingsnätet, under det att de relativt högfrekventa signaler, som omspänner ett område från 10000 Hz och uppåt, passerar genom förstärkaren 32 och förstärks och amplitudbe-gränsas på grund av förstärkarens höga förstärkning men begränsade spänningssving. 7 340857 Förstärkarens utgångssignal differentieras med hjälp av kondensatorn 41 och motståndet 40, och detekteras av likriktaren 43, som alstrar en förspänning till basen på transistorn 42 ansluten som emitterföljare, så att ströimen genom potontiome-tern 44 i emitterkretsen kommer att variera. Den spänning som tas ut från potenlio-metern 44 är en funktion av de pulsfrekvenser som är närvarande i ljuset som faller in på fototransistorn 6, och går via tidsfördröjningskretsen 47 till styivlckt-roden på tyristorn 51 för att styra den i enlighet med det förhandsinställda värdet på potentiometern 44 och den delspänning som tas ut från potentiometern. Om den spänning som ligger på styrelektroden på tyristorn 51 faller under ett visst värde (typvärde 0,7 volt), upphör tyristorn 51 att leda, vilket medför att reläet 52 slår ifrån och påverkar en varningsanordning eller vidtar någon annan åtgärd, som skall genomföras om de högfrekventa intensitetsvariationerna i lågans kärndel faller under ett visst av potentiometern 44 på förhand inställt värde. Om fönstret 5 blir nedsmutsat under användning, kommer ljuset som faller in på den ljuskänsliga transistorn 6 att minska, så att strömmen genom den också minskar. Cm strömmen minskar till ett sådant värde att transistorn kan bli matad från det resistiva strömförsörjningsaggregatet 18 istället för från det parallella strömförsörjningsaggregatet 17, som innehåller likriktaren 21, och detta inträffar när spänningen på transistorns kollektor stiger till över 9}5 volt, upphör likriktaren 21 att leda och kollektorn 20 får sin ström från det filtrerade strömförsörjnings -aggregatet 18. Då upphör den överlagrade 100 Hz-signalen, och kondensatorn 6l på IpF, som är kopplad till ingångssidan på indikatorkretsen 60, överför icke någon signal, varvid indikatorn 74 träder i funktion. En av fördelarna med ovan beskrivna koppling är att det är praktiskt taget omöjligt att överbelasta kopplingen och därför är det möjligt att övervaka mycket högfrekventa komponenter i flamman, som annars kanske inte kan observeras på grund av den maskerande effekt som alstras av den bländande bakgrunden i ugnen. Detta beror på den påtagliga anpassning som upprätthålls mellan strömimpedanskarakteris-tikan hos det ljuskänsliga elementet 6 och den liknande karakteristikan hos den i ledriktning förspända tyristorn 27 tillsammans med dess logaritmiska karakteristi-ka. Man bör lägga märke till att i den koppling som beskrivits, är den signal, som man får på grund av ljusintensiteten, stegformad och att denna stegformade signal uppträder när strömmen genom fototransistorn 6 har fallit till ett så lågt värde att hela strömmen kan tas från strömförsörjningsaggregatet 18 med filtrerad ström utan någon Överlagrad 100 Hz-signal. 0m man vill mäta ljusintensitetens värde kan detta göras genom att koppla dm den s.k. flamintensitetsindikatorförstärkaren på följande sätt, som beskrivs med hänvisning till figur 3- Figur 3 visar en nättransformator 100 försedd med två sekundärlindningar 1.01 och 102. Den första sekundärlindningen 101 är ansluten till en brygglikriktarkopp- 340857 ling 103, som ger helvagslikriktning mellan dess positiva och negativa anslutningar. Den likriktade spänning, som man får från bryggan, innehåller en överlagrad 10n ^z-kömponent under förutsättning att man har en nätfrekvens på 50 Hz. Denna likspänning är filtrerad genom ett tC -filter 104, bestående av ett motstånd 105 och två kondensatorer anslutna till den negativa sidan av bryggan. Bryggan belastas hela tiden med en låg kontinuerlig belastning, som består av ett motstånd 106 med hög resistans, anslutet mellan utgångarna på bryggan för att garantera att en liten ström på några JiA flyter i bryggan. Denna ström åstadkommer ett spänningsfall på åtminstone flera hundra millivolt över en av de med 107 märkta likriktarna som växelvis leda i bryggan 103• Den filtrerade utgångsspänningen från bryggan ansluts till en variabel belastning bestående av en fototransistor 10S, på vilken ljus från ugnen faller, och som har sin emitter 110 ansluten i serie med en i ledriktningen förspänd tyristor 111, som är så utvald att den har en logaritmisk spän-ning/strömkarakteristika, som är anpassad till karakteristikan hos fototransistorn 108 såsom beskrivits tidigare. Från emittern 110 på fototransistorn 108 tas en signal ut till indikeringskretsen 60', som har beskrivits ovan. Tvärs över växelströmsanslutningen på bryggan är ett referenspar av liknanade likriktare 112 anslutna anod mot anod med knutpunkten ansluten via ett motstånd, som skapar en förspänning relativt den negativa anslutningen i bryggkopplingen. Över motståndet 113 alstras en förspänning, som är proportionell mot spänningsskillnaden mellan spänningsfallet över var och en av referenslikriktarna 112 och spänningsfallet över en av nämnda likriktarna 107 i bryggan. Likriktarna och deras belastningar är så kopplade, att när det inte faller något ljus på fototransistorn 108, är spänningsfallet Över förspännings-motståndet 113 noll, men med ökande belysning på fototransistorn 108 ökar strömmen genom bryggkopplingen 103 så, att spänningsfallet över de i bryggan ingående likriktarna 107 ökar. Den spänningssignal, som alstras över förspänningsmotståndet 113 med ökande belysning, har en frekvens på 100 Hz. Högfrekventa parasitsvängningar, som kan skapas över sekundärlindningen 101 på transformatorn, avkopplas av en kondensator som shuntar förspänningsmotståndet. Den signal, som alstras över förspänningsmotståndet 113, kopplas via en kopp-lingskondensator 115 till basen på en NPN-transistor 116, kopplad som förstärkare. Transistorn 116 förses med ström från en filtrerad likspänning, som man fått från den andra sekundärlindningen 102 på transformatorn genom en likriktande och filtrerande koppling 11.7. Kollektorn på transistorn 116 är ansluten via ett belastningsmotstånd 120 till kopplingen 117, och transförmatorlindningens 102 andra sida är ansluten till emittern på transistorn 116 ansluten till jord. Transistorförstärkaren 116 behövs för att förstärka växelspänningssignalen på 100 Hz, och förstärkaren är försedd med hög grad av negativ motkoppling genom ett motstånd 122, anslutet mellan kollektorn och basen. Transistorförstärkaren är således mycket 9 340857 stabil och förstärker bassignalen, som ökas logaritmiskt med ökande belysning på fototransistorn 108. Utspänningen från förstärkaren 116 är kopplad till basen på en transistor 123, som förstärker signalen och driver instrumentet via ett på förhand inställbart motstånd 124, som medger känslighetskontroll, och i serie med detta motstånd en kopplingskondensator 125. Transistorsteget 1.23 består också av en NPN-transistor, som har sin kollektor ansluten till den positiva sidan på strömförsörjningsaggregatet, som får sin ström från transformatorns sekundärlindning 102 och transistorns emitter är ansluten till jord via en avkopplingskondensator 126 som shuntar en milliamperemeter 127 i serie med vilken ett strömbegränsande motstånd 128 ligger. Avkopplingskondensatorn 126 förhindrar snabba variationer i milliampereme-tern. Basen på transistorn 123 är ansluten till katoden på en likriktare 130, som har sin anod jordad och därigenom fungerar som en likriktarkoppling. Funktionssättet på ovan beskrivna koppling är att variationer i ljusintensitet, som infaller på den ljuskänsliga transistorn 108, påverkar amplitudmodula-tionen på den 100 Hz-signal, som finns över förspänningsmotståndet 113 som tidigare har omnämnts. Spänningen över detta motstånd förstärks i en växelspänningsförstärkare bestående av transistorn 116, varefter signalen likriktas av likriktaren 130 och får driva basen på transistorförstärkaren 123 som driver anordningen. Utslaget på milliamperemetern 127 kopplad till instrumentförstärkaren 123 ger alltså ett mått på den ljusintensitet som infaller på fototransistorn 108. Den bästa känsligheten hos det ljuskänsliga instrumentet 108 för strålning, vars intensitetsvariationer har en hög frekvens (som tidigare definierats) infallande på transistorn, fås om kärndelen av lågan observeras på i och i'tir sig känt sätt. Det inses att kopplingen även kan adapteras' till en speciell våglängd hos ljuset från brännarlågan. Exempelvis kan man genom att använda ett filter projicera den ultravioletta delen av ljuset i lågan på fototransistorn. 340857 1. Övervakningsanordning för att indikera tillståndet hos en brännarlåga i närvaro av andra brännarlågor genom att anordningen är känslig för intensitetsvariationer av vissa frekvenser i lågan som skall övervakas, vilka projiceras på ett ljuskänsligt element, anslutet till en elektrisk krets, som ger en utgångssignal, vilken är ett mått på lågans tillstånd, kännetecknad därav, att det ljuskänsliga elementet (6) avkänner kärndelen (7) av brännarlågan, och att den elektriska kretsen (il) fastställer lågans tillstånd ur antalet relativt höga pulsrepetitions frekvenser i utgångssignalen från elementet (il). 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att en elektrisk belastning (27) på det ljuskänsliga elementet har en ström-impedanskarakteristik, som liknar elementets egna karakteristik. 3. Anordning enligt patentkravet 2, kännetecknad därav, att den elektriska kretsen innehåller en amplitudbegränsande förstärkare (32) med hög förstärkning, som ger ett pulståg med ungefär konstant amplitud och som alstras i en takt beroende av de relativt höga repetitionsfrekvenser, som finns i utgångssignalen från det ljuskänsliga elementet. 4» Anordning enligt patentkravet 3, kännetecknad därav, att en förstärkare (42) har en styrspänning, som beror av pulsrepetitionsfrekvensen, och som via ett variabelt motstånd (44) avger en spänning, som styr den flamindikerande kretsen (51, 52, 53 och 54). 5. Anordning enligt något av patentkraven 1-4, kännetecknad därav, att strömförsörjningen till elementet (6) fås antingen från en första krets (17), som avger en ström med en överlagrad växelspänning, eller från en andra krets (18), som kan avge en begränsad ström utan överlagrad växelspänning, och att en ljusintensitetsindikatorkrets (60) är känslig för närvaro eller frånvaro av den överlagrade växelspänningen på en anslutning (20) på elementet (6) för att markera om ljusintensiteten ligger över eller under ett på förhand bestämt tröskelvärde. 6. Anordning enligt något av paf.nntkravon 1 - r>, k ä n n c: 1, o c k n a d därav, att två lxkriktarkretsar (L02, 103) i "är ström från samma växelströmskälla (101), och att en av dessa förser ett element (108) med ström och att spänningsfallet över likriktarna i de två likriktarkretsarna jämförs för att ge en utsignal till ett instrument (12?), som indikerar ljusintensitetens storlek.
|
[
"F23N"
] | 73,345,691 | 340,857 |
B
|
[
"F23N5/082"
] |
:. En konventionell skovel består av en bärplanformad verksam del, som vid ena änden mjukt övergår i en fläns, som utgör en del av sko-velfoten. Skoveln uppbäres av en hållare i form av en relativt massiv skiva, som har ett lämpligt spår i vilket skovelfoten är infäst. En skovelrotor består vanligen av en eller flera skivor, som vardera uppbär ett flertal radiellt riktade och utmed omkretsen jämnt fördelade löpskovlar. Flänsen på varje skovel tillsluter spåret, i vilket skoveln är infäst. Flänsens övre sida, d.v.s. den närmast skovelns verksamma del belägna sidan, bildar tillsammans med de intilliggande skov-larnas flänsar, eller med de på ömse sidor om spåret belägna omkretsytorna på skivan, en vägg i kanalen för arbetsmediet. Skovelrotorn är anbragt på en axel och avsedd att rotera i ett fast hus, vars inre sida bildar den andra väggen i kanalen för arbetsmediet. Från huset inåtriktade ledskenor bilda kransar mellan löpsko-velkransarna. Det mellan rotorns omkrets och husets inre sida bildade ringformade utrymmets tvärsektionsarea minskar från rotorns ena till dess andra ände, varvid riktningen i vilken tvärsektionsarean minskar _B«3X. kl. 27 c»12/01 mmmmimwmmif 340858 2 är beroende av öm rotorn användes i en kompressor eller en turbin. I en kompressor minskar genomströmningsarean från inloppet till utloppet, d.v.s. i riktning medströms, och ledskenorna och löpskovlarna i varje krans bli följ'aktligen kortare från inloppet till utloppet. Vidare äro löpskovlarnas och ledskenornas bakre kanter, nedströmskanter, i varj'e krans kortare än de främre kanterna,uppströmskanterna, och löpskovlarnas och ledskenornas flänsar luta mot varandra. Vid höga rotorvarvtal utsattes varj'e skovel för stora belastningar genom centrifugalkraften och arbetsmedlets tryck, varför varje skovel har en kraftig och relativt oböjlig skovelfot, som överför belastningarna till skovelskivan. Med hänsyn till aerodynamiska och centrifugala belastningar är det i regel olämpligt att utföra skovelns verksamma del lika kraftig som skovelfoten. Stora dragpåkänningar uppstå därför vid det ställe där skovelns starkt belastade, men relativt svaga verksamma del övergår i den oböjliga skovelfotens fläns. Dessa påkänningar kunna bli så stora att brott kan uppstå på den verksamma delens bakre kant, som är skovelns tunnaste och svagaste parti. Medan de av arbetsmedlet förorsakade belastningarna i huvudsak verka tangentiellt och axxellt i förhållande till skovelskivan och böja skovelns verksamma del i belastningsriktningen, äro även andra belastningar verksamma, vilka medföra andra deformeringar av den verksamma delen. Belastningen genom arbetsmedlet innefattar en "lyftkraft", som alstras genom att arbetsmedlet strömmar över skovelns verksamma del. Den på en godtycklig tvärsektion av skovelns verksamma del angripande lyftkraften kan anses angripa i en punkt, som benämnes "lyftkraftspunkt". En i skovelns längdriktning genom samtliga lyftkraftspunkter gående linje benämnes "lyftkraftsaxe1". Om lyftkraftsaxeln sammanfaller med skovelns längdaxel eller "torsionsaxeln", kring vilken skovelns verksamma del har benägenhet att vrida sig, påverkas den verksamma delen icke av någon torsionskraft. I allmänhet ligger emellertid lyftkraftsaxeln närmare den verksamma delens främre kant än vad torsionsaxeln gör, varför lyftkraften strävar att vrida den verksamma delen så att anfallsvinkeln ökar. Vid rotorvarvtal nära det beräknade maximala varvtalet är anfallsvinkeln på den verksamma delen nära den kritiska anfallsvinkeln. Om nu en störning i medieströmmen över den verksamma delen uppstår, kan anfallsvinkeln öka till dess att överstegring uppkommer och lyftkraften upphör. Därvid minskar anfallsvinkeln tills lyftkraften åter blir verksam och åter börjar öka anfalls vinkeln. Följden blir en ostabi], ström- 340858 3 ningsbild, som resulterar i vibrationer hos skovelns verksamma del. Eftersom vid ett givet rotorvarvtal arbetsmedlets hastighet ökar med ökande avstånd från rotationsaxeln och eftersom skoveln är mest böjlig i närheten av skoveltoppen, är det tydligt att skoveltoppen är ännu känsligare för strömningsförhållanden som medföra överstegringar och vibrationer. Skovelns verksamma del är således utsatt för torsionskrafter, som för det mesta äro konstanta, men under vissa förhåll-anden kunna variera och medföra vibrationer hos den verksamma delen kring dennas tor-sionsaxel. Dessa torsionskrafter medföra en avsevärd ökning av påkän-ningarna på skovelns hårt belastade verksamma del och bidraga i hög grad till uppkomsten av brottpåkänningar vid övergången mellan den verksamma delens bakre kant och flänsen. Uppfinningen hänför sig till en skovelrotor hos vilken normalt styva skövlar äro inrättade att böjas vid sina nedströmskanter för att avlasta påkänningar i dessa under drift. Enligt uppfinningen elimineras ovannämnda olägenheter genom att skovelrotorn uppvisar de i patentkravet angivna kännetecknen. Uppfinningen beskrives nedan närmare med hänvisning till ett på bifogade ritning åskådliggjort utföringsexempel. Fig. 1 visar en sidovy av en kompressorrotorskovel. Fig. 2 och 3 visa en del av en rotorskiva i sektion efter linjen II-II respektive III-III i fig. 1. Fig. 4- visar en tvärsektion av skoveln efter linjen IV-IV i fig. 1. Kompressorskoveln har en bärplanformad verksam del 1 och en skovel-fot 2. Såsom bäst framgår av fig. 2 och 3 övergår den verksamma delen mjukt i en i ett stycke med densamma utformad fläns 3» som i sin tur är utförd i ett stycke med en förlängd del 4- av skovelfoten. Förlängningsdelen 4- har en vidgad änddel 5? som har i huvudsak konstant tvärsektion och utgör den egentliga skovelfoten, medelst vilken skoveln är infäst i en hållare eller skiva 9- Förlängningsdelen 4- är vid sin bakre kant, nedströmskant, (till . pa höger i fig. 1; delvis bortskuren for bildande av dels ett/nedströms-r sidan beläget axiellt riktat parti, som är huvudsakligen stelt och avslutas före bakkanten hos skovelns verksamma del 1, dels ett relativt böjligt överhängande parti 6, som uppbär den verksamma delens 1 bakkant så att denna skjuter ut axiellt nedströms över förlängningsdelens 4-styva parti. Av fig. 4 framgår, att tjockleken hos förlängningsdelens 4- nedströms axiellt riktade parti minskar kontinuerligt från den främre till den bakre kanten så att det erhåller likformigt avtunnande form i ned-strömsriktningen. c\ w r-- o ™~ "¦* 34uodö 4 Liksom i konventionella skövlar är den verksamma delen 1 icke symmetrisk i förhållande till skovelfoten 2. Fig. 4 visar, att den verksamma delens 1 bakre kant ligger på ena sidan om en tänkt symmetrilinje. Fig. 4 visar även lyftkraftsaxelns 7 och torsionsaxelns 8 ungefärliga lägen i en konventionell skovel. Under maskinens gång minskas påkänningarna på den verksamma delens 1 bakre kant genom böjning av förlängningsdelens H utskjutande parti 6. Om exempelvis den verksamma delen 1 utsattes för axiella krafter, vilka sträva att böja den verksamma delens bakre kant framåt eller bakåt, kommer den utskjutande delen 6 att böjas uppåt eller nedåt och minskar därigenom de i övergången mellan den verksamma delens 1 bakre kant och flänsen 3 uppkommande påkänningarna. Om den verksamma delen 1 utsattes för tangentiella krafter eller torsionskrafter, strävar förlängningsdelens 4 utskjutande parti 6 att vrida sig kring en med skovelfoten parallell axel såsom antydes med pilarna i fig. 3. Normalt utsattes den verksamma delen 1 för en kombination av krafter, varigenom det utskjutande partiet 6 kommer att böjas och vrida sig och därigenom minskar påkänningarna på den verksamma delens 1 bakre kant. Av fig. 1 framgår, att flänsens 3 höjd minskar i riktning mot den bakre kanten, varigenom böjligheten hos förlängningsdelens h utskjutande parti 6 ytterligare ökas. Förlängningsdelens k höjd i förhållande till dess tjocklek i den del, som är bortskuren till bildande av det överhängande partiet, medför ett tvärsnitt med sådan böjlighet att ingen utpräglad påkänningsgradient uppstår mellan det Överhängande partiet och resten av förlängningsdelen, eller mellan den verksamma delens bakkant och foten. Med hänsyn till att böjligheten hos skovelns bakre kant är till stor del beroende av skovelfotens böjlighet, ligger torsionsaxeln 8 i en skovel enligt ovan närmare skovelns främre kant än i en konventionell skovel. Dessutom är torsionsaxeln icke i huvudsak parallell med den främre kanten utan lutar mot denna, och vid vissa utföringsformer kan torsionsaxeln ligga framför lyftkraftsaxeln 7 i närheten av skoveltop-pen. I motsats till förhållandena vid konventionella skövlar komma därför de vid toppen av en sådan skovel verkande lyftkrafterna att minska anfallsvinkeln och därmed även benägenheten för överstegring vid skovel-toppen, i stället för att öka anfallsvinkeln, vilket normalt är fallet. Ett skovelhjul 9 har i sektion formen av en stympad kon och är försedd med ett flertal utmed omkretsen jämnt fördelade axiella spår 10. Varje spår 10 har en förstorad bottenkanal 11, som upptar skovelfotens 5 340858 2 vidgade ände 5, och ett par mot varandra riktade axiella åsar 13 belägna en på vardera sidan av spåret 10, vilka åsar förhindrar radiella rörelser hos skovelfoten. Axiella rörelser hos skovelfoten 2 förhindras av i och för sig kända anordningar. Sidoväggarna 12 hos varje spår 10 sträcka sig radiellt utåt från åsarna 13 parallellt med varandra. Härigenom erhålles ett progressivt tilltagande mellanrum i nedströmsrikt-ningen mellan sidoväggarna och de intilliggande sidoväggarna hos det axiellt nedströms riktade partiet av ifrågavarande förlängningsdel k, till följd av dennas avsmalnande form, så att böjning av förlängningsdelen medgives. Avståndet mellan sidoväggarna hos spåret 10 och förlängningsdelen vid uppströmskanten göres så litet som möjligt för att förhindra läckning av arbetsmediet förbi förlängningsdelen men fortfarande medge viss relativrörelse. Spårets 10 radiellt yttre ände och flänsen 3 äro så dimensionerade, att, när en skovel är insatt i spåret, flänsen 3 tillsluter spåret och flänsens översida bildar en mjuk fortsättning av skovelhjulets 9 på ömse sidor om spåret 10 belägna omkretsytor. Flänsens 3 sidokanter äro företrädesvis i friktionskontakt med spårets sidoväggar, särskilt vid och i närheten av den bakre kanten, för att genom friktion dämpa böjningsrörelsen hos förlängningsdelens 4 utskjutande parti 6. 340858 ^ 6 Patentkrav Skovelrotor för en axialströmningsmaskin omfattande en skovel-bärande skiva (9) med ett flertal axiellt riktade spår (ID) i sin periferi, varvid varje spår har en utvidgad bottenkanal (11) och ett par mot varandra riktade axiella åsar (13) belägna en på vardera sidan av spåret vid den radiellt yttre delen av bottenkanalen, och varvid en sidovägg (12) sträcker sig radiellt utåt från varje ås till skivans periferi, varjämte en skovel sträcker sig utåt från varje spår och varje skovel har, utformade i ett stycke därmed, en skovelfotdel (2), en fotförlängningsdel (4) och en verksam del (1), varvid förlängningsdelarna (4) vardera har en fläns (3), som sträcker sig från närheten av uppströmskanten till närheten av nedstromskanten hos ifrågavarande verksamma del (1) och flänsarna och spåren är så formade och dimensionerade att flänsarna effektivt tillsluter spåren vid rötor skivans periferi, kännetecknad av att varje skovels förlängningsdel (4) har i nedströmsriktningen avtagande tjocklek, vid sin radiellt innanför flänsen belägna del, att skovelfoten och. fotförlängningen fyller huvudsakligen hela uppströmsdelen av ifrågavarande spår, att det nedströms belägna partiet hos fotförlängningen uppvisar fritt spelrum i förhållande till skovelspårets utåt riktade sidoväggar (12) vid sin radiellt innanför flänsen belägna del, och att flänsarna företrädesvis under gnidning anligger mot spårens sidoväggar.
|
[
"F01D"
] | 73,345,692 | 340,858 |
B
|
[
"F01D5/3007"
] |
PATENTKRAV ' 1. Sjuksäng eller dylikt med åtminstone två av varandra oberoende fluidumdrivna omställningsmekanismer (6,8), känneteckna d därav, att de båda omställningsmekanismerna (6,8) samverkar med en gemensam reversibel pump (10), varvid den ena omställningsmekanismen (6) är anordnad att påverkas av pumpen (10), när denna drives åt- ena hållet, medan den andra omställningsmekanismen (8) är anordnad att påverkas av pumpen (10), när denna drives åt andra hållet. 2. Sjuksäng enligt patentkravet 1, kännet e cknad därav. att pumpen (10) är anordnad mellan en fluidumkälla (11) och omställningsmekanismerna (6,8), varvid kommunikationen mellan fluidumkällan (11) och resp omställningsmekanism (6 resp 8) bestämmes av backventiler (12). 3. Sjuksäng enligt patentkravet 2, kännet ecknad därav, att omställningsmekanismerna (6,8) utgöras av cylinder-kolvanordningar, vilka äro medelst returledningar (15,16) anslutna till fluidumkällan (11), varvid returledningarna (15,16) äro försedda med manövrerbara ventiler (17,18). 4. Sjuksäng enligt något av patentkraven 1-3S kännetecknad därav, att den reversibla pumpen (10) utgöres av en el-driven pump. 5. Sjuksäng enligt något av patentkraven 1-4, känneteckna d därav, att åtminstone en (6) av omställningsmekanismerna (6,8) även samverkar med en persondriven pump (19)-
|
[
"A47C"
] | 73,345,693 | 340,859 |
B
|
[
"A47C19/04"
] |
1. Narkosmedelsförångare med en relativt förångaren parallellt kopplad förbiledning, vilken innehåller en inställbar strypventil, kännetecknad av att axeln (15), som uppbär strypventilen (4) i förbiledningen, är försedd med en utanför dess ventilsäte (4a) utskjutande förlängning (21), som är gastätt förd genom väggen (20) hos förångningskammaren (9) och som inskjuter i denna, och vid vars ände (22) är anordnad en hylsa (23)» som omger axelns (15) förlängning (21) och som uppbär strypventilens (4) rörliga ventildel (4b), och att värmeutvidgningskoefficienten för materialet i förlängningen (21) är mindre än värmeutvidgningskoefficienten för materialet i den med strypventilens (4) rörliga ventildel (4b) förbundna hylsan (23), så att spaltbredden (11) mellan ventilsätet (4a) och ventilens (4) rörliga del (4b) ökar vid uppvärmning och minskar vid avkylning. 2. Narkosmedelsförångare enligt krav 1, kännetecknad av att axelns (15) förlängning (21) vid sin ände är nedsänkt i det flytande narkosmedlet när detta har en normal vätskenivå. 3. Narkosmedelsförångare enligt krav 1 och 2, kännetecknad av att axelns (15) förlängning (21) vid sin ände (22) är försedd med sidoriktade fastsättningsanordningar (25)> vilka griper in i vid änden av hylsan (23) anordnade mothållsstycken. 4. Narkosmedelsförångare enligt krav 1 till 3, kännetecknad av en temperaturmätningsanordning (24), vars mätkropp (26) är nedsänkt i det flytande narkosmedlet i förångningskammaren (9) och vars skala är kalibrerad för att visa mättningskoncentrationen i narkosmedelsångan vid den föreliggande temperaturen,,
|
[
"A61M"
] | 73,345,694 | 340,860 |
B
|
[
"A61M16/18"
] |
1. Anordning för rumstemperaturreglering, omfattande en uppvärmningsanordning (1) med till denna över en stigarledning (7) och en returledning (12) anslutna rumsradiatorer (11), två samverkande, temperaturkänselkroppar (19, 20), en till dessa kopplad kontakt-anordning (25) för härledning av endera av två regleringssignaler i beroende av om de från tenperaturkänselkropparna mottagna temperatursignalernas aritmetiska medelvärde stiger över eller sjunker under ett 5 340867 förutbestämt värde, samt en av regleringssignalerna styrd anordning (57) för reglering av värme flödet genom systemet, kännetecknad av att den ena temperaturkänselkroppen (19) över en ledning (22) står i förbindelse med ytterluften för att avkänna dennas temperatur och att den andra temperaturkänselkroppen (20) är anordnad att över luftvärmeväxlare (26, 21) och anslutningsledningar (28, 29) med en cirkulationsfläkt (30) avkänna stigarledningens (7) och/eller returledningens (12) temperatur. 2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att den av regleringssignalerna styrda anordningen är en rr.otorstyrd flervägsventil (57) anordnad i stigarledningen (7) och ansluten till en shuntledning (58) för återförande av värmemedium till uppvärmningsanordningen (1) vid påverkan av den ena signalen. 3. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att en fläkt (23) är anordnad för att
|
[
"F24D"
] | 73,345,701 | 340,867 |
B
|
[
"F24D19/1033",
"F24D19/103"
] |
1. Värmeväxlare, företrädesvis av förrådstyp, varvid värmeväxlarens hölje är delat i en liten och en stor kammare (4, 5) av en skiljevägg (5) med stor yta i jämförelse med den yta, som utifrån tillför värme till värmeväxlaren, varjämte tillopp och utlopp för den vätska, som skall värmas, är placerade i den stora kammaren (5), medan värmeytan, som tillför värme utifrån till värmeväxlaren är placerad i den lilla kammaren (4), kännetecknad av att skiljeväggen (5) är flexibelt utförd för medgivande av en förändring av förhållandet mellan volymerna i kamrarna (4, 5) utan större tryckdifferens i dessa kammare (4, 5)» 2. Värmeväxlare enl. patentkravet 1, kännetecknad a v att flexibiliteten är bildad av ett i kammaren (4) utformat, bälgformat parti (6).
|
[
"F24H"
] | 73,345,703 | 340,869 |
B
|
[
"F24H1/201",
"F24H9/1818",
"F24H1/208"
] |
1. Varmvattenberedare, vid vilken förbrukningsvattnet som skall uppvärmas strömmar genom ett allsidigt slutet innerkärl (10), som är inbyggt i ett ytterkärl (11) och står i direkt beröring med ett i ytterkärlet befintligt värmeavgivande flytande eller gasformigt medium, vanligen hetvatten, kännetecknad därav, att det av rostfritt stål eller liknande
|
[
"F24H",
"F24D"
] | 73,345,704 | 340,870 |
B
|
[
"F24D3/085",
"F24H1/50"
] |
. 15 Uppfinningen kommer att förklaras närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritning, som visar en utföringsform av en spännbetonglina enligt uppfinningen. På ritningen visas en 7-trådig lina med oval centrumtråd 1 omgiver av sex yttertrådär 2 med i huvudsak cirkulärt tvärsnitt. Ovaliteten hos 20 centrumtråden har i figuren något överdrivits för att förtydliga verk- PATENT-OCH REGISTRERINGSVERKET Dupl. kl. 73 :5/02 340875 2 ningssättet. Företrädesvis väljes centrumtrådens ovalitet så, att linans största tvärsektionsmått är ca 1/10 - 1/4 av yttertrådarnas diameter större än linans minsta tvärsektionsmått i samma plan. Lämpligen kan måttet a vara 0,3 å 1 mm mindre än måttet b. PATENTKRAV Spännbetonglina bestående av sex enkeltrådar med cirkulär tvärsektion lindade omkring en centruratråd, kännetecknad där-a v, att centrumtråden har en oval tvärsektion, vars ovalitet företrädesvis väljes så, att linans största tvärsektionsmått är ca 1/10 - 1/4 av yttertrådarnas diameter större än linans minsta tvärsektionsmått i samma plan.
|
[
"E04C"
] | 73,345,709 | 340,875 |
B
|
[
"E04C5/08"
] |
för frammatning av stockar vid sågverk innefattande en apparat för fasthållning och styrning av en stock under sågningen samt ett framföringsorgan för frammatning av stocken under sågarna vid sågningsförloppet, vilken anordning för fasthållning ocn styrning av stocken är utförd i form av två parallella valsar (2), vilka.för styrning av stocken (15) utefter hela sin längd är försedd med längsgående ribbor (5) och anordnade symmetriskt i förhållande till stockens matnings axel samt anordnade att rotera runt sina axlar för vridning av stocken, varvid framföringsorganet har en rörlig tryckplatta (10) anordnad mellan valsarna (2) och verkande på änden av stocken, kännetecknad av att valsarna (2) är anordnade att drivas medelst POORQEÄåff 340878 4 en omkastbar motor (4) via en snäcka (5), som är gemensam för båda valsarna (2), och snäckhjul (6), vilka är anbragta på stöd (l) vid ena sidan av valsarna (2) och fri^ående på från valsarna (2) utskjutande axeltappar (7)* varvid valsarna bringas att rotera på grund av den friktion, som alstras av en på axeltapparna (7) fäst och mot snäckhjulen (6) fjäderbelastad ändskiva. AKPÖEDA
|
[
"B27B"
] | 73,345,712 | 340,878 |
B
|
[
"B27B25/04"
] |
1• Föreliggande uppfinning avser en ledad måttstock bestående av ett flertal måttleder (1, 2, 3)> vilka i sina ändar är parvis ledat förbundna med varandra medelst en i hål insatt, genomgående bult (4), och vilka i åtminstone två lägen är insnäppbara i varandra, varvid varje bult (4) är axiellt fjädrande lagrad i de medelst densamma förbundna måttlederna, och varvid bulten (4) med en av sina ändar stöder mot en av de båda med varandra förbundna måttlederna. Enligt upp» finningen är- fjädern (7) på i och för sig känt sätt utformad såsom ett rakt trådfjäderstycke eller dylikt, vilket är infört genom ett -tvärgående hål (6) i bultens (4) fria ände, och denna fjäder (7) vilar i ett längsgående spår (8) på utsidan av den andra måttleden (t.ex. 2), vilket spår (8) fördjupas från sina ändar inåt mot hålet för bulten (4) varvid måtELederna på i och för sig känt sätt är framställda av plast, och varje led är i ett stycke därmed utformat med in» snäppningsorgan i form av kammar (11) respektive motsvarande fördjupningar (12). 2. Vid en måttstock enligt patentkravet 1 är de med varandra förbundna måttstockslederna (t.ex. 2, 3) för ömsesidig fixering, lagring och upptagning av i bultens (4) radialled verkande krafter försedda med en med hålen för bulten (4) koncentrisk tapp (9) respektive en motsvarande fördjupning (10). 3. Tid en måttstock enligt patentkravet 1 eller 2 är bulten (4) åtminstone i sin ena ände försedd med en slits (15;20) vid färdigmonterad måttstock i sin slitsförsedda ände stukad till erhållande av en förträngning av sliteen (15} 20) och en bättre fasthållning av fjädern (7) i bulten (4). 4. Vid en måttstock enligt patentkravet 3 mynnar slitsen (15) i det för upptagning av fjädern (7) avsedda, företrädesvis cylinderformade tvärhålet (6) genom bultanden. 5. Vid en måttstock enligt patentkravet 3 är slitsen (15) utformad med utåt divergerande faskanter (16). 6. Vid en måttstock enligt patentkravet 3 är bulten (4) vid ett bestämt ställe av dess längd försedd med en försvagande insnörning för att vid införingen av fjädern (7) i slitsen (15) möjliggöra en isärföring av bultens slitsflanker. 7. Vid en måttstock enligt patentkravet 3 är bulten (4) utförd av plast. 8. Vid en måttstock enligt patentkravet 3 är bultens (4) slitsförsedda ände kall- eller varmstukad medelst en plan eller gaffelformad stans (25}resp. 28). 340892 8 9. Tid en måttstock enligt patentkravet 3 berör bultslitsens sidoflanker varandra. 10» Vid en måttstock enligt patentkravet 3 är slitsen (20) vid ostukad bultande utformad med upphöjningar (22, 23)» vilka åtminstone delvis bildar slitsen (20).
|
[
"G01B",
"E05D"
] | 73,345,726 | 340,892 |
B
|
[
"G01B3/06",
"E05D11/1078"
] |
Sålunda kan romboidprisaat göras vridbart omkring 3 340894 den i fig 2 med 6 markerade punkten för ernående av omkopplingen mellan de båda afokala systemen. En dylik omkopplingsanordning kan Sven möjliggöra användning av flera än två afokala system genom anordnandet av ett antal vridbara romboidprismor lika med 5 antalet afokala system utöver systemet 3. Vridningen kan därvid ske i ett mot optiska axeln för huvudobjektivet 1 vinkelrätt plan eller i ett med denna axel parallellt plan. i 340894 Patentkrav 1. Anordning vid ett optiskt system med variabel brännvidd, kännetecknad därav, att det omfattar . åtminstone två af okala system (-3, 4) med sinsemellan företrädesvis parallella optiska axlar samt ett för de afokala systemen gemensamt huvudobjektiv (1), varvid mellan huvudobjektivet och ett av de afokala systemen är anordnat ett romboidprisma (5), vars läge är varierbart, så att alternativt detta afokala system (4) eller ett annat afokalt system (3) kan bringas att samverka1 med huvudobjektivet (1). 2. Anordning enligt krav 1 med två afokala system, kännetecknad därå.v, att de båda afokala systemen har variabel brännvidd med ett för de båda systemen gemen-. samt gränsvärde (ä). 3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att romboidprismat (5) är förskjutbart eller vridbart i ett mot optiska axeln för huvudobjektivet (1) vinkelrätt plan. •
|
[
"G03B",
"G02B"
] | 73,345,728 | 340,894 |
B
|
[
"G02B15/00",
"G02B5/04",
"G03B13/00"
] |
1. Reagens för direkt bestämning av albumin, vilket reagens innehåller ett sulfonftaleinfärgämne såsom indikatorsystem, kännetecknat därav, att det innehåller en ringa mängd av ett nonjonogent, ytaktivt medel. 2. Reagens för direkt bestämning av albumin, vilket reagens innehåller 0,05 viktprocent bromkresolgrönt i ett buffertsystem med pH 4, kännetecknat där-a v, att det innehåller 0,1-1 vikt-eller volymprocent av ett nonjonogent, ytaktivt medel. j5, Förfarande vid bromkresolgröntmetoden för bestämning av albu- min med användning av bromkresolgröntlösning såsom reagens, kännetecknat därav, att man försätter bromkresolgröntreagenset med en ringa mängd av ett nonjonogent, ytaktivt medel. H-. Förfarande för bestämning av totalalbuminhalten i ett prov, kännetecknat därav, att man bringar en ringa mängd av provet i kontakt med en lösning av bromkresolgrönt i närvaro av en ringa mängd nonjonogent, ytaktivt medel, utspäder den bildade lösningen med vatten och avläser den optiska absorbansen för det erhållna systemet mot den för en lösning av bromkresolgrönt i närvaro av en ringa mängd nonjonogent, ytaktivt medel vid en våglängd av 620 - 640 mjj,. 5. Förfarande för bestämning av totalalbuminhalten i ett prov, kännetecknat därav, att man bringar ungefär 0,02 ml av provet i kontakt med 1 ml 0,05$-ig (vikt) lösning av bromkresolgrönt i närvaro av en ringa mängd nonjonogent, ytaktivt medel, utspäder den bildade lösningen med ungefär 4 ml vatten och avläser den optiska densiteten för det erhållna systemet mot den som erhålles för 1 ml 0,05/o-ig (vikt) bromkresolgrönt i närvaro av en ringa mängd nonjonogent, ytaktivt medel och 4 ml vatten vid en våglängd av 620 - 6ho mjx.
|
[
"G01N"
] | 73,345,730 | 340,896 |
B
|
[
"G01N33/6839"
] |
uttrycket "adressat" den person, som skall utbildas, inläras, kontrolleras eller bli föremål för ett registrerande eller informerande program. Adressaten är således en elev, examinand, testföremål eller dylikt. 340903 k r Angående de nedan använda storhetssymbolerna må framhållas, att dubbla index över och under radnivå har undvikits genom att sådana symboler, som normalt skrives exempelvis h^+1^ eller S6(k+1^ istället skrives h?(j+l) resp. S5(k+1) vilket skrivsätt visserligen är mindre vanligt men inte okänt. I beskrivningen användes bl.a. symboler enligt nedanfoljande förklaring, som dock kräver en inledande gemensam förklaring i samband med de längre ned beskrivna utföringsexemplen. Uppsökning eller urval av en viss bestämd registercell (minnescell) och presentationen av denna cells innehåll för adressaten betyder, att en övergång från registermedlets cell A till medlets cell B icke bestämmes av cellens B adress, utan att cellen B uppletas genom stegvis utvärdering av den del av informationen, som är lagrad i re-gistermedlets enskilda celler vid övergångskedjor mellan cellerna A och B, inklusive utvärderingen av cellerna A och B. I varje cell i styrregistret är lagrad en för adressaten avsedd information och ett instruktionsord för honom, som kan utgöras av följande instruktioner: taktinstruktioner hg och h1Q instruktioner g......g, , för utvärdering av adressatens reaktion, instruktioner tu om frammatningsvillkoret, instruktioner hr om uppfyllandet av f rammatning svillkoret, instruktioner tu om tillbakamatningsvillkoret, instruktioner h,- om uppfyllandet av tillbakamatning svillkoret, instruktioner hu om ett nytt steg, instruktioner h1 om utvärdering, instruktioner tu . .... h„ , för åstadkommande av informationsur-'' '' val vid det yttre registret, instruktioner hfi om en ny takt ur det yttre registret sedan urvalet är avslutat. Ingång s signaler: a......a, är informationer om adressatens reaktion på grundval av ett tangentbords tangenter och tangenter för urvalssvar. Vid intryckning av en godtycklig bland dessa tangenter får en signal at värdet "1", a, .. ingångssignal medelst frågeteekentangent, a, o ingångssignal medelst frammatningstängent för register-K * medlet, a, .-a ingångssignal medelst tillbakamatning stäng ent, Val av arbetstillstånd: b för adressaten oåtkomlig inre strömställare för logiken, c åtkomlig yttre logikströmställare, d snabbmatningsströmställare, t.ex. snabb fram- eller tillbakamatning av en _diafilmremsa med flera filmrutor ('bal-ler" ;eller bildfält). 340903 5 r Nedan beskrives några på bifogade ritningar visade utföringsexempel på uppfinningsföremålet. Fig. 1 visar mycket schematiskt en inlärningsautomats huvudbeståndsdelar. Fig. 2 är ett logiskt blockschema av anordningar (357) för bedömning och styrande instruktioner jämte ett yttre register (8). Fig. 3 visar en i bedömningsanordningen (3) ingående beläggningsenhet (5, fig. 2). Fig. k är ett logiskt schema av de bedömande och styrande kretsarna, särskilt av beläggningsenheten, en taktgivare, en selek-tors grundbedömningsenhet och ett yttre register. Fig. ? är ett schema av de i apparaten uppträdande övergångarna, som visar de olika enskilda tillstånden. Fig. 6 är ett exempel på programförloppet vid undervisning. Fig. 7 visar signaler, som tydliggör de logiska kretsarnas samverkan. Fig. 8 är ett elektriskt kopplingsschema för de styrande och bedömande anordningarna enligt det i fig. •+ visade logiska schemat. De logiska styrnings- och bedömningsanordningarnas totala anordning i en automatisk inlärningsapparat enligt uppfinningen visas i fig, 2. Medelst tangenter på ett tangentbord igångsätter adressaten en ingångsenhet 1, så att detta avger signaler till en selektor 2 och en bedömningsanordning 3« Härigenom erhålles ett tillstånd, i vilket en arbetsperiod av maskinen försiggår. Under denna arbetsperiod kan apparaten inte påverkas av adressaten, varför slumpvis manövrering av en tangent då icke kan medföra någon olämplig störning i undervisningen. Bedömningsanordningen 3 består av tre delar, nämligen en grund-bedömningsenhet k, en beläggningsenhet 5 och en taktgivare 6. Grundbedömning senheten K utvärderar adressatens reaktion med ledning av instruktioner, som har formen av referenssignaler g....g, , vilka på motsvarande ställen är registrerade på ett informationsbärande medel, lämpligen på en filmremsa, och detta sker över de från ett för styrande instruktioner avsett register 7 över referenssignalkanaler. Efter bearbetning i grundbedömningsenheten k utvärderar beläggningsenheten 5 villkoret för ett programsteg (beläggning) på registermedlet (minnesmediet) och ett eller flera programsteg genomföres i enlighet med de uppgifter, som enligt grundbedömningsenhetens tillstånd avges av styrinstruktionsregistret 7 till beläggningsenheten 5. Under själva arbetsperioden är det möjligt att åstadkomma ett eller flera steg bakåt eller framåt. På så sätt kan man flexibelt bilda slingor i programmeringens ordningsföljd. Beläggningsenheten 5 styr taktgivaren 6, som åstadkommer fram- eller tillbakamatning av styrinstruktionsregistrets 7 registermedel med en cell (t.ex. ett bildfält på filmremsan) och efter att ha genomfört 340903 6 pn sålunda bestämd takt åstadkommer utmatning av en instruktion ur beläggningsenheten 5» Grunduppgifterna för utvärdering av adressat en sjkvalit et jämte tillhörande instruktioner för samverkan med bedömningsanordningen 3 finns registrerade på det för styrande instruktioner avsedda registrets 7 registermedel. Samtidigt finns på motsvarande ställe en registrerad information, som efter utvärdering presenteras för adressaten medelst ett återgivningssystem såsom en projektionsskärm (mattskiva eller dylikt) eller annat kommunikationssystem. Inlärningsapparaten är dessutom försedd med ett yttre register 8, som innehåller en yttre registerenhet 9 och minst en annan registeranordning, t.ex. en magnetisk bandspelare eller dylikt. Enligt fig. k innebär adressatens reaktion, att han medelst tangenterna inmatar ingångs signal er a', a« ... a/+1, a'i,+2» aV+^ ^iH- en serie för adressaten avsedda urvalsregister 11.., 11p ••• IK+p? 11k+1 vilkas ar~ betstillstånd är beroende av den för en arbetsperiod avsedda styrenheten 59, varvid denna arbetsperiod befinner sig i taktgivaren 6. Angående indexbeteckningarna må först nämnas, att de med index 1...k betecknade signalerna, som av adressaten alstras medelst tangenter som i likhet med signalerna är betecknade med a,', aX ... a/ ger information om adressatens reaktion och om de motsvarande utvärderingsfunk-tionernas g.., g2 ••? g-^ kvalitet. Om adressaten inte anser sig kunna ge ett svar och behöver någon för "•'klar ing, intrycker han en förfrågningstangent a' och kan medelst de med index k+2 och k+3 betecknade signalerna utföra en snabbgranskning bland informationer, som finns lagrade i någon föregående eller efterföljande cell på registermedlet (stillbildsfilm- och/eller tonband eller dylikt), så att han med andra ord kan slå upp en uppgift i den därstädes lagrade informationssamlingen liksom i ett uppslagsverk, vilket närmare förklaras längre ned. Genom att styrenheten 59 avger en signal 12 (se ledningen längst till vänster i fig. k) blir ingångsgrindar 13 ledande, dvs strömförande och signalgenomsläppliga, så att fortsatt val är möjligt för adressaten. Ingångssignalerna a/, a^ osv, som ger information om adressatens reaktion, är kvalitativt likadana som de motsvarande signalerna a' dock med den skillnaden, att den på signal vägarna a., a2 ••• \+r> (se fig» k) överförda informationen angående adressatens reaktion förblir registrerad och således lagrad på grund av adressatens urvalsregister även sedan adressaten har släppt den motsvarande tangenten bland tangenterna. Urvalsregistrens 11,., 11p ... 11-. ut signaler jämföres medelst en grundbedömningsavkodåre 1*+ med det för styrande instruktioner avsedda registrets 7 insignaler g,. Medelst de vid punkten 17 uppträdande sig- 7 340903 mierna angående arbetstillståndet åstadkommer selektorn 2, att till grundbedömningsavkodarens 1*+ utgångar anslutna grindar 1? och 16, som förmedlar information om arbetstillståndet, blir ledande. Medelst ingångs signaler a/+2 och a/+-> kan adressaten utföra en snabbgranskning, motsvarande bläddring i en bok, genom att registermedlet kan snabbmatas framåt eller bakåt. Vid användning av bandspelare motsvaras detta alltså av snabbframmatning och (snabb) backspolning. När någon av dessa impulser uppträder, vippas antingen det för framåt-matning avsedda registersteget Hwo eller det för tillbakamatning avsedda registersteget 11k+n varjämte en signal sändes till en för fri matning avsedd avkodare 18., vars utgång är ansluten till beläggningsenheten J. Grundbedömningsavkodaren iV är sådan, att den bildar logiska funktioner enligt Boole och avger motsvarande signaler: Y = t=k a .g x72 *Vgt t=1 t=k Y73 t=1 Vgt (1) Symbolerna Y„n och Y«, avser värdet på de logiska variablerna på grundbedömningsavkodarens ut signalvägar 72 resp. 73- En liknande symbolik har använts i nedanfoljande beskrivning, där X avser värdet på de logiska ingångsvariablerna, och Y avser värdet på de logiska utgångsvariablerna hos någon avkodare, varvid indexnumren är lika med signalvägarnas nummer på ritningarna. Den ovannämnda logiska funktionen utvärderar adressatens kvalitet. Frimatningsavkodaren avgör, huruvida en fri fram- eller tillbakamatning är möjlig, vars funktion är given genom den logiska ekvationen (enligt Boole): Y19 = ak+2(gk+2 + X17) (2) resp.: Y2Q = ak+3(gk+3 + ly/) I dessa akvationer avser Yig och Y2Q således Booles variabla på signalvägarna 19 resp. 20, och X,„ avser värdet på den vid 17 uppträdande signalens 17 uppgift om arbetstillståndet. Beläggningsenheten består av två huvuddelar enligt fig. k, nämligen en påverkningsdel i beläggningsenheten 21 och en verkställningsdel 22. Påverkningsdelen 21 påverkas av signaler h2, fcu och h], för att skapa villkoren för ett nytt frammatningssteg. Detta signaliseras av tre påverkningssignaler 23,2^,2^, som tillföres beläggningsenhetens 5 verkställningsdel 22, vilken håller taktgivaren 6 i verksamt tillstånd. Efter verkställningen blir taktgivaren beroende av på- 340903 rverkningsdelens 21 tillstånd. Påverkningsdelen 21 styres dessutom av selektorns 2 redan omtalade arbetstillståndssignal 17. Fig. k visar den logiska anordningen för beläggningsenhetens 5 påverkningsdel 21. Det finns fyra kretsar, nämligen en krets 26 för att bevilja underkänning av stegframmatning, en krets 2] för att bevilja godkänning av stegframmatning, en krets 28 för beviljning av framstegning och en krets 29 för beviljning av tillbakastegning. Dessa fyra kretsar matas i tur och ordning med var sin av signalerna; grindens 20 underkännande signal, grindens 31 godkännande signal, samt den vid grundbedömningsenhetens h utgång anordnade avkodarens 18 (fig. 2) utsignaler 19 och 20 för fri frammatning framåt resp. bakåt. De båda nyssnämnda beviljningskretsarna 26 och 27 styres direkt av signalen h^ och deras utgångar styr en påverkningsavkodare 3^ medelst endera signalen 32, som innebär villkoret för underkännande (förbud), eller signalen 33 för upprepning av godkännande (tillåtelse). Ifråga om adressatens reaktion uppkommer ett undantagsfall, om han intrycker den med frågetecken försedda förfrågningstangenten ak+1 emedan adressaten i så fall avstår från att svara och istället utlöser signalen a,+, vars signalväg innehåller en av arbetstillståndssignalen 17 styrd grind och efter grinden leder direkt till påverknings-avkodaren 3^5 vilken utvärderar det logiska sambandet: Y25 = 2*X33 + *12X32 + "2 3"ak+l'Xi7 Y2k ~ h2*X33 Y23 = h3(x32 + ak+1*X17) och igångsätter beläggningsenhetens 5 verkställande del 22, ifall detta är nödvändigt för att åstadkomma ett nytt programsteg. Medelst ingångarna 8-^.n och av+o sättes adressaten i stånd att åstadkomma regis-termedelmatning till en efterföljande eller föregående cell i styr-instruktionsregistret 7, förutsatt att ett av de efterföljande sambanden (k) för frimatningsavkodaren 18 är uppfyllt: Y10 = ak+2(gk+2 + Xr/) (L).) Y20 = ak+3(gk+3 + X17^ varvid varje steg bildas av en takt (jämför taktgivarens 6 funktion). FLera steg inom en arbetsperiod åstadkommes av beviljningskretsarna 28 och 29 för fram- resp. tillbakamatning under villkoret: hlf.Xr/ + X37 = 1 - (5) Dessa båda kretsars 28,29 utgångar är anslutna till beviljningskret-sarna 35 resp. 36 för frammatning resp. tillbakamatning i beläggningsenhetens 5 verkställande del 22. I början av varje matningssteg åstad- 9 340903 ikommer beläggningssignalen. *+1, att en huvudgrind 78 för utvärdering blir ledande. Detta leder till att kvaliteten av adressatens reaktion utvärderas vid en räknare 76 för riktiga svar eller en räknare TI för felaktiga svar under villkoret, att följande logiska samband är uppfyllda: Y76 = x3i,xlfi,hi Y77 = xifi,hr^X30 + ^Y^r? Beläggningsenhetens 5 verkställningsdel 22 är över tre signalvägar 23,2^,25 förbunden med påverkningsavkodaren, varvid dessa signalvägar innehåller var sin grind vid kk,h5 resp. kö. Dessa tre grindar styres av beläggningssignalen *+1. De båda förstnämnda grindarnas kk,k5 utsig-naler vippar ett register ky för tillbakamatningssteg resp. ett register kQ för frammatningssteg, varvid instruktionen omjverkställning av ett steg lagras i dessa register. När signalerna h? eller hg passerar över en för bevillning av frammatning resp. tillbakamatning avsedd grind 50 resp. 51, nollställes registret kti resp. ky för fram- resp. tillbakamatning, varigenom ett matningssteg har verkställts, varefter den eller de ifrågavarande beläggningsgrinden kk,k5,kb blir oledande. Om ettdera registret ky eller *+8 är ettställt, spärrar en stegblocke-ringskrets 58 de tre beläggningsgrindarna under ett stegs varaktighet. De för tillbaka- resp. frammatning avsedda registrens ky resp. *+8 utgångar leder till beviljningskretsen för tillbaka resp. frammatning 36 resp. 35* Den tredje påverkningssignalen 25 passerar genom den tredje beläggningsgrinden *+6 till beviljningskretsen 35 och åstadkommer medelst en enda takt ett rörelsesteg, varvid denna takt erhålles genom engångspåverkan av taktgivaren 6. Taktgivaren enligt fig. k åstadkommer registermedlets förflyttning i det för styrande instruktioner avsedda registret 7, varvid denna förflyttning är en frammatning eller tillbakamatning med en cell alltefter tillståndet i ett bakåttaktregister 52 resp. i ett framåttaktre-gister 53. Dessa register 52,53 styres av beviljningskretsarna 36,35 för tillbaka- resp. frammatning, varvid styrningen sker över grindar 5k resp. 55 för tillbaka- resp. frammatningstakter. Rejfistrens 52 och 53 utgångar är anslutna till var sin ledning 83 resp. bk för tillbakamatnings- resp. frammatningssignaler, som styr styrkretsar för motorer b5i vilka matar registermedlet tillbaka resp. framåt. Efter varje takt nollställes registren 52,53 medelst registrets 7 utgående styrande instruktionssignaler h1Q och h„ såsom redan förklarats tidigare. Sedan takten har verkställts i samband med en matningsrörelse framåt eller bakåt, avger en taktsignaliseringskrets 5& en signal, som spärrar den 340903 10 £öt frammatning resp. tillbakamatning avsedda grinden 50 resp. 51» Grinden 5^ resp. 55 åstadkommer via 52 resp. 53 samt 56, 57 och 58 att grinden kk, k5, h6 slutes sålänge en arbetsperiod pågår, dvs sålänge ettdera av de för tillbaka- resp. frammatningstakter avsedda registren 52 resp. 53 är påverkat. Så snart styrinstruktionsregist-ret 7 avger taktsignalen hg eller hl0, nollställes det ifrågavarande registret 52 eller 53 och grinden 51 resp. 50 blir ledande så att den från registret 7 kommande signalens h& resp. h? kanal blir ledande. Om då en signal tu eller h6 mottages, kan därför det ifrågavarande registret hQ eller ^ för frammatning resp. tillbakamatning nollställas, varigenom ett matningssteg blir avslutat. Sålänge dessa båda register ^8, V/ inte nollställes, fortsattes matningsrörelsen under efterföljande takt. En fördröjningskrets T. fördröjer taktinstruk-tionssignalerna hg och h10 så att grinden 55 eller 5^ för frammatnings-takt resp. tillbakamatningstakt blir ledande. I beroende av tillståndet hos beläggningsenhetens 5 verkställningsdel 22 upprepas påverkningen av taktgivaren 6 så att en ny takt kommer tillstånd. Taktläng-den, motsvarande ett matningsrörelsesteg av registermedlet, slutar med att signalen h^ resp. h& avslutas, varefter de tre grindarna hk, k-5,h6 blir ledande och villkoren för ett nytt rörelsesteg utvärderas. Sålänge styrinstruktionsregistrets 7 utsignal h^ mottages, är grundbedömningsavkodaren och påverkningsavkodaren $* förbundna med varandra medelst villkorssignalen 32 för underkännande (förbud) resp. villkorssignalen 33 for godkännande (tillåtelse). Det i grundbedömningsenheten k ingående urvalsregistrets 11 tillstånd jämföres med de från styrinstruktionsregistret 7 kommande referensinstruktions signal erna g. , och sedan resultatet har bearbetats i grundbedömningsavkodaren jk och i påverkningsavkodaren 3^ påverkas, t.ex. förberedes, beläggningsenhetens 5 påverkningsdel 22 för ett nytt steg. Den i taktgivaren 6 ingående taktsignaliseringskretsens 56 utsignal bearbetas även i den för arbetsperioden avsedda och längre ovan redan nämnda styrenheten 59, som nu är ettställd under tiden Tp, vilken börjar med varje takts begynnelse. Denna tid Tp är längre än takten, så att styrenheten 59 ständigt är ett ställt, dvs utvisar en logisk etta, sålänge den givna periodens samtliga takter pågår. Först i början av periodens sista takt upphör Tp, så att styrenheten därefter är nollställd och avger en nollsignal. Härigenom nollställes grundbedömnings-enhetens k samtliga urvalsregister 11 medelst den slutsignal 12, som innebär att arbetsperioden har avslutats i och med denna signal, vilken samtidigt gör ingångsgrindsystemet 13 ledande så att detta system kan 34090:) 11 rvidarebefordra en ny reaktion hos adressaten, alltså de av adressaten till ingång senheten 1 inmatade signalerna. En sådan ny reaktion inleder då en ny arbetsperiod eller arbetscykel. Selektorn 2 består i huvudsak av en serie bistabila register 61 och 62 för val av arbetstillstånd och ett register 63 för fri matningsrörelse hos det längre ovan beskrivna registermedlet. Dessa register 61-63 manövreras direkt av adressaten. Det första för val av arbetstillstånd anordnade urvalsregistret 61 åstadkommer genom lärarens ingrepp att arbetstillståndsgrinden bh för det andra registret 62 blir ledande och således gör det möjligt för adressaten att inställa arbetstillståndet ."fri matningsrörelse". De för överföring av arbetstillståndsignaler anordnade grindarna 15,16,38,77 åstadkommer att bedömningsan-ordningen 3 blir okänslig för signaler, som kommer från instruktionsregistret 7, dock med undantag för taktsignalerna hg och hlQ. Samtidigt öppnas i frimatningsavkodaren 18 signalvägar för adressatens instruktioner a,+2 eller a,+-s, som över de godkännande beviljningskret-sarna 28 resp. 29 för framåt- resp. tillbakamatning kan påverka takt-givaren 6. I det fallet att arbetstillståndet för fri matningsrörelse har inletts, kan adressaten medelst frimatningsregistret 63 påverka dessa bevillningskretsar och därigenom åstadkomma en serie matningssteg, alltså en arbetsperiod, på basis av de båda registren 11v+i °°h 11,+:. för val av fram- resp. tillbakamatning, sålänge frimatningsre-gistrets arbetstillstånd varar och inte har slutförts. Det i fig. 2 visade yttre registret 8 innehåller den yttre registerenheten 9 samt flera styrenheter 10a,lOb,10k för tillsatsanordningar. Urvalssignalen hr,, som härrör från en av dessa styrenheter, passerar genom en av flera grindar bestående grindanordning 66 för tillsatsanordningarna, varvid dessa grindar styres av en beläggningssisnal *+1 och en arbetstillståndssignal 17 . I händelse av koincidens ettställer ett styrregister 67 för tillsatsanordningarna deras ifrågavarande styrenhet "D och utlöser ett urval av ett informationsblock ur tillsatsanordningarnas ifrågavarande styrenhet. Samtidigt tillföres denna signal även taktblockeringskretsen 3'/, som förhindrar fortsatt taktgiv-ning från instruktionsregistret 7 sålänge det yttre registret 8 är i verksamhet. Efter att ha mottagit hela informationsblocket avger tillsatsanordningarnas ifrågavarande styrenhet 10 den yttre registerenhetens stoppsignal 68 till tillsatsanordningarnas motsvarande styrande registerenhet 67, som nollställes och därvid utsänder en signal över en impulsformgivande krets 69 och grinden 70, som befinner sig i det yttre registrets ledning och styres av instruktionsregistrets 7 signal h„, varigenom den för framåtmatning avsedda beviljande eller godkännande kretsens 35? framåtmatningstaktregister 53 påverkas. 340903 12 r Såsom redan nämnts i denna beskrivnings ingress innebär systemets operation att en bestämd registercell väljes och att denna cells innehåll presenteras för adressaten. En matningsrörelse från en cell A till en cell B hos registermedlet bestämmes icke av cellens B adress, utan denna cell B framletas genom stegvis utvärdering av den del av informationen, som är lagrad på registermedlet vid övergångskedjorna mellan cellerna A och B inklusive utvärdering av dessa celler. I varje cell finns således lagrad en information och ett instruktionsord, båda avsedda för adressaten. Angående betydelsen av de storheter, som är betecknade med bokstäverna "a" och "h" plus index samt med b, c och d utan index hänvisas till förteckningen längre ovan i slutet av beskrivningsingressen. Det logiska systemets totala inre tillstånd bestämmes av registrens ^7,^-8,52,63 och 67 tillstånd. En reell betydelse har följande kombinationer: Register nr: 53 52 ^8 k7 67 0.00 00 ,1 0 0 0 0 1 0 10 0 0 0 10 0 0 10 10 0 0 0 10 0 0 0 0 1 0 10 0 0 Adressatens enskilda reaktioner finns registrerade i ingångsregistren. Härigenom möjliggöres, att vid cellerna, där fotosignalen h^ åstadkommer en upprepad utvärdering avjäen ifrågavarande konjunktionen (och-funktionen) a. .g., ett nytt matningssteg börjar. Med hänsynstagande till de ifrågavarande registerställena är vart Sk Betydelse: SQ Vilotillstånd». . S Registermedlet - en filmremsa - frammatas till nästfoljande'register-cell. S-3 Avgrening framåt, dvs villkoret för ett frammatningssteg. S2 Instabilt tillstånd mellan S och Sy Ifall hc- = 0 sker övergång till tillståndet Sn. S6 Avgrening bakåt, dvs villkoret för ett tillbakamatningssteg. S^ Instabilt tillstånd mellan S och b&. OmL = 1, uppkommer tillståndet SQ och oi L = 0 uppkommer tillståndet V S,, Val avknformation i det magnetiska registret. Sk Filmremsan tillbakamatas (en tillbakamatning st akt) till nästföregående cell. 13 340903 ,ech ett av grundtillstånden S ... S6 modifierat medelst den tillhörande ingångssignalens a. värde. Därför anges dessa tillstånd nedan och i fig. 5 med indexet "t". Den ifrågavarande delen av diagrammet i fig. 5 skulle i fullständigt tillstånd med alla sina samband finnas k gånger. På samma sätt har även de i beskrivningsingressen definierade strömstäl-larna b, c och d en mot registerställena svarande karaktär och ändrar systemets inre tillstånd. Apparatens funktion följer nedanföl;]ande schema: Vilotillståndet är S^ . Vid en reaktion (åtgärd) a. av adressa-ten växlas systemets tillstånd över till en viss gren i diagrammet, och dessa tillstånd har indexbeteckningen "t". Det finns således sammanlagt k sådana grenar för k olika ingångar a^. Om det logiska villkoret a. (g*.«E2 + g...h2) = 1 är uppfylld vid utgångsregistercellen, sker en övergång till tillståndet S (t) - det vanligare skrivsättet är S1 såsom förklarats i beskrivningsingressen - vilket innebär att filmremsan börjar matas i framåtriktningen och således i riktning mot registerceller av högre ordningsnummer. Signalen hg åstadkommer att filmremsan stannar, när nästföljande cell har nåtts, och att systemet övergår till tillståndet S (t). Om villkoret ä^ + E^ = 1 föreligger, övergår systemet till tillståndet S . Om vid adressatens nästfoljande reaktion villkoret a+.g^.hp är uppfyllt, övergår systemet till tillståndet S-(t), vilket innebär en förgrening i framåtrörelseriktningen i tillståndsdiagrammet, så att filmremsan börjar frammatas. Vid frammatning med en registercell, dvs om hg = 1, övergår systemet till tillståndet Sp(t), varvid signalen hr utvärderas så att avgreningen avslutas. För den händelse att Ej-= 1, återvänder systemet till tillståndet S-,(t), varvid frammat-ningen, alltså filmremsans rörelse i framåtriktningen, fortsätter. På så sätt uppkommer en serie av ömsesidiga övergångar mellantillstånden Sn(t) och Sp(t) ända tills resultatet h? = 1 kommer till stånd vid någon cell, varefter systemet övergår i tillståndet S (t) och, om även a. + h^ = 1, därefter till tillståndet S De ovan beskrivna förloppen avser det fallet, att hu är noll, dvs att inget rörelsesteg har beordrats, så att systemet alltid återvänder från tillståndet SQ(t) till S . Om däremot h = 1 och systemet befinner sig i tillståndet S^(t), så sker en övergång till något av tillstånden (S.Ct), S-,(t) och S&(t) oberoende av, på vilket sätt systemet'..har nått tillståndet S (t). Liksom i de föregående fallen utvärderas upprepade gånger villkoren för övergång till något av de tre tillstånden S^t), S-,(t) och S&(t), men för övergångar utifrån tillståndet S (t) måste dessutom hu vara en etta. 340903 ik r Om systemet har nått ett tillstånd S0(i) och om motsvarande cell avger signalen h„ = 1 (order om val av information ur det yttre registret), så inställer sig systemet på tillståndet S„(t), bandspelaren igångsattes och de på tonbandets andra spår registrerade signalerna övertar styrningen. Sedan ett visst bestämt informationsblock har återgivits, avger det yttre registret en signal "m", och systemet återvänder antingen till tillståndet S , nämligen om h« är en nolla, eller filmremsan matas med en cell framåt genom övergång till tillståndet S,(t), om h« är en etta. Här må åter påpekas, att parentesuttrycken (k+1), (k+2) och (k+3) har betydelsen av index och icke är multiplikationsfaktorer, Vid intryckning av den med frågetecken (se fig. 1) märkta förfrågningstangenten alstras ingångssignalen a.+,= 1, varvid två slags händelser kan inträda, alltefter instruktionen h,, som kan vara en etta (villkoret för tillbakamatnihg av filmen) eller en nolla, dvs E, = 1, vilket är villkoret för framåtmatning med en cell. I det sistnämnda fallet, alltså E, = 1, blir sambandet alltså ak+1 . K, = 1, så att filmen matas med en cell framåt. Är däremot h, = 1 så blir sambandet ak+lh3 ~ 1» v'arigenoin systemet inställer sig på tillståndet S^(k+l) och en tillbakaavgrening kommer till stånd, dvs en serie övergångar mellan S^(k+1) och S^(k+1) så länge h^ icke är noll vid någon av cellerna och så länge systemet inte återvänder till tillståndet S . Om tangenten su^, intryckes och algoritmen tillåter en fråmåt-rörelse, alltså g^ = 1, så övergår systemet till tillståndet S^k+2), och filmremsan frammatas till nästa cell. I tillståndet S (k+2) blir ak+2,gk+2*hlf = 1# 0m villkore't är uppfyllt, återgår systemet till tillståndet Sl(k+2) så att frammatning med en ytterligare cell äger rum, Om eller när ak+2 blir noll, återvänder systemet till viloläget. Helt analogt sker tillbakamatning vid ajr+o«gk+'3 = 1> där systemet växlar mellan tillstånden S0Q, S^k+3) och SQ(k+3). Om läraren tillåter fri matningsrörelse hos stillbildsfilmregist-ret, alltså om b = 1, och om adressaten använder sig av denna möjlighet, så- övergår systemet till tillståndet , S . I detta tillstånd kan filmremsan matas åt ena eller andra hållet endast medelst ingångarna aw och a-,7. Om b» c = 1 och om dessutom snabbmatning d=l är inkopplad upprepas fram- resp. tillbakamatningen så länge d = 1, varvid övergångar sker mellan tillstånden dS och ^(k+2) resp mellan dSQ och dS2(k+3). Ovanstående beskrivning av operationsförloppen är förenklad såtillvida, att ingen hänsyn har tagits till eventuell intryckning av flera tangenter samtidigt med varandra. Den anpassningsbara mångsidiga inlärningsapparatens funktion ifråga om urvalssvar och bildade svar kan uttryckas matematiskt. 340903 15 Nedan anges även registermedelcellernas beteckningar med värde och betydelse samt ordningsföljd, varvid "j" är dessa cellers nummer, t.ex. löpande numrering,, Instruktionerna h2(j) och h^(j) om villkoret för framåt- resp tillbakamatning av registermedlet kan ha värdet 1 eller 0. Kombinationen av dessa båda instruktioner bestämmer den vid registermedelcellen nr "j" verkande instruktionen enligt följande: h2(j) h3(j) 0 0 linjärt program 1 0 programgren framåt 0 1 programgren bakåt 1 1 programgrenar framåt och bakåt Dessutom gäller: g+(j) är flera signaler med värdet 0 eller 1 för utvärdering av kvaliteten av adressatens svar. hlf(j)=l ett nytt rörelsesteg tillätes (godkännes), =0 arbetsperioden upphör, ht(j)=0 om registermedlets cell nr "j" tillåter frammatning vid programavgrening framåt =1 om avgrening framåt har upphört vid cellen nr "j" h^(j)=0 om registermedlets cell nr "j" tillåter tillbakamatning bakåt =1 om avgrening bakåt har upphört vid cellen nr "j". Den automatiska programförskjutningen vid inkoppling av de logiska kretsarna sker, om b«c = 0. Registermedlets fram- eller tillbakastegning med ett steg sker medelst en eller flera takter, varvid varje takt motsvaras av förflyttning med en cell* Den automatiska programförskjutningen ur cellen nr "j" kan uttryckas som ett helt tal f(j) efter registrering av instruktionstypen, adressatens reaktion och jämförelse mellan denna reaktion med signalerna gk» Genom algebraisk addition av detta tal f(j) och cellnumret "j", varvid hänsyn måste tagas till kvalitetstecknet, erhålles numret på den cell, vid vilken rörelsematningen når värdet j + f(j), varvid detta värde kan vara större än "j" vid framåtmatning och mindre än "j" vid tillbakamatning eller lika med "j" vid s.k. nollmatning. Fram- eller tillbakamatningens riktning och längd per steg är beroende av följande förhållanden: A) den vid cell nr "j" uppträdande instruktionens typ eller art, alltså av instruktionernas h2(j) och h^Cj) värden, B) instruktionernas h,- och hg värden vid närmast intill belägna celler (här: filmrutor), C) adressatens (elevens) reaktion a^, varvid t kan ha något av värdena 1, 2, 3.....(k+3), D) den ifrågavarande cellens kod g. (j). 340903 16 ¦ Numret för kvaliteten av adressatens reaktion a. jämföres med signalens gt nummer, varvid det förstnämnda numret nedan betecknas med a+ och signalens nummer betecknas med t . Genom jämförelse härav be- 8 (,i t) stämmes storheten D(j,t), som även kan skrivas Dv,1; 'i vilken storhet får värdet 1 eller O genom att uppfylla följande föreskrift: D(j,E) = Z5(j,t) + J/för t = 1, 2........k, k+2, k+3» varvid D(j,t) är godkänningstecknet, så att d(j,t) = min i. .s /t - t^ och således är den minimala absoluta skillnaden mellan de enskilda signalerna, mängden g+(j) och adressatens reaktion a,(j). Symbolen ^"d'(1 ti 'i I 7 betyder vad som kan kallas hela talet eller heltalsvärdet av .______1 och korrigerar storheten d(j,t) antingen dy,t; + 1 till storhetens D(j,t) värde 1 eller värdet O, Storheten d(j,t) får värdet noll, om adressatreaktionens a. index t_ och den för utvärdering av adressatreaktionen avsedda a, instruktionens g. index t är lika. Endast i detta fall får uttrycket D(j,t) värdet 21", Om t och t är olika, blir d(j,t) lika med ett helt tal 1, 2, 3»......Genom användning av uttrycket /au, t; + \J sker en avrundning nedåt, och i alla dessa fall blir D(j, t) lika med noll. Förskjutningen f(j) kan nu uttryckas som funktion av storheterna h2(j), h3(j), hj(j+l, h5(j+2)....h6(j-l), h6(j-2).....D(j,t), varvid t = 1, 2, 3,.... k, och man erhåller: f(j) = D fl + h2 /U-h^j+D) + (l-h^j+l)) • (l-h5(j+2)) + + (1 - h5(j+l))(l-h5(j+2))(l-h5(j+3)) +......J] + (1-D). h2 f(l-h3) - h3,/(l + (1- h6(j-l» + + (l-h6(j-l))(l-h6Cj-2) + Cl-h6(j-l))(l-h6(j-2)), • (l-h6(j-3)) +.......jj För att undvika misstag har ovan index "(j)" utelämnats i uttrycken h2(j) och h.(j) samt har "(j,t)" utelämnats i D(j,t). För t = k+1 gäller: f(j) = a(j)k+1^(l-h3) - h3/l + (l-.h6(j-l)> + + (l-hA(j-D) • (l-hA(j-2)) + + (l-h6(j-D)(l-h6 (2-2))(i-h6(j-3)) ....Jj För t = k+2 gäller: f(j) = D(j,t) För t = k+3 gäller: f(j) =-B(j,t) De enskilda automatiska raatningsrörelserna i registret, sedan ett steg har utförts, kan bestämmas med hjälp av funktionen f(j). För att åstadkomma ett ytterligare steg erfordras inte alltid en ny adressatreaktion t.ex. på grund av förekomsten av hu(j). Förflyttningen i registret, dvs förflyttning av den cell, vid vilken ett svar har valts, till den cell, där en ny reaMion hos adressaten erfordras, 34090:] 17 åstadkommes genom en serie rörelsesteg, vilken serie avslutas först i och med att h^ eller f blir noll vid någon av cellerna. Ett undantag utgör dock svarets t = k+1 värde, där alltid endast ett enda steg åstadkommes* Förutsatt att adressaten väljer en cell med ordningsnumret jQ och svaret t, så uttryckes den totala förskjutningsrörelsen P(-jQ, t) under den tid, under vilken tangenten t hålles intryckt, åter av ett helt tal. Detta tal adderas till cellens j utgångsordningsnummer i och för registrering av ett ytterligare svar från adressaten, varvid denna cell j är den, på vilken registermedlet är inställt sedan den av flera steg bestående stegserien har avslutats. Hela stegserien, som utgör hela cykeln, är given enligt: P(30, t) = F(l) + Hlf(2)-FC2) + HW(2)^(3)^(3) + + Hlv(2)»Hl+(3)#Hll.(^)«Fl). +........... varvid indexsiffrorna 1, 2, 3 osv utgör ordningsnumret för det ifrågavarande
|
[
"G09B"
] | 73,345,737 | 340,903 |
B
|
[
"G09B7/08",
"G09B5/065"
] |
angivna kännetecknen. Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritning. Fig 1 är ett elektriskt schema för ett analogt pulsräknardon i enlighet med uppfinningen. Fig 2 visar en modifierad utföringsform och avser användandet av två transistorer. PATENT-OCH REGISTRERINGSVERKET 340904 2 I fig 1 visas schematiskt en omkopplare eller brytare SI av Önskad typ, vilken omkopplare eller brytare vanligen befinner sig utanför donet ifråga och redan bildar en del av det system, vars avbrottsfrekvens skall mätas (brytåren SI kan exempelvis vara den vanliga brytaren i tändsystemet till. en förbränningsmotor, vars varvtal skall mätas). Brytaren SI har en klämma, som är ansluten till en positiv spänning över ett motstånd, och en annan klämma, som är jordad. I enlighet med uppfinningen är basen av en transistor TI kopplad över en kondensator C2, en diod Dl och ett motstånd Rl i serie till den klämma på brytaren SI som är ansluten till den positiva spänningen. Motståndets Rl och diodens Dl gemensamma punkt är jordad genom en kondensator Cl, medan den gemensamma punkten för dioden Dl och kondensatorn C2 (betecknad A) är jordad genom en diod D2 (lämpligen en Zenerdiod) och ett motstånd R2 i serie. Punkten A är också kopplad till den positiva spänningen (+Va) genom ett motstånd R3, transistorns TI bas (betecknad B) är kopplad till spänningen +Va genom ett motstånd R4 och en potentiometer R5 i serie, och transistorns TI kollektor slutligen är kopplad till spänningen +Va genom ett motstånd B.6 samt till en milliamperemeter II genom en diod D3, varvid milliamperemeterns II andra klämma och transistorns TI emitter är jordade. Arbetssättet för kretsen enligt uppfinningen kan beskrivas på följande sätt: Gruppen Rl, Cl filtrerar varje slag av oscillationer eller störningar i ingångskretsen, medan dioden Dl spärrar när insignalen blir positiv och låter kondensatorn C2 ladda upp sig vid den av Zenerdioden D2 bestämda spänningen (för tillfället bortses från motståndet R2, vars funktion skall beskrivas i det följande). När brytaren SI sluter göres dioden Dl ledande och spänningen i punkten B sjunker i samma utsträckning som spänningen i punkten A och spärrar därigenom transistorn TI. Kondensatorn C2 urladdas genom motstånden R4 och R5 för att föra tillbaka transistorn TI till ett ledande tillstånd. Potentiometern R5 gör det möjligt att kalibrera den ström som flyter genom milliamperemetern II, varvid transistorns TI tid i spärrat tillstånd inställes och sålunda toleranser i de olika komponenterna kompenseras. När transistorn TI är spärrad, flyter en av motståndet R6 begränsad ström genom milliamperemetern II. Med transistorn TI bottnad förhindrar dioden D3 en ström från att flyta genom milliamperemetern II på grund av transistorns TI bott-ningsspänning. 3 340904 Vid vissa användningar är inte matningsspänningen +Va stabiliserad (Va kan exempelvis vara spänningen på ett bilbatteri) och i enlighet med uppfinningen är åtgärder vidtagna, så att utslaget på milliamperemetern II är oberoende av spänningen +Va. För att för detta ändamål stabilisera spänningen +Va skulle exempelvis en Zenerdiod kunna vara anordnad, vilket dock skulle innebära effektförlust. I enlighet med uppfinningen göres milliamperemeterns II indikering oberoende av spänningen Va medelst ett lämpligt kompensations- eller utjämningssystem. Om spänningssvepet i punkterna A och B skulle vara konstant och oberoende av spänningen Va, är det enkelt att verifiera att medelströmmen genom milliamperemetern II för en given pulsfrekvens är proportionell mot spänningen Va. Anordnandet av motståndet Rl gör, förutom att det är nödvändigt i många fall för att filtrera insignalen, spänningssprånget i punkten A beroende av spänningen Va (svepet går mellan Zenerdiodens D2 Zenerspänning och delningsspänningen mellan motstånden Rl och R3). Ju högre spänningen Va är desto mindre är spänningssvepet i punkten A och därmed minskar den periodtid under vilken transistorn TI är spärrad och följaktligen minskar medelströmmen i milliamperemetern. Därför åstadkommes en kompenserande eller utjämnande verkan. För ökande värden på motståndet Rl ökar först medelströmmen i milliamperemetern Il med ökande spänning Va, blir sedan oberoende av spänningen Va och minskar därefter när spänningen Va ökar. För givna värden på de andra komponenterna skulle det därför finnas ett optimalt värde på motståndet Rl. På grund av kretsens inimpedans och enkel signalfiltrering kan det krävas, att värdet på motståndet Rl ökas i förhållande till det optimala värdet, vilket gör medelströmmen genom milliamperemetern Il oberoende av spänningen Va. Härvid blir det en överkompen-sering, vilken kan korrigeras genom att tillägga ett lämpligt motstånd R2 i serie med Zenerdioden D2. Allteftersom spänningen Va ökar (dvs R2), ökar spänningssprånget i punkten A och därmed ökar medelströmmen i milliamperemetern II. En avsevärd frihet vid kretsutformningen uppnås sålunda, medan samtidigt strömstyrkan i milliamperemetern Il kan bibehållas i avsevärd grad oberoende av spänningen Va utan att tvingas direkt stabilisera matningsspänningen. För fullständighets skull och enbart såsom exempel skall några anvisningar nu ges om möjliga värden på kretskomponenterna vid en spänning Va på mellan 12 V och 16 V: 340904 h Rl = 0,680 kohm Cl = 0,^7 PF R2 = 0,^70 " C2 = 0,33 " R3 = 3,9 " Dl = BAY18 M = 8,2 " D2 = BZY 88/C6V8 R5 = 20 " D3 = BA170 R6 = 0,360 " TI = 2N34-15 Milliamperemetern II kan vara en milliamperemeter med en inre resi-stans på 160 ohm och ett fullt skalutslag på 12 mA. Motståndet Rx är en termistor,.som kan seriekopplas med milliamperemetern II, då termisk kompensering av instrumentet önskas. De ovan såsom exempel givna värdena kan t ex anpassas till utförandet av ett don i enlighet med uppfinningn för én sådan användning som hastighetsindikator'i en bil. Pig 2 visar en möjlig, modifierad utföringsform av uppfinningen. I detta .schema är dioden Dl i huvudsak ersatt med en transistor T2, vars emitter är jordad medelst ett utjämningsmotstånd Rl, medan det som ingångsmotstånd i stället är anordnat ett motstånd R7, vars värde kan vara mycket högt. PATENTKRAV 1. Analogt pulsräknardon,.vilket innefattar ett mätinstrument (II), kopplat i serie med åtminstone en diod (DJ) och ett första motstånd (R6) mellan ett batteris första och andra poler, en transistor (TI), vars bas via åtminstone ett andra motstånd (Rl, R5) är kopplad till batteriets första pol (+Va), vars emitter är kopplad till batteriets andra pol (jord) och vars kollektor via det första motståndet är kopplad till batteriets första pol, kännetecknat därav, att transistorns (TI) bas via en kondensator (C2) är kopplad till en kompenseringskrets för utjämning av variationer i batteriets spänning, vilken krets åtminstone innefattar två motstånd (Rl, R3), en Zenerdiod (D2) och ett halvledarelement (Dl eller T2) samt är kopplad till batteriets båda poler och en yttre brytare (S, SI), vars slutningsfrekvens mätes. 2. Don enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att ett första motstånd (R3) i kompenseringskretsen med sin ena anslutning är kopplat direkt till batteriets första pol (+Va) och med sin andra anslutning är kopplat via Zenerdioden (D2) till batteriets andra pol (jord) och att kondensatorns (C2) ena elektrod är kopplad • till förbindningspunkten (A.) mellan det första motståndet (R3) och 5 340904 Zenerdioden (D2), vilken förbindningspunkt även är kopplad till en anslutning av en diod (Dl), vars andra anslutning är kopplad till brytaren (S) över kompenseringskretsens andra motstånd (Rl). 3. Don enligt patentkrayet 2, kännetecknat därav, att förbindningspunkten mellan det andra motståndet (Rl) och den därtill kopplade dioden (Dl) via en filterkondensator (Cl) är kopplad till batteriets andra pol (jord). 4. Don enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att ett första motstånd (R3) i kompenseringskretsen med sin ena anslutning är kopplat direkt till batteriets första pol (+Va) och med sin andra anslutning är kopplat via kompenseringskretsens andra motstånd (Rl) till batteriets andra pol (jord) och att kondensatorns (C2) ena elektrod är kopplad till förbindningspunkten (A) mellan de första och andra motstånden (R3> Rl), vilken förbindningspunkt även är kopplad till emittera av en andra transistor (T2), vars kollektor är kopplad till batteriets första pol och vars bas är kopplad till en anslutning till Zenerdioden (D2),vars andra anslutning är kopplad till batteriets andra pol, och till brytaren (SI) via åtminstone ett tredje motstånd (R7). 5. Don enligt patentkravet H, kännetecknat av en filterkondensator (1), vars ena anslutning är kopplad till förbindningspunkten mellan det tredje motståndet (R7) och Zenerdioden (D2) och vars andra anslutning är kopplad till batteriets andra pol (jord).
|
[
"G01P"
] | 73,345,738 | 340,904 |
B
|
[
"G01P3/4807"
] |
1. Styrkoppling för styrning av temperaturvariationer i en vätska, t.ex. i en tvättmaskin eller färgningsapparat, vid vilken information om den vid varje tidpunkt eftersträvade temperaturen hos vätskan förefinnes i ett temperaturregister (6) och information om den hastighet, varmed temper.atuA skall undra sig, lut-nlngsinfofmationen, tillföres en styrenhet (k) för styrning av temperaturregistret, k ä n n e t e c k n a d ' av att temperatur-registret (6) är ett sifferregister och- att styrenheten är anordnad på sådant sätt, att den varje gång en av lutnings informationen beroende tid förflutit avger en impuls till temperaturregistret (6), varvid den i detta registrerade temperaturen ändras med ett givet värde i en genom den önskade sluttemperaturen bestämd riktning. 2. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n.a d av att styrenheten (h) innehåller en binär räknare (35) och en för framstegning av denna avsedd tidimpuls generator (3*+) jämte organ (27-3,3, 36-39) för att till temperaturregistret avgiva nämnda impuls och nollställa räknaren, när räknaren nått ett av lutningsinformationen beroende tal. . 3» Koppling enligt krav 2, kännetecknad av att den binära räknarens (35) utgångar i ett av de önskade temperattir-variationshastigheterna beroende mönster äro förbundna med ingångar på ett antal OCI-I-kretsar (27-33) vilkas övriga ingångar tillföras av det momentana lutningstalet beroende spänningar, varvid OCH-kretsarnas utgångar äro förbundna med ingångarna på en ELLER-krets (36), vars utgång eventuellt via en förstärkare (37) och en impulsgivare (38) är förbunden med temperaturregistret (6) och med organen för nollställning av den binära räknaren. k. Koppling enligt krav 3? kännetecknad, av ett antal omkopplare (2^-26), vilkas lägen motsvara lutningstalet och som äro förbundna med nämnda övriga ingångar på OCH-kre'tsarna (27-33) 5. Koppling enligt krav 1-*+, kännetecknad av en andra tidimpulsgenerator (21) för alstring av impulser med väsentligt högre upprepningsfrekvens än impulserna från den förstnämnda tidimpulsgeneratorn (3*0 och av organ för att i beroende av lutningsinformationen förhinda den andra tidimpulsgeneratorn med temperaturregistret (6). 6. Koppling enligt ett eller flera av krav 1-5 med en jämförelsekoppling för att angiva storleksförhållandet mellan två bi- ,, QTF**~" 340906 19 ..'!«;. i. nära tal, t.ex. Innehållet' i temperaturregistret och innehållet i ett andra register, som anser önskad sluttemperatur, k ä n n e -t e c k n a d av två klämmor (k, k'), som via var sitt motstånd (r,r'-) tillföres en spänning och vilkas' spänningstillstånd anger, om förhållandet mellan de två för jämförelse avsedda binära talen är mindre än, lika med eller större än ett, varvid dessa klämmor bilda utgångspunkt för var sin serie styrbara strömställare (T.,, Tp ... och T ', Tp' ...), vid vilka den n:te strömställarens (T ) tillstånd I en serie bestämmes'av spänningstillståndet vid förbindningspunkten mellan den (n-l):te och n:te strömställarens(T ., och T ') i den andra serien och omvänt, varvid detta .spänningstillstånd i sin tur bestämmes av den n:te av en grupp förbindelser (A', B'). och två dylika grupper (A, B och A', B') förefinnas med den första förbindelsen (A,, B., och A' , B ') i varje grupp förbunden med var sin av nämnda klämmor (k, k"), medan den n:te förbindelsen (A , B ) i en grupp är förbunden med förbindningspunkten mellan den (n-1):te och n: te strömställaren (T -. och T„) i.den ena serien styrbara strömställare och den n:te förbindelsen (A', B ') i den andra gruppen är förbunden med förbindningspunkten mellan den (n-1):te och n:te strömställaren (T _^' och T ') i den andra serien strömstäl-.lare, varjämte varje förbindelse (A, B och A', B') innehåller två styrbara strömställare (A, B eller A', B'), som styras av siffrorna i de båda för jämförelse avsedda binära talen på sådant sätt, att den ena strömställaren (t.ex. A) i en förbindelse (A, B) styres av en siffra i det ena talet och den andra strömställaren (B) i samma förbindelse (A, B) styres av siffran av samma ordning i det andra talet, medan styrningen av strömställarna (A', B') i motsvarande förbindelse (A", b') i den andra gruppen på motsvarade sätt bestämmes av komplementsiffrorna till de båda talens siffror, varvid förbindelser med lägst betydelse styras av siffror av högst ordning." • 7. Koppling enligt krav 6, k ä 11. n e t e c k n a d av att de båda styrbara strömställarna (T.., T2 ... och T ', 1' ...) i de två strömställarserierna utgöras av kollektor-emittersträckorna i transistorer, vid vilka emittera i den ena transistorn (T eller T ') är förbunden med kollektorn i nästa (T ,. , , T ...') och varje bas är förbunden med den för transistorns tillstånd bestämmande förbindningspunkten i den andra serien via ett motstånd (R , Rn')j varvid förbindelserna (A,. B och A', B') i den fria änden samtliga äro förbundna med en enda punkt (0) och innehålla seriekopplingen j -: B40906 • • • » a • « • • • • • • • 13 av tva styrbara, mekaniska eller elektroniska ströruställare (A, B eller A', B'), som styras av siffrorna 1 de binära talen på sådant sätt, att lika siffror på snuva a plats 1 de två talen hålla tillhörande förbindelser brutnr, medan olika siffror medföra, att den ena förbindelsen hålles öppen, medan den andra hållen stängd»
|
[
"G05B"
] | 73,345,740 | 340,906 |
B
|
[
"G05B19/18"
] |
. En rad olika utföranden och konstruktioner av liknande blandventiler är kända. Den norska patentskriften 108 712 visar en biandventil, vid vilken den ena ventilorgan-enheten samtidigt reglerar varm- och kallvattentillförseln genom samtidig axiell rörelse av två ventilelement anoÉdnade över tillförselledningarnas ventilsäten, under det att den andra ventilorganenheten kan ändra blandningsförhållandet genom en vridrörelse. En svårighet vid dylika ventiler är att de måste omfatta förhållandevis många rörliga delar, som vid användning av ventilen dels måste röras i förhållande till varandra, dels i förhållande till själva ventilhuset. Till följd härav blir ventilerna relativt dyrbara, och _3topl, kl. 85 f s4 340926 2 det är vidare svårt att undgå att läckage uppstår efter en tids användning. Avsikten med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad biandventil av den ovan angivna typen, vilken omfattar så få rörliga delar som möjligt. Enligt uppfinningen uppnås detta därigenom att blandventi-len uppvisar de i patentkravet 1 angivna kännetecknen. Ytterligare fördelar och egenskaper hos uppfinningen framgår av nedanstående beskrivning av en utföringsform av blandventilen under hänvisning till åtföljande ritning, där fig 1 visar en central genomskärning genom en biandventil enligt uppfinningen och fig 2 visar ett tvärsnitt längs linjen A-A i fig 1. På ritningen betecknar 1 ventilhuset och 2 och 4 anslutnings-stutsar för varmt resp. kallt vatten. I ventilhuset 1 är anordnat ett första kikhus 6, som är utfört med en cylindrisk borrning 8 samt vattenkanaler 10, 12 vilka utmynnar i portar 14, 16 i borrningens cylinderyta. I borrningen är lagrad en ventilslid 18, som utgör en nedre del av ett andra kikhus 20. Ventilsliden 18 är utförd med från varandra skilda, axiellt förlöpande vattengenomströmningskanaler 22, 24 med axiellt riktade portar 26, 28, vilka kan inställas mittemot portarna 14, 16 i borrningens 8 cylinderyta i kikhuset 6. Såsom framgår av fig 1 är portarna 14, 16 anordnade med inbördes axiellt avstånd varjämte cylinderväggen mellan portarna samt även utanför den yttersta porten är försedd med periferiella spår, i vilka 0-ringstätningar 27, 29 är anbragta för att hindra läckage. Portarnas placering och utformning framgår bäst av fig 2. Portarna 14 och 16 i det första kikhuset 6 anordnas diametralt under det att portarna 26, 28 i ventilsliden 18 anordnas på samma sida öm en diameter genom slidens centrum, lämpligen med portarnas ytterkanter liggande på diameterlinjen såsom visas. Kanalerna 22, 24 genom ventilsliden utmynnar i ett ventilsäte 30 i en vattenblandningskammare 32 i det andra kikhusets överdel. Sätesportarna kontrolleras med hjälp av en gemensam ventiltallrik 34, vilken medelst gängor uppbäres i kikhusets övre del på sedvanligt sätt och kan ges en axiell rörelse med hjälp av ett vridbart vred 36. Från vattenblandkammaren 32 leder en utloppskanal 42 till ventilhusrummet 38, och från detta kan vattnet utströmma genom ventilutloppet 40. Såsom framgår av fig 1 är den övre delen av det övre kikhuset 20 utfört som en åt sidan riktad del, företrädesvis med ca 45 lutning och så anordnad att den pekar rätt framåt mot ventilens utströmnings-öppning 40, när portarna står i symmetriskt mittläge enligt fig 2. 3 340926 Biandventilens användning och arbetssätt är mycket enkel. Genom vridning av vredet 36 regleras inströmningsytan för båda vatten-intagskanalerna 22 och 2k, och genom samtidig vridning av det övre kikhuset 20 kring ventilslidens vertikala axel kan blandningsförhållandet regleras genom reglering av öppningsgraden hos portarna 26 och 28 såsom visas i fig 2. Enligt uppfinningen åstadkommes således en mycket enkel biand-ventil, som trots detta kan manövreras med hj*älp av ett enkelt vred. Detta har möj'liggj"orts genom utformningen av de två kikhusen genom att det övre, andra kikhuset är anordnat med två skilda genomströmningskanaler 5 vars båda utloppsportar regleras var för sig medelst särskilda ventilorgan. Patentkrav 1 Enratts biandventil för två vätskor, särskilt för sani-tetsarmatur och liknande, med en vridbar ventilslid för inställning av blandningsförhållandet och av ventilsliden oberoende ventilorgan för reglering av utströmningsmängden, kännetecknad av att ventilsliden (18) är anordnad med två axiella kanaler (22, 24) av i sig känt utförande, vilka upptill utmynnar i ett gemensamt ventilsäte (30) för ventilorganen för reglering av utströmnings-mängden med hjälp av en särskild vriddel (36) och nedtill avslutas blint över ventilslidens kompakta bottenparti, vilket är lagrat i ventilhuset (6), och att kanalerna är
|
[
"F16K"
] | 73,345,760 | 340,926 |
B
|
[
"F16K19/006"
] |
1. Förfarande för att förhindra korrosion av olackerad3 aluminiumtuber vid inverkan av tandpasta och liknande material innehållande dikalciumfosfat, kännetecknat därav, att man till en pasta innehållande dikalciumfosfat samt eventuella kiseldioxld sätter aluminiumoxid med en jnedelpartikel-storlek av 5 - 30 nm. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att aluminiumoxiden tillsättes i en mängd av ungefär 1 - 15 # beräknat på den totala vikten av blandningen i pastan. 3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, känneteckna t därav, att aluminiumoxiden tillsättes till en dikalciumfosfat-pasta, vilken såsom kiseldioxid innehåller en finfördelad, på pyrogen väg framställd kiseldioxid med en primärpartikelstorlek av 3 - 50 nm företrädesvis 4-20 nm, en specifik yta enligt BET av 150 - 500 m /g, företrädesvis 150 - 200 m /g och ett pH-värde av 3,5- 4,6, 4. Förfarande enligt patéritkrav 1 eller 2, kännetecknat därav, att aluminiumoxiden tillsättes till en dikalciumfösfat-pasta, vilken såsom kiseldioxid innehåller en finfördelad, genom utfällning framställd kiseldioxid med en primärpartikelstorlek av p 10 - 30 nm, en specifik yta enligt BET av 100 - 200 m /g och ett pH-värde av 6 - 7» 5. Förfarande enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e -tecknat därav, att aluminiumoxiden tillsättes till pastan i ett förhållande SiOp : AlpO, av 1 : 0,5-1 : 7, föi'eträdesvis ungefär 1:1.
|
[
"C23F",
"A61Q",
"A61K"
] | 73,345,766 | 340,932 |
B
|
[
"C23F11/18",
"A61K8/26",
"A61Q11/00",
"A61K8/24"
] |
Uppfinningen "beskrivs närmare i anslutning till "bifogad rit- Dupl.kl. 4 gs5l/30 34093G 2 ning, på vilken fig, 1 schematiskt visar en blandningsapparat för två gaser, avsedd att användas vid flamskärningsförfaranden, och fig, 2 schematiskt visar ett snitt genom en anordning, som- bildas av en kaskad av blandningsapparater, vardera för blandning av två flui-5 da i ett förutbestämt mängdförhållande, Den i fig. 1 återgivna blandningsapparaten består av ett block 1 med rektangulär tvärsektion och figuren är ett snitt genom de centralare delarna hos blocket 1, vinkelrätt mot blockets sidor 2 och 3. 10 Kanaler 4 och 5 för tillförsel av de fluida som skall blandas, exempelvis två gaser, mynnar i divergenta ändar hos två lutande inloppskanaler 6 och 7, varvid de konvergenta ändarna hos dessa kanaler står i förbindelse via munstycken 8 och 9 med ett blandningsrum 10, Från rummet 10 leder ett utlopp 11 till framsidan 12 på blocket 15 1, varjämte två tryckkännande kanaler 13 och 14 leder från rummet 10 på vardera sidan om utloppet 11, De båda gaser som skall blandas släpps genom matarledningarna 4 resp, 5 till inloppskanalerna 6 resp, 7 och går genom munstyckena 8 och 9 till blandarrummet 10. Arrangemanget av de olika delarna i 20 blandningsapparaten är sådant, att de blandade gaserna går ut från blandarrummet genom utloppet 11 när massförhållandet hos de båda gaserna är det avsedda, varvid de statiska trycken i kanalerna 13 och 14 är lika. Om de båda gasernas massförhållande avviker från det avsedda, böjs den utgående, av de blandade gaserna bestående strålen 25 av åt ena sidan i rummet 10, varvid trycket i den tryckkännande kanalen på denna sida stiger, Kanalerna 13 och 14 är anslutna till ett tryckskillnad skärmande instrument, exempelvis en differentialmanometer, så att den som sköter arbetet kan ställa in gastillförseln i ledningarna så att ma-'30 nometerutslaget blir noll. På detta sätt kan man lätt hålla rätt sammansättning hos gasblandningen oberoende av utseendet hos en erhållen flamma, Om man vill blanda två gaser i mycket stort massförhållande, exempelvis 100:2 föreligger vissa problem i det att för det första 35 en avsevärt lägre gräns för den fysiska storleken hos det mindre munstycket föreligger och för det andra att den mindre strömmen har en tendens att omslutas av den större när skillnaden i storlek är stor. En apparat enligt uppfinningen arbetar noggrannt när massförhållandet har ett värde i området 1:1 till 1:10, vilket kan sägas 40 vara ett lågt massförhållande. 340936 3 Ett sätt att lösa detta problem är att hlandningsapparaten utrustas med en shuntledning frän den större tillförselledningen till tillhörande inloppskanal, varvid denna shuntledning är så anordnad , att den exempelvis tar 2 % av gasen med den större mängden. 5 Dessa 2 $> blandas därefter med den gas som skall förekomma i mindre mängd så att man får massförhållandet 1:1, som indikeras av diffe-ren tialmanome tern, varefter de blandade gaserna återförs till den större tillförselledningen nedströms blandningsapparaten. På detta sätt får man massförhållandet 100:2, ehuru massförhållandet vid bland- 1 o ningen är 1:1, varigenom apparaten kommer att arbeta mod stor nog-grannhet. Blandningsapparaten kan vara utförd av vilket lämpligt material som helst, exempelvis metall, epoxiharts, keramiskt material eller dylikt. 15 Tillförselledningarna 4 och 5 och utloppen från kanalerna 13 och 14 kan gå genom blocket 1 i räta vinklar mot inloppskanalerna 6 och 7 resp. kanalerna 13 och 14. I fig. 2 visas en anordning med blandningsapparater 15, 16, 17 och 18 av tydligare beskrivet slag, vilka har inloppskanaler 19 20 och 20, 21 och 22, 23 och 24 resp. 25 och 26. Dessa blandarapparater har utloppskanaler 27, 28, 29 resp, 30, som är så anordnade att utloppskanalerna 27, 28 och 29 är anslutna till inloppskanalerna 21, 23 resp. 25. Blandningsapparaterna är anordnade i ett block 31 och ritningen visar en sektion genom blockets mitt, 25 Blandningsapparaterna har tryckkänningskanaler 34-41 och dessa är parvis anslutna till tryckmätorgan. Verkan hos denna anordning är i princip densamma som vid den i fig„ 1 illustrerade apparaten, En anordning med blandningsapparater i kaskad har vissa vikti- 30 ga fördelar0 Så exempelvis är den mycket lämplig för kontinuerlig blandning av fluida i förutbestämda massförhållanden. Vid kontinuerligt genomförd blandning har det tidigare varit nödvändigt att i varje tillförselrör ha mängdmätare, varvid kontrollen att blandningen förblev oförändrad var beroende av noggrannheten hos var och en av 35 dessa mängdmätare, Vid tillämpning av uppfinningen är det blott nödvändigt att ha en mängdmätare i någon av inloppskanalerna 19 och 20 för att man skall få korrekt resultat för denna kanal. Därefter justeras mängdförhållandena i de övriga inloppskanalerna 22, 24 och 26 i nämnda 40 ordning, varvid respektive manometrar används för indikering av ba- 340936 4 lans, vid vilken man får en vätske"blandning med avsedd sammansättning vid utloppet 30, Sammansättningen hos den slutliga "blandningen "bestäms av mängdförhållandena i alla stegen, vilka på förhand är kalibrerade.. 5 En annan fördel med denna kaskad av blandningsapparater är att den möjliggör att man kan uppnå stort massförhållande med hög grad av noggrannhet. När man vill "blanda fluida i stort massförhållande uppträder normalt problemet att det är mycket svårt att åstadkomma en differentialmanometer, som vid dessa stora massförhållandeh 10 ger tillräckligt noggrant utslag. Vid ifrågavarande arrangemang kan man åstadkomma ett stort mängdförhållande genom att använda en kaskad, i vilken varje blandarapparat arbetar med ett litet mängdförhållande, Om exempelvis varje apparat i den visade kaskaden arbetar med ett massförhållande 1:1, blir tydligen förhållandena i utlopps- 15 kanalerna 27, 28, 2g och 30 1:1, 1:3, 1 s7 resp. 1:15. I allmänna fallet blir slutliga blandningsförhållandet[(E1 + 1)(R2 + 1).... (En + 1) - 1J1, där E^, R2 ... En är massförhållandena i de successiva stegen. På detta sätt kan man med stor noggrannhet hålla ett högt massförhållande, trots att förhållandet i varje steg är nära 20 1, varför stor noggrannhet vid mätningen av differential trycket uppnås, I det visade exemplet matas en vätska till inloppen 19 och 20 och den andra vätskan till samtliga övriga inlopp, varför den första vätskan successivt späds ut allt eftersom den passerar genom de oli- 25 ka stegen. En annan fördel med kaskadanordningen är att man kan blanda vilken önskad kombination av vätskor som helst genom att man matar in ifrågavarande vätska till lämpligt inlopp. Den erhållna produkten kommer att vara homogent blandad, eftersom processen innebär en 30 successiv spädning och blandning, 340936 5 Patentkrav 1 . Apparat för blandning av fluida innefattande minst två inloppskanaler (4,5), en för var och en av de vätskor som skall Talanda s, en gemensam utloppskanal (11) från ett blandarrum (10), i vilket minst två inloppskanaler mynnar, kännetecknad därav, att inloppskanalerna (4,5) är anordnade att rikta fluidumstrålar mot varandra i blandarrummet för att bilda en gemensam stråle, vars strömningsriktning är en funktion av egenskaper hos de densamma bildande strålarna och riktas mot utloppskanalen, varjämte minst två tryckavkänningskanaler är anordnade med mynningar på ömse sidor om utloppskanalens axel, så att skillnaden mellan tryck i -frvå tryck-kännande kanaler är beroende av en förekommande avvikelse mellan strömningsriktningen hos den kombinerade strålen och utloppskanalens axel, 2. Apparat enligt krav 1, känne t e c k n ad av organ för indikering av en skillnad mellan trycken i två tryckkännande kanaler. 3. Apparat enligt något av föregående krav, känneteckna d av att inloppskanalerna (4,5) är så dimensionerade, att skillnaden mellan trycken i de tryckkännande kanalerna är väsentligen noll när ett vid blandningen avsett förhållande mellan mängderna i respektive tilloppskanaler strömmande fluidum föreligger. 4. Apparat enligt något av föregående krav, känneteckna d av organ för tillförsel av en bestämd del av ett av de fluida som skall blandas till en för detta avsedda inloppskanalen, varvid dessa organ är så dimensionerade, att nämnda del ger ett förhållande mellan massorna hos i inloppskanalerna strömmande fluida som är 1 :1 eller näral»1,företrädesvis 1-10:1. 5. Apparat enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att den innefattar en kaskad av blandarapparater, vilka är så anordnade att en inloppskanal (21,23,25) i cLen andra (16) och varje följande blandarapparat (17,18) i kaskaden är ansluten till utloppskanalen (27,28,29) hos den omedelbart föregående blan-darapparaten (15,16 resp. 17).
|
[
"B01F",
"F23D"
] | 73,345,770 | 340,936 |
B
|
[
"F23D14/62",
"B01F23/10",
"B01F25/23"
] |
1. Förfarande för framställning av en chokladartikel, som innehåller flytande fyllning, varvid man först framställer en vätskefylld formbeständig hålkropp, kännetecknad av att hålkroppen överdrages med ett tunt chokladskikt och att därpå formbeständiga smakbärare, såsom hackade nötter, ingefärsspån e. d. , i förutbestämd mängd anbringas på choklad skiktet, medan detta är mjukt, samt fixeras med ytterligare ett tunt chokladskikt, 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att omedelbart före det tunna choklad skiktets stelnande den med ett chokladskikt belagda smakbäraren blåses medelst en luftström.
|
[
"A23G"
] | 73,345,775 | 340,941 |
B
|
[
"A23G1/54",
"A23G3/2076",
"A23G3/2092",
"A23G3/20",
"A23G3/2023"
] |
{ i PATENTKRAV: 1. Sätt att resa kartongämnen, vilka innefattar ett bottenfält (1) och ett antal, 35 företrädesvis fyra, från detta-,utgående sidoväggofält (2-5) samt eventuella fogfält, varvid ämnena placeras liggande plant 1 en stapel i ett magasin (6) ovanför en foi-:r. (10), kännetecknad av att ämnena (1-5) dragés ned i formen (10) samt läsess i det av denna definierade läget, varvid neddragningen sker med hjälp av en neddragare (10), som förskjutes fr.vn ett-läge under formen 0.0) genom dennes öop.v-t >\0 botten till kontakt med det understa ämnet och griper detta med hjälp av vakuum i:.d.' 5 p]'-:j.: 2=.;. 340944 2. Anordning för utförande av sättet enligt kravet 1, innefattande ett magasin (6) för en stapel plant liggande ämnen (1-5) samt en form (10) kännetecknad av att formen (10) är belägen under magasinet (6), samt av att en neddragare (12) är anordnad att gripa 'det understa ämnet (1-5) i stapeln och föra dotta i .formen ' (10), varvid medel (-13; 14) är anordnade för låsning av kartongen i det av formen (10) definierade läget, varjämte formen (10) har en öppen botten (11) och att nod-dragaren (12) är anordnad att från ett läge under formen (10) föras upp genom dennas öppna botten (11). till kontakt med det understa ämnet (1-5) i stapeln för att dar gripa ämnet med hjälp av vakuum e.d. ... . J. Anordning enligt kravet 2, för resning av ett plastbelagt kartongämne (1-5), kännetecknad av medel (13) för uppvärmning av ämnets förseglingsfält, varvid dessa medel kan utgöras av i och för sig kända varmluftsprutor, gaslågor e.d. (13), vilka verkar på ämnet (1-5) antingen medan detta fortfarande befinner sig i läge i magasinet (6) eller under transport ned i formen (10), 4. Anordning enligt kravet 2 för resning av en konventionell fliklåst kartong, kännetecknad av i formen (10) eller just ovanför denna anordnade i och för sig kända medel (14) för instyrning av kartongens låsflikar i tillhörande låsslitsar.
|
[
"B31B"
] | 73,345,778 | 340,944 |
B
|
[
"B31B50/44",
"B31B50/00"
] |
Utmärkande för anordningen enligt uppfinningen blir därvid kombinationen av en första och en andra anordning för urskiljning och recirkulation av massa. Den senare av dessa anordningar kommer därvid i huvudsak att ge en grovreglering av ytan i inloppslådan, medan .den första ger en finreglering omedelbart vid munstycksöppningen. Därvid blir utströmningen i denna första anordning begränsad, varigenom skadliga och störande strömmar vid munstyoksöppningen und-vikes. Dessa utmärkande drag och andra fördelar hos föreliggande uppfinning kan bättre förstås med ledning av följande detaljerade beskrivning med hänvisning till bifogade ritningar, där figur 1 är en sidvy i tvärsnitt av en inloppslåda med en överfalls- och återströmningsanordning enligt föreliggande uppfinning, där figur 2 är en sidvy av en inloppslåda med en annan överfalls- och återströmningsanordning, där överskottsflödet bortföres genom munstycksanordningen, där figur 3 är en vertikal sidvy av en inloppslåda med ett föredraget utförande av överfalls- och återströmningsanordningen enligt föreliggande uppfinning, där figur 4 är en detaljvy över en läpp, som användes vid överfallsanordningen i figur 3 och som är speciellt lämplig för anordning med hög åter-strömning, där 340946 4 p;-;v I:::-Uf"Y 1 figur 5 ar en del av en vertikal sidvy av en mekanism, som håller lappen i ett överfall enligt figur 2 eller 3 i ett bestämt vertikalläge medan den följer med munstyckets rörelser, när munstyoksspalten varieras, där figur 6 är en schematisk bild av ett alternativt utförande av överfalls-. anordningen enligt föreliggande uppfinning, där figur 7 är en schematisk bild av ytterligare ett utförande av överfallsanordning enligt föreliggande uppfinning, och där figur 8 är en schematisk bild av ytterligare ett utförande av överfallsanordning enligt föreliggande uppfinning. Figur 1 visar en inloppslåda, som enhet betecknad med 10, vilken omfattar en framvägg 12 och en bottenvägg 14. Framväggen 12 är både horisontellt och vertikalt rörlig och begränsar, tillsammans med bottenväggen 14» en variabel munstycksspalt 16. Inloppslådan 10 omfattar en inloppskanal 18, vilken leder fram mald 20 genom bottenväggen 14. En hålvals 22 sitter i ingångskanalen 18. Inloppslådan 10 omfattar också ett par hålvalsar 24 och 26. En bröstvals 28 är belägen direkt under munstycket 16 och uppbär en viraduk 30, vilken mottar massan för bildandet av en pappersbana. Framväggen 12 omfattar en överfallsskärm J2, vilken bildar en kammare 34 > till vilken massans ytlager med skum och klumpar flyter. En öppning 36 i sidoytan till inloppslådan 10 leder den avskilda massan till en lämplig ledning. Den avskilda massan med skum och klumpar kan ledas antingen till viragropen, till sugsidan av pumpen vid inloppslådans 10 ingång eller till en behållare. En återströmningskanal 38 sträcker sig genom bottenväggen 14 vid en punkt mellan hålvalsarna 24 och 26. Massa återföres genom kanalen 38 till sugsidan av ingångskanalen 18. Flödeshastigheten genom kanalen 38 varieras i beroende av variationer hos munstycksspalten 16. Man kan därför hålla konstant flöde vid intaget 18 vid variationer i munstycksspalten 16. Skillnaden mellan massatillförseln och bortförseln via munstycket 16 återföres via kanalen 38« Det inses lätt, att återcirkulationen i figur 1 tillsammans med en nivåkontroll (som ej visas) håller en väsentligen konstant massanivå i inloppslådan, varigenom konstant tryck erhålles och därmed väsentligen konstanta utströmningsförhållanden för massan genom munstycksöppningen 16. Inloppslådan 10 kan därför avge massa genom utloppsmunstycket 16 inom ett brett hastighets intervall, medan för olika slag av papper inloppsflödet hålles konstant. Även om utloppsanordningarna i figur 1 uppvisar många fördelar gentemot tidi- 5 340946 gare kända anordningar, så kan ej spillflödet genom öppningen 36 hållas konstant, emedan skärmen J2 rör sig- med framväggen 12, dvs vid variation av munstycksspalten 16. Denna svårighet elimineras emellertid vid de andra utförandena i enlighet med föreliggande uppfinning, vilka beskrivs i det följande. I figur 2 visas en inloppslåda 39 > vilken omfattar en framvägg 41 med en påmonterad läpp 43, vertikalt rörlig så som pilen 45 visar. På bakväggen 40 till inloppslådan 39 är monterad en domkraft 42, som är ansluten till en dragstång 44» vridbart lagrad i framväggen 41» Framväggen 41 är i punkten 40 vridbart lagrad i förhållande till taket 46. Inloppslådan 39 omfattar en inloppskanal 50 me^ en hålvals 52 för tillförsel av massa 54 till inloppslådan. Ett par hålvalsar 56 och 58 är roterbart monterade inuti inloppslådan 39• Överläppen 43 bildar tillsammans med bottenväggen 62 en munstycksspalt. En bröstvals 64 är för. rotation lagrad under munstycksöppningen 60 och uppbär en viraduk 66. Mäldstrålen från munstycksöppningen 60 mot viran 66 kontrolleras av såväl läppens 43 vertikalläge som av framväggens 41 horisontalläge. Domkraften 42 ger via dragstången 44 en horisontalförskjutning av framväggen 41> varigenom man kan ställa in läget av den punkt där massastrålen träffar viran 66.-Massa-strålen kontrolleras emellertid också av massans hydrostatiska tryck inuti inloppslådan 39- När man byter för produktion av annan papperstyp, ändrar man vanligen läget av läppen 43 eller framväggen 41• Eftersom det är önskvärt att hålla konstant flöde genom ingångskanalen 50, ger dessa förändringar en tryckändring inuti inloppslådan och därmed även ändrade utströmningsförhållanden i munstycket 60. Välbekant är, att massastrålen bör träffa viran 66 i en viss punkt, för att optimalt resultat skall erhållas. Därför kommer ändringar av massastrålen t.ex. en hastighetsändring att påverka egenskaperna hos den bildade pappersbanan, Det är vidare lämpligt att hålla konstanta förhållanden inuti inloppslådan 39 oavsett den för tillfället producerade papperstypen. Dessa konstanta förhållanden ger, som förut nämnts, optimalt resultat. Förut har också nämnts, att skum och klumpar samlas till ett ytlager i massan och att detta skum och dessa klumpar kan passera munstycksöppningen 60 och ge ej önskvärda störningar i den framställda pappersbanan. För att övervinna dessa svårigheter och nackdelar införes här en utloppsanordning, vilken omfattar en munstycksvägg 68, fastsatt vid framväggen 41 och tillsammans med denna bildande en kammare 70 för uppsamling av överloppsmassan. 340946 I-*!"': V .!.:>U \ ''• { 1 En läpp 72 är medelst en axel 74 vridbart lagrad vid sidoytorna hos inloppslådan och läppens fria ände sträcker sig mot munstycksväggen 68. Läppens 72 fria ände kan medelst axeln 74 vridas mot eller från munstycksväggen 68 och därmed kan man variera spalten 76. Kammaren 70 uppsamlar massa, som flyter över överkanten på läppen 72 och genom spalten 76» Som visas kommer en vridning av läppen 72 icke att ändra massanivån 54 i inloppslådan. En öppning 78 sträcker sig tvärs framväggen 41 och är ansluten till en kanal 80 som leder massan från kammaren 70 till lämpliga rörledningar på motsatta sidor av inloppslådan 39» Borttransport av överskottsmassa på detta sätt eliminerar strömmar med hög hastighet i massan i den del av inloppslådan 39» °Lär det finns komprimerad luft. Den virvelbildning, som skulle kunna ske, inträffar vid kanalens 80 ändar, vilka är belägna på betryggande avstånd från.den komprimerade luften i inloppslådan 39* Massan flyter från kammaren 70 ut genom öppningen 78 med låg hastighet och utan virvel-bildning i kammaren 70. . Vid ändring av vertikalläget för läppen 43 kan läppen 72 vridas för ändring av spalten 76 mellan läppen 72 och munstycksväggen 68. Man kan härigenom hålla konstant tillflöde till inloppslådan 39 och ändringar av utloppsspalten 60 kan kompenseras genom att man varierar'flödet genom spalten 76 till överströmnings-kanalen 80. Kanalen 80 kan, allt efter önskan, vara ansluten till viradiket, sugsidan på ingångskanalen 50 eller till en behållare. 0m kanalen 80 är ansluten till sugsidan på ingångskanalen 50 erhålles återcirkulation till inloppslådan 39* Man inser att munstycksspalten 60 kan justeras genom en horisontalrörelse av framväggen 41 i stället för av läppen 43* I ett sådant fall kan läppen 72 vara fixerad vid inloppslådans 39 sidoytor och, emedan munstycksväggen 68 är fastsatt vid framväggen 41, kommer spalten 76 därför att ändras vid ändring av munstycksspalten 60. 0m därför det utsprutade massaflodet minskas genom att framväggen 41 sänkes, ökar i motsvarande grad flödet genom spalten 76 och därmed återcirkulationen genom kanalen 80. Ett annat utförande av föreliggande uppfinning visas i figur 3> där inloppslådan 134 omfattar en framvägg 136, som med sin nederkant definierar en munstyckskant. Massa tillföres inloppslådan genom bottenväggen 138 via ingångskanalen 140. I ingångskanalen sitter hålvalsen 142 och inne i inloppslådan sitter hålvalsarna 144, 146, 148 och 150. Framväggen 136 och botten 158 är så belägna relativt varandra, att de definierar ett utgångsmunstycke 152. Under munstycket sitter en bröstvals 154» vilken uppbär en vira 156. 7 340946 Framväggén 1J6 till inloppslådan 134 är glidbart lagrad relativt övre väggen 158 via tätningen 160. Medelst domkraften 162 kan man föra framväggen 156 i vertikalled och därmed ändra munstycksspalten 152. En andra domkraft 164 är monterad på en bakre vägg till inloppslådan 134 och omfattar en förskjutbar stång 166, fastsatt vid framväggen 136 medelst pivotlagringen 168. Medelst domkraften 164 kan man föra framväggén 136 i horisontalled.och därmed ändra egenskaperna hos massastrålen från munstycket 152. En klaff 170 är fästad vid nederkanten av framväggén 136 och begränsar tillsammans med framväggén en kammare 172 för uppsamling av massa. En läpp 174 är monterad på en axel 175, vilken går igenom inloppslådans 134 sidoytor. Tid vardera änden av läppen 174 sitter ett mellanlägg 176» som håller läppens 174 fria ände på ett bestämt avstånd från klaffen 170. Läppen 174. som visas tydligare i figur 4« har ett antal åtskilda fingrar 178, vilka avgränsar öppningar 180 för massans passage. Öppningarna 180 i läppen minskar flödeshastigheten och ger möjlighet att bibehålla konstant massanivå inuti inloppslådan 134- Läppen 174 med öppningarna 180 medger bortforsel av stora mängder vatten vid måttliga hastigheter, medan nivån i inloppslådan samtidigt hålles konstant. Inloppslådan 134 kan därmed lämna massa vid vitt skilda hastigheter. Avsikten med mellanläggen 176 är att hålla fingerspetsarna 178 på ett visst avstånd från klaffen 170 och därmed förhindra den ansamling av massafibrer som annars skulle ske vid dessa spetsar. Ett antal återcirkulationskanaler 182 sträcker sig från kammaren 172 till en pump 184 på ett stativ 186 ovanpå inloppslådan 134- Utloppet 188 från pumpen 184 kan efter önskan vara ansluten till viragraven, till sugsidan på ingången 140 eller till en behållare. En Överströmningsöppning 190 sträcker sig tvärs kammaren 172 och genom framväggén 136 för transport av massa till en kanal 192. Överströmningskanalen 192 liknar den som visas i figur 2. Lämpliga ventiler kan anslutas till kanalen 192 så att flödet kan tas ut därigenom när så önskas. Dvs kanalen 192 kan användas för bortforsel av massa från kammaren 172 samtidigt som massa även bortföres via återströmningskanalerna 182. Alternativt kan massa bortföras via antingen återströmningskanalen 192. Härigenom kan man erhålla överströmnings- och återströmningsmängder inom vida gränser. Figur 5 visar en mekanism, som håller läppen 174 i kontakt med klaffen 170, när framväggén 136 förskjutes i vertikalled för att ändra munstycksöppningen 152. I sidoytan 194 till inloppslådan 134 sitter ett fönster 196, genom vilket man kan inspektera massanivån 197 inuti inloppslådan 134. En hävarm 198 är förbunden med axeln 175 på vilken läppen 174 är monterad. Ett fäste 200 • 340946 8 :;:r:;j j V^r-.'y/y •: sitter på sidoytan 194 och en fjäder 202 sträcker sig mellan fästet 200 och hävarmen 198 och tvingar läppen 174 med viss kraft mot klaffen 170. En vertikalrörelse hos klaffen 170, så som pilen 204 visar, ändrar läppens 174 läge. Kär klaffen 170 förskjutes nedåt rör sig armen 198 till det streckade läget 198a. När klaffen 170 förskjutes uppåt rör sig armen 198 till det streckade läget 198b. Man inser lätt, att när klaffen 170 förskjutes nedåt, minskas munstycksspalten 152, varigenom flödet genom spalten minskas. När klaffen 170 förskjutes nedåt kan emellertid en ökad mängd massa strömma genom Öppningarna 180 i läppen 174» När klaffen 170 å andra sidan förskjutes uppåt, ökar munstycksspalten 152, medan massaströmningen genom öppningarna 180 minskar. En förskjutning av framväggen 156 (figur 3) i horisontalled ändrar emellertid varken munstycksöppningen 152 eller den massamängd, som passerar genom öppningarna 180 i läppen 174- Man kan alltså hålla nivån i inloppslådan 134 konstant, då munstycksspalten 152 varieras. Denna nivå kan dock regleras genom att man varierar den massamängd, som bortföres via antingen återströmningskanalen 182 eller överströmningskanalen 192. I figur 6 visas ett alternativt utförande av överströmningsanordningen enligt föreliggande uppfinning. En rörlig vägg 200 och en fast bottenyta 201 bildar en munstycksöppning 202, genom vilken massa kan strömma ut på en vira. Ett munstycksparti 203 hos den vägg 200, som bildar munstycksöppningen 202, sträcker sig från munstycket uppåt och inåt i inloppslådan och bildar ett tråg 204, förbundet med en avloppskanal 206. Inloppslådan i figur 6 kan ha ett par valsar 207 och 208, belägna ovanför varandra och ett andra valspar 209 och 210 i ett något snedställt läge så som visas i figur 6. Ett avlopp 211 för nivåkontroll sitter i inloppslådans sidoyta och håller massanivån vid en förutbestämd nivå. En läpp 212 är vridbart lagrad medelst en axel 213 i maskinens tvärriktning. Läppen 212 har en krökt yta 212a, som utgår ifrån en del cirkulär del 121b koncentrisk med lagringsaxeln 213- Delen 212b sitter omedelbart intill valsen 210, så att en liten mängd massa kan strömma mellan valsen och läppen. Denna lilla spalt betecknas med 214. En del av läppen 212 sträcker sig in i träget 204 och har med sin yttersta spets kontakt med munstycksdelen 203. En tätning 216 kan sitta på läppens ände mellan läppen och munstyckspartiet 203 för att hindra, att massa flyter mellan läppen och munstycksdelen ut i tråget 204• Massa som strömmar till tråget 204 måste därför strömma över läppen och längs dennas krökta yta. 9 |-:HV Å 340946 Ett av de speciella kännetecknen ho3 en inloppslåda, konstruerad enligt figur 6 är, att framväggen 200 kan ställas in både vertikalt och horisontellt utan att detta påverkar massans strömning överläppen 212 till tråget 204. Munstycksdelen 20J sitter på tillräckligt avstånd från valsen 210 för att framväggen 200 skall kunna föras horisontellt till och från valsen 210 utan att beröra denna. Förskjutning av framväggen 200 påverkar också munstycksdelen 203, vilken i sin tur vrider läppen 212 runt axeln 213, så att läppens ände alltid står i kontakt med munstycksdelen 203. I figur 7 visas ett annat utförande av överströmningsanordningen enligt föreliggande uppfinning. En justerbar munstycksdel 217 är fäst vid framväggen 200 ' med en tapplagring 218. Med munstycksdelen 217 är även ena änden av en stav 219 förbunden medelst en pinne 220. Detta arrangemang medger, att munstyckets form varieras på önskat sätt. Vid en sådan variation ändras även läget för läppen 212, så att läppspetsen bibehåller kontakt med munstycksdelen 217. •. Tariationer av munstycksformen kommer då ej att ändra strömningsförhållandena för den massa, som flyter över läppen 212. Detta utförande kan vara särskilt lämpligt vid inloppslådor med en enda främre vals, såsom valsen 221. I figur 8 visas ytterligare ett utförande av en överströmningsanordning enligt föreliggande uppfinning. Munstycksdelen 203 har en uppåtriktad ände 203a placerad omedelbart intill en främre vals 222. Valsen 222 kan vara större än både vals 207 och 208. Öppningen 211 i figur 8 bildas av en inställbar ledning 211a med öppna lägen vid 211b och 211c. Massanivån i inloppslådan kan därigenom ändras mellan en miniminivå 211c och en maximinivå 211b. Ändring av massanivån kräver, att läget för läppen 212 ändras. Axeln 213 till läppen 212 kan för detta ändamål sitta på justerbara sidoplattor, varigenom läppen 212 kan justeras allt efter nivån i inloppslådan. Arrangemanget i figur 8 gex möjlighet till vertikal inställning av framväggen 200. En liten horisontal förskjutning av framväggen kan även utföras. Denna är dock begränsad av att den uppåt-riktade delen 203a på munstycksväggen 203 är belägen relativt nära valsen 222. Uppfinningen är ej begränsad till här ovan beskrivna och på ritningarna visade exempel utan omfattar även andra utföranden, förutsatt att de faller inom ramen för uppfinningstanken. 340946 Patentkrav 1. Inloppslåda för pappersmaskin eller liknande försedd med en frontvägg (12, 41, 84, 136, 200) med variabel munstycksöppning (16, 60, 94, 152, 202) och en överfallsklaff (32, 68, 116, 170, 203, 213) fäst vid frontväggen över munstycksöppningen, samt en utloppsanordning, kännetecknad därav att nämnda utloppsanordning omfattar kombinationen av en första (36, 76, 128, 192, 206) och en andra (38, 80, 182, 211) anordning för urskiljning och re-cirkulation av massa, anordnade för att avlägsna massa från överfallsklaffen (32, 68, 116, 170, 203, 213) såväl som från något annat ställe i ett visst avstånd från överfallsklaffen. 2. Inloppslåda enligt patentkrav 1, innehållande ett par i horisontalled åtskilda hålvalsar (24, 26), kännetecknad därav, att nämnda andra anordning (38) för återströmning är i förbindelse med inloppslådan (10) vid ett läge mellan dessa valsar (24> 26) (fig. 1). 3. Inloppslåda enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att en läpp (174) är vridbart lagrad ovanför överfallsklaffen (170) och sträcker sig mot denna, samt att denna läpp (174) har åtskilda fingrar (178), som definierar återströmningsöppningar (180) i förbindelse med urskiljnings- och åter-strömningsanordningarna (182). (Fig. 3,4). 4. Inloppslåda enligt patentkrav 3> kännetecknad därav, att nämnda läpp (72, 174» 212) vrider sig i beroende av överfallsklaffen (68, 170, 203). (Fig. 2, 3 och 5-8). 5. Inloppslåda enligt något av patentkraven 1-4» kännetecknad därav, att nämnda andra återströmningsanordning omfattar en vakuumkälla (184). (Fig. 3$. _ ' "
|
[
"D21F"
] | 73,345,780 | 340,946 |
B
|
[
"D21F1/02",
"D21F1/028"
] |
1» Förfarande för framställning av tidningspapper med ökad dragenergi-upptagning och töjbarhet på en pappersmaskin utgående från pappersmassa med minst 65 % slipmassa, kännetecknat av att man avlägsnar vatten från massan till en kvarstående fukthalt av 30 - 50 % under .bildning av en sammanhängade pappersbana, mekaniskt hopskjuter och sammantränger, fibrerna i denna pappersbana mellan banans ytor, medan banan är i ett plastiskt tillstånd, så att banan bibringas en töjbarhet väsentligt Över ett önskat värde inom inter-vallet 2 - k %, varvid krympningen utföres genom att pappersbanan under tryck inneslutas mellan en stel, rörlig slät yta på ett roterande element och en fjädrande oporös yta, som rör sig med något högre hastighet än den släta ytan, med banans virasida löpande i kontakt med den släta ytan, därefter sträcker banan tills den får önskat töjbarhetsvärde av storleksordningen 2 - k % samt färdigtorkar banan. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att det roterande elementet hålles vid en temperatur över 100°C under krympningen. 3* Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknat av att pappersmassan innehåller i huvudsak 80 % slipmassa.
|
[
"D21H"
] | 73,345,781 | 340,947 |
B
|
[
"D21H5/245",
"D21H25/005"
] |
, k ä n -netecknad av att de axiellt förskjutbara stängerna, då belysningsmätanordningen ej är aktiverad, f jäd-rande skjuter ut ett kort stycke utanför kamerahuset och. av att varje stång är infäst i differentialen med ett axiellt spel, vilket tillnärmelsevis motsvarar den utskjutande delen, så att den utskjutande delen av stängerna är in-tryckbar mot kamerahuset utan att differentialen påverkar det variabla motståndets inställningsläge, varvid stänger- -i7- 340948 na, var för sig eller tillsammans, manövrerar frikopp-lingsanordningen, så att differentialen är frikopp-lad.när den ena av eller båda stängerna är intryckta, men är inkopplad, när båda stängerna befinner sig i utskjutet läge. 3. Mekanisk differential enligt patentkraven 1 och 2, kännetecknad av att frikopplings-anordningen styr en optisk indikeringsanordning, vilken i ett på kamerahuset anordnat fönster visar om automatisk eller manuell belysningsmätning skall användas. 4. Mekanisk differential enligt patentkraven 1-3, kännetecknad av att differentialen är utförd såsom en lindifferentiäl. 5. Mekanisk differential enligt patentkravet 4, kännetecknad av att det axiella spelet för tryckstängerna (16, 19) är anordnat på respektive tryckstångs infästningsorgan (27, 29, 30, 32 för 19) i differentialen, varvid en till tryckstången kopplad hylsa (29) är omsluten av ett i differentialens med-bringare (32, 4-3) anordnat långsträckt hål (31). 6. Mekanisk differential enligt patentkraven 4 och 5, kännetecknad av att en svähgbart lagrad, fjäderbelastad frikopplingsarm (49), vars fria ändar vilar mot tryckstängernas (16, 19) infästningsorgan (41, 26) och vilken ärföisedd med en spärrande sidoarm (60), är anordnad för manövrerande dels av tryckstängerna (16, 19), dels av differentialens fri-kopplingsanordning. 7. Mekanisk differential enligt patentkraven 4 -6, kännetecknad av att den är försedd med en utjämningsanordning, bestående av en svängbar, fjäderbelastad utjämningsarm (53) för differentialens lina (33) samverkande med sidoarmen (60) på frikopp-lingsarmen (49), varvid utjämningsarmen (53) är spärrad av sidoarmen (60) för möjliggörande av tryck- 340948 - 18- stängernas (16, 19) utskjutande vid automatisk belysningsmätning och frikopplad för fjådrande eftergivande, då linan (33) spännes vid manuell belysningsmätning. 8. Mekanisk differential enligt patentkraven 4 -7, kännetecknad av att den för sträckande av linan (33) vid belysningsmätning är försedd med en linställaranordning, bestående av en vridbart lagrad linställaraxel (62), på vilken.är monterade en linstalla-re (63) med en linställartapp (64) och ett linställar-hjul (65). 9. Mekanisk differential enligt patentkraven 4-8, kännetecknad av att den, för inställande av tryckstängerna (16, 19) i sina korrekta lägen, är försedd med en justeringsanordning per tryckstång, varvid linhål (34) i medbringarna (32, 43) är anordnade för låsande av medbringarna (32, 43) relativt linan (33), då denna är sträckt och for frigörande av dem relativt varandra, då. linan (33) vid inställandet tillfälligt är slackad. 10. Mekanisk differential enligt patentkraven 1-3, kännetecknad av att differentialen är utformad såsom en länkdifferential. 11. Mekanisk differential enligt patentkravet 10 kännetecknad av att det axiella spelet för tryckstängerna (17, 20) är anordnat gemensamt för dem båda, varvid ett långsträckt hål (97) i en kuggstång (95) omsluter en på en länk (78) monterad tapp (96). i2. Mekanisk differential enligt patentkraven 10 och 11, kännetecknad av att en med en sidoarm (90) försedd, fjäderbelastad frikopplingsspärr (79), som är svängbart lagrad på en tapp (86), är styrd av den undre, vinkelböjda tryckstången (17) och av en i den övre tryckstången (20) fäst kuggstång (80) - 19- 340948 för manövrerande av frikopplingsanordningen, varvid sidoarmen (90) spärrande vilar i ett urtag på en frikopp-lingsarm (83) vid automatisk belysningsmätning, då tryck-stängerna (17, 20) skjuter något utanför kamerahuset (1), men intar ospärrat läge vid manuell belysningsmätning, då den ena av eller båda tryckstängerna (17, 20) är intryckt mot kamerahuset (1). 13. Mekanisk differential enligt patentkraven 10 - 12, kännetecknad av att frikopplingsarmen (83) i sin ena ände är svängbart lagrad på en tapp (84) och i sin motsatta ände har en fast axeltapp (82) anordnad, på vilken ett kugghjul (81) är lagrat, vilket står i ingrepp med kuggstången (80) på den övre tryckstången (20) och med en kuggsektor (85), varvid frikopplingsarmen (83) är spärrad av sidoarmen (90) på frikopplingsspärren (79) och ett stoppstift (91) vid automatisk belysningsmätning och är fri från sidoarmen (90) vid manuell belysningsmätning. 14. Mekanisk differential enligt pätentkraven 10 - 13, kännetecknad av stt länken (78) i sin ena ände är lagrad på en i kuggsektorn (85) fäst tapp (94) och i sin andra ände har den undre tryckstången (17) lagrad för summerande av de från den övre respektive från den undre tryckstången(20 resp. 17) överförda kprrektionsvardena, varvid det summerade värdet vid automatisk belysningsmätning är öyerförbart till kugg-' stången (95) medelst den på länken (78) fästa tappen (96). 15. Mekanisk differential enligt patentkraven 10 - 14, kännetecknad av att kuggstången (95) står i ingrepp med ett på en i kamerahuset (1) lagrad axel (99) fäst kugghjul (98) för differentialens aktiverande, varvid ställhjulet (8) är lagrat på axeln (99) och glidkontakten (10) är fäst på axeln (99) medelst en medbringare (100). 16. Mekanisk differential enligt patentkraven 1-15, 340948 -20- kännetecknad av att de i ett fönster (103) på kamerans utsida synliga symbolerna för automatisk respektive manuell belysningsmätning är anbringade på en av mätmetoden lägesberoende del (79) av differentialen. 17» Mekanisk differential enligt patentkraven 1-15, kännetecknad av att de i ett fönster (77) på kamerans utsida synliga symbolerna för automatisk respektive manuell belysningsmätning är anbringade på en svängbar hävarm (73), kopplad till en av mätmetoden lägesberoende del (49) av differentialen.
|
[
"G03B"
] | 73,345,782 | 340,948 |
B
|
[
"G03B7/24"
] |
1. Manöveranordning för en belysningsmätanord-ning för fotografiska kameror med invändig strålgångs-mätning, varvid belysningsmätanordningen är avsedd för såväl automatisk som manuell mätning och innehåller en genom en vridningsrorelse aktiverbar mekanisk differential, vilken är inkopplad vid automatisk mätning och automatiskt frikopplad vid manuell mätning och är försedd med ingångar för avkännande av inställbara stopp, då sådana förekommer, vilkas lägen representerar två korrektionsvärden för ett godtyckligt par exponeringsfaktorer, varvid de i differentialen summerade korrektions-värdena är representerade av en mot dessa värden proportionell vridningsrorelse, vilken vid automatisk mätning användes för inställande av ett i belysningsmätanordningen ingående variabelt motstånd, kännetecknad av att manöveranordningen innefattar dels organ för belysningsmätanordningens aktiverande vid såväl automatisk som manuell belysningsmätning, dels organ för inställande av belysningsmätanordningens variabla motstånd vid manuell belysningsmätning. 2. Manöveranordning enligt krav 1, kännetecknad av att den är utförd såsom en på kamerans utsida fäst enhet, vars vridningsaxel är hopkopplad med en axel för kringvridande av belysningsmätanordningens inne i kameran monterade differential och variabla motstånd. 3. Manöveranordning enligt krav 1 och 2, k ä n n e -tecknad av att dess belysningsmätanordningen aktiverande mekanism består av en genom manöveranordningens hus (1) utskjutande manövertangent (13), ett med densamma hopkopplat, av fjädrar (24, 27) påverkat länksystem (14, 15, 16) styrande en kuggsektor (12) för överförande av manövertangentens (13) rörelse till en vridningsrorelse hos en med belysningsmätanordningen samman- 340949 10 kopplad axel (7), på vilken är fast monterat ett i ingrepp med kuggsektorn (12) stående kugghjul (5). 4. Manöveranordning enligt krav 1-3, kännetecknad av att den, för begränsning av dess vrid-ningsvinkel, är försedd med en inställbar stoppanordning, bestående av ett på den utgående axeln (7) anordnat, fast stopp (6) samverkande med en inställbar stopptapp (34-), vars läge vid automatisk belysningsmätning tillåter kringvridande av belysningsmätanordningens differential inom hela dess arbetsområde och vars läge vid manuell belysningsmätning är 'beroende av värdet av två vid mättillfället aktuella exponeringsvärden. 5. Manöveranordning enligt krav 1-4, kännetecknad av att den för respektive exponeringsfaktorer är försedd med två av varandra oberoende, vrid-bara inställningsorgan (44, 47) med tillhörande skalor (48,, respektive 49, 50) och index (51 respektive 52, 53) för inställande av stopptappen (34) antingen i ett läge för automatisk belysningsmätning ("A") eller, vid manuell belysningsmätning, i ett läge motsvarande de två vid mättillfället aktuella exponeringsvärdena. 6. Manöveranordning enligt krav 1-5, kännetecknad av att stopptappen (34) är fäst på ett+ spärrhjul (33), vilket är vridbärt lagrat på en fast . sköld (21) och försett med en snäppanordning, bestående av ett tandat parti (38) på spärrhjulet (33) och en fjädrande spärrhake (36)}varvid stopptappen (34) löper i ett i skölden (21) anordnat spår (35) för begränsande av stopptappens (34) vridningsvinkel till ett värde, motsvarande belysningsmätanordningens mätområde.
|
[
"G03B"
] | 73,345,783 | 340,949 |
B
|
[
"G03B7/02",
"G03B7/08"
] |
1. Anordning för automatisk spärrning av vätsketransporten i en radiell centrifugalpump vid rotation i backriktningen genom införande av luft i pumpkammaren, kännetecknad av att ett hål (1) för lufttillförsel är upptaget i en yta av pumphuset (U), vid vilken strömningen är rotationsriktningsberoende, framför vilket hål - i backrotationsriktningen (3b) sett - en vulst (2, 7) är anordnad i pumpkammaren. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att vulsten (2) delvis sträcker sig omkring hålet (1). 3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att i kåpans t vägg två urgröpningar (5, 6) är upptagna, mellan vilka en vulst (7) är anordnad. 1. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att den mot hålet (1) vända sidoväggen av vulsten (7) uppvisar en brant uppdämningsyta mot den ena fördjupningen (6) och att den från hålet (1) vända sidoväggen av vulsten (7) går snett ned i den andra fördjupningen (5). 5. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att fördjupningarnas (5, 6) sidokanter vidgar sig trattformigt.•
|
[
"A47L",
"F04D"
] | 73,345,789 | 340,955 |
B
|
[
"A47L15/4225",
"F04D15/0044",
"F04D15/0077"
] |
1. Anordning vid last- och transportapparat för skogstraktor omfattande en på traktorn anordnad mast med en bakåtriktad utliggarbalk försedd med vinschutrustning för upphissning och uppbärnlng av en timmerlasts främre ände så att lastens bakre ändparti vilar på och släpar längs marken under körning, varvid vinschutrustningens organ, såsom en stropp eller liknande, för fasthållning av timmerlastens främre ände, är anordnat vid en punkt på utliggarbalkens främre del, varvid det på utliggar-balken bakom denna punkt är anordnat ett okliknande organ avsett att bringas till anliggning mot timmerlasten så att timmerlasten vid upphissning mot utliggarbalken tvingas till anliggning mot det okliknande organet, och varvid masten ar förankrad på traktorn för såväl horisontell som vertikal svängning, kännetecknad av att masten (10) med utliggarbalken (12) är inrättad att utgöra en fullständigt böj styv enhet och att såväl den horisontella som den vertikala svänganordningen är lokaliserad vid mastens nedre ände och omfattas av mastens förankringsanordning (2*+, 26, 3^, 36, 50) på traktorn, samt att förankringsanordningen på i och för sig känt sätt ligger mellan traktorns hjulaxlar. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att svängaxlarna skär varandra. 3. Anordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att mastens (10) nedre ände vid förankringen är svängbart fästad vid ett fotstöd (26, 32) med hjälp av en horisontell bäraxel (31*) och att fotstödet (26, 32) är vridbart lagrat omkring en vertikal svängaxel på traktorn. K. Anordning enligt något av krav l-3jkännetecknad av att masten (10) och utliggarbalken (12) är inbördes ledförbundna omkring en horisontell axel och att vinkelläget mellan masten (10) och utliggarbalken (12) är tvångsvis reglerbart under lastning och eventuellt under körning med hjälp av en däremellan inkopplad hydraulisk arbetscy-linder (22). 5. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att masten (10) är vinkelinställbar omkring den horisontella svängaxeln och fasthålles med hjälp av en hydraulisk cylinder (38), som är inkopplad mellan masten och en punkt på förankringsanordningens omkring vertikalaxeln svängbara stöddel (26). 6. Anordning enligt krav 5, k ä n n o t e c k n a d av att den vridbara foten är utförd i form av on hylsa (26) med förhållandevis stor diameter, vilken hylsa är lagrad i en tillhörande lagerhylsa (2*+), som är 340958 ¦ • . 6 Tast förankrad på traktorundorrodut framför traktorns bakersta uppbär-ningspunktor, och att hylsringen (26) överst är försedd mod en utåtriktad krage (28), som vilar mot överkanton av den på traktorunderredet monterade lagerhylsan (21+)j och tjänar som bär- och axiallager, och att hylsringen (26) i botten är försedd med ett tvärstag (30), på vilket den horisontella svängaxeln (3*+) för masten (10) är lagrad. Alö-ÖEDA
|
[
"A01G",
"B60P"
] | 73,345,792 | 340,958 |
B
|
[
"A01G23/003",
"B60P1/5404",
"A01G23/08"
] |
1. Upphängningsanordning för en ytterskjutdörr, speciellt en förarhyttdörr, som är anordnad över ett hjul eller i närheten av ett hjul, vid vilken dörren med tillhjälp av en svängarm utföres ur dörröppningen och sedan förskjutes åt sidan, varvid svängarmen är försedd med vid ändarna anordnade ledanordningar, som vid ena änden består av en gångjärnsled och vid den andra änden av rullar, som håller och styr dörren, kännetecknad av att svängarmen (4) med sin gångjärnsled (7) är stationärt anordnad vid karosseriet i närheten av den bakre vertikala dörrkanten, och att de vid den andra änden av svängarmen anordnade rullarna (10, 11) är
|
[
"E05D",
"B60J"
] | 73,345,793 | 340,959 |
B
|
[
"E05D15/0652",
"B60J5/062",
"E05D15/1047",
"E05D15/063"
] |
1. Ventilanordning för delad effektstyrning, av det slag som innefattar ett genensamt ingående styrelement (12, 28), avsett att påverka det motsvarande styrorganet (18, 19) hos åtminstone två separata ventilanordningar för att styra åtminstone två oberoende, utgående styrfluidtryck, av vilka vart och ett verkar på det motsvarande ventilstyrorganet, under övervinnande av den motsvarande ingående styrkraft som utövas på detta av det gemensamma, ingående styrelementet genom en eftergivlig. överföringsförbindelse, kännetecknad av att den fria änden (30, 3i) »v varje ventilstyrorgan (18, 19) är glidbart anbragt i ett motsvarande urtag (32, 33) utformat i det ingående styrelementet (28), varvid ett efter-givligt elastomerblock (34, 35) är anbragt i urtaget mellan dess botten och det motsvarande ventilstyrorganets (18, 19) fria ände. 2. Ventilanordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det ingående styrelementet (28) är svängbart förbundet för att påverkas av en styr-tryckstång. (12), varvid den fria änden av varje ventilstyrorgan (18, 19) är passad inuti det motsvarande urtaget (32, 33) hos det ingående styrelementet så att det sistnämnda kan vinkelförskjutas något relativt ventilstyrorganen (18, 19). 3. Ventilanordning enligt patentkraven 1 eller 2, kännetecknad av att vart och ett av de eftergivliga elastomerblocken (34, 35) bildas av en konisk gummiskiva, vars spets anligger mot botten i det motsvarande urtaget och vars bas anligger mot den fria änden av det motsvarande ventilstyrorgan som är glid-bart anbragt i urtaget.
|
[
"B60T"
] | 73,345,794 | 340,960 |
B
|
[
"B60T13/141"
] |
Uppfinningen beskrives nedan närmare under hänvisning till den bifogade ritningen. Fig. 1 visar en längdsektion genom en första utföringsform av en omkopplare enligt uppfinningen. Fig. 2 visar en partiell frontvy av omkopplaren enligt fig. 1. Fig. 3 visar omkopplarens kontaktanordning i ett mellanläge vid omkoppling mellan hel- och halvljus eller omvänt. Fig. h visar en längdsektion motsvarande fig. 1 genom en andra utföringsform. Fig. 5 visar en partiell frontvy motsvarande fig. 2 av denna utföringsform. Fig. 6 visar i likhet med fig. 3 kontaktanordningen i ett mellanläge. Beteckningen 1 avser fordonets rattrör, vid vilket är fäst en omkopplare 2. Inuti omkopplarens hölje 3 finns ett omkopplingsorgan h i form av en vagga, som är svänghart lagrat kring en vågrät axel 5« Ungefär i omkopplingsorganets h- mitt är fäst en manöverspak 6, som passerar genom en öppning 7 i höljet 3? °ch vars fria ände normalt sträcker sig till i närheten av rattkransen. Vid omkopplingsorganets k- undre ände befinner sig två bladfjäderliknande påverkningsorgan innefattande en omkopplararm 8 och en hållararm 9. Dessa har skänklar 10 resp. 11 som är orienterade i omkopplingsorganets k-rörelseriktning. Armens 8 ände 12 är hakformad. Från den fjädrande skänkeln 10 utgår ett vinkelrätt mot densamma riktat finger 13. En tryckfjäder ih har sin ena ände
|
[
"B60Q"
] | 73,345,795 | 340,961 |
B
|
[
"B60Q1/425"
] |
1. Anordning för ändring av bladstigningen vid ställbara propellrar medelst elektromotor, kännetecknad därav, att en eller flera statorer (5) hos en elektromotor äro ovridbart förbundna med fartygsskrovet och en eller flera rotorer (2) äro vridbart anordnade omkring drivaxeln (1), varvid rotorn eller rotorerna (2) över överföringselement äro verksamt förbundna med propellerbladen. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att elektromotorn är utförd som trefas-asynkronmotor med kortslutsrotor. 3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att överföringselementen innehålla mekaniskt verkande växelanordningar (4, 5, 6, 7, 8). 4. Anordning enligt krav 1, kännete cknad därav, att överföringselementen innehålla en eller flera hydraulikpumpar. 5. Anordning enligt krav 1, 2' och 3 ell r 4, kännetecknad därav, att motor och växel (2) äro
|
[
"B63H"
] | 73,345,797 | 340,963 |
B
|
[
"B63H3/06"
] |
sätt och apparat. Sättet och apparaten åskådliggöres i bifogade ritningar, där identiska hänvisningsbeteckningar avser identiska delar, och där fig. 1 är ett blockschema av hela anläggningen, fig. 2 är en sidovy av avsökningsaggregatet för avfasningen med vissa delar av huvudet bortbrutna, fig. 3 är en planvy av avfasningsavsökaren med locket borttaget, fig. 4 är en ändvy av mikroskopröret utmed linjen 4-4 i fig. 3, fig. 5 är en tvärsektion av mikroskopinställningsmekanismen utmed linjen 5-5 i fig. 2, fig. 6 är en schematisk framställning av avsökningsanordningens optiska system, fig. 7 är en sidovy av halvbreddetektoraggregatet, fig. 8 är en vy framifrån av halvbreddetektom, fig. 9 är en förstorad sidovy av det bladremsan uppbärande 3 340965 aggregatet, fig. 10 är en förstorad partiell perspektiwy, delvis i sektion av det bladremsan uppbärande aggregatet, fig. 11 är ett schema av kretsen för fotodetektorn och förstärkaren, fig. 12 är ett kopplingsschema av pulsbreddetektor- och för-stärkaraggregatet, fig. 12A visar vågformer, vilka åskådliggör driftssättet för pulsbreddetektorn enligt fig, 12, fig. 13 är ett kopplingsschema av det av en faskänslig detektor och en förstärkare bestående aggregatet, fig. 14 är ett kopplingsschema av programmeraren, fig. 15 är en delvis isärförd perspektiwy, som visar den allmänna konstruktionen av ett mätrelä, fig. 16 är ett tidsinställningsschema för kammanövrerade kontakter för reglering av programmerarens drift, fig. 17 är en korrektionstabell för ett sliphuvud, fig. 18 är ett kopplingsschema av ett aggregat för alstring av en pulsserie, fig. 19 åskådliggör fasförhållandet mellan två pulsserier, som tillföres varsin fältlindniiig hos en motor för inställning av sliphuvudet , fig. 20 är en sidovy,. delvis i sektion, av ett sliphuvudagg-regat, fig. 21 är en planvy av ett sliphuvudaggregat, fig. 22 är en vy framifrån av sliphuvudaggregatet, och fig. 23 är en planvy av slipmaskinen och visar lägena för fassökarna och halvbreddetektorerna i förhållande till sliphuvudena. Allmän beskrivning Slipanläggningen enligt uppfinningen visas i blockform i fig. 1. I största allmänhet kan anläggningen sägas arbeta enligt nollsökningsprincipen. Den avkänner avfasningarna och bredden hos en i rörelse befintlig, vässad rakbladsremsa och bestämmer avvikelser från av-fasningsjämvikten eller något annat önskat avfasningsförhallande samt avvikelser hos bladets halvbredd från ett förutbestämt standardvärde. På grundval av denna bestämning avgör anläggningen, vilka korrektionsrörelser, som erfordras hos maskinens sliphuvud för att avvikelserna skall minskas till noll, och maskinen igångsätter därefter sliphuvudena för utförande av dessa rörelser. För att åskådliggöra uppfinningens karaktär, kommer en 340965 4 ' speciell utföringsform av uppfinningen att beskrivas med hänsyn till • slipandet av de fyra avfasningarna hos en i rörelse stadd rakbladsremsa för tvåeggade rakblad. Packmannen inser, att uppfinningen har allmän tillämplighet i samband med avlägsnandet av material och är icke inskränkt till den visade speciella tillämpningen. Uppfinningen kan således tillämpas vid framställningen av vässade eggar genom slipning, bryning, strigling eller på annat sätt, och hänför sig särskilt till framställning av eggarna på rakbladsremsor. I följande beskrivning av uppfinningen antages, att en rakbladsremsa 10, fig. 1, rör sig i riktning mot betraktaren. De båda övre avfasningarna har beteckningarna 2 och 4. Avståndet från mittslitsens övre kant till den spets, som bildas av avfasningarna 1 och 3 på bladremsan, betecknas här såsom övre halvbredd, och avståndet från mittslitsens nedre kant till den av avfasningarna 2 och 4 bildande spetsen betecknas såsom nedre halvbredd. Sliphuvudet för slipning av avfasningen 1 betecknas såsom sliphuvud nr. 1, sliphuvudet för avfasningen 2 såsom sliphuvud nr. 2 etc. Såsom visas i fig. 1, är optiska avsökare 11 och 12 samordnade med de övre avfasningarna 1 resp. 3 på bladremsan 10 och anordnade att alstra elektriska signaler i beroende av ifrågavarande avfasnings bredd. De från avsökarna 11 och 12 härledda signalerna förstärkes i förstärkare 13 resp. 14, modifieras och förstärkes i pulsbreddetekto-rer och förstärkare 15 resp. 16, avskäres och integreras i avskär-nings- och integreringsanordningarna 17 resp. 18, och de integrerade signalerna förstärkes med hjälp av likströmsförstärkare 19 resp. 20. Likströmspotentialerna från förstärkarna 19 och 20 jämföres med hjälp av ett mätrelä 21 och en visuell mätare 22. En anordning 23 för mätning av bladets halvbredd alstrar växelströmsfelsignaler i beroende av riktningen och storleken för avvikelserna hos bladremsans 10 övre halvbredd från ett förutbestämt, av en referensanordning 24 representerat standardvärde, vilka signaler förstärkes medelst en förstärkare 26 och omvandlas i en motsvarande likströmsfelsignal genom en faskänslig detektor 27, varefter den erhållna likströmsfelsignalen förstärkes medelst en förstärkare 28 och tillföres mätreläet 30 och en visuell mätare 31. En anläggning, som kan vara en exakt replik av den, som arbetar på bladremsans övre halva, varvid enda skillnaden är den, att mätreläerna 21 och 30 tjänstgör omväxlande i båda anläggningarna. Utsignalerna från mätreläerna 21 och 30 tillföres en programmerare 32, vars uteffekt är kopplad till sliphuvudregleringarna 34, 35, 36 och 37, vilka manövrerar anordningar för förflyttning av sliphuvudena i enlighet med en korrektionssekvens, som bestämmes av programmeraren. 340965 5 Den optiska avsökaren 11, som ar samordnad med avfasningen 1, avsöker denna avfasning successivt från en förutbestämd punkt utmed avfasningen, som bestämmes genom en fast mask, till och bortom hälen (där den slipade eggen börjar), och alstrar råa elektriska signalpulser, vilka har varsin detekterbara del, som är proportionell mot bredden av den avsökta delen hos den slipade avfasningen. Dessa råa signalpulser bearbetas i pulsbreddetektorn och förstärkaren 16, som alstrar förstärkta fyrkantsvågpulser, vilkas bredd svarar mot de råa pulsernas detekterbara delar. Dess fyrkantvågpulser avskäres till noggrannt förutbestämd amplitud och integreras därefter för alstring av en likströmspotential, som är genomsnittet av bredd-potentialprodukten hos en serie dylika pulser. Denna likströmspotential förstärkes i en likströmsförstärkare 20 och överföres över en kammanövrerad tvåpolig tvålägesströmställare 40 till ena sidan av mätreläet 21. På liknande sätt avsökes avfasningen 3 på bladremsan med hjälp av den optiska avsökaren 12, och de från denna avsökare härrörande signalerna behandlas på samma sätt som signalerna från avsökaren 11 för alstring av en likströmspotential vid likströmsförstärkarens 19 utgång i proportion till avståndet mellan den slipade avfasningens 3 häl och den av avsökningsmasken bestämda avskärningspunkten, varvid denna likspänning tillföres mätreläets 21 andra sida. Avskärningspunkterna för avsökningsmasken hos de båda avsökarna 11 och 12 är så inställda, att vid avsökningen av en bladremsa, där avfasningarna 1 och 3 befinner sig i exakt jämvikt, pulser med exakt samma bredd alstras vid utgångarna från pulsbredd-detektorerna och förstärkarna 15 och 1'6. På liknande sätt är likströmsförstärkarna 19 och 20 så inställda, att utgångspotentialerna är exakt lika, när avfasningarna 1 och 3 är i exakt jämvikt. Det antages här, att den visuellt indikerande mätaren 22 och mätreläet 21 ger utslag i positiv riktning, ifall avfasningen 3 är större än avfasningen 1 och i negativ riktning, då avfasningen 1 är större än avfasningen 3. Ett utslag av mätreläet 21 i positiv eller negativ riktning indikerar, att en korrektionsinställning erfordras hos de slip-huvuden» som bearbetar avfasningarna 1 och 3 i och för balansering av avfasningarna.. Varje ändring i läget för det ena eller ändra av sliphuvudena 1 och 3 medför emellertid en ändring i bladets halvbredd, så att storleken av bladets halvbredd även måste tas med i beräkningen vid bestämning av de rörelser hos sliphuvudet, som erfordras för korrigering av den indikerade obalansen i avfasningarna. 340965 6 Pör detta ändamål är halvbreddetektorn 23 anordnad, som i största allmänhet innefattar en differentialtransformator, som påverkas av ett avkännarelement i ingrepp med bladremsans 10 övre kant och samverkar med en referensanordning 24, som kan vara en liknande differentialtransformator, varigenom utgångssignaler alstras, vilkas polaritet indikerar, huruvida bladets halvbredd är för stor eller för liten i förhållande till ett förutbestämt "sikte", och vilka har en ampli-tud, som indikerar graden av avvikelsen därifrån. Signalerna från halvbreddetektorn 23 och referensanordningen 24 förstärkes i förstärkaren 26 och detekteras av den faskänsliga detektorn 27, och de från detektorn utgående signalerna tillföres en likströmsdifferentialför-stärkare 28, som alstrar en skillnad i likströmspotential på två utgångsledningar med en polaritet och en potential som återger riktningen och storleken i den uppmätta halvbreddens avvikelse från siktet. Den visuellt indikerande mätaren 31 och mätreläet 30 ger utslag i positiv riktning, då den övre halvbredden hos bladet är för stor, medan ett negativt utslag inträffar, då den övre halvbredden är för liten. Programmeraren 32 väljer tillämpliga korrektionssekvenser ur ett förutbestämt program i enlighet med utslagen hos mätreläerna 21 och 30 och sänder motsvarande anvisningar till regleringarna 34 och 35 för sliphuvudena för sådan inställning av sliphuvudena nr..1 och 3,att varje obalans mellan de slipade avfasningarna 1 och 3 korrigeras samtidigt med att en korrektion införes för varje avvikelse i bladets halvbredd. Sedan insamling av felsignaler från bladremsans övre halva slutförts, manövrerar programmeraren strömställarna 40 och 42 för frånkoppling av likströmsförstärkarna 19 och 20 från mätreläet 21 och inkoppling av motsvarande likströmsförstärkare 44 och 46,vilka samverkar med avfasningarna 2 resp. 4,samt frånkoppling av likströmsförstärkaren 28 från mätreläet 30 och tillkoppling istället av motsvarande likströmsförstärkare 48,som är samordnad med detektorn 50 för den nedre halvbredden Mätreläet 21 reagerar nu på de mot avfasningsjämnheten hos avfasningarna 2 och 4 svarande felsignalerna,och mätreläet 30 reagerar på felsignalerna beträffande den nedre halvbredden,Programmeraren 32 väljer nu de lämpliga korrektionssekvenserna för sliphuvudena nr. 2 och 4 och sänder motsvarande anvisningar för åstadkommande av erforderliga korrekturer till sliphuvudregleringarna 36 och 37, varefter programmeraren åter manövrerar strömställarna 40 och 42 för överförande av anvisningar till regleringarna 34 och 35 osv. Programmeraren 32 uttager således omväxlande signaler från bladets övre och nedre halva och 340965 7 åstadkommer de erforderliga sliphuvudkorrekturerna. Tidsinställningen i anläggningen är sådan, att den del av bladremsan, som slipas av sliphuvud ena efter det att sliphuvudenas korrektion genomförts, kommer fram till avsökarna för avfasningarnas jämvikt och halvbreddetektorn, innan nästa provtagning äger rum. Hela anläggningen är så inställd, att den hos sliphuvudena inställda korrektionen icke leder till överkorrigering av fel, som detekterats i bladremsans geometriska form, utan hela tiden siöker minska dess fel till noll. Längre fram beskrivna organ är anordnade för minskning av den utsträckning, i vilken sliphuvudena förflyttas i beroende av anvisningar från programmeraren 32 för att överkorrektion skall undvikas och varje pendlings- eller svängningsbenägenhet ékall elimineras. Avfasnings-avs ökare De fyra optiska avsökarna, som samverkar med varsin avfasning på den slipade rakbladsremsan, kan vara identiska beträffande den optiska principen och är anordnade så, att varje avsökares axel sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot tillhörande avfasningsplan. Den optiska avsökaren 11, som hör ihop med avfasningen 1, visas i fig. 2 och 3 tillsammans med en del av den diametralt motsat.ta avsökaren 12, som hör ihop med avfasningen 3. Varje avsökare innefattar en ljuskälla 100, som riktar en koncentrerad ljusstråle på den nyss slipade avfasningen, ett mikroskop 102, som är så anordnat, att det täcker den del av den slipade avfasningen på bladet, som innefattar hälen (där den slipade eggen börjar) en avsökningsmekanism 104 och ett av fotorördetektor och förstärkare bestående aggregat 106. Mikroskopet innefattar ett objektiv 110, fig. 3, som är inskruvat i änden av ett metallrör 112, och ett okular 1 -|4, som är inskruvat i rörets motsatta ände. Mikroskopröret 112 är insatt i ett styvt ytter-rör 116 och är inställbart fastgjort vid detta med hjälp av en kläm-ring 118, som griper kring en uppslitsad ände 120 på röret 116. Klämröret 116 är svängbart lagrat i ett ok 122 på en mikroskophållare 124 med hjälp av en hylsa 126, som uppbäres i oket med hjälp av sväng-tappar 128. Por inställning av mikroskopet i höjdled är en inställningsmekanism anordnad, som innefattar ett ok 130 på en excenteraxel 132, fig. 5. Iför é t 116 fasthålles i oket 130 med hjälp av en hylsa 134, som är svängbart lagrad i oket 130 med hjälp av svangtappar 135. Ett nedåt-riktat halsparti 136 på oket är insatt mellan ett par utsprång 138 och 139 på hållaren 124, i vilka excenteraxeln 132 är lagrad. Excenter- 340965 8 axeln 132 har ett nav 140 med större diameter, som är lagrat i ut-språnget 138, och. ett nav 142 med minskad diameter, som sträcker sig genom och ut från utsprånget 139 och vid vilket ett kugghjul 144 är fastgjort med hjälp av en mutter 146, som är fastskruvad på navpar-tiets yttre gängade ände. Vid kringvridning av excenteraxeln 132 genom kringvridning av kugghjulet 144 i den ena eller andra riktningen kommer oket 130 och därmed rörets 116 därvid fastgjorda ände att förflyttas uppåt eller nedåt. En snäcka 148 (fig. 2) är roterbart lagrad i lager 150, som kan vara
|
[
"B24B"
] | 73,345,799 | 340,965 |
B
|
[
"B24B3/485"
] |
1. Sätt att framställa periferin hos ett glasögonglas med skärning av råglasets kant och slipning efter en schablon eller en glasögonglasfattning för att alstra den slutliga glasformen, kännetecknat av att från ett runt råglas kantavsnitt avskiljas eller föravskiljas och brytas av medelst två samtidigt
|
[
"C03B",
"B24B"
] | 73,345,800 | 340,966 |
B
|
[
"B24B9/14",
"B24B17/00",
"C03B33/04"
] |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.