text
stringlengths 1
151k
| label
listlengths 1
12
| dokID
int64 73.1M
127M
| dokNr
int64 1
341k
| dokKod
stringclasses 2
values | full_cpc_codes
listlengths 1
39
|
|---|---|---|---|---|---|
Apparat för urtagning av frysta formkroppar av fibröst eller styckformigt material ur en frysform (1), innefattande ett griporgan (4), som vid sin ena sida, vilken är försedd med utsprång, är avsett ----------- att frysas fast vid ett ytområde på formkroppen, kännetecknad av att utsprången har formen av längs kanterna skarpa ryggar (10) med platt topp, vilka är åtskilda av i tvärsektion U-formiga räfflor (9)» vilkas bredd är väsentligen lika med ryggarnas (10) bredd.
|
[
"A23B"
] | 73,345,121 | 340,290 |
B
|
[
"A23B7/0433",
"A23B2/8055",
"A23B4/068"
] |
1. Icke-linjär digital/analog-avkodare med jämn karakteristikä y = f(x) med logaritmisk form uppfyllande ekvationen X = my - m y, V£ m - 1/m avkodaren är avsedd för tal i en naturlig, binär kod med n = ni + n2 340294 i6 siffror, kännetecknad därav, att densamma innefattar ett register för mottagning och lagring av de -digitala siffror, som skola avkodas, en första avkodarkrets för härledning av en primär referenssignal från en första grupp (n2)av de digitala signalerna, organ, som reagera för den primära referenssignalen för åstadkommande av strömmar, som representera den första gruppen av digitala signaler, organ för härledning av sekundära referenssignaler, organ, som reagera för de sekundära referenssignalerna för sändande av strömmarna till en tertiärutväljningskrets, en andra avkodarkrets, som reagerar för en andra grupp (ni) av de digitala signalerna för åstadkommande av tertiära referenssignaler för styrning av de tertiära utväljningskretsarna, samt stegdämpsatser, vilka äro anslutna för att reagera för signaler från den tertiära utväljningskretsen för å-stadkommande av analoga utsignaler, vilka äro proportionella mot de mottagna digitala signalerna. 2. Avkodare enligt kravet 1, kännetecknad därav, att de organ, som reagera för den primära referenssignalen, innefatta två strömgeneratorer för åstadkommande av strömmar, vilka öka i storlek i enlighet med det värde, som representeras av den första gruppen av digitala signaler. 3. Avkodare enligt kravet 2, kän-netecknad därav, att en bipolär inverterare är anordnad att styra omkopplingen av de av de två generatorerna matade strömmarna såsom svar på den sekundära referens-signalen. s 4. Avkodare enligt kravet 3jkännetecknad därav, att den tertiära utväljningskretsen innefattar omkopplings organ för .omkoppling av de från den bipolära inverteraren mottagna strömmarna till stegdämpsatser na. 5. Avkodare enligt kravet 1, kännetecknad därav, att stegdämpsatserna äro bildade medelst två grupper av celler, totalt uppgå-ni — ^>"ii — i ^ ende till 2 celler, vilka åstadkomma en dämpning av d2 = m~v per cell, varvid en av grupperna av celler åstadkommer en spänning xp = m£_____ och den andra gruppen celler åstadkommer en spänning m - 1/m m = m"y varigenom skillnaden är lika med den avkodade spänningen x. m - 1/m 6. Avkodare enligt kravet 1, kännetecknad därav, att registret är anordnat att lagra en sju-siffrig kod (n=7)» varvid den första avkodarkretsen reagerar för de 4 (n2=4) sista siffrorna för härledande av den primära referenssignalen, varvid den sekundära referenssignalen härledes från den första av de sista fyra siffrorna och varvid den sekundära avkodarkretsen reagerar för de första 3 (nl=3) av siffrorna för härledande avjlen tertiära referenssignaleru ___
|
[
"H04B",
"H03M"
] | 73,345,125 | 340,294 |
B
|
[
"H03M1/50",
"H04B14/048",
"H03M1/00"
] |
. Olika signalsamplings- och kodningsmetoder är tidigare kända. En vanlig metod, kallad pulskodmodulering (PKM) bygger i det typiska 5 fallet på kvantisering av varje signalprov, varvid varje kvantiserat prov representeras av ett visst bestämt antal binära kodelement. Kvan-tiseringens omfattning bestämmer givetvis antalet i varje kodat prov uppträdande kodelement. Det för varje prov erforderliga antalet kodelement är i sin tur en fundamental faktor vid bestämningen av den 10 effektivitet, med vilken informationen kan överföras. I syfte att förbättra överföringseffektiviteten, när skillnaderna mellan kvantiserade prov är relativt små, har en annan metod kommit till användning, känd såsom differentiell PKM (DPKM). Under dessa förhållanden reduceras det erforderliga antalet kodelement, sam- 15 tidigt som Överföringskvaliteten bibehållts. Närmare bestämt bygger DPKM-metoden på överföring av kodelement, som representerar ändringar i kvantiserade nivåer. Vid den mottagande terminalen adderas dessa ändringar för erhållande av en syntes av det ursprungliga provet. Olika slag av arrangemang har föreslagits för kodning i PKM- 20 och DPKM-former. Vid ett nära till hands liggande DPKM-arrangemang 340295 2 kodas varje prov, varefter skillnaderna mellan på varandra kodade prov utsänds. Vid ett annat nära till hands liggande DPKM-arrangemang uttar man skillnaderna i amplituder mellan på varandra följande prov och kvantiserar därefter dessa skillnader. Ännu ett arrangemang är en kom-5 bination av dessa båda åtgärder och beskrivs i den amerikanska patentskriften 2.605.361. Dessa liksom andra tidigare kända PKM- och DPKM-arrangemang är emellertid tämligen komplicerade, vilket i vissa fall gör dem mindre tilltalande. En avsevärd vinst i enkelhet, kostnader och underhåll åstad-10 kommes genom att kodaren enligt uppfinningen erhållit de i patentkravet 1 angivna kännetecknen. Sammanfattningsvis kan uppfinningens idé uttryckas på följande sätt: En analog signal samplas och deltakodmoduleringssignaler alstras med en frekvens, som är många gånger större än signalens Nyquist-frek-15 vens. De binära deltamoduleringskodelementen summeras därefter under intervaller, som uppträder med minst lika stor frekvens som den analoga signalens Nyquist-frekvens. De sålunda erhållna summorna' äi* DPKM-repre-¦ sentationer av den analoga signalen. PKM-representationer av den analoga signalen erhålls genom summering av DPKM-representationerna. 20 Ett särdrag i uppfinningen är användandet av deltamodulering. Genom denna operation omvandlas den analoga signalen omedelbart till digital form, vilket gör det möjligt att utföra all därpå följande behandling med hjälp av digitala kretsar. Dessa kretsar tillsammans med deltamodulatorn är samtliga relativt enkla, billiga och lätta att under-25 hålla, så att man får en total kombination med samma egenskaper. Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning. Figuren visar ett blockschema för en utföringsform av uppfinningen. I figuren visas en konventionell deltamodulator 11, som mottar 30 en analog insignal och avger utsignaler i form av binära element. Dessa utsignaler ackumuleras under på förhand bestämda tidsperioder i en ackumulator 12. Vid slutet av varje given tidsperiod lagras ackumulatorns .utsignal temporärt i ett register 13. Den i detta lagrade acku-mulatorutsignalen matas i sin tur till en omvandlare 14, vars utsignal. 35 innehåller den visade anordningens DPKM-utsignal. Modulatorn 11, ackumulatorn 12, registret 13 och omvandlaren 14 är samtliga tidsstyrda medelst en tidkrets 15 på i det följande beskrivet sätt. Såsom ovan nämnts är modulatorn 11 av konventionell typ. Dess binära (eller två typer) elementutsignaler kan vara i form av pulser 40 och icke-pulser eller positiva och negativa pulser. Som bekant ger delta- 3 340295 modulering ett element per sampling av en analog insignal. Dessa element används för att åstadkomma en ökning eller minskning i amplituden, när den analoga signalen rekonstrueras. Vid den visade utföringsformen sker samplingen med en frekvens, som är minst lika med a gånger den analoga 5 insignalens Nyquist-frekvens, där a är lika med antalet typer kodelement och n lika med antalet kodelement i varje DPKM-utsignal. Ackumulatorn 12 avger utsignaler, som är kodade representationer av de numeriska skillnaderna mellan de båda typer av modulator-utsignaler, som uppträder under respektive på förhand bestämda tids- 10 perioder. Ackumulatorn kan innefatta en upp-oeh-ned-räknare, som reagerar för båda typerna av modulatorutsignaler. Den kan även innefatta en räknares som reagerar för blott den ena typen av modulatorutsignal. I sistnämnda fall kan räknaren vara av förinställningstyp eller kan efterföljas av en subtraktionskrets, som subtraherar hälften av den 15 maximalt möjliga räkneställningen från den verkliga räkneställningen. Det inses lätt att dessa konfigurationer resulterar i var sin olika kodad utsignal för en given insignal, men detta är ej av någon betydelse, eftersom valet av kodningsschema är godtyckligt. Registret 13 är ett temporärt minne, som är tidsinställt att 20 lagra blott en enda ackumulatorutsignal åt gången. Omvandlaren 14 placerar den i registret 13 lagrade ackumula-torutsignalen på en utgående ledning eller ledningar. Omvandlaren Ik kan ha formen av flera grindar, vilka upprepat påverkas i följd genom tidkretsen 15 i och för utmatning av ett kodelement åt gången, så att 25 elementen uppträder i serieform vid utgången. Enligt uppfinningen alstras PKM-utsignaler genom summering av DPKM-utsignaler i en andra ackumulator. I figuren innefattar denna ackumulator en ackumulator 16, som algebraiskt ackumulerar DPKM-ut-signalerna. Ackumulatorns 16 utsignal uttas genom en omvandlare 17» 30 som arbetar på liknande sätt som omvandlaren 14. Ehuru blott en utföringsform av uppfinningen beskrivits, är det uppenbart att olika modifikationer av denna är möjliga inom uppfinningens ram, PATENTKRAV Kodare av den typ, som alstrar utsignaler med kodelement, * vilka representerar ändringar i nivån hos på'varandra följande signal-prov, kännetecknad av dels en första samplings- och kodningsanordning (11) för periodisk sampling av en analog signal och för alstring av en utsignal för varje sampling, varvid varje utsignal är 340295 av en första eller en andra typ (en binär etta eller en binär nolla), vilka utsignaler kan användas för åstadkommande av ökningar och minskningar i amplituden på en rekonstruerad analog signal; dels en andra kodningsanordning (13 och 14), som är kopplad till den första kodningsanordningen för att efter varje period i en serie av lika stora tidsperioder alstra utsignaler med n kodelement av a olika typer, där varje utsignal med n kodelement representerar skillnaden mellan antalet första typens och antalet andra typens utsignaler från den första kodningsanordningen under den föregående tidsperioden; och dels tid-,och styrkretsar (15)» vilka är kopplade till den andra kodningsanordningen för tidsinställning av de lika stora tidsperioderna på sådant sätt, att dessa uppträda med en frekvens minst lika stor som den analoga signalens Nyquist-frekvens, och vidare kopplad till den första samplings-och kodningsanordningen i och för styrning av samplingsfrekvensen hos den första samplings- och kodningsanordningen till minst lika med a gånger de lika stora tidsperiodernas frekvens,.
|
[
"H03M"
] | 73,345,126 | 340,295 |
B
|
[
"H03M7/3002",
"H03M5/00"
] |
1. Anvisaranordning för krysspunktväljare eller dylikt, innefattande en utmed ett plan anordnad första grupp av sinsemellan parallella stänger, x-stänger, och en andra grupp nämnda stänger korsande sinsemellan parallella stänger, y-stänger, vilka parallella stänger är förskjutbara.i sin längdriktning mellan två ytterlägen, och i korsningspunkten mellan stängerna anordnade kontaktorgan och anvisarelement, varvid varje x-stång är anordnad att vid förskjutning i den ena riktningen påverka samtliga utmed stången belägna anvisarelement och varje y-stång är anordnad att vid förskjutning från det ena läget till det andra medelst anvisarelement som ligger i korsningspunkten med en förskjuten x-stång påverka det till nämnda korsningspunkt hörande kontaktorganet, kännetecknad därav, att anv is are lem? nte t innefattar en vid sin ände på y-stången fastsatt och i närheten av sin fria ände med en mot x-stången framskjutande lyftkuts försedd bladfjäder, varvid x-stången är försedd med en glidyta som har en lutning i förhållande till x-stångens rörelseriktning, i förhållande till y-stångens rörelseriktning och i förhållande till x- och y-stängernas plan, så att vid rörelse av glidytan och kutsen i beröring med varandra kutsen föres utmed glidytan och lyfter bladfjädern från sitt viloläge, varvid den lutande ytan är belägen på sådant avstånd från lyftkutsen, att endera av x- resp. y-stången måste furst påverkas och bringa den lutande ytan.närmare kutsen för att den andre stångens rörelse skall kunna åstadkomma lyftkutsens glidning utmed glidytan. 2. Anvisaranordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att glidytan utgöres av väggen-ay en i x-stången anordnad fördjupning. 3. * . Anvisaranordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att glidytan bildar 45 vinkel med såväl x-stångens som y-stångens riktning. 4. Anvisaranordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att glidytan är en krökt konvex yta. 5. Anvisaranordning enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att den omfattar en spärrfjäder som vid sin ena ände är fäst vid väljaren och dess fria ände är belägen i rörelsebanan för anvisarfjäderns 340296 6 fria ande, så att nSr y-stången återföres till opåverkat tillstånd anvisarfjådern glider ovanpå sparrfjådern och erhåller stöd för hållning av kontakten.
|
[
"H01H"
] | 73,345,127 | 340,296 |
B
|
[
"H01H67/26"
] |
1) Reläanordning i en automatisk telefonstation innehållande en ringströmsgenerator (G,T) för sändning av ringströmsignaler över en abonnentledning till en med en kondensator seriekopplad signalmottagningsanordning tillhörande en abonnentapparat, varvid ringströmgeneratorn anslutes till abonnentledningens ena ledningsbransch (Lb) och ett med en kapacitans (Cl) parallellkopplat övervakningsrelä (SBl) anslutes till abonnentledningens andra ledningsbransch (La), avsedd för bortkoppling av ringströmsgeneratorn, då ledningsslingan över abonnentledrdngen slutes, kännetecknad av att nämnda övervakningsrelä är strömriktnings-beroende och av att den med övervakningsrelaet parallellkopplade kapacitansen hålles uppladdad under rfngsignalsändningen med hjälp av en likströmskälla (v) via ett motstånd (Rl) till en likspänning med sådan storlek och riktning att övervakningsrelaet får likspänniiig i backriktningen och ej påverkas av ringströmmen genom nämnda kondensator och signalmottagningsanordning. 2) Reläanordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att ringströmsgeneratorn (G,T) är seriekopplad med ett likströmsbatteri (stationsbatteriet) med sådan spänning och strörariktning att likspänningen över nämnda kapacitans (Cl) växlar riktning vid svar.
|
[
"H04M"
] | 73,345,128 | 340,297 |
B
|
[
"H04M19/026"
] |
Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, som åskådliggöra en utföringsform av uppfinningen. Fig. 1 är ett blockschema, som schematiskt visar ett nät med ett antal kaskadkopplade omkopplingssteg. Fig. 2 visar symboliskt det sätt, på vilket korspunktselementen äro anordnade i två kaskadkopplade matriser, som äro så
|
[
"H04Q"
] | 73,345,130 | 340,299 |
B
|
[
"H04Q3/0012"
] |
sätt-10 et. Genom denna utformning av demodulatorkopplingen uppnås dels den fördelen, att genom utformningen som en integrerad krets en nära termisk koppling av demodulatortransistorn och det viloströmmen vid avsaknad ar liögfrekvensutstyrning bestäm-15 mande nätet och. därigenom en god temperaturstabilitet uppnås, och dels att det utgångs strömmen vid avsaknad av liögfrekvensutstyrning bestämmande nätet blir enkelt och därmed mindre komplicerat. I det följande skall uppfinningen riärmare beskrivas i 20 anslutning till bifogad ritning, i vilken fig. 1 och 2 såsom exempel visar två utföringsformer av uppfinningen» Fig. 1 visar en kopplingsanordning för demodulering av en amplitudmodulerad högfrekvenssignal, vid vilken d^modula-torelementet utgöres av en transistor QL, som i sin kollektor-25 krets innehåller ett belastningsmotstånd IL-. En laddningskon-densator 0 är ansluten till transistorns T1 kollektor och den demodulerade signalen kan uttagas på klämman 2, För bestämning av demodulatortransistorns 11. utgångsström finnes ett endast i en riktning ledande ventilelement, 30 som vid den visade utföringsfomien av uppfinningen utgöres av en kortsluten transistor T„, Denna transistor !E2 är tillsammans med demodulatortransistorn T, utformad som en integrerad krets, så att de båda transistorerna erhåller jämförbara egenskaper och en nära termisk koppling till varandra. Genom transistorn 35 T9 flyter en ström från en matningsspänningskälla 3 genom ett motstånd IL. Strömmens storlek bestämmes således av matningsspänningens och motståndets E1 storlek. 340300 Den på.transistorns T kollektor föreliggande spänningen "bestämmer bas-emitterspänningen för transistorn 3L via ett parallellt över transistorn T? kopplat spänningsreducerande mot-ständsnat, vilket vid den visade.utföringsformen av uppfinningen 5 utgöres av en spänningsdelare R_, 11,, Transistorns T, bas är därvid ansluten till sammankopplingspunkten mellan de båda spänningsdelarmotstånden R , R„. Spänningen över transistorn T? reduceras således med en förutbestämd andel för bestämning av demodulatortransistorns QL utgångsström vid avsaknad av hög- 10 frekvensutstyrning. Den modulerade högfrekvens signal som skall demoduleras anslutes direkt till. transistorns Q?1 bas via en ingångsklämma 1. Vid den i fig. 2 visade utf öringsformen av uppfinningen finnes ett som en spänningsdelare It , R- utformat spännings- 15 reducerande motståndsnät, varvid notBtåndet R. i denna spänningsdelare samtidigt utgör ett' motkopplingsmot-stånd för transistorn T1. Sammankopplingspunkten mellan dessa båda spänningsdelarmotstånd R., R,, är därvid ansluten till den för demodulatortransistorns T., ingångs- och utgångskrets gemen- 20 samma elektroden hos transistorn» Transistorns !> baspotential bestämmes därvid medelst ett motstånd Rp. Bas-emitterspänningen för transistorn I bestämmes alltså av de medelst motstånden R? och R. bestämda potentialerna på transistorns bas respektive emitter, varvid motståndet R,- ger en ytterligare möjlighet för 25 bestämning av bas-emitterspänningen. Den i fig. 2 visade ut-föringsformen av kopplingsanordningen enligt uppfinningen har den ytterligare fördelen, att emittermotståndet IL har en line-arissrande verkan, 340300 Patent k r av 1. Kopplingsanordning för demodulering av en amplitudmodu-lerad högfrekvenssignal, innefattande såsom demodulerande element en, företrädesvis i emitterkoppling driven, transistor (T..), som vid avsaknad av högfrekvensutstyrning leder en liten utgångsströra jämfört med sin utgångsström vid full högfrekvens-utstyrning, kännetecknad av att den för bestämning av utgångsströmmen vid avsaknad av högfrekvensutstyrning innehåller ett i sin ledriktning drivet, i endast en riktning ledande ventilelement (T„), som tillsammans med demodulatortransistorn (£.) är utformat'som en integrerad krets så att en nära termisk koppling föreligger mellan ventilelementet och. demodulatortransistorn, varjämte nämnda ventilelement är anslutet till demodulatortransistorns ingångskrets via ett spänningsreducerande motståndsnät (Rp, R,), som är utformat i samma integrerade krets som demodulatortransistorn och ventilelementet, 2. Kopplingsanordning enligt krav 1, kännet e cknad av att ventilelementet utgöres av en kortsluten transistor (T2). 3. Kopplingsanordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att det spänningsreducerande motståndsnätet utgöres av en parallellt över ventilelementet (!„) liggande spänningsdelare (Rp, R,) vars uttag är .anslutet till demodulator-transistorns (I..) ingång. 4. Kopplingsanordning enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att demodulatortransistorn (3L) är försedd med ett motkopplingsmotstånd (R.). 5. Kopplingsanordning enligt krav 4, känne t e cknad av att det spänningsreducerande motståndsnätet utgöres av en spänningsdelare (R-, R.), varvid motkopplingsmotståndet (R ) för demodulatortransistorn (SL) utgör en del av donna spänningsdelare och spänningsdelarens uttag är anslutet till den för demodulatortransistorns ingångs- och utgångskretsar gemensamma elektroden hos transistorn, 340300 5 6 o Kopplingsanordning enligt något av de föregående patent-kraven, kännetecknad av att en kapacitans (C) är ansluten över demodulatortransistoms (S..) utgång, varvid denna kapacitans är utformad i samma integrerade krets som domodu-latortransistom och ventilelementet,
|
[
"H03D"
] | 73,345,131 | 340,300 |
B
|
[
"H03D1/18"
] |
7 340301 Patentkrav. 1. Förfarande för övervakning av funktionen hos ett transformerande nät för automatisk anpassning av en impedans till en avsedd energikälla, vilket nit innefattar kontinuerligt varierbara reaktiva komponenter (L, C), vilka medelst reglerorgan (M1, H2) varieras under détektering av "belopp och fasvinkel hos den av nätet transformerade impedansen, kännetecknat därav, att den avsedda energikällan kortvarigt avskiljes från det transformerande. nätet,varunder detekteras dels ström och/eller spänning i nämnda energikälla samt dels närvaro av eventuellt energiflöde i det transformerande nätet och i beroende av, om nämnda energikälla är aktiv eller inaktiv i kombination med frånvaro resp närvaro av energiflöde i nämnda nät in- resp urkopplas reg-lerorganen (M1, M2), så att de reaktiva komponenterna (L, C) därefter varieras för genomförande av impedansens (5) anpassning till energikällan (4), endast när denna är aktiv och ensam svarar för energiflödet i det transformerande nätet. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att energiflödet genom det transformerande nätet (L, C) kortvarigt brytes i det ögonblick, energiflödet alstras. 3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att den tid, under den automatiska impedansanpassningen genomföres, begränsas till att endast något överstiga en förutbestämd tid. 4. Anordning för utövande av förfarandet enligt krav 1, 2 eller 3, innefattande ett impedansanpassningsnät bestående av varierbara, reaktiva komponenter (L, C), vilka äro tillordnade reglerorgan (M1, M2) för genomförande av variation av reaktanser-na (L, 0) i beroende av, medelst en första detektor (6) avkänt belopp och fasvihkel hos den av nätet transformerade impedansen, kännetecknad därav, att en reläs tyrkrets (10) är anordnad att vid energiströmning i impedansanpassningsnätet vid impuls från detta påverka ett relä (8) för kortvarigt avskiljande av den energikälla (4), till vilken impedansen (5) skall anpassas, varvid en andra detektor (9) är ansluten till energikällan (4) och anordnad att tillsammans med relästyrkretsen (10) påverka en logikkrets (11) för inkoppling av en reglerorganen (M1, M2) styrande servo- 340301 8 förstärkare (2), när energikällan (4) är aktiv och det transformerande nätet utan energiströmning och för avskiljande av servo-förstärkaren (2), dels när energikällan (4-) är inaktiv och dels när energiflöde föreligger i-, det transformerande nätet.
|
[
"H03H"
] | 73,345,132 | 340,301 |
B
|
[
"H03H7/40"
] |
1. Hastighetsmätancrdning enligt dopplerprincipen, vid vilken en laserstråle dirigeras mot ett rörligt föremål och ljus direkt från lasern samt ljus reflekterat från föremålet kombineras, med en anordning för mottagning av det kombinerade ljuset och uttagning av en signal vid dopplersvävningsfrekvensen, scm representerar det rörliga föremålets hastighet, känn e' tecknad av att mellan lasern och det rörliga föremålet är anordnad en modulator (16) för att modulera laserstrålens amplitud med en utvald frekvens, som väsentligen skiljer sig från det väntade dopplerfrekvensområdet, och en detekteringskrets (15, 21-27, 295 30, 33j 34), som verkar endast för en dopplerfrekvens, som är modulerad med den utvalda frekvensen. 2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att modulatorn (16) är en roterande sönderhackningsskiva. 3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att detekteringskretsen innefattar en bländare, som tillföres dopplersvävningsfrekvensen och en signal från en spänningsstyrd oscillator (34), vars frekvens bibehålles vid dopplersvävningsfrekvensen genom en servoslinga (21-27, 29, 30, 33), som alstrar en likspänningsfelsignal för styrning av oscillatorn. 4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad av att biandaren består av två bländare som separat blanda 90° fasförskjut-?na utgångssignaler från oscillatorn (3*0 med dopplersvävningsfrekvens-aignalen, varvid bländarna mata separata lågpassfilter (23, 24) och fas-skiftare (25, 26) som åstadkomma relativ fasförskjutning av 90° och vars utgångar äro anslutna till en ytterligare bländare 27 xars utgångssignal påföres en fasdetektor (30) tillsammans med en referenssignal med den valda frekvensen, och en integrator (33) som är anordnad att mottaga utgångssignalen från fasdetektorn (30)' och mata nämnda likspänningsfelsignal till den spänningsstyrda oscillatorn (34).
|
[
"G01S"
] | 73,345,133 | 340,302 |
B
|
[
"G01S13/587",
"G01S17/50"
] |
Anordning för att möjliggöra utsändning av en på förhand bestämd fast frekvens med tillhjälp av ett avstämbart högfrekvenssandarrör med en i en statordel roterbart lagrad av en motor driven avstämningskropp utförd att genom rotation i en viss riktning åstadkomma en snabb, cykliskt upprepad, kontinuerlig variation av rörets avstämningsfrekvens, kännetecknad av att i och för inställning av röret på en sådan fast frekvens finns en mellan statordelen (l) och avstämningskroppen (2) verkande spärranordning (3-5, 7, 14, 15) som är verkningslös vid nämnda rotation för åstadkommande av va-riering av avstämningsfrekvensen men som vid tendens till rotation i motsatt riktning automatiskt träder i funktion genom den ändradÄ rotationsrlktningen och därvid fixerar avstämningskroppen i ett läge som motsvarar den förutbestämda fasta frekvensen. 2» Anordning enligt patentkravet 1, vid vilken spärranordningen består av en på statordelen svängbart lagrad spärrhake (7) utförd att samverka med en med avstämningskroppen förenad låsskiva (3) med ett hack (5) i vilket spärrhaken kan falla in för att låsa skivan och därmed avstämningskroppen vid rotation av denna i spärranordningens verksamma riktning, känne te c k-n a d av att spärrhaken (7) är friktionsstyrd från den roterande kroppen (2), exempelvis medelst en eller flera mot låsskivan (3) anliggande friktionsfjädrar (14, 15), så att den vid rotation av kroppen i ena riktningen svänges till overksamt läge och vid rotation i motsatt riktning svänges in mot låsskivan för att gå in i låshacket (5), varvid spärrhaken (7) hålles i ingrepp genom kontinuerligt tillförande av moment i sistnämnda riktning. 3„ Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att i och för inställning av den förutbestämda frekvensen den med statordelen (l) förenade delen (7) av spärranordningen är anordnad vridbar relativt statordelen, t ex genom att den är lagrad på én vridbar ring (9). 4. Anordning enligt patentkravet 3, kännetecknad av att i och för automatisk inställning av avstämningsfrekvensen nämnda vridbara del (7, 9) av spärranordningen är påverkad av en servomotor (40) som erhåller styrsignal från en till sändarrörets utgång ansluten mätanordning (30-39) för uppmätning av alstrade pulsers frekvens, så att en sluten regleringskrets bildas, i vilken spärranordningen inställes genom negativ återkoppling i ett läge som representerar en av mätanordningen uppmätt, bestämd avstämningsfrekvens hos högfre-kvensröret.
|
[
"H03B",
"H03K",
"G01S",
"H03L"
] | 73,345,134 | 340,303 |
B
|
[
"H03B19/14",
"H03B9/10",
"H03L7/04",
"H03K5/00006",
"G01S1/02",
"H03K5/1536",
"H03B5/18"
] |
kännetecknande del och patentkravet 2, medan det som kännetecknar en anordning för genomförande av sättet kännetecknas av vad som anges i patentkravem 3-7 kännetecknande delar. En anordning som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar där fig. 1 visar genomföringen från öppningens ena ytterände, fig. 2 visar en del av ett vid den ena ytteränden enligt fig. 1 anordnat styrdon, fig. 3 visar en sektion genom genomföringen längs linjen Å-A i fig. 1, fig. 4 visar genomföringen från dess andra ytterände, fig. 5 visar utförandeexempel på i genomföringen utnyttjade utfyllnads-bitar, fig. 6 visar två samverkande styrlister som tillsammans bildar en sex-kantformad ytterprofil och dessutom en för en ledares omslutning avsett andra urtag, fig. 7 visar ett från utföringsexemplet enligt fig. 5 skilt utförings-exempel av utfyllnadsbitar. 340304 4 Fig. 1 åskådliggör en i genomföringen utnyttjad fyrkantig plåttrumma som är avsedd att anbringas till en i en vägg eller liknande gjord öppning, varvid plåttrumman anbringas tätt till väggen medelst gjutning, svetsning etc. Trumman, som ses från sin ena ytterände, är på vardera ytteränden försedd med en vinkeljärnsfläns 1. Tid trummans nämnda ena ytterände är anordnat ett styrdon 2, som avser att underlätta byggandet väsentligt, speciellt om det är fråga om en genomföring av ett stort antal, ledare. Styrdonet 2 består av ett antal delar som kan sammanpassas så att urtag motsvarande ledarnas ytterprofil kan bildas. Varje del, som för övrigt är avbildad i fig. 2, är utstansad i exempelvis stålplåt och i utföringsexemplet försedd med halvcirkulära urtag utefter vardera av .sina tänkta långsidor. Varje långsidas urtag är därvid förskjutna i förhållande till med ett avstånd a som är lika med det blivande avståndet mellan ledarna i genomföringen. Styrdonet 2 bildar efter monteringen rader av cirkulära urtag, här benämnda första urtag, i vilka de i trumman inlagda ledarna inlägges i ordnade parallella strängar i trumman. Tack vare styrdonet kan ett stort antal kablar dragas in i trumman på samma gång, utan att de först behöver ordnas på något speciellt sätt, vilket underlättar indragningen väsentligt och därigenom förkortar monteringstiden. Styrdonets 2 delar hålles på plats med hjälp av två vid trumändens sidor anordnade linjaler 3. Av fig. 3 framgår bl.a. att trumman 1 består av två varandra delvis överlappande hälfter, som före anbringandet i väggöppningen är förskjutbara i förhållande till varandra, varvid trumman kan anpassas till väggar, golv och/eller tak av olika tjocklekar. Överlappningarna är i figuren benämnda med 4. Som exempel på tjocklekar hos väggarna eller motsvarande kan nämnas 100 till 500 mm, I fig, 3 visas även i genomföringen använda styrlister 5» vilka beskrives närmare i samband med figurerna 4-7» Med 6 angives de i styrlisternas andra urtag inneslutna och genom trumman sig sträckande isolerade ledarna, vars isolation kan vara utförd i exempelvis plast. Fig. 4 visar genomföringstrumman sedd från den andra ytteränden, och även här är ledarna betecknade med 6. Varje ledare omges av två styva och med glatta ytor försedda styrlister 7a och 7b, som tillsammans bildar ett urtag, här benämnt andra urtag, vilket vid normaltillståndet för genomföringen, kan omsluta kabeln ifråga med ett förutbestämt spel. Med normaltillstånd menas förhållandena vid normala temperaturer (ej brandtemperaturer). I utföringsexemplet har som framgår av fig. 4 och 6 vardera listen 7a resp. 7b trekants-profil så att de parvis bildar en sexkant kring ledarna. Styrlisterna är vidare 340304 5 så utformade att de vid inskjutningen i trumman bildar sexkantformade enheter som placeras tätt intill varandra utan något mellanliggande luftrum mellan ledarna. I trummans tvärsnitt antar de tillsammans formen av en bikaka. Mellan trummans övre och nedre kant å ena sidan och översta och understa raderna och styrlisterna å andra sidan är utfyllnadsbitar 8 enligt fig. 5 anordnade. Dessa utfyllnadsbitar 8 uppvisar två i 120 vinkel mot varandra ställda ytor som sammanfaller med motsvarande två ytor av styrlisten 7a. resp. 7b. Vid trummans båda sidoväggar finns vidare rektangulära (rombformade) ytterligare utfyllnadsbitar 9 enligt fig, 7. Ledarna, listerna och bitarna har således mot varandra svarande utformningar så att de uppfyller hela genomföringen. Genomföringen kan dessutom med stor fördel utformas så att en del av de andra urtagningar som bildas av trummans samtliga styrlister lämnas vakanta, varigenom man på ett enkelt sätt i efterhand kan
|
[
"H02G",
"H01B"
] | 73,345,135 | 340,304 |
B
|
[
"H01B17/303",
"H02G3/0412",
"H02G3/22"
] |
del. Det elektriskt ledande materialet i det halvledande skiktet kan exempelvis utgöras av "carbon black" eller något findisperst, metalliskt material. Det metalliska materialet består lämpligen av vad som i handeln går'under namnet "flake"-metaller av exempelvis koppar eller silver och med en partikelstorlek i storleksordningen 0,1 - l/t. Det findispersa ledande materialet skall i lämplig mängd vara likformigt fördelat i ett häftämne som ingår som en del av ett band. Den andra delen av bandet, den bärande delen, ar så beskaffad att den, exempelvis genom dragning, kan frigöras från häftamnet och borttagas. Bandets bredd kan för att underlätta appliceringen göras lika med den önskade längden hos det halvledande skiktet. Bandet lindas härvid ett varv runt kabelisoleringen, varigenom ett jämnt halvledande skikt erhålles. När bandet lindas på ändavslutningan göres detta lämpligen med något överlapp mellan varven, varefter bandets barande del dragés bort. För att helt säkerställa att inga skärvar uppstått i det halvledande skiktet, tilltryckes skiktet lätt utefter bandets kanter mellan de olika varven av band, efter det att den bärande delen bort-tagits. Den bärande delen av bandet kan vara tillverkad av exempelvis sulfatpapper, s.k. kraftpapper, av glättad kvalitet, vilket impregnerats med något ämne t.ex. paraf-finartat, som nedsätter haftämnets vidhäftning vid den bärande delen av bandet. Härigenom kan efter bandets applicering, den bärande delen lätt frigöras från det halvledande skiktet. Häftamnet kan utgöras av en lämplig elastomerkomposition med god vidhäftning mot kabelisolerplaster. Elastomerkompositionen kan t;.ex. bestå av en blandning av bl.a. styren-butadien-gummi och alkydharts. Genom ett det ledande materialet i finfördelad form likformigt fördelas i detta häftämne, kommer den elektriska kontakten mellan kor- ! nen av ledande material att bli sådan att skiktet av ledande material och häftamnet tillsammans erhåller halvledande verkan. För att effektivt skydda en ändavslutning mot krypströmmar förorsakade av smuts och fukt, överisoleras ändavslutningen och det halvledande skiktet med ett kryp- ' strömsresistent band. Ett band som är mycket väl lämpat för detta ändamål är ett band -| av självvulkaniserande typ. 3 340305 PATENTKRAV Band ned halvledande skikt för applicering på en elektrisk isolering, kännetecknad därav, att det halvledande skiktet består av ett finfördelat ledande material jom är likformigt fördelat i ett häftämne som utgör én del av bandet, vars återstående del är så beskaffad att den efter bandets applicering runt isoleringen lätt kan frigöras från häftämnet.
|
[
"H01B"
] | 73,345,136 | 340,305 |
B
|
[
"H01B5/16",
"H01B1/00"
] |
1. Lastfrånskiljare med ett rätlinjigt rörligt kontaktstift, som i inkopplat läge förbinder en fast kontaktpart med en stillastående glidkontakt, och med en brytsträcka, som är bildad av glidkontakten och den ände av kontaktstiftet, som är vänd "mot glidkontakten, och med ett rörligt isolatorrör, som omger kontaktstiftet, samt med ett fast isolator-rör, som är förbundet med glidkontakten och som omger det rörliga iso-latorröret, kännetecknad av att det rörliga isolatorröret (30) och kontaktstiftet (8) är fast förbundna med varandra och att brjfc-sträckan mellan den fasta kontaktparten (6) och kontaktstiftet (8) vid frånskiljningsförloppets början på i och för sig känt sätt är överbryggad av en hjälpbrytsträcka (21, kZ). 2. Lastfrånskiljare enligt krav 1, kännetecknad av att hjälpbrytsträckan (21, kZ) är försedd med ett i kontaktstiftet (8) anordnat hjälpkontaktstift (^-2). 3. Lastfrånskiljare enligt krav 2, kännetecknad av att hjälpkontaktstiftet (^2) vilar mot kontaktstiftet (8) via en fjäder, som. skjuter in hjälpkontaktstiftet 1 kontaktstiftet. b. Las tf råns kil jare enligt krav 2 eller 3, kännetecknad av att kontaktstiftet (8) består av lameller (31), som är fixerade av 13 340306 det rörliga isolatorröret (30). 5* Lastfrånskiljare enligt krav **•, kännetecknad av att lamellerna (31) med hjälp av en fjäder, dvs av ett rör (37), är tryckta in i spår i det rörliga isolatorröret (30). 6. Lastfrånskiljare enligt krav 5» kännetecknad av att nämnda fjäder består av ett metallrör (37), som med en eller flera ringformlga vulster (38, 39) trycker mot lamellerna (31)« 7» Lastfrånskiljare enligt krav k till 6, kännetecknad av att lamellernas (30 ändar är omböjda omkring ändarna av det rörliga isolatorröret (30). 8. Lastfrånskiljare enligt krav 6, kännetecknad, av att en skiva (5*0 av isolermaterlal är fäst vid metallröret (37), så att en ände av det rörliga isolatorröret (30) är tillsluten. 1 9„ Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1-8, kännetecknad av att den ände av det rörliga isolatorröret (30), som är vänd , mot den fasta kontaktparten (6), är försedd med en rundad metallskiva (52). 10. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1-9, kännetecknad av att en ljusbågsring (^0) är infälld 1 det rörliga isolator- rörets (30) inre mantelyta vid den ände, som är vänd från den fasta kontaktparten (6). 11. Lastfrånskiljare enligt krav 6 och 10, kännetecknad av att ljusbågsringen (^0) sträcker sig ända In till vulsten (38) i isolatorröret (30). 12. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1-11, kännetecknad av att det fasta isolatorröret (55) har en sluten bägarform. och invid glidkontakten (7) är försett med utloppsöppningar (58, 59, 60) för brytgaserna, 13. Lastfrånskiljare enligt krav 12, kännetecknad av att utloppsöppningarna är bildade av ett ringformigt spår (58) vid stöt» fogen (56) mellan det fasta isolatorröret (55) och glidkontakten (7). 1^. Lastfrånskiljare enligt krav 13, kännetecknad av att det ringformlga spåret (58) i brytrörelsens riktning uppgår till 5 a 20 mm. 15. Lastfrånskiljare enligt krav 13 eller 1^, kännetecknad av att det ringformlga spåret (58) är försett med tre, företrädesvis symmetriskt fördelade bommar. 340306 i* 16. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1 - 15» känne te c k-n a d av att en isolermaterlaltäckning (65) är anbragt på den sida av glidkontakten, som är vänd mot den fasta kontaktparten (6), vilken täckning griper över det rörliga isolatorröret (30). 17. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1 - 16, k ä n n-\e tecknad av att det rörliga isolatorröret (30) har en 'som glidtärning verkande, utskjutande del, som griper in i ett avlångt hål (70) i en hävarm (10) av isolermaterial, som är svängbar med hjälp av en drivaxel (11). 18. Lastfrånskiljare enligt krav 16, kännetecknad av att den utskjutande delen är försedd med en glidtärhing av metall, som samverkar med hävarmen av isolationsmaterial. 19. Lastfrånskiljare enligt krav 16 eller 17, kännetecknad av att hävarmen (10) av isolermaterial är gaffelformig och samverkar med två utskjutande delar, belägna på var. sin sida om isolatorröret (30). 20. Las tfråns kil jare enligt något av kraven 1-19, kännetecknad av att det fasta och det rörliga isolatorröret (30, 55) är framställt av polyoxymetylen. 21. Lastfrånskiljare enligt krav 16 eller 17» kännetecknad av att täckningen (65) av isolermaterial består av polyoxymetylen. 22. Lastfrånskiljare enligt krav 17, kännetecknad av att hävarmen (10) av isolermaterial består av polyoxymetylen. 23. Lastfrånskiljare enligt krav 17 eller 22, kännetecknad av att hävarmen (10) av isolermaterial är direkt fastklämd på drivaxeln (11), varvid den ände (72), som omgriper drivaxeln (11) är gaffelformig och med hjälp av två tryckplattor (75) är pressad mot en avplanad del (7M av drivaxeln. Zk. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 1-23, kännetecknad av att den på i och för sig känt sätt är försedd med två stöd-isolatorer (*0, som uppbär en enpolig, i förhållande till jord isolerad strömbana, varvid avståndet mellan de jordförbundna fastsättnings-ställena för stödisolatorerna (k) är mindre än längden av det med kontaktstiftet (8) förbundna, rörliga isolatorröret (30). 25. Lastfrånskiljare enligt krav 2k% kännetecknad av att stödisolatorerna [k) är krökta i planet genom strömbanans centrumlinje. 26. Lastfrånskiljare enligt krav Zk eller 25, kännetecknad av att två lika stödlsolatorer (4) är symmetriskt anordnade. 15 340306 27» Lastfrånskiljare enligt något' sfr kraven 1 - 26, känne tecknad av att den fasta kontaktparten (103) och glidkontakten (105) är så täckta med isolationsdetaljef (116, 120, 125) på den sida, som är vänd från brytsträckan, att en med fästorgan försedd metallyta är lämnad fri såsom anslutningsställe (10^, 106), endast vid de delar av kontaktparten (103) och glidkontakten (105), som är vända från jordförbundna partier» 28„ Lastfrånskiljare enligt krav 27, kännetecknad av att den fasta kontaktparten (103) och glidkontakten (105) är fixerade vid de stödisolatorer (102), som uppbär franskiljarens strömbana med hjälp av isolermaterlaldetaljer (120, 125). 29. Lastfrånskiljare enligt krav 28, kännetecknad av att glidkontakten (105) är fixerad i den tillhörande isolationsdetaljen (125) med hjälp av en laxstjärtsförbindning, dvs. underskärningar (132, 133) (fig. 5). 30. Lastfrånskiljare enligt krav 29, kännetecknad av att den isola'.tionsdetalj (125), som hör till glidkontakten (105) är förenad med en isolermaterialtäckning (126), som griper om det rörliga Iso-latorröret (109). 31. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 27 - 30, känne tecknad av att metalldetaljer, såsom skruvar (135)» vilka genomgår stöt-fogen mellan två isolerdetaljer (102, 125),' är omgivna av en inom stöt-fogens område längs en ekvipotentialyta förlöpande isolermaterialyta, exempelvis en slang (1^0), 32. Lastfrånskiljare enligt krav 31, kännetecknad av att isolermaterialytan är bildad av ett extra isolermaterlalrör (1^0), som genomgår stötfogen. 33. Lastfrånskiljare enligt något av kraven 27 - 32, känne tecknad av att isolationsmaterialdetaljerna är framställda av polyoxy-etylen»
|
[
"H01H"
] | 73,345,137 | 340,306 |
B
|
[
"H01H33/24",
"H01H33/91",
"H01H33/125",
"H01H1/54",
"H01H33/77"
] |
1. Starkströmskryotron med skiktformiga, supraledande grindledare, vars skikttjocklek är av samma storleksordning som magnetfältets in-trängningsdjup i det supraledande materialet, kännetecknad </ av att grindledaren är utformad som ett på ett isolerande rör. (1) anbragt supraledande skikt (11), och att grindledaren är anbragt i form av meanderslinga på sådant sätt, att vid drift angränsande ledare är genomflutna av ström i inbördes motsatt riktning. 2. Starkströmskryotron enligt krav 1, kännetecknad av att den rörformiga grindledaren är anordnad på en cylindermantel, som speciellt består av isolermaterial eller har en beläggning av isolermaterial. 7 340309 3. Starkströmskryotron enligt krav 1, kännetecknad av att de mellan de raka rördelarna anordnade bryggorna (3) hos den meanderformade slingan har en större diameter än de raka rördelama. 4. Starkströmskryotron enligt krav 1, kännetecknad av att rörets supraledande ytterskikt består av parallellt med röraxeln löpande längsgående remsor (12), som är jämnt fördelade på rörets periferi. 5. Starkströmskryotron enligt något av kraven 1-4, känneteckna d av att två eller flera koncentriska cylindrar med vardera en meanderformig på manteln anbragt grindledaranordning är anordnade. 6. Starkströmskryotron enligt kräv 1, kännetecknad av att den rörformiga grindledaren är anordnad i en meanderformig spiral på en isolerande platta. 7. Starkströmskryotron enligt krav 6,kännetecknad av att två eller flera, över varandra anordnade och med avseende på grindledarlängden på varandra följande plattor är anordnade. 8. Starkströmskryotron enligt krav 6 eller 7, känneteckna d av att plattorna är ihåliga och försedda med hål på grindledarnas uppbäringsställen på sådant sätt, att kylmediet på enkelt sätt är framledningsbart till det supraledande materialet. 9. Starkströmskryotron enligt något av kraven 1-8 med en styrledare, kännetecknad av att styrledaren är parallellt anordnad med den huvudströmmen förande grindledaren.
|
[
"H10N"
] | 73,345,140 | 340,309 |
B
|
[
"H10N60/355"
] |
1. Elektrisk anordning för omvandling av växelströms-likströmseffekt mellan en växelströms- och en likströmsanläggning (10 resp. 12), vilka äro inbördes förbundna genom en transformator (24) och ett flertal styrda likriktare (vV-Vg), vilken anordning har en styrenhet (40) för åstadkommande av ledande tillstånd hos likriktarna, kännetecknad därav, att styrenheten (40) är anordnad att undersöka och provtaga ett flertal i växelströmsanläggningen förekommande signaler, av vilka en godtycklig kan uppträda först i tiden gentemot de övriga signalerna, och att utvälja den först uppträdande signalen samt att alstra flera symmetriska och av nämnda först uppträdande signal utlösta signaler för åstadkommande av tandning av samtliga likriktare i en på förhand bestämd följd. 2. Elektrisk anordning enligt patentkravet 1, känneteckna d därav, att styrenheten innefattar en transformatoranordning (42 och 44 eller 46, 48) för åstadkommande av sex signaler, härrörande ' från variationer i det elektriska tillståndet i växelstromsanläggningen, en signalväljaranordning (64) för utväljande av en av dessa sex signaler, samt en tändvinkelsberäknings- och pulsalstringsanordning (66) för åstadkommande av sex symmetriska gallersignaler som svar på den valda signalen. 340310 -13" 3. Elektrisk anordning enligt patentkravet 2,känneteck n a d därav, att transformatoranordningen innefattar en styrtransformator (42) med tre satser primärlindningar (42a,b,c) och tre satser sekundärlindningar (44,46 och 48), varvid vardera av sekundärlindningar-na har sex sektioner. 4. Elektrisk anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav, att den.först uppträdande signalen är den signal, som ger den största marginalen för kommutering.
|
[
"H02M"
] | 73,345,141 | 340,310 |
B
|
[
"H02M7/757"
] |
1. Tändningsenhet för en styrd likriktare innefattande en anordning för alstring av en likströms-felsignal från likriktarens belastningskrets, en anordning för öppnande av likriktaren under cykliska intervall och en anordning, som styr dessa intervall i överensstämmelse med amplituden av nämnda felsignaler, kännetecknad därav, att enheten innefattar en integreringsanordning (T.D. T-TJLC.) för att alstra en spänning, som representerar integralen av likriktare-ingångsspänningen, en låsanordning (CJ),-) för att låsa den integrerade spänningen vid en konstant förutbestämd nivå vid slutet av varje halvperiod av likriktare-spänningen, en återställningsanordning (T.) för att återställa den integrerade spänningen vid slutet av varje halvperiod och en komparatoranordning (T,T_T1 ) för alstring av en likriktaretändpuls, när ögonblicksvärdena av nämnda likströmsfelsignal och nämnda integrerade spänning äro lika, och att anordningen för alstring av felsignalen innefattar en strömintegrator (C..„), som alstrar en utgångsspänning proportionell mot integralen av likriktarebelastningsströmmen, en strömåterställ-ningsanordning (D.07, T113) för att återställa utgångsspänningen periodiskt till noll och igångsätta en ny integration, och en upplagringsanordning (C119), som alstrar en likströmsspänning proportionell mot värdet av nämnda utgångsspänning omedelbart före återställningen, varvid denna likströmsspänning utgör felsignalen. 2. Enhet enligt krav 1, kännetecknad därav, att anordningen för alstring av felsignalen vidare innefattar en transformator (TL„), som har primär-, sekundär- och ytterligare sekundärlindningar av hög impedans, en oscillator (T _, T n7), som ma'*'ar primärlindningen (P) med ström av konstant amplitud, och en likriktare (Di19 D,,,), som matar en spänning proportionell mot likriktarebelastningsströmmen till den första sekundärlindningen (Si), varvid den ytterligare sekundärlindningen (S2) är förbunden med strömintegratorn (C.0„).
|
[
"H03K",
"H02M"
] | 73,345,142 | 340,311 |
B
|
[
"H02M7/1557",
"H03K17/72"
] |
angivna kännetecknen. Tändvinkeln 'a' är definierad som den fasvinkel, i grader räknat, med vilken tändfasläget för något särskilt styrt organ, t ex en kvicksilverventil med vätskekatod eller en tyristor, fördröjes efter fasläget för naturlig kommutering av ventilen, dvs det fasläge, vid vilket dess anodpotential växer över dess katodpotential, och marginalvinkeln 'y' är den fasvinkel, ,i grader räknat, under vilken ventilen skall dejoniseras fullständigt, innan dess anodpotential åter skär nollutgångsläget och växer över dess katodpotential. Tändpulserna matas således till ventilerna från motsvarande steg i en ringräknare, som drivs av en oscillator, varvid en mät-krets är förknippad med varje steg och aktiveras i följd av dessa för att mäta marginalvinkeln 'Y' för den ventil, från vilken kom-muteringen just har fortskridit. Särskilt kan mätkretsen innefatta en vågformsgenerator, som genererar en spänningsändring.-med en förut- SVERIGE PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET 340312 2 bestämd hastighet från det fasläge då kommuteringen är slutförd mellan två sammanhörande ventiler, dvs vid fasläget wt = a + u (där "u" är kommuteringsöverlappningsvinkeln), samt en reglerkrets för att avkänna denna spänning vid det fasläget då spänningen över ventilen, från vilken kommuteringen har fortskridit, skär nollutgångsläget (wt = ir). Den vid avkänningsfasläget erhållna spänningen tjänstgör såsom insignal till oscillatorn, och den av denna alstrade pulsfrekvensen beror av storleken på denna spänning, och, eftersom fasvinkeln mellan utlösningen av spänningsändringen och det fasläge, vid vilket den därefter avkännes, är marginal vinkeln Vy' (wt = ir = a + u + + y), är således oscillationsfrekvensen beroende av marginalvinkeln, Företrädesvis är utgångarna från alla mätkretsarna kopplade till oscillatorn över en gemensam väljarkrets, som är anordnad att endast tillföra oscillatorn den signal som representerar den av dessa kretsar under varje cykel uppmätta, minsta marginalvinkelh. Med en krets enligt föreliggande uppfinning är avståndet mellan tändpulserna konstant under stationära arbetsförhållanden, dvs 60 för en sexpulsig strömriktare, och detta avstånd bibehålles noggrant även i fall av avsevärd asymmetri i växelströmskretsarna. Detta drag utgör en av de viktigaste fördelarna med uppfinningen, eftersom åstadkommen asymmetri i växelströmkretsarna hitintills vid många styrsystem har en benägenhet att ge upphov till olika avstånd mellan tändpulserna, vilket i strömriktaren leder till alstring av övertonskomponenter, som skiljer sig från de teoretiskt förutsägbara, dvs som skiljer sig från den femte, sjunde, elfte, trettonde övertonen, etc, för vilka filter vanligtvis åstadkommits. Detta gäller i synnerhet om växelströmssystemets impedans är hög. Dessutom kan sådana oförutsägbara övertoner, som alstrats av asymmetri, lätt förstoras av strömriktaren och kan i sista hand resultera i instabilitet. Ytterligare en effekt, som åstadkommes av olika avstånd mellan tändpulserna, är alstringen av en resulterande likströmskomponent i sekundärlind-ningen av växelströmstransformatorerna, och eftersom den procentuella transformatormagnetiseringsströmmen vid stora strömriktaranläggningar, t ex högspända likströmssystem, är liten, blir transformatorkärnorna relativt lätt mättade, och detta distorderar ytterligare primärströmmarna. Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Pig 1 är ett schematiskt diagram över en sexpulsig strömriktarkrets. Pig 2 är ett kretsschema över den 3 340312 i fig 1 visade styrkretsen. Fig 3(a) - 3(p) visar vågformer, som erhållits från olika punkter i de i fig 1 och 2 visade kretsarna. Fig 4 visar en annan form av kretsen i fig 2. I fig 1 visas en sexpulsig strömriktarkrets med sex kvicksilverventiler 1-6. Mera detaljerat innefattar kretsen en tre-fasig växelströmskälla 7, vars utgång är kopplad till en stjärnkopp-lad primärlindning av en strömriktartransformator 8, vars sekundär-lindningar var och en är kopplade till anod-katodförbindningarna mellan serieförbundna ventiler 1 och 4, 3 och 6 samt 5 och 2. Katoderna av ventilerna 1, 3 och 5 är sammankopplade med ett likströmsuttag 9 över en glättningsspole 10, och .anoderna av ventilerna 4, 6 och 2 är sammankopplade med ett annat likströmsuttag 11. Utsignalen från växelströmskällan matas också till en tri-angelkopplad primärlindning av en spänningstransformator 12, vars sekundärlindning är diametralt stjärnkopplad för att åstadkomma en sexfasig insignal till en grindstyrkrets 13. Denna krets är anordnad att styra tändvinkeln 'a* för ventilerna under kommuteringsförloppet, dvs 90°< a « 180 , i beroende av den minsta marginalvinkeln 'y'» som någon av dessa ventiler uppvisar, varvid denna senare storhet mäts på ett i det följande beskrivet sätt, under styrning medelst insignaler, som tillföres från både transformatorn 12 och avkän-ningskretsar 14, 15 och 16, vilka är kopplade till sekundärlindningar-na av transformatorn 8.- Särskilt består dessa avkänningskretsar av en mittuttagsförsedd, differentierande strömtransformator, dvs en strömtransformator, som har en luftgapsförsedd kärna och arbetar med en mycket hög belastningsimpedans, dvs i huvudsak en öppen krets. I fig 2 visas styrkretsen 13 mera detaljerat och den innefattar en ringräknare 18, vars räknehastighet bestäms av en spänningsstyrd oscillator 19, som själv är styrd i beroende av den minsta av marginalvinklarna 'y'j vilka mäts av kretsar 20. De två kretsarna 19 och 20 åstadkommer således tillsammans med räknaren 18 en styrning med en sluten slinga, varvid tändpulserna till kvicksilverventilerna erhålles frän parallella utgångar på motsvarande räkne-steg över-differentierkretsar 22. Arbetssättet för styrkretsen 13 skall nu beskrivas i detalj med hänvisning till fig 2 och till vågformerna, som visas i fig 3(a) - 3(p)> vilka avser de ledande tillstånden för några av ström-riktarventilerna som gäller vågformer, som uppträder på olika ställen i den mätkrets 20, som tillhör ventilen 3. 340312 i» Ringräknaren 18 innefattar sex steg 23 - 28 och drivs vanligtvis från oscillatorn 19 med en frekvens, som är sex ggr större än systemfrekvensen, varvid en utsignal i form av en rektangulär puls med en nominell längd av 60° åstadkommes i följd från varje steg. Dessa pulser differentieras i differentierkretsarna 22, och de resulterande positiva spikarna, som alstras vid framkanten av dessa pulser, bildar tändpulserna till kvicksilverventilerna. Pig 3(a) visar den rektangulära puls, som tillföres differentiatorn 22 från steget 25, och fig 3(b) visar den resulterande tändpulsen, som åstadkommits ur denna puls till ventilen 3 vid wt = a för denna ventil. Den efterföljande tändpulsen för ventilen k visas i fig 3(c). Med tillförseln av tändpulsen till ventil 3 stiger dess ström (fig 3(d)), medan strömmen genom ventil 1, från vilken kom-muteringen har fortskridit, faller mot noll (fig 3(e)). Tiden det tar för denna ström att falla till noll är ändlig och sträcker sig över en fasvinkel av u , varvid vinkeln 'u' är koramuteringsöverlappningsvinkeln, som t ex är 20 . Kommuteringen är därför avslutad vid wt = a + u, och vid detta fasläge antager nu anod-katodspänningen över ventilen 1, vilken spänning tidigare varit nästan noll medan ventilen ledde ström, ett sinusformigt förlopp (fig 3(f))> varvid den omedelbart antager ett negativt värde och skär noUaxeln vid wt = ir. Marginalvinkeln, dvs den period under vilken ventilen fullständigt måste dejonisera innan dess anodpotential växer över dess katod-potential, är således vinkeln 'y' mellan wt = (a + u) och wt = ir. Den rektangulära pulsen (fig 3(a)) från räknarsteget 25 matas också till en och-grind 29 tillsammans med en puls, som beror av hastigheten av strömändringen genom ventilen 1, från vilken såsom nämnts kommuteringen fortskrider till ventil 3. Denna hastighet hos strömändringen bestäms av den differentierande transformatorn i avkänningsenheten 14, såsom visas i fig 3(g)> varvid utsignalen sträcker sig från wt = a till wt = (a + u) och matas till en för-stärkare-begränsare 30, som åstadkommer en rektangulär puls därur, vilken har en period som är lika med den period, under vilken vågformen enligt fig 3(g) överstiger en kritisk nivå, som visas med den streckade linjen i samma figur. Utsignalen från förstärkaren-begränsaren 30 matas till en fasinverterare 31 och utsignalen från denna (fig 3(h)) tillföres och-grinden 29. Den koincidenta utpulsen från denna och-grind 29 (fig 3(j)) har samma period som pulsen i fig 3(h) och tillföres en transistor 32 över en annan fasinverterare 33, varvid transistorn leder så länge denna puls varar, varigenom 5 340312 en kondensator 34 laddas upp, och spänningen över denna kondensator visas i fig 3(k). Vid pulsens upphörande spärras transistorn 32 och koridensatorn urladdas mot den negativa matningsspänningen, tills den stoppas omkring jordpotential medelst en diod 36. Spänningen över denna kondensator tillföres emittern av en transistor 38, som görs ledande i beroende av en puls, som erhålles från sekundärlindningen på spänningstransformatorn 12. Särskilt är den mätenheten 20, som hör till ventilen 3, påtryckta sekundärspänningen en sinusvåg (fig 3(m)), som skär noll-axeln vid samma fasläge och i samma riktning som anod-katodspän-ningen för ventilen 1. Den positiva hälften av denna växelströmsinsignal förstärks medelst en förstärkare-begrähsare 39 (fig 3(n)) för att alstra en rektangulär puls, som sedan differentieras av en diffe-rentierkrets 40, varvid den positiva spiken (fig 3(p)) tillföres basen av transistorn 38 för att därmed göra denna transistor ledande under denna spiks korta varaktighet, vilken puls uppträder en gång per cykel för varje ventil. Till kollektorn av denna transistor är en kondensator 41 kopplad, vilken har en stor kapacitans jämfört med kapacitansen hos kondensatorn 34, som är kopplad till transistorns emitter, och verkan av påtryckningen av spiken eller avkännings-pulsen på basen av transistorn 38 är, att spänningen på kondensatorn 41 låses vid det värde som kondensatorn 34 uppvisar vid fåsläget för påtryckningen av denna avkänningspuls, dvs vid wt = tt. Med den effektiva resistansen över kondensatorn 41 anordnad att vara mycket hög (transistorn 38 är effektivt en öppen krets, när den är i sitt spärrande tillstånd) kvarstår därför spänningen över denna kondensator vid ett i huvudsak konstant värde mellan avkänningspulserna, såsom visas med den streckade linjen i fig 3(k). Följaktligen beror spänningen, som uppträder över kondensatorn 41 mellan avkänningspulserna, dvs under längden av en cykel, på marginalvinkeln 'y' för den ventil, från vilken kommuteringen haiä fortskridit, eftersom det är tydligt att om 'y' ökar så kommer spänningen över kondensatorn 34 att ha fallit till ett lägre värde än vad som visas vid wt = ir, och motsatt, om 'y' minskar kommer spänningen att vara vid ett högre värde vid detta fasläge, varvid urladdningsvågformen för denna kondensator alltid har samma utseende och utlöses vid det fasläge då strömmen genom ventilen 1 går genom noll (wt = a + u). De sex konstanta spänningsutsignalerna från mätkretsarna 20 matas över var sin av sex dioder 43 till en gemensam ingång av den 340312 6 spänningsstyrda oscillatorn 19, varvid således nettospänningen på denna ingång är lika med den högsta spänningen, som lämnas av någon av mätkretsarna, dvs motsvarar den minsta marginalvinkeln fyf. Ingångskretsen till denna oscillator 19 innefattar en inte-grator 44, som ger en flankspänning med en ändringshastighet, vilken är proportionell mot ingångsspänningen, till en nivådetektor eller triggkrets 45. Benna krets triggar i sin tur en pulsgenerator 46 vid en förutbestämd nivå av flankspänningen, vilket medför tillförsel av en puls till ingången av ringräknaren 18 och återställning av inte-gratorn 44 till noll över återkopplingsslingan. Cykeln fortsätter därefter. Den spänningsstyrda oscillatorn lämnar således ett tåg av pulser till räknaren med en repetitionshastighet, som är proportionell mot oscillatorns likströmsinspänning. Vid det stationära tillståndet är denna spänning i huvudsak konstant och har ett sådant värde, att utfrekvensen från oscillatorn är exakt sex gånger så stor som utfrekvensen för den beskrivna strömriktaren och att räknarens utpulser har en sådan fas i förhållande till växelströmledningens spänningar (dvs, vinkeln y) att den önskade marginalvinkeln *y' åstadkommes. Om marginalvinkeln skulle minska, ökar oscillatorns styrspänning tillfälligt för att öka oscillatorns pulsrepetitions-frekvens och därmed tidigarelägga tändpulserna, så att 'a* görs mindre med det resultatet att 'y' i motsvarande grad görs större för att motverka dess minskning. Om däremot marginalvinkeln skulle öka kommer oscillatorns pulsrepetitionsfrekvens tillfälligt att minska för att senarelägga tändpulserna, varvid återkopplingsstyrningen alltid arbetar i motsvarighet till den minsta marginalvinkeln, som uppvisas av någon av de sex ventilerna. Såsom nämnts i det ovanstående är styrspänningen till oscillatorn konstant under stationärt tillstånd, varvid avståndet mellan en tändpuls och den följande alltid är densamma, dvs 60°, och styrkretsen alltid verkar på så sätt att den strävar att bibehålla detta avstånd konstant. Dessutom är kretsen oberoende av ändringar i frekvensen hos • växelströmssystemet, eftersom, om frekvensen t ex halveras, !y*, i absolut tid räknat, dubbleras eller, mätt i grader, kommer att vara densamma, varvid styrspänningen till oscillatorn minskar framskjut-ningen av tändpulserna i erforderlig utsträckning. Det må påpekas, att uppfinningen inte är begränsad till den särskilt beskrivna anordningen och olika förändringar kan göras utan < Jr 3* >-t> •a CO M> ?r K* C P P. ?>• H» et I-1 3 I-1 M pf - CO CD 4 P 3 ct et CO p: M v- --3 O *i c •a C* ro 3 •a < CD 4 3 H- P t» p: CD p W ct M CD <: P O H- p: 4 IV> 3 v xs po M p: 4 M 09 •o ?r et CD •-D I-1 3 09 4 3 C 4 M 3 4 M >S ?r •o 3 CO 3 3 po et p: et O: t-1 ro ca 3 M O: CD et p. ct CO P et ro Jr p 3 3 3 4 3 n to 4 et o 3 p O CO O 3 4 H- ro 4 P. P ns ?r M H- M OO ^ K pr H- po ¦• 09 p: 3 ro P CD H- < P • <-i 3 ro ct CD 3 P H' < po H« et M 3 ^ o 3 09 -j CD P. H» P. 4 CO 3 po o 3 CO 1 CO 4 CD 4 3 4 pr M ro (-• ?r •a CD 3 CW O ^ 3 P 3 P 3 ct o & O P po CO P 3 P p ca CD P: H a 1 — p M et 3 3 09 3 P H- CD 3 3" CD CD pr et c: 3 3 3 •-ti ?r 3 H- 3 co -< 3 o: CO CD P CD H- O: ca 09 O et 3 p CD et CO 4 P- p. O ct 3 pr < P CD — et P <-i ct < 3 3 <! XS pr rö P. 4 et (-•• 3 •^ o »-» CD ro n n P 3 CD et PT & CO n et CD CD et CD 0 o o CD P ca P P ^ ?r 3 o 3 p 3 H- CO P 3 H- n >-!i CD I-1 3 P 3 M CD 4 (-1 3 • 3 ct et CO < ro o 4 - CO 1* P 3 et < 3 O: et H. p et C et M co j3 O po et ht, M •ö vr 3 H- et ct CO 09 p. H- et p. H ct 09 et •O H- CD P P. CD CD W 3 >S 3 p: e_i. O: •o p P 3 r% H> O CD CD CD M p: P et ro XS M n et CD 3 4 Hj O 3 P. t-1 O >-s H- I-1 3 ct p- O: n 4 3 P 4 3 o 3 et w et et et et •* M ^ P: H> O C 3 ?-o H- O CO •-D et M P: s H- • P n H- et p CD 3 4=- Jr CD ' P. 3 3 3 «< 1 PT et H> H- CD 3 p: O: et H- CO 3" et px 3 P. ct e-u h" et 4 P -Cr -SI et H) p. P. 09 ct t ct n 09 et 4 3 ct O i-i O P Q. p: H- O M et CO l-1 w O: ^ ^ CQ ct P P < 3 P et P* O. P xs P CO CO p H C H' ^ M O P H- i-4 n H- 09 >f CD 3 3 VjJ p: CD ct P h<- 3 •ö CO o 3 M P. t-t> 3* 3 Jr- O: a1 3 H- O 1 CO co rf^^ X P. ct ?r et 4 H- < — \» H- et O: P P. »-b P O: P po O C» 4 H> 09 3 ?3 M >-t> 09 CD p et ro 3 CD M H- <J <: CD O! P. 4 ?r et CO w cy 3 P *i H- w H» O N—' t-" < ?r 3 ?r 09 3 •-» O I-1 \-> co >r n n CD CD P. o CD O H- P. < M H- 09 4 CO P o P. ct ro et Po O P M 4 Ur. p CO CD 3 1 H- CO 3 3 H- < 09 P CO 3 < et 4 XS ct H- 3 H- ca 3- ct 3 c Co 3 3 p. *r (-¦ o P. H- CO H- ro 4 CD P H- 4 C-i. XS H» 4 p H O O O. 3 xs o et CD o M 3 P 3 p 3 *< CD 4 et CO O: ro (-• P- CD < P s» P era 4 CO CD H- •a 3 et n t 3 T3 P 3 09 CO P> H- (->• O P 3 p •a X xr < et CD 3 o et 3 et po co p H- CO •o ct p: P. CD (D 3 pr CD 4 P. co < n ct pr. CO et 3 H- et 09 4 09 et 3 7> P h-1 O n CD 3 H- I-1 09 4 3 CD co ro CD 3 3 et O O 3" M P CO P: O Po CO et et H- hi et 3 CD 3 <<: 3 3 PT CD 3 >S 3 3 3 P l-> •a P. 3 3 H- H- O 3 3 P •-t» P. <! ct CD CO CO CO ct et 4 P P << 4 P 3 c P p. CO 09 4 09 3 P 4 ro -• H- CO P\ C_i. ct ct H> P. ro 3- 3 CO O !-¦ et o H» 3 et CD et P 3 CO h-J CO <! po et ~< Pi P p: o: CD M H« 3 po P ca PT PT p: CD O et CO P. H- et O CO vo M 3 P — 4 ca H 4 3 1-5 t-1 3 ?-D P CD 3 3 4 CO CD CD M 4 CO -tr- M • p P- M ct ro < •a CD H- i-t) >-» I-1 O O M et XS 3 et 3 et h-1 j=- 3 W (-¦ H- ct ro pr C-J. t-t> 4 H. pc- C ct CD O: P P. 4 I-1 M H- po P —a p: 3 K 3 3 D O: P 3 C H> M ca 4 1 1 3 3 H- 3 O 3 et P 09 VjJ 3 < 09 ct !» 3 H- 4 3 pr 3 3 CO O et CD ro pr P et p: 09 et o Q. H- <: P. O C» 3 H- P et ct P. CO o P. 3 ro O p: 3 3 3 p ct p: n et CD 3" M o H- P- 3 CD 3 H- CD •-D < H« XS P: CD 3 3" (-¦ et O ct O 3 P 09 O !-• ro CO 3" ?r 3 4 CD t-1 3 H- H- CD XS n 3" * M !-•• M •a o 4 p. < ?3 P o >-t) 3 xs o 09 P. Ct (-• I-1 M co 09 H" 3 M t-1 po 3* CD ro M >-s p. 3 P cq P CD P. 3" CK p: P- g CD CD H- H« t-1 p ?r ct P H- M o p: ct *3 CO o CO CO CD (-¦ 4 P. 1 ct 3 p: 3 3 et (-" 09 P 3* et J=- ro CD CO 3 (-¦ ro >-s p et XS XS c» » P CD ro CD 4 3 H CD H P 3 O O 3 4 Q P CO 3 •-1) 3 4 o p: • P. P 3 n 3 CO P H- 3 4 < CO 4 •a ?¦3 O *# »t 3 01 CD O: p- O: 4 3 < CD < a. p t» 3 3 CD H» et H" CD C_l. pr 3 o CO CK H- CD c P. 1 CD 3 et 3 w H- 3 ro CO 3 CO 09 P. H« P. p 3 O o 3" o < •1 3 3 ct H« H- 3 O- P. o ?r H- 3 et et ro 4 •o Jr 3 I-" 09 o S= P CO 3* O 3 p 4 CD ?r et et o CD X 09 P. H> CD ct P- •o H1 H- \-> P ro O: 3 3 et et O 3 09 3 4 H- p H- CO 3 3 O O ro CD O C9 et M 3 P* pr Ct 3 3 P- et 4 CO CD CD CD CD ?r et i M <; 3 et 3 £J 3 et 3 1 O H- H- 3 ro p Ct ca ?r <J O: t-" 3 '-i ct < P I-1 p CD 3 p: P 3 O 3 CD i-1 P CD p H- PT 3 < t-1 *• H- po pr •-s n p: 3 CD CO >-D 4 et O 3" 09 P M> 01 H- cr < co 3 pr O et p >-!> p. P C9 et H- p •-i P 4 ¦ef P P O ct CO t-1 P ct H- h"- p "O 4 s CO O: H 3 p 3 ro 3 '3 CD ?* p: CO 4 CO H- •a t-1 ct P M ro & p. •a P C_i. XS H *-i O n 0) a. 3 »-* 09 o 3 M et 3 ct 3 c P ct P 3 p. 3 H> CD p I-" 3 CD p: CD CO 3 et \->- H- CD CD H- CO 3 p: H- po 09 3 p < 3 p 09 3 M p CO 3 < pr CD P co CO OS T3 M 3 o H- 09 M ?-t) 3 po ?r pr 4 P < CO i-D < 3 P et & *-i et et 3 CO C P P H- 3 CD (-> ^ P. 3 ct i-S < et ro P H- P. ct H> O ro H- n p oq Po H- P et I-1 ?r M M 09 CO po 09 CD CD p ro 3 3 3 H- 4 3 3 3 3 C-J. 3 3 H- 3 PT M i CO et < M P. et 3 4=- ro 3 ct < 3 •-H M P< "> H- 3 1 09 CD CD 3 a- CD OJ 1 H- H- P P po po «J 3 CO 1 ct P H' C »-b 3 p. P • et P CD 3 O o 3" 3 3 l TO 3 1 et O ( et ct 3 1 3 CD I-1 1 P 1 1 09 pr ct p 3 ca CD 1 09 CD 3 CD 3 1 i O P 340312 8 mindre korrigeringar ske med en slutlig inställning av kretsen på den korrekta marginalvinkeln inom några få multipler av en sjättedels cykel. Den beskrivna styrkretsen kan också innefatta den anordning som beskrivs i den brittiska patentskriften 1 170 2*»8 för att innesluta tändvinkeln ,a' mellan maximi- och minimigränser och hindra oscillatorn från att permanent förlora synkronismen i motsvarighet till kraftiga transienter. Det må påpekas, att, ehuru denna krets har beskrivits i samband med en sexpulsig strömriktare, uppfinningen lika väl kan tillämpas på strömriktare med ett annat antal pulser genom lämplig ändring av antalet steg i ringräknaren och dess tillhörande kretsar.. PATENTKRAV 1. Krets för att styra tillförseln av tändpulser till ett flertal styrda organ i en strömomvandlare, vilken krets har organ för att bestämma tändpulsernas taktreglering under styrning av en insignal, som är beroende av skillnaden mellan de verkliga och önskade värdena av de styrda organens marginalvinkel, känneteck~ n a d av en ringräknare (18), vilken är driven.av en oscillator (19), som har en av insignalen beroende arbetsfrekvens, och vilken ringräknare är anordnad att i följd tillföra de styrda organen (1-6) tänd-pulserna, samt av ett antal mätkretsar (20), vilka är kopplade till vart sitt av de styrda organen och är anordnade att aktiveras i följd för att mäta resp styrda organs marginalvinkel för alstring av insignalen. - 2. Krets enligt patentkravet 1, kännetecknad av en väljarkrets (^3)j över vilken alla mätkretsarna är förbundna med oscillatorn, varvid väljarkretsen är anordnad att endast tillföra oscillatorn den signal, som representerar den av dessa kretsar under varje cykel uppmätta, minsta marginalvinkeln. 3. Krets enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att varje mätkrets har en vågformsgenerator (32, 3*1) för gene-rering.av en spänningsvågform med en förutbestämd spänningsändrings-hastighet &p) från den tidpunkt, då kommutering mellan ett sammanhörande par av de styrda organen (1-6) är avslutad (dvs vid ett fasläge wt = a + u), samt en reglerkrets (38-^fl) för att avkänna spänningsvågformen vid ett fasläge wt = n för alstring av insignalen för styrning av oscillatorn (19)> *). Krets enligt patentkravet 3, kännetecknad av avkänningsorgan (1^-16) för alstring av en spänning, som är propor- 9 340312 tionell mot strömmens ändringshastighet (-=rr) i de styrda organen (1-6), och en till avkänningsorganen kopplad förstärkare-begränsare (30) för att omvandla den av avkänningsorganen alstrade spänningen till en fyrkantsvågform, vars bakflank tillföres vågformsgeneratorn (32, 3*0 för att ge spänningsvågformen den förutbestämda ändringshastigheten. 5. Krets enligt patentkravet H, kännetecknad därav, att avkänningsorganen innefattar en differentierande strömtransformator eller en ömsesidig induktans seriekopplad med varje fas av omvandlaren. 6. Krets enligt patentkravet h eller 5, kännetecknad därav, att vågformsgeneratorn innefattar en första kondensator (3*0 > som är anordnad att med en förutbestämd hastighet urladdas i motsvarighet till aktiveringen av ett första omkopplarorgan (32) medelst bakflanken av fyrkantsvågformen, och att reglerkretsen (38-41) innefattar en andra kondensator (41), som är kopplad över den första kondensatorn medelst ett andra omkopplarorgan (38), som aktiveras momentant vid fasläget wt = ir, varvid den andra kondensatorn erhåller den spänning, som den första kondensatorn har vid det fasläget. 7. Krets enligt något av patentkraven 3-6, kännetecknad därav, att insignalen till oscillatorn utgöres av summan av spänningen vid fasläget wt = ir och spänningspulser, som uppträder vid motsvarande faslägen för varje styrt organ, varvid storleken av dessa pulser är proportionell mot varje ändring av värdet för marginalvinkeln 'y' från dessa värde under föregående cykel. 8. Krets enligt patentkraven 6 och 7, kännetecknad därav, att uppladdnings-urladdningsbanan för den andra kondensatorn innefattar ett första motstånd (47), som tillsammans med denna andra kondensator är anslutet över den första kondensatorn medelst det andra omkopplarorganet, varvid förbindningen mellan motståndet och den andra kondensatorn utgör en ingång till oscillatorn utöver den ingång, som åstadkommes medelst väljarkretsen, varigenom en spänningspuls utvecklas över motståndet och adderas till den normalt över väljarkretsen påtryckta spänningen i motsvarighet till att spänningen över den andra kondensatorn skiljer sig från spänningen över den första kondensatorn vid aktiveringen av det andra omkopplarorganet. AHPÖRM
|
[
"H02M",
"H02J"
] | 73,345,143 | 340,312 |
B
|
[
"H02M7/006",
"H02J3/36"
] |
1. Enfas växelströmsmotor utan kommutator, innefattande åtminstone två statorer med utpräglade poler, av vilka statorer den ena magnetise-ras medelst växelström och den andra medelst likström, och en rötor som bär lindningar och likriktare som följer med rotorn i dess rotation, kännetecknad av att rotorn' utgöres av en symmetrisk, ferro-magnetisk rotationskropp och att på motsatta väggar av rotationskroppen är anbragta sektioner av en växelströmslindning, vilken är elektromagnetiskt kopplad till den växelströmsmagnetiserade statorn, vid den ena väggen och en likströmslindning, som är elektromagnetiskt kopplad till den likströmsmagnetiserade statorn och elektriskt kopplad till rotorns växelströmslindning via likriktare, vid den motsatta väggen. 2. Enfas växelströmsmotor utan kommutator enligt kravet 1, k ä n-netecknad av att rotorn utgöres av en ihålig, ferromagnetisk cylinder med växelströms- och likströmslindningar anbragta på utsidan respektive insidan och att statorerna är anbragta koncentriskt med rotorn. 3. Enfas växelströmsmotor enligt kravet 1, kännetecknad a v att rotorn utgöres av en ferromagnetisk skiva med växelströms- och likströmslindningar anbragta på motsatta sidor och att rotorn är anbragt mellan två inbördes parallella statorer.
|
[
"H02K"
] | 73,345,144 | 340,313 |
B
|
[
"H02K99/20"
] |
340314 2 Bifogad ritaingsfigur visar ett snitt genom ett övre hörn till en tranB-formatorl&da, där uppfinningen är tillämpad för att täta mellan låda och look. Transformator lådans vägg är betecknad med 1 och locket med 2. Looket skjuter utanför lådväggen ett stycke. På lådans vägg och på något avstånd från dess övre kant är infäst en runt om lådan gående rara 3. Genom den utanför lådan liggande delen av locket och genom ramen är borrade ett antal hål 4* jämnt fördelade runt lådans omkrets. I hålen är anordnade bultar 5» var och en med en mutter 6. I spåret mellan lådväggen, locket och ramen ligger en packning 7 av plastiskt material. Mellan packningen och raden av bultar 5 är en fjädrande stödlist 8 inlagd, så att dess i figuren visade vänstra kant anligger mot packningen medan dess högra kant anligger mot bultama. Packningens 7 höjd är så vald att den väl fyller ut spåret mellan locket och ramenj medan stödlistens höjd är något lägre. När muttrarna 6 åtdragas, kommer ramen och den utskjutande delen av locket att pressas mot varandra. Packningen 7 kommer därvid att deformeras och utfyller eventuella håligheter mellan lådväggens övre kant och locket men intränger även i spalterna mellan ramen och stödlisten och mellan locket och stödlisten. Eftersom stödlisten är fjädrande, kommer dén vid ökande hopdragning av look och ram att pressas utåt mer eller mindre mellan bultama. Detta medför att packningen kontinuerligt hålles,under ett visst tryck, vilket medför att tätningen mellan lådvägg och lock upprätthålles även om packningens volym ändras något på grund av temperaturväxlingar. Uppfinningen medför även att man på ett enkelt sätt kan bearbeta lådans överkant, så att den blir tillnärmelsevis slät. Ramen 3 fästes vid lådan lämpligen genom svetsning med sin övre-kant på ett avstånd från lådväggens 1 överkant innan denna bearbetats som är minst lika stor som det slutliga avståndet mellan ram ooh lock skall bli. Lådans överkant skares sedan till rätt mått med hjälp av en på ramens 3 översida förskjutbar skärbrännare. Avståndet mellan ramens översida och lookets undersida blir då väldefinierat, när locket läggs på lådan. För att fullgod tät-ning skall erhållas bör packningens 7 area överskrida den för packningen avsedda arean av spåret mellan lådväggen 1, locket 2, ramen 3 och stödlisten 8 med ca 20 i». Då finns tillräcklig överskottsvolym ho3 packningen för att den vid bultarnas åtdragning skall kunna fylla ut håligheter i spårets kanter samt pressa ut stödlisten mellan bultarna så att tillräckligt fjädertryck från stödlisten på packningen alltid erhålles. 3 340314 ________________ PATMPKRA7 1. Anordning för tätniag mellan en 'behållare och ett ovanpå "behållaren aa-ordnat lock: (2), som skjuter ut ett stycke utanför behållarens väggar och att på behållarens utsida och på något avstånd från dess övre kant är inCäst en runt om behållaren gående ram (3) samt att locket (2) och ramen är förbundna med varandra med hjälp av ett antal bultar (5), kännetecknad därav, att i det spår, som bildas mellan ramen (3) och den utanför behållaren utskjutande delen av locket är anordnade dels en packning (7) av plastiskt material närmast behållaren, dels en utanför packningen belägen f jädrande stödlist (8), som med en kant anligger mot packningen och med en motsatt belägen krat som anligger mot bultarna (3). 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att stödlistens (8) höjd är något mindre än avståndet mellan ramen (3) och locket (2).
|
[
"H01F"
] | 73,345,145 | 340,314 |
B
|
[
"H01F27/02"
] |
Uppfinningen förklaras närmare här nedan med hjälp av ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 är ett blockschema för en utfÖringsform av uppfinningen för att registrera mottagna signalstyrkor och fig. 2 är ett förklarande 10 diagram, som visar förloppen i anordningen enligt fig. 1. De mottagna signalerna, vilkas storlek skall mätas, exempelvis signaler, som erhållas genom uppmätning av polärdiagrammet hos en antenn omvandla? till en lämplig mellanfrekvens på ej närmare visat sätt och matas enligt fig. 1 vid ingången 1 till en dämpsats 2, som 15 kan stegvis varieras med hjälp av strömställare (reläomkopplare eller elektroniska omkopplare i beroende av den önskade driftshastigheten), vilka ingå i blocket 2 och ej visas separat. Därop-satsen består av lämpliga länkar, vilka ha decibelvärden på en binär skala. Värdena för de efter varandra följande länkarna kunna 2o exempelvis vara i dacibel 0,25, 0,5,1, 2,4 .... o.s.v. i en dämpsats, som ger ett fullständigt dämpningsområde i 64 steg vartdera med 0,25 dB. Dämpsatsens 2 omkoppling styres av en huvudbinärräknare 3, som drives medelst regelbundet upprepade pulser, så kallade klock-25 pulser. Dessa matas till räknaren 3 från en klockpulskälla 4 genom en normalt sluten strömställare 5. Man antager, att vid början av arbetscykeln, vilken inträffar vid tidpunkten A i fig. 2, har dämp-satsen maximal dämpning och sedan minskar dämpningen vid varje successiv puls från källan 4 och så länge huvudräknaren räknar, 30 minskar dämpsatsens dämpning med 0,25 dB. Dämpsatsens utgångssignal matas till en komparator 6, exempelvis en Schmitt-trigger, till vilken matas vid ingången 7 en referensspänning från en icke visad referenskälla. När utgångssignalcn från dämpsatsen 2 är lika med (eller mera exakt något överskrider) 35 referensspänningen, igångsattes komparatorn 6 och denna öppnar ströir-ställaren 5, så att huvudräknaren upphör med räkningen och stannar vid räkneresultatet, som den har nått. Detta sker vid tidpunkten N i fig. 2. Huvudräknaren 3 styr även omkopplingen (vilket ävenledes kan 40 ske på elektronisk väg eller med reläer i beroende av den önsleade arbatshastigheten) av ett motståndsnät 3, som ävenledes kan ändras stegvis genom omkopplingen. Detta nät matas med likspänning av länp- 3 340315 lig storlek från en källa 9 och det är dimensionerat på sådant sätt, att dess utgångssignal är proportionell mot räkningen, som har utförts av huvudräknaren 3. När räkningen stannar, blir :-.i.lcJ"-" utgångssignalen från nätet 8 proportionell mot logaritncn för sig;...-len vid ingången 1. Denna utgångssignal kan användas på godtyckligt sätt, exempelvis behandlas och matas till en datamaskin eller endast indikeras eller registreras genom en registreringsanordning, exempelvis en hålremsa för senare analys i en datamaskin. Ragistrc-ringsanordningen 10 registrerar utgångssignalen från nätet 8 när den erhåller styrsignal för registrering. Enligt det visade exemplet sändes denna styrsignal för registrering till registreringsanordningen genom en andra tainärräknare 11 vid tidpunkten B (fig.2), när antalet pulser från källan 4 är tillräckligt för att åstadkomma fullt räkneutslag hos räknaren 3 (d.v.s. räkneresultatet 64 i föreliggande exempel), om räkningen ej tidigare stoppats genom att strömställaren 5 har öppnats vid en tidpunkt X. Den andra binärräknaren 11 har ett räknesteg mer än huvudräknaren 3 och den matas direkt från klockpulskällan 4. Denna andra räknare 11 sänder styrsignaler till registreringsanordningen 10 från sitt näst sista steg. Om man fortfarande antager, att 64 pulser från klockpulskällan 4 föra dämpsatssn 2 till sitt fulla utslag,om strömställaren 5 icke är öppen, fortsätter den andra räknaren 11 sin funktion efter tidpunkten B under ytterligare 64 pulser från källan 4 ända till tidpunkten C (fig.2), när det sista steget från denna -räknare över tråden 12 matar en återställningspuls, som återställer båda räknarna 3 och 11 till nolläge och åter sluter strömställaren 5. En ny period av funktionen kan påbörjas. För att göra fig. 1 överskådligare visas icke återställningsförbindelserna från tråden 12. Om så önskas kan tråden 12 omfatta en manuell ström-ställare för att hindra återställning, om så önskas. Om man önskar, kunna ändringar i bäring eller i frekvens programmeras från klockpulskällan 4 för att åstadkomma en höggradig automatisering vid registreringen av antennkarakteristikor, men detta visas ej för att förenkla beskrivningen och ritningen. Funktionshastigheten kan väljas på sådant sätt, att den pa?sar Önskemålen och såsom tidigare nämndes, är typen av de använda st rörostallarna (elektroniska eller reläer) beroende av den valda hastigheten. pör registrsringsändamål kan en relativt låg hastighet användas. En klockhastighet av 6.4C0 pulser/s kommer att tillåta en komplett driftsperiod av 128 pulser ( från t i d punk te n A till tidpunkten C i fig. 2) under 20 millisekunder och för sådana hastigheter eller för större hastighater äro elektroniska omkopplare 340315 4 nödvändiga. Om emellertid klockhastigheten minskas till 10CO pulser/s eller mindre, kan man använda reed-reläer för omkopplingen. Genom att använda elektronisk omkoppling äro mycket höga driftshastigheter möjliga och driftshastigheten kan i praktiken 5 ökas upp till åtminstone 10 Mc/s. Med denna hastighet är det möjligt att driva en 64 dB dämpsa.ts i steg av 1 dB inom sitt fulla dämpningsområde under 10 y\s. En dylik anordning kan vara mycket användbar vid vissa radartillämpningar beroende på att den utför mätningen av signalstyrkan (givetvis utan att driva en registre- 10 ringsanordning) inom en tidsgräns, som motsvarar längden av en radarpuls och med en noggrannhet, som är bättre än den, som kan erhållas med en mottagare med logaritmisk förstärkare, som för närvarande allmänt användes i sådana fall, 5 340315 Patentkrav. 1. Sätt &tt mäta signalstyrka, exempelvis vid upptagning av antenndiagram, kännetecknat dels av att den signal (1), vars styrka skall mätas, dämpas i en första dämpsats (2), och dels av atteiförsta referenssignal (9) dämpas i en andra dämpsats (8), 5 och vidare av att signalen (1) efter dämpningen i dämpsatsen (2) jämföres med en andra referenssignal (7) varvid en stoppsignal genereras, som medelst en grind (5) påverkar en med klo ckpul = <-'¦'' K) arbetande räkneenhet (3) för inställning i ett förutbestämt förhållande av dämpningen i dämpsatserna (2,8) så att den dämpade 10 första referenssignalen (10) kommer: att utgöra ett mått på signalstyrkan. 2. Signalstyrkemätare för utförande av sättet enligt krav 1, v kännetecknad av dels en styrbar dämpsats (2), vars dämpning kan varieras i förutbestämda steg inom ett förutbestämt dämp- 15 ningsområde, dels en med dämpsatsen (2) förbunden huvudräknare (3), vars räknefunktion är förutbestämd, vilken huvudräknare (3) är ansluten till en periodisk klockpulskälla (4), vars periodiska pulser får räknaren (3) och därmed även dämpsatsen (2) att stega, dels av till räknaren (3) anslutna organ (8-12) för mätvärdesregistrering, 20 omfattande å ena sidan en spänningskälla (9) av bestämd spänning, och å andra sidan ett till spänningskällan (9) och till huvudräknaren (3) anslutet av denna inställbart motståndsnät (8) vars spänningsdelning ävenledes kan inställas i förutbestämda steg inom ett förutbestämt dämpningsområde, vilket motståndsnät (8) har motstånds- 25 steg, som står i ett bestämt förhållande till räknarens (3) inställning, dels ett på dämpsatsen (2) ingång anordnat anslutningsdon (1) för mätobjektet, dels en till dämpsatsens (2) utgång anslutna komparator (6), vars andra ingång (7) är kopplad till en referensspänningskälla, och dels en mellan klockpulskällan (4) och 30 huvudräknaren (3) inrättad styrbar strömställare (5) ansluten till komparatorns (6) utgång och anordnad att, då utsignalen från dämpsatsen (2) står i ett bestämt, företrädesvis lika, förhållande till referensspänningen, bryta förbindelsen mellan klockpulskällan (4) och huvudräknaren (3) och därmed stoppa stegningen av dämpsatsen 35 (2), varvid motståndsnätet (8) är så dimensionerat att dess resi-stans, vid av huvudräknaren (3) då instegat läge, är ^ådan att ut-spänningen från raotståndsnätet (8) blir ett mått på styrkan i signalen för mätning. 3. Signalstyrkemätare enligt krav 2, kännetecknad 40 av att huvudräknaren (3) är en binärräknare, att dämpsatsen (2) är utförd för dämpningssteg, som har decibel-värden i binärt förhål- 340315 6 lande, och att motståndsnätet (8) är anordnat med motståndssteg i linjärt förhållande. 4. Signalstyrkemätare enligt krav 2 eller 3, k ä n n e -tecknad av att komparatorn (6) utgöres av en Schmitt-trigger. 5 5. Signalstyrkemätare enligt krav 2, 3 eller 4, k ä n n e- tecknadav att organen (8-12) för mätvärdesregistrering omfattar en andra räknare (11) ansluten till klockpulskällan (4) och anordnad att dels ge ett högsta räkneutslag, som är högre än huvudräknarens (3) och dels återställa -huvudräknaren (3) till ett ur- 10 sprungligt, givet läge, ett bestämt antal klockpulser efter en tidpunkt, som inträffar vid huvudräknarens (3) största räkneutslag. 6. Signalstyrkemätare enligt krav 4 eller 5,känneteck n a d av att den andra räknaren (11) är ansluten till en registreringsanordning (10) och anordnad att påverka nämnda anordning (lO) 15 för att åstadkomma registrering vid en tidpunkt, som motsvarar det största reäkneutslaget hos huvudräknaren (3).
|
[
"G01R"
] | 73,345,146 | 340,315 |
B
|
[
"G01R29/10"
] |
omfång överskrides. 340316 92 PATENTKRAV i. Provningsanordning för automatiskt utförande av dynamiska amplitud- och tidmätningar av upprepade vågformer vid provning av elektroniska kretsanordningar, kännetecknad av en provnings station (25, fig. 3), en likströmskälla GV 1 - ^ 10, fig. 5a), en pulsgenerator (I, II, fig. 5b) för att åstadkomma en upprepad pulsvågform, omkopplingsanordningar (fig. 5d) för att valbart ansluta likspänningskällan och pulsgeneratorn till ledare på en för provning avsedd elektronisk kretsanordning, en dynamisk utanslutning (CC^, fig. 5d), och en avkännings-krets (SB,, SB_, etc. fig. 5d) för att valbart ansluta den dynamiska ut-anslutningen till en ledare på den för provning avsedda elektroniska kretsanordningen, en dynamisk mätkrets (inans. 378, utans. 382, fig. 5e, utans. 472, fig. 5c), med en inanslutning förbunden med provningsstationens dynamiska utanslutning för utförande av dynamiska tid- och amplitudmätningar och anordnad att vid den tillhörande utanslutningen åstadkomma en pulsföljdsignal och en dataräknings signal, varvid dessa signaler kollektivt äro representativa för mätvärdets storlek, en datautläsningskrets (284, 286, fig. 5c) ansluten till den dynamiska mätkretsens utanslutning och innefattande en dataräknare för räkning av antalet pulser från den dynamiska mätkretsen under dataräknings signalen, och en programmerbar styranordning (250, 251, fig. 5b, 5c), med ett minne, för att automatiskt sätta provningsanordningen i verksamhet för utförande av programmerade dynamiska mätningar. 2. Brovningsgnoräång enligt krav i, kännetecknad därav, att den för dynamiska mätningar avsedda mätkretsen innefattar en samplingsunderkrets (fig. 5e) anordnad att arbeta synkront med provningsstationens pulsgenerator och försedd med en inanslutning förbunden med provnings stationens dynamiska utanslutning, med sarqplingsunderkretsen utbildad med ett valbart sampLingsarbetssätt för att vid en utanslutning på densamma återgiva den vid en vald tidpunkt föreliggande spänningen av en upprepad vågform, vilken uppträder på en ledare i den för provningen avsedda elektroniska kretsanordningen, och även utbildad med ett valbart referensarbetssätt för att vid den tillhörande utanslutningen åstadkomma en vald referensspänningsnivå, och även utbildad med ett valbart avsökningsarbetssätt för att vid den tillhörande utanslutningen återgiva den vågform, som uppträder på en ledare i den för provningen avsedda elektroniska krets-anordningen, i form av en långsam trappstegsavsökningsspänning, där trappstegen ligga på lika tidsintervall, och med ett valbart trappstegsreferens- 93 340316 arbetssätt för att vid den tillhörande utanslutningen åstadkomma en likformigt ökande trappstegsreferensspänning, en referens- och jämförelsekrets (434 - 460, fig. 5f) med en inanslutning förbunden med samplingsunderkretsens utanslutning och utbildad med ett normaliseringsarbetssätt för att åstadkomma en återföringsreferensspän-ming, som står i samband med åtminstone en spänning, och med ett jämförelsearbetssätt för att jämföra återföringsreferensspänningen med en andra på kretsens inanslutning pålagd spänning för att vid den tillhörande utanslutningen åstadkomma en övergångs signal representativ för återförings-referensspänningens och den andra spänningens relativa värden, varigenom, då antingen trappstegsavsökningsspänningen eller trappstegsreferens spänningen utgör den andra spänningen, en ändring av övergångssignalen indi-kerar att respektive trappstegs spänning har överstigit återföringsreferensspänningen, och en krets(470, 476, fig, 5c; 464, fig. 5f) för att indikera en dataräknings-signal för dataräknaren synkront med igångsättningen av var och en av trappstegsspänningarna och för att avsluta dataräknings signalen såsom svar på en förutbestämd ändring av övergångssignalen. 3. Provningsanordning enligt krav 2, kännetecknad därav, a^t sanplingsunderkretsen inkluderar en sågtandgenerator (322, fig. 5e) för att alstra en sågtandspänning i ett förutbestämt tidssamband med den upprepade pulsvågformen, en trappstegsgenerator (358, 362, 364, fig. 5e) med ett räkningsarbetssätt för att alstra en likformig trappstegsspänning, som ökar efter varje sågtand spänning, och med ett referensarbetssätt för att alstra en konstant referens spänning vid en vald trappstegsnivå, en jämförare (354, fig. 5e) ansluten till sågtandgeneratorns utanslutning och till trappstegsgeneratorns utanslutning för att jämföra varje succesiv sågtandspänning och trappstegs spänningen och för att åstadkomma en markeringspuls, när sågtandspänningen överstiger trappstegs spänningen, en samplingskrets (378 - 431, fig. 5e) ansluten till jämförarens utanslutning för att sampla spänningen vid samplingsunderkretsens inanslutning såsom svar på markeringspulsen och för att återgiva spänningen vid samplingsunderkretsens utanslutning, en omkopplare (373, 432, 433, fig. 5e) för att valbart och alternativt förbinda samplingskretsens utanslutning eller trappstegsgeneratorns utanslutning med samplingsunderkretsens utanslutning, och en synkroniseringskrets (300, 318, fig. 5b) förbunden med pulsgeneratorn och med sågtandgeneratorn för att pålägga en första följd av upp- 340316 repade pulser med valbara perioder på puls generatorn för att igångsätta pulserna med den upprepade pulsvågformen, och för att pålägga en samplings-pulsföljd för att igångsätta sågtandgeneratorn, i vilken pulserna uppträda i ett valt förutbestämt tidssamband med de upprepade klockpulserna. 4. Provningsanordning enligt krav 3, kännetecknad därav, att synkroniseringskretsen inkluderar en referensklockgenerator (702, 704, 705, fig. 13a) för att åstadkomma en högfrekvent klockpulsföljd, en första räknare (708, fig. 13a) förbunden med referensklockgeneratorns utanslutning för att räkna ett på förhand valt antal pulser i referensklock-pulsföljden och därefter återställas, en andra räknare (750, fig. 13b) förbunden med den första räknaren och med referensklockgeneratorn för att synkront med en referensklockpuls öka det räknade antalet med ett varje gång den första räknaren uppnår ett förutbestämt räknetal och att efter ett förutbestämt räknetal även återställas, när den första räknaren återställes, en första klockutanslutning (804, 806, fig. 13c) påverkbar genom den första och den andra räknarens räknetal för att valbart och alternativt grinda ut en förutbestämd referensklockpuls, när antingen den första eller andra räknaren återställts, och en andra klockutanslutning (794, fig. 13c) påverkbar genom den första och den andra räknarens räknetal för att grinda ut en förutbestämd referensklockpuls, när var och en av räknarna har uppnått ett valt räknetal. 5. Provningsanordning enligt krav 3, kännetecknad därav, att trappstegsgeneratorn inkluderar en styrbar trappkr et sanordning (358, fig. 5e), en trappstegsräknare (364, fig. 5e) ansluten för att räkna en klockpuls-följd härledd från jämförarens utanslutning för att räkna varje successiv markeringspuls efter en kort fördröjning, och en omkopplingskretsanordning (362, fig. 5e) för att valbart ansluta trappstegsräknaren till trappstegskretsanordningen för att bringa trappstegskretsanordningen att öka utspänningen för varje räkning som trappstegsräknaren utför, och för att valbart bortkoppla trappstegsräknaren och inställa trappstegskretsanordningen på en vald referens spänning. 6. Provningsanordning enligt krav 3, kännetecknad därav, att samplingskretsen inkluderar en första strömställare (378, fig. 5e) påverkbar genom markerings-pulsen för att momentant ansluta en spänning till samplingsunderkretsens inanslutning för att ladda en första kondensator (392, fig. 5e), med den 95 340316 första kondensatorn förbunden med en första inanslutning på en jämförelseförstärkare (400, fig. 5e) med hög förstärkning, med jämförelseförstärkarens utanslutning via en normalt bruten andra strömställare (402, fig. 5e) förbunden med en andra kondensator (404, fig. 5e) och via en normalt sluten tredje strömställare (406, fig. 5e) förbunden med en tredje kondensator (408, fig. 5e), en krets (374, 376, 410, fig. 5e) för att momentant sluta den andra strömställaren och momentant bryta den tredje strömställaren synkront med att den första strömställaren slutes, med den andra kondensatorn via en första förstärkare (412, fig. 5e) med hög impedans och förstärkningen ett förbunden med en inanslutning på en inställbar spänningsdelare (416, fig. 5e), och med den tredje kondensatorn via en andra förstärkare (414, fig. 5e) med hög impedans och förstärkningen ett förbunden med en andra inanslutning på spännings delar en, med spänningsdelarens utanslutning förbunden med jämförelseförstärkarens andra inanslutning, och med utanslut-ningen på den första förstärkaren (412) med hög impedans och förstärkningen ett via en resistor (422, fig. 5e) ansluten för att ladda den första kondensatorn. 7 Provnings anordning enligt krav 2, kännetecknad därav, att referens- och jämförelsekretsen inkluderar en jämförelseförstärkare (434, fig. 5f) med en för sta. inanslutning, vilken utgör referens- och jämförelsekretsens inanslutning, med en utanslutning på jämförelseförstärkaren valbart anslutningsbar via en fjärde strömställare (435, 436, fig. 5f) för att ladda ett första spänningsminne (442, fig. 5f) och valbart anslutningsbar via en femte strömställare (444, 446, fig. 5f) för att ladda ett andra spänningsminne (452, fig. 5f), med det första spänningsminnet anslutet till en inanslutning på en ytterligare spänningsdelare (456, fig. 5f) och med det andra spänningsminnet anslutet till en ytterligare inanslutning på den ytterligare spänningsdelaren, samt med utanslutningen på den ytterligare spänningsdelaren återförd till jämförelseförstärkarens andra inanslutning. 8. Provningsanordning enligt krav 2, kännetecknad därav, att den programmerbara styranordningen inkluderar en dynamisk följdkrets (470, 474, fig. 5c) för att frambringa logiksignaler, som identifiera första och andra normaliseringsperioder och en avsökningsperiod inom en huvudavsökningsperiod, ett programmerbart minne (476, 478, 480, fig. 5c) för att lagra logikinformation, som indikerar samplingsunderkretsens arbetssätt och referens-och jämförelsekretsens arbetssätt under den första och den andra normaliseringsperioden och avsökningsperioden, och 340316 96 en logikgrind (482, 485, 490, fig. 5c) för grindning av den i minnena lagrade logikinformationen till samplingäunderkretseti och tiU referens- och jämförelsekretsen under respektive perioder såsom svar på den dynamiska följdkretsens logiksignaler. 9. Provningsanordning enligt krav i, kännetecknad därav, att dataräknaren (286, fig. 5c) är valbart försättbar i verksamhet med subtraherings- eller adderingsarbetssätt, varigenom skillnaden mellan räknetalet vid en första mätning utförd i avseende på ett okänt absolutvärde och räknetalet vid en andra mätning utförd i avseende på det förutnämnda okända absolutvärdet kan automatiskt frambringa ett relatiwärde. 10. Provningsanordning enligt krav 9, kännetecknad därav, att dataräknaren inkluderar en framåträkningsinanslutning (1400, fig. 22) med logiknivåer för "framåt" och "icke framåt", en bakåträkningsinanslutning (1402, fig. 22) med logiknivåer för "bakåt" och "icke bakåt", ett flertal binärsteg (U , U , etc. , fig. 22), med varje steg försett med en klockinanslutning, första och andra par inans lutningar, med ett komple-menteringsarbetssätt, när logiknivåerna för "framåt" och "icke bakåt" påläggas det första och det andra paret inanslutningar, med ett komplemen-teringsarbetssätt, när logiknivåerna för "icke framåt" och "bakåt" påläggas det första och det andra paret inanslutningar, och med ett icke komple-menterande arbetssätt, när logiknivåerna "icke framåt" och "icke bakåt" påläggas det första och det andra paret inanslutningar, en klockkrets (1404, fig, 22) förbunden för att kontinuerligt pålägga pulserna i en klockpuls följd på de binära stegens klo ckinans lutningar, en första logikkrets (F,, F_, etc. , fig. 22) för att pålägga togiknivån "framåt" vid framåträkningsinanslutningen på det första paret inanslutningar på de binära stegen i en följd för att bringa de binära stegen att komplementera vid successiva klockpulser i en följd för framåiräkning " och för att kontinuerligt pålägga logiknivån "icke framåt" på samtliga binära stegs första inanslutningar, en andra logikkrets (R,, R_, etc. , fig. 22) för att pålägga logiknivån "bakåt" vid bakåträkningsinanslutningen på det andra paret inanslutningar på de binära stegen i en följd för att bringa de binära stegen att komplementera vid successiva klockpulser i en följd för bakåträkning och för att kontinuerligt pålägga logiknivån "icke bakåt" på samtliga binära stegs andra inans lutningar, en tredje logikkrets (1534, 1536, fig. 28) ansluten till räknaren för att åstadkomma en logiknivå "noll", när räknaren utvisar räknetalet noll, och en logiknivå "icke noll", när räknaren utvisar något annat räknetal, 97 340316 en fjärde logikkrets (i'512, fig. 28) för att åstadkomma en lokiknivå "addering" och en logiknivå " subtrahering" såsom svar på en ingångsstyrsignal, en femte logikkrets (1598, 1586, fig. 28) för att åstadkomma en logiknivå "räkning" och en logiknivå "icke räkning" såsom svar på en ingångsstyrsignal, en sjätte logikkrets (AS, fig. 28) för att frambringa en "positiv" logiknivå, när data representerade av räknarens räknetal äro positiva, och en ."negativ" logiknivå, när data repr en senterade av räknarens räknetal äro negativa, och en sjunde logikkrets (1514, 1516, 1545, 1546, fig. 28) ansluten till utan s lutningarna på den tredje, den fjärde, den femte och den sjätte logikkretsen för att vid respektive framåt- och bakåtinanslutningar frambringa 1) en logiknivå "ickeframåt" och en logiknivå "icke bakåt" under en logiknivå "icke räkning" vid .den femte logikkretsen, 2) en logiknivå "framåt" och en lojgiknivå "ickebakåt" under en logiknivå "räkning" och under (a) en logiknivå "noll" vid den tredje logikkretsen, (b) en logiknivå "addering" vid den fjärde logikkretsen och en "positiv" logiknivå vid den sjätte logikkretsen, eller (c) en logiknivå "subtrahering" vid den fjärde logikkretsen och en "negativ" logiknivå vid den sjätte logikkretsen, och. 3)en logiknivå "icke framåt" och en logiknivå "bakåt" under en logiknivå "räkning" vid den femte logikkretsen, och (a) en logiknivå "icke noll" vid den tredje logikkretsen, en logiknivå "subtrahering" vid den fjärde logikkretsen och en "positiv" logiknivå vid den sjätte logikkretsen, eller (b) en logiknivå "icke noll" vid den tredje logikkretsen, en logiknivå "addering" vid den fjärde logikkretsen och en "negativ" logiknivå vid den sjätte logikkretsen. 11. Provningsanordning enligt krav 2, kännetecknad därav, att referens- och jämförelsekretsen inkluderar en jämförelseförstärkare (434, fig. 5f) för att frambringa en första logiknivå, när den andra spänningen är mindre än återföringsr ef er ens spänningen, och en andra logiknivå, när den andra spänningen är större än återföringsr efer ens spänningen, och en räknare (464, fig. 5f) ansluten till jämförelseförstärkarens utanslut-ning och klockstyrd medelst en pulsföljd, som står i samband med markerings-pulsen, för att räkna ett förutbestämt antal klockpulser efter det att ut-signalen från jämförelseförstärkaren ändrats från en logiknivå till en annan och därefter åstadkomma Över gångs signalen, och för att återställas för det fallet att den förstnämnda logiknivån icke kvarstår under hela den räkning som erfordras för att åstadkomma övergångs signalen. 340316 "~ 98 12. Provningsanordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att provnings stationen inkluderar ett flertal matnings samlingsledare (PB,, PB_, fig. 5d) och ett motsvarande antal avkänningssamlingsledare (SB,, SB_, fig. 5d), en plint (22, fig. 3) för att förbinda varje matnings samlingsledare med en ledare pa den för provning avsedda elektroniska kretsanordningen och för att förbinda varje avkänningssamlingsledare med en ledare på den för provning avsedda elektroniska kretsanordningen, ett flertal styrbara reläer (L.Rc-Ij.Rq, L^Re-L^Rg, fig. 5d) anslutna till varje matningssamlingsledare för att valbart förbinda varje matnings-samlingsledare med en bland ett flertal matningsanslutningar (LiT.-L.Tr, L2TrL2T5, fig. 5d), ett flertal likspänningsanslutningar (SP,, SP~, fig. 5d) anslutningsbara till ett flertal likspänningskällor (/^ 1 - ^ 10, fig. 5a) och ett flertal dynamiska påverkningsanslutningar (DP,, DP,, fig. 5d) anslutningsbara till pulsgeneratorns (I, II, fig. 5b) utanslutning, med likspänningsanslutningarna och de dynamiska påverkningsanslutningarna valbart anslutnings-bara till en likspänningsanslutning och till en dynamisk påverkningsanslutning, och ett relä (I_i,R_, L_R_, fig. 5d) för varje avkänningssamlingsledare för valbar anslutning av var och en av respektive avkänningssamlingsledare till provnings stationens dynamiska utanslutning. 13. Provningsanordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att datautläsningskretsen inkluderar en för båda riktningarna avsedd dataräknare (286, fig. 5c) för räkning av pulser från det dynamiska mätavsnittet, med dataräknaren anordnad att arbeta med ett arbetssätt för algebraisk addition under en första mätning och med ett annat arbetssätt för algebraisk addition under en andra mätning för att åstadkomma ett räknetal som anger en skillnadsmätning, en programmerbar jämförare (502, 504, fig. 5c) för att jämföra skillnadsmätningen med programmerade värden för att åstadkomma ett jämförande värde, och ett programmerbart minne (506, 507, fig. 5c) för att lagra programinformation för jämföraren. 14. Provningsanordning enligt krav 13, kännetecknad därav, att den programmerbara jämföraren inkluderar ett flertal jämförelsebitar (AA', BB', etc, fig. 29), som var och en består av första logikgrindar för åstadkommande av logiknivåer vid utan-slutningarna för att angivna huruvida varje binär sifferbit i det binära datatalet är större än, 340316 99 mindre än eller likamed den motsvarande siffran i ett gränstal, och ytterligare logikgrindar (e, f, g, h, i, j, k, fig. 29) med inanslutningar förbundna med utanslutningarna på de förstnämnda logikgrindarna för att åstadkomma logikutsignaler "lika", när logiknivåerna vid samtliga jämförelsebitars utanslutningar ange att datatalet är likamed gränstalet för samtliga jämförelsebitar, och en logikutsignal "större än" eller "mindre än", när utsignalen från den bit, som har den högsta ordningen och där utsignalen från biten icke anger att datatalets siffra är likamed gränstalets siffra, vidare har en utsignal som anger att datatalet är större än eller mindre än gränstalet vid denna jämförelsebit. 15. Sätt ätt prova en elektronisk kretsanordning medelst anordningen enligt patentkrayet 1 genom mätning av amplituden av en upprepad vågform, som hör samman med en pä förhand vald punkt på den för provningen avsedda elektroniska kretsanordningen, kännetecknat av följande steg påverkning av den för provning avsedda elektroniska kretsanordningen medelst en upprepad påverkningsvågform för att frambringa den upprepade vågform som hör samman med den för provningen avsedda elektroniska kretsanordningen, åstadkommande av en sampelpulsföljd, synkroniserad med den upprepade påverkningsvågformen, som icke uppträder mera än en gång under varje period av den upprepade vågform som skall mätas, och som uppträder vid en tidpunkt under perioden som ligger före den på förhand valda punkten, härledande av en sågtandspänning från varje sampelpuls, jämförelse av varje sågtandspänning med en referens spänning för att åstadkomma en markeringspuls vid den på förhand valda punkten såsom den bestämts genom referens spänningen, sampling av vågformspänningen såsom svar på markeringspulsen och lagring av en första spänning, som är proportionell mot den samplade spänningen, jämförande av den lagrade spänningen med en trappstegsreferensspän-ning och räkning av det antal trappsteg som erfordras för att komma upp till en spänning Överstigande den lagrade spänningen, lagring av en referensspänning, jämförande av den lagrade referensspänningen och trappstegsreferens-spänningen och räkning av det antal trappsteg som erfordras för att komma upp till en spänning överstigande den lagrade referens spänningen, och tagande av skillnaden mellan de två räkningarna av trappsteg såsom representerande amplituden. 16. Sätt enligt krav 15, kännetecknat av följande steg, nämligen 340316 100 sampling av den upprepade vågformen vid den punkt som anges genom varje markeringspuls, så att vågformen kommer att ungefärligen återges med en lägre frekvens, och lagring av en spänning som representerar den återgivna vågformens toppamplitud i ett spänningsminne genom att pålägga den återgivna vågformen för laddning av ett spänningsminne via en likriktare. 17. Sätt enligt krav 16, kännetecknat därav, att varje steg i trappstegsreferensspänningen är likamed ett förutbestämt antal spänningsökningar och att vågformen samplas under ett motsvarande antal trappstegsreferens spänningar, med de motsvarande spännings stegen i de successiva trappstegsreferens spänningarna skilda från den föregående trappstegsreferensspänningen med en spänningsökning, så att ett förutbestämt antal rad-språngsavsökningar av den upprepade vågformen komma att ske. AHFÖHM
|
[
"G01R"
] | 73,345,147 | 340,316 |
B
|
[
"G01R31/3193",
"G01R31/2851",
"G01R31/31937"
] |
Automatisk produktionsbana för framställning av lindade, magnetiska bandkärnor, innefattande i en oavbruten följd enligt den tillhörande framställningstekniken en anordning (1) för ultraljudrengöring och -avfettning av det band, som används för- framställningen, en anordning (2) för påförande av ett isolerande överdrag på bandet, en mekanism (3) för lindning av bandet på en mall för åstadkommande av önskad form på de magnetiska kärnorna som framställes, en ugn (5) för värmebehandling av bandkärnorna,- en mekanism (7) för kapning av kärnorna i lämpliga längder, en kammare (10) för torkning och en provanordning (12) , kännetecknad av, att en urpressningsanordning (4) är anordnad att tvinga de slagtåliga lindningsmallarna ur bandkärnorna och tvinga in värmetåliga mät- och justermallar istället, vilken 340317 5 urpressningsanordning är anbragt vid utloppet av lindningsmekanismen (5) före ugnen (5), medan en pressanordning (8), som är anbragt vid utloppet av kärnkapningsmekanismen (7)» är anordnad att tvinga mät-och justermallarna ur kärnorna, vilken pressanordning 'éc ansluten till en återgående transportanordning (9), som för mallarna tillbaka till mallurpressningsanordningen (4) för upprepad användning.
|
[
"H01F"
] | 73,345,148 | 340,317 |
B
|
[
"H01F41/0213"
] |
1. Sätt att framställa komplementära fälteffekttransistorer med Isolerat styre, kännetecknat därav, att ett första område (4) bildas av en första konduktivitetstyp (P-typ) vid en huvudyta hos en skiva (1) av halvledarmaterial av motsatt konduktivitetstyp (M-typ), att medelst epitaxial tillväxt bildas ett första, ett andra och ett tredje skikt (5, 6 resp. 7) av halvledarmaterial av resp. den förstnämnda (P), den motsatta (M) och den förstnämnda (P) konduktivitetsty-pen på nämnda huvudyta under täckande av nämnda första område (4), att ett eller flera hål eller öppningar (9) etsas lokalt genom det första, det andra och det tredje skiktet (5, 6 resp. 7) under bildande av intill varandra liggande frilagda ytor hos dessa och under partiell friläggning av det första området (4) och huvudytan,att ett isolerande skikt avlagras eller bringas att tillväxa över åtminstone en del av den frilagda ytan hos det första skiktet (5) och åtminstone en del av den frilagda ytan hos det andra skiktet, att metallkontakter (S, D, G) avlagras under bildande av en styrelektrod på det isolerande skiktet över den frilagda ytan hos vartdera av nämnda första och andra skikt och att metallelektrodkontakter appliceras på det första området och på vartdera av nämnda första, andra och tredje skikt. 2. Sätt enligt kravet 1, kännetecknat därav, att ett skikt av isolerande material bringas att tillväxa eller avlagras över det tredje skiktet. 3. Sätt enligt, något av kraven 1 och 2, kännetecknat därav, att det isolerande skiktet under styrelektroden utgöres av kisel-nitrid.
|
[
"H10D",
"H01L"
] | 73,345,150 | 340,319 |
B
|
[
"H10D84/038",
"H10D84/0126",
"H10D30/63",
"H01L21/00",
"H10D84/85",
"H10D99/00"
] |
1. Förfarande för framställning av tunna, företrädesvis av halvledarmaterial bestående skikt med zoner av olika ledningsförmåga och/eller olika ledningstyp för elektriska byggelement, särskilt för integrerade halvledarkopplingskrétsar, med på en kristallskiva anordnade, rumsmässigt skilda områden med olika ledningstyp, varvid det material, som medelst en kemisk transport-reaktion skall utfällas på en i synnerhet enkristallin substrat-skiva, vilken står i värmekontakt med ett upphettat underlag vars åtminstone mot substratskivan vända sida består av det material, som skall utfällas och vilket material utfälles epitaktiskt, kännetecknat av att först det för materialtransporten avsedda underlaget framställes därigenom, att det för utfällning. avsedda, motsatt ledningstyp mot grundmaterialet uppvisande materialet utfälles medelst en selektiv, epitaktisk uppbyggnadsprocess ur gasfasen på underlagets mot substratet vända sida i fördjupningar, som tidigare framställts genom lokalt begränsad etsning, att det sålunda framställda underlaget bringas i värme-kontakt med den för utfällning avsedda substratskivan och utsattes för inverkan från en gasatmosfär, så att genom en kemisk transport-reaktion med kort väg det på underlaget för utfällning avsedda materialet epitaktiskt utfälles på substratskivans mot underlaget vända yta. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknad av att det för utfällning på substratskivan avsedda, särskilt det på underlaget genom en epitaktisk tillväxtprocess anbringade halv-ledarmaterialet har en dopning, som motsvarar den önskade dopnings-graden hos det på substratskivan utfällda skiktet. 3. ' Förfarande enligt krav 1 och/eller 2, kännetecknat av att fördjupningarna i ytan hos den för den kemiska transportreaktionen som underlag tjänande kroppen för mottagning av det för utfällningen på substratskivan avsedda, särskilt en önskad dopning uppvisande materialet åstadkommes genom etsning under användning av den från planartekniken kända fototekniken och medelst en gasfasetsning eller en etslösning i vatten. k, Förfarande enligt åtminstone något av kraven 1-3? 9 =¦=" 340320 kännetecknat av att de fördjupningar, som förekommer vid kanten av det genom selektiv epitaxi utfällda materialet samt resterande oxidskikt avlägsnas genom slipning innan den kemiska transportreaktionen påbörjas. 5. Förfarande enligt åtminstone något av. kraven 1 - k, kännetecknat av att den kemiska transportreaktionen genomföres i en halogenhaltig atmosfär, företrädesvis med tillsats av väte. 6. Förfarande enligt åtminstone något av kraven 1 - % kännetecknat av att underlaget direkt eller indirekt upphettas och att det för den kemiska transportreaktionen nödvändiga temperaturfallet alstras vid den hämmade värmeövergångon från underlaget till substratskivan. 7. Förfarande enligt åtminstone något av kraven 1 - 6, kännetecknat av att det med material som, skall utfällas försedda underlaget vid lämplig tjocklek hos det för utfällning i fördjupningar i underlagets yta anordnade materialet användes för ett godtyckligt antal transportprocesser. 8„ Förfarande enligt åtminstone något av kraven 1 - 75 kännetecknat av att ett distansorgan, företrädesvis framställt av ett inert material, är anordnat mellan underlaget och substratskivan. 9. Förfarande enligt åtminstone något av kraven 1-8, kännetecknat av att vid användandet av kisel som halvledarmaterial bor resp. fosfor eller arsenik användes som dopningsmaterial.
|
[
"H10D"
] | 73,345,151 | 340,320 |
B
|
[
"H10D84/038",
"H10D84/83",
"H10D84/01",
"H10D84/0165"
] |
1. Strålningsmätare, innehållande ett stöd, som uppbär i huvudsak likformigt fördelade, termolurainescerande, fosforescerande partiklar, kännetecknad därav, att partiklarna äro inbäddade i en som stöd tjänande, självbärande kropp av genomskinlig poly-tetrafluoreten. 2. Strålningsmätare enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att de fosforescerande partiklarna bestå av litium-fluorid, som har ungefär samma brytningsindex som polytetrafluoreten. 3. Strålningsmätare enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att polytetrafluoretenkroppen är i form av ett ark eller en skiva med likformig tjocklek. 4. Strålningsmätare enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att polytetrafluoretenkroppen är i form av en böjlig sträng av likformig tvärsektion. 5. Sätt att framställa en strålningsmätare enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att termoluminescerande, fosforescerande partiklar blandas omsorgsfullt med kornformigt polytetrafluoreten, och att blandningen överföres till en sammanhängande, fast kropp genom komprimering och uppvärmning till poly-tetrafluoretenets sintringstemperatur. 6. Sätt enligt patentkravet 5j kännetecknat där-a v, att blandningen av fosforescerande partiklar och kornformigt polytetrafluoreten sprutas till en sträng, som uppvärmes till polytetrafluor-etenets sintringstemperatur. 340322 Storbritannien 981 888 MFÖffiDA
|
[
"C09K",
"F21K",
"G01T"
] | 73,345,153 | 340,322 |
B
|
[
"F21K2/04",
"C09K11/616",
"G01T1/11"
] |
1. Belagda partiklar användbara som kärnbränsle i kärnreak-torer, som arbetar vid hög temperatur och under energirik neutronbestrålning, vilka partiklar har en oentral bränslekärna och en denna helt omgivande skyddsbeläggning, kännetecknade av, att skyddsbeläggningen innehåller ett inre skikt av pyrolytiskt kol med låg densitet och ett yttre, tätt, kontinuerligt skikt av isotropt kol med en densitet av minst 1,8 g/ml, ett BAF-värde av 1,0 - 1,3 och en kristallstorlek av minst 100 Å och att densiteten hos det inre skiktet är minst 25 % mindre än den hos det täta, av isotropt kol bestående skiktet. 2. Partiklar enligt krav 1, kännetecknade av, att det isotropa kolet har en densitet av minst 2,0 g/ml. 3. Partiklar enligt krav 1 eller 2, kännetecknade av, att skyddsbeläggningen har en tjocklek av minst 40 % av kärnans tjocklek och att det av isotropt kol bestående skiktet har en tjocklek av minst 10 mikron. 4. Partiklar enligt något av krav 1-3, kännetecknade av, att det inre skiktet har en tjocklek av minst 20 mikron. 34032:* 25 5. Partiklar enligt något av krav 1-4, kännetecknade av, att det täta, isotropa kolet har ett BAP-värde av 1,2 eller mindre och en densitet av minst 2,1 g/ml. 6. Partiklar enligt något av krav 1-5, kännetecknade av, att kärnan är porös och har en densitet, som icke är större än 85 % av den teoretiska maximidensiteten. 7. Förfarande för framställning av belagda partiklar med en central bränslekärna och en denna helt omgivande skyddsbeläggning enligt krav 1, varvid partiklarna i en bädd upphettas till hög temperatur och en gasström, som medför en kolhaltig substans bringas att strömma över partiklarna, så att pyrolytiskt kol ut-fälles på dessa, kännetecknat av, att ett inre skikt av pyrolytiskt kol med låg densitet utfälles på partiklarna, varefter dessa för utfällning av ett yttre skikt av tätt, isotropt kol upphettas till en temperatur av minst l600°C och att storleken av partikelbädden regleras på sådant sätt, att förhållandet mellan 2 "5 den totala utfällningsytan i cm och mellanrumsvolymen i cnr av det utrymme, vari utfällningen äger rum, utgör minst 5:1. 8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av, att partiklarna upphettas till en temperatur av 2000 - 24oo°C vid utfällningen av det yttre skiktet. 9° Förfarande enligt krav 7 eller 8, kännetecknat av, att gasströmmens hastighet är sådan, att kontakttiden mellan gasströmmen och partiklarna ligger mellan 0,05 och 0,3 sekunder. —— .___ jÄjtpgHDA
|
[
"C09C",
"G21C",
"C01B",
"C04B"
] | 73,345,154 | 340,323 |
B
|
[
"C01B32/00",
"C04B41/4554",
"C04B41/526",
"C04B41/4529",
"C04B41/5001",
"C09C1/44",
"G21C3/626"
] |
Under operationer är det ofta nödvändigt att de voluntära musklerna inom det område, där kirurgen arbetar, avslappnas eller förlamas så att de icke kunna sammandragas eller röra sig när kirurgen arbetar. Detta uppnås genom administrering av neuro-muskulära blockeringsmedel eller muskelrelaxantia, som ämnena ofta kallas, såsom succinylkolin, dekametonium, hexabiskarbokolin, d-tubokurarin eller gallamin. Dessa ämnen verka genom att hindra de elektriska pulser, vilka passera längs de motoriska nervfibrerna under normala kroppsprocesser, från att påverka de motsvarande musklerna. När pulser, som överföras längs nervfibern, nå synapsen mellan nervfibern och muskeln, utlöses normalt en kemisk verkan, vilken åstadkommer depolarisation av muskeländ-plattmembranen, vilken i sin tur aktiverar muskeln. Detta åtföljes av en process, i vilken den kemiska effekten avlägsnas och återpolarisation in- SVERIGE 340324 2 träffar. Neuromuskulära blockeringsmedel klassificeras vanligen som depolariserande eller icke-depolarisérande ämnen, beroende på om de förorsaka långvarig depolarisation av muskeländ-platt-membranen eller hindra depolarisation från att inträffa. Under loppet av en operation är det ofta nödvändigt att känna till den typ av neuromuskulär blockad som föreligger och i vilken utsträckning blockad föreligger, eftersom det kan vara nödvändigt att administrera mera muskelrelaxantia för att öka blockeringen, eller det kan vara nödvändigt att stimulera patienten genom att administrera ett antagonistiskt läkemedel för att motverka effekten av det muskelavslappnande läkemedlet, antingen under själva operationen eller för att underlätta återhämtning under tiden närmast efter operationen. Vanligen använda antagonister äro fysostigmin, eserin och edrofonium. Det inses emellertid att valet och användningen av antagonisten beror på den typ och grad av blockad som föreligger. I vissa rapporterade fall har användningen av antagonistiska läkemedel haft den motsatta effekten och har förlängt eller ökat den neuromuskulära blockaden. Detta kan få allvarliga konsekvenser. Ett ändamål med denna uppfinning är att åstadkomma en portabel elektrisk anordning för att bestämma den typ och grad av blockad, som föreligger i en patient. Anordningen kan användas för att bestämma den rätta tiden för att administrera mera muskelavslappnande läkemedel eller också tiden för att administrera en antagonist, och den kontrollerar reaktionen till detta. Det kan även användas som hjälpmedel för att bestämma hur mycket muskelavslappnande medel eller antagonist som skall administreras, Den princip på vilken uppfinningen är baserad är följande. När en motorisk nerv i sitt normala tillstånd stimuleras med en liten artificiellt åstadkommen elektrisk puls, bringas den motsvarande muskeln att sammandraga sig. Om alla motoriska nervfibrer till en given muskel äro fullständigt "blockerade", inträffar ingen muskelkontraktion efter nervstimuleringen, eller också kommer små muskelreaktioner att motsvara en partiell grad av neuromuskulär blockad. Det är inom området mellan partiell och fullständig blockad som kirurgen arbetar. Normala naturliga reaktioner reduceras sålunda till en nivå, vilken icke är farlig för patienten men vilken tillåter kirurgen att arbeta med avslappnad muskel, och detta avslappningsstadium kan kontrolleras genom iakttagande av muskelreaktionerna för artificiella stimuleringsmedel. 3 340324 Låt oss antaga att en lämplig nerv, såsom ulnarnerven i handleden eller underarmen, stimuleras och den motsvarande muskeln, adductor pollicis, iakttages. Administreringen av en enda kortvarig elektrisk puls bringar muskeln att sammandragas och raka avslappnade fingrar böjas momentant uppåt i ett karaktäristiskt' ryck. Om ingen neuromuskulär blockad föreligger, blir den karaktäristiska sammandragningen en stor sådan, och vid partiell blockad uppstår en mindre sammandragning. En skicklig narkosläkare kan avgöra vilken grad av blockad som föreligger på grund av sammandragningens storlek. Antag att en serie kontinuerliga artificiella pulser påtryckas nerven. Om pulsernas frekvens är låg, inträffar sammandragningen, och då kommer muskeln att åter avslappna och fingrarna att återgå till sitt avslappnade läge, tills en ny puls bringar dem att åter sammandragas. Om pulsfrekvensen emellertid ökas, ökar frekvensen av de motsvarande sammandragningarna, tills en punkt uppnås, där sammandragningarna inträffa så hastigt, att efter en sammandragning och innan muskeln haft tid att avslappna igen inträffar en ny sammandragning, så att muskeln kommer att kvarbli i sitt sammandragna tillstånd. Detta fenomen betecknas tetanus och finger- och handmusklerna kommer att förbli i sammandraget tillstånd med fingrarna karaktäristiskt böjda. Den pulsfrekvens, vilken förorsakar tetanus, varierar något från patient till patient, och den är vanligen omkring 20 pulser per sekund. Om pulsfrekvensen, vilken förorsakar tetanus, ökas, blir effekten fortfarande tetanus. Detta gäller såvida icke pulserna bli så snabba, att ej endast efterföljande puls anländer innan muskeln har avslappnat, utan den anländer innan nerv-muskél-synapsen har återställts så att den förmår överföra pulsen från nerven för att stimulera muskeln, dvs efterföljande puls anländer i brytningsperioden för återställning. Denna återställningsperiod är omkring 2 millisekunder, så att tetanusfrekvensen bör ej vara högre än 500 pulser per sekund. Varje puls motsvarar en viss tillförsel av elektrisk energi och sålunda gäller att ju högre frekvensen är, desto större är möjligheten till vävnadsreaktion, såsom rodnande eller inflammation. Det vinnes föga fördel genom att använda de högre frekvenserna, vilka förorsaka tetanus, och fastän frekvensområdet 20-500 pulser skulle kunna användas för att åstadkomma tetanus, är det föredragna området lägre och väljes obetydligt högre än minimum för att garantera tetanus hellre än snabb 340324 * sammandragning. Sålunda är ett föredraget tetanusfrekvensområde 25-250 pulser per sekund och ett speciellt föredraget område 25-50 pulser per sekund, medan en speciellt föredragen särskild frekvens är nära 30 pulser per sekund. Pulsfrekvensen för att åstadkomma sammandragning, i det följande betecknat sammandragningsfrekvensen, är lägre än 20 pulser per sekund, men en pulsfrekvens av 1 per timme eller mindre skulle fortfarande framkalla sammandragningar. För kontinuerlig kontroll under operation bör uppenbarligen en puls påtryckas tillräckligt ofta för att förändringar hos patienten skola avslöjas så snart de börja inträffa, och sålunda bestämmes sammandragningsfrekvensen i viss grad av hur ofta anestetikern eller kirurgen Önskar kontrollera blockaden. Såvida icke en speciell registreringsanordning användes i samband med denna pulsapparat, kunna icke mycket snabba sammandragningar tolkas mycket noggrant, och därför är sammandragningsfrekvensen vanligen under 1 per sekund. En annan begränsning av den föredragna sammandragningsfrekvensen inträffar även av följande orsaker. Ett av symtomen på en icke-depolariserande blockering är att om en sammandragningsfrekvens patryckes, åtföljd av en tetanusfrekvens under några sekunder, och en sammandragningsfrekvens därefter åter patryckes, är storleken av sammandragningsreaktionerna omedelbart efter tetanus större än sammandragningsreaktionen omedelbart före tetanus. Detta fenomen är känt som post-tetanus facilitation (P.T.F.). Den tidrymd efter tetanus, under vilken P.T.F. kan iakttagas, är omkring 20 sekunder. Därför bör minst två sammandragningspulser påtryckas under 20 se-kundersperioden efter tetanus, en för att iakttaga P.T.F. och en för att bekräfta den. Företrädesvis bör minst 3~7 pulser påtryckas, så att P.T.F. kan iakttagas och bekräftas utan tvivel. Därför bör sammandragningsfrekvensen vara högre än 1 puls per 10 sekunder och den bör företrädesvis vara mellan 1 puls per sekund och 1 puls per 7 sekunder. Ett annat drag hos icke-depolariserande blockering är att tetanus från början är dåligt upprätthållen, så att en ringa avslappning av tetanustillståndet inträffar, även medan en tetanusfrekvens fortfarande patryckes. Detta betecknas som Wedensky--hämning, och för att iakttaga den bör en tetanusfrekvens påtryckas i minst 2 sekunder. Vid depolariserande blockad upprätthålles tetanus väl och post-tetanusfacilitation iakttages icke. 5 340324 Av ovanstående diskussion framgår att för att lätt kunna tolka och kontinuerligt kontrollera neuromuskulär blockad, bör en elektrisk stimuleringsanordning kunna kotninuerligt åstadkomma enskilda pulser med en hastighet mellan 1 per sekund och 1 per 7 sekunder (sammandragningsfrekvens) med en sammandragningsanordning, som möjliggör en alternativ frekvens av mellan 25 och 250 pulser per sekund, företrädesvis mellan 25 och 50 med en speciell föredragen frekvens av omkring 30 pulser per sekund (tetanusfrekvens) påtryckt under en tidrymd av 2-10 sekunder. Föreliggande uppfinning avser en elektrisk apparat, vilken åstadkommer denna typ av effekt. Den bifogade ritningen visar en pulsgeneratorkrets utformad för att ge den erforderliga serien av pulser. Pulsgeneratorn innefattar en relaxationsoscillatorkrets innehållande en NPN transistor Tr, och en PNP transistor Tr_. NPN transistorn Tr. har sin kollektor förbunden med bagen av Tr2 över ett motstånd FL. Tr-, har sin bas kopplad över en kondensator C, och ett motstånd R, till kollektorn hos Tr„. Kopplad mellan emittern hos Tr-, och kollektorn hos Tr2 är primärlindning-en till en spänningsökande uttransformator T. Basen av Tr, är även kopplad över vardera av motstånden R. och R„ till det positiva uttaget av en liten likströmkälla B. Det finnes en tvåläges-strömställare Sw2 i kretsen, som gör det möjligt att välja i kretsen inkoppla endera av dessa motstånd R. och R?. Emittern hos PNP transistorn Tr- är kopplad direkt till det positiva uttaget från B. Det negativa uttaget från B är kopplat över en strömbrytare Sw. till emittern och inkopplar energikällan i kretsen. Motståndet R,, vilket är kopplat i serie mellan kondensatorn C, och kollektorn hos Tr„, och även en kondensator C_, som är kopplad direkt mellan ändarna av primärlindningen hos T parallellt med Tr. emitter-Tr,, kollektorskårven, äro inkopplade i kretsen för att minska yttre spänningar. Motståndet R? mellan kollektorn hos Tr-j_ och basen av Tr„ är inkopplat för att modifiera kretsegenskaperna men utgör icke någon nödvändig komponent. Mellan ändarna av sekundärlindningen hos T äro kopplade ett motstånd R^ och en gasurladdningslampa G i serie. Sven direkt mellan ändarna av sekundärlindningen hos T parallellt med Ru och G är anordnad en spänningsdelare eller ett variabelt motstånd RV.. Den slutliga utgående pulsen ledes över Rg från spännings-delaren och matas till två uttag eller elektroder E± och E2. 340324 6 Kretsen arbetar på följande sätt. När Sw slutes påtryckes en potentialskillnad genom bas-emitterfogen hos transistor Tr1 och genom primärlindningen hos T. En ström åstadkommes i primär-lindningen hos T, kondensatorerna C, och C2 börja ladda, och in-Kopplingen av Tr, medför inkoppling av Tr2, vilken i sin tur matar primärlindningen hos T. Åstadkommandet av ström i primärlindningen hos T medför att en spänning alstras i sekundärlind-ningen och en potentialskillnad uppstår mellan E-^ och E_. Tills transformatorn T blir mättad eller strömmen i primärlindningen når jämvikt, kommer ström att fortsätta att alstras i sekundär-lindningen. Så snart magnetflodet i T upphör att ändras, alstras emellertid en reverserad elektromotorisk kraft enligt Lenzes lag. Denna reverserade elektromotoriska kraft påtrycker en potential på basen av NPN transistorn Tr, av sådan polaritet att den avstänges och att följaktligen även Tr2 avstänges. Kondensatorerna C, och C2 urladdas även tills basen av Tr., erhåller en sådan polaritet, att transistorn kopplas på igen och hela cykeln upprepas. Sålunda börjar kretsen oscillera, och resulterande uteffekten mellan E. och Ep blir en serie av pulser* Gasurladdningslampan väljes som en typ, som blinkar vid maximivärdet av varje puls, för att därigenom indikera att anordningen lämnar en signal av förutbestämt värde. Den översta delen av kretsloppet blir något avtrubbat på grund av närvaron av gasurladdningslampan, men blinkningen visar iakttagaren att anordningen arbetar. Många modifikationer av den ovan beskrivna och på den bifogade ritningen visade kretsen kunna göras utan att man går utanför principen för uppfinningen. I det följande lämnas emellertid två uppställningar av komponenter, vilka kunna användas för att bygga en sådan anordning. Den föredragna kretsen har följande komponenter. NPN transistor T^ 2 N 35 (SYLVania) PNP transistor Tr2 2 N 3215 (Delco) Motstånd Rx 3,3 kohm - 5 % (l/1* watt) Motstånd R2 0,5 Mohm (lM watt) Motstånd R3 100 ohm (IM watt) Kondensator C, 20 mikrofarad, 15 V (elektro- lytisk) Kondensator C? 3 mikrofarad, 20 V (elektro- lytisk) 7 340324 Batteri B Motstånd R Motstånd R, H Gasurladdningslampa G Transformator T Motstånd R„ Potentiometer RV. 3 volt (2 x Everady nr 1050, 1 1/2 v) kl kohm (lM watt) 10 kohm - 5 % (IM watt) H - 116 - 303 Neonlampa Merit Part nr A 2932 spänningsökning x 30 20 ohm.* 5 % (1/2 watt) 50 kohm P0T Clar0stat Valet av komponenter ger en uteffekt mellan E, och E„ som är följande: Antag ett ytmotstånd av 1 kohm mellan E, och E- Utgångsspänning Utgångsström Sammandragningsfrekvens Te t anus fre kven s 0-30 v 1 mA 1 £er 4 sek - 0,5 sek / med R_ i krets_7 2'9_pulser per sekund (område 25**0 l_ med R-^ i krets_7 Tid för plus mellan maxima - ca 2 millisekunder Alternativa komponenter kunna användas enligt följande uppställning: NPN transistor Tr, PNP transistor Tr~ Kondensator C, Motstånd R, Motstånd R2 Motstånd R„ Kondensator Cp Gasurladdningslampa G 2 N 335 2 N 166 20 mikrofarad 5,1 kohm 330 kohm saknas 15 mikrofarad NE 51 H med de andra komponenterna oförändrade. Denna krets ger en snabbare frekvens både för sammandragning och tetanus och även en högre utgående spänning. Den är mindre tillfredsställande men medtages för att åskådliggöra hur kretsen kan modifieras med en ändring av komponenterna. Större ändringar kunna naturligtvis göras av en fackman på elektronikens område. De använda elektroderna kunna vara elektroder av yttyp, men företrädesvis böra de vara elektroder av nåltyp, såsom standard- 340324 8 metallnåltyp nr 25. Anordningar av ovanstående typ äro icke nya i princip, men en liten portabel enkel anordning torde vara ny. Likströmskällan B hålles under 12 volt och därför elimineras riskerna av nätanslutna elektriska anordningar och höga spänningar och höga strömstyrkor. Detta är särskilt viktigt för användning i operationsrum, där det förekommer lättantändliga gaser. Användningen av transistorer gör det möjligt att bygga en kompakt anordning och gör det möjligt att använda ett litet kompakt torrbatteri. Sålunda åstadkommes enligt uppfinningen en portabel och kompakt kontrollanordning för neuromuskulär blockad, omfattande ett torrbatteri med en spänning högre än Ö och upp till 12 volt, en transistoriserad oscillatorkrets för att omvandla likströmsenergin från batteriet till en serie elektriska pulser, vilka äro av två fixerade frekvenser, av vilka den första är inom området 1 puls per sekund till 1 puls per 10 sekunder och den andra är inom området 25 till 250 pulser per sekund, med en strömställareanordning som gör det möjligt att välja och upprätthålla endera av dessa frekvenser, en spänningsökande transformator och en spänningsdelare på högspänningssidan av transformatorn, och ett par"uttag för att uttaga pulsen från anordningen över spänningsdelåren. PATENTKRAV 1. Stimulerande pulsgenerator för fysiologiska ändamål, omfattande en transistoriserad pulsgenerator, som matas av en likströmskälla och kan regleras från en första till en andra fixerad pulsfrekvens, vilken generator har kollektor-emittersteget av en första transistor i baskretsen av en andra transistor, vars kollektor över en första kondensator är kopplad till likströmskällan och varsemitter är kopplad direkt till likströmskällan, en uttrans-formator som är kopplad till puls generat om, varvid utt råns formatorns primärlindning är parallell med den första kondensatorn, och en utspänningsdelare som är kopplad till transformatorns sekundär-lindning, kännetecknad därav, att pulsgeneratorn består av två transistorkretsar (Tr^, Tr„), varvid emittern i den första transistorn (Tr,) är kopplad direkt till den ena polen och emittern i den andra transistorn (Tr~) är kopplad till den andra polen hos likströmkällan (B) och varvid basen av den första tran-sitorn (Tr,) är kopplad till kollektorn hos den andra transistorn 340324 9 (Tr_) över en andra kondensator (C.,) och ett motstånd (R,) i serie, vilken bas är anslutbar till iikströmskällans (B) pol över vardera av två sammankopplingsbara motstånd med olika resistans för selektiv ändring av pulsfrekvensen, och varvid den andra transistorns (Tr-) emitter är belägen vid denna pol. 2. Pulsgenerator enligt krav 1, kännetecknad därav, att likströmskällan (B) består av ett 3 volts torrbatteri. 3. Pulsgenerator enligt krav 1 eller 2,känneteckna d därav, att uttransformatorn (T) och spänningsdelaren (RV.) är så valda att spänningen hos den utgående pulsen är reglerbar mellan O och 30 volt. if. Pulsgenerator enligt något av kraven 1-3, kännetecknad därav, att en gasurladdningslampa (G) är anordnad att indikera den stimulerande pulsgeneratorns funktion. 5. Pulsgenerator enligt något av kraven 1-4, kännetec n a d därav, att den första transistorn är en NPN-transistor och den andra transistorn är en PNP-transistor, 6. Pulsgenerator enligt något av kraven 1-5, kännetecknad därav, att den första fixerade pulsfrekvensen är inom området en puls per sekund till en puls per 10-sekunder och den andra fixerade pulsfrekvensen är inom området 25-250 pulser per sekund. 7. Pulsgenerator enligt krav 6, kännetecknad därav, att den första fixerade frekvensen är inom området en puls per sekund till en puls per 7 sekunder och den andra frekvensen är inom området 25-50 pulser per sekund. 8. Pulsgenerator enligt krav 7, kännetecknad därav, att den första frekvensen är omkring en puls per 4 sekunder och den andra frekvensen är omkring 30 pulser per sekund. ÅHFÖEDA
|
[
"A61B",
"A61N"
] | 73,345,155 | 340,324 |
B
|
[
"A61B5/6826",
"A61B5/05",
"A61B5/1106",
"A61N1/36021"
] |
1. Ackumulerande värmeelement med ett elektriskt upphettningselement och en ackumuleringskärna, vilken för värmeavgivning har minst en varmluftkanal, som vid sin övre del står i förbindelse med en vertikal kalluftinsugningskanal under förmedling av en tvärkanal, kännetecknat av att varmluftkanalen (4) även vid sin undre del står i förbindelse med kalluftinsugningskanalen (5) under förmedling av minst en tvärkanal (10). 2. Värmeelement enligt krav 1, kännetecknat av att tvärkanalens (10) strömningstvärsnitt ökar från varmluftkanalen (4) i riktning mot kalluftinsugningskanalen (5). AHFÖHM
|
[
"F24C",
"F24H"
] | 73,345,156 | 340,325 |
B
|
[
"F24C15/34",
"F24H7/0216"
] |
15 kännetecknen. Anordningen enligt uppfinningen bygger sålunda på användningen av en magnetisk kopplingsahordning, som kan vara utförd med mycket hög kvalitet. Styranordningar av detta slag är särskilt lämpade, på grund av dess stora livslängd ooh exakta koppling, för brännare av förgasartyp, såsom exempelvis vid 20 i motorfordon anordnade värmeanläggningar, som arbetar oberoende av motorn, liksom vid värmeanläggningar för rumsuppvärmning, vid vilka särskilt höga krav på driftsäkerhet ställas. Speciellt vid värmeanläggningar för motor- 11» '-------j. . ., . . .. ¦ > .. ¦¦¦... .1.! i ¦.....i-il* rr.. ..T. .1-, ..------------i.—. ^ -¦ —^---------------------------- . ,340331 2 fordon är livslängden av särskild betydelse, enär sådana värmeanläggningar måste kunna arbeta säkert och utan underhåll, speciellt när inkopplingskall ske automatiskt medelst tidur. ! Uppfinningen tydliggöres närmare i det följande med hänvisning till bi- i 5 fogade ritning, som visar ett utföringsezempel på en styranordning enligt upp-• finningen. Den visade styranordningen är försedd med en elektrisk motor 1, på vars roterande axel ett' snäekdrev är anbragt. Snäckdrevet driver ett , snäckhjjul 2 på vilket en peimanentmagnet 3 är anbragt, som samverkar med en magnetomkopplare 4 eller ett på magnetisk väg påverkbart motstånd* Magnet-10 omkopplaren 4 eller motståndet styr i sin tur basen hos en transistor 5, för alstring av elektriska impulser till en elektromagnetisk pump 6* Patentkrav Anordning för styrning av elektromagnetiska pumpar, kännetecknad av en permanentmagnet (3), som är anbragt på ett av en elektrisk motor (1) drivet snäokhjul (2) och som är anordnad att påverka en magnetstyrd omkopplare (4) eller ett på magnetisk väg påverkbart motstånd} som i sin tur styr basen hos en transistor (5) för alstring av elektriska impulser till den elektromagnetiska pumpen (6).
|
[
"F04B",
"H01F"
] | 73,345,162 | 340,331 |
B
|
[
"H01F38/085",
"F04B17/046",
"H01F29/10"
] |
. 340332 Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritning. - Ritningen visar, delvis i genomskärning en tändelektrod, som består av en isolatorhylsa 10, vilken är fixerad på en elektrodtråd 11 medelst 5 ett värmebeständigt bindemedelsskikt 12. Till rent mekanisk fixering mot att inskjutas ytterligare i hylsan 10 är tråden 11 vid sin yttre ände utformad med en tillplattning 13, vilken samtidigt tjänar såsom anslutningskontakt för en s.k. flatstiftskontakt 14 på en elektrisk ledare 15. . 10 Det torde inses, att lägesfixeringen mot elektrodtrådens 11 inskjutande i isolatorhylsan 10 är absolut och att den lägesfixering mot elektrodtrådens 11 utdragande som erhålls genom bindemedelsskiktet 12 är helt tillfyllest eftersom vid t.ex. dragning i ledaren 15 kontakten 14 kommer att släppa sitt grepp om tillplattningen 13 långt innan binde-15 medelsskiktets 12 vidhäftningskraft har övervunnits. På ritningen visas-en rak elektrodtråd 11, men det är givetvis inget som hindrar att tråden bockas i inneränden efter monteringen i hylsan 10. Uppfinningen har visats och beskrivits med hänvisning till_ en tänd-20 elektrod men är givetvis även tillämplig på likartade elektroder för andra ändamål.______._______ Patentkrav. 1. Tändelektrod av det slag, som består av en isolatorhylsa, i vilken är lägesfixerad en långsträckt, hylsan genomgående elektrodtråd, kännetecknad därav, att elektrodtråden är lägesfixerad i isolatorhylsan dels medelst ett värmebeständigt bindemedel och dels medelst en genom trådens tillplattning åstadkommen utvidgning av elektrodtrådens yttre ände, omedelbart intill isolatorhylsans yttre ände. 2. Tändelektrod enligt patentkravet 1, kännet ecknad därav, att tillplattningen vid elektrodtradens yttre ände är så utformad, att den är direkt användbar såsom anslutningskontakt för en s.k. flatstiftskontakt.
|
[
"F23Q"
] | 73,345,163 | 340,332 |
B
|
[
"F23Q3/006"
] |
angivna kännetecknen. Det tidigare använda tvättornet ersätts vid det nya förfarandet 5 med en gasabsorptionsapparat utan fyllkroppar, en s.k. skrubber, där den gas som skall behandlas ledes ned genom ett gasinloppsrör huvudsakligen vinkelrätt mot ytan av ett bad med behandlings- eller absorptionsvätskan och vid passage av den ringformiga spalt som förefinnes mellan inloppsrörets nedre ände och badytan medför finfördelade vätskepartiklar från behandlingsvätskan under det att den av-10 länkas ca 180 för att bortföras huvudsakligen vinkelrätt mot badet. Under denna uppåtströmning sker absorptionen av svavelväte (och även eventuellt närvarande aerosoler). Vätskedropparna avskiljes från den renade gasströmmen på grund av sin egen tyngd eller medelst särskilda avskiljningsorgan, droppfångare. Härvid får man en kontinuerlig tvättning av apparaten och den 15 risk för igensättning som föreligger vid en fyllkroppskolonn har eliminerats. Den förnämsta fördelen är dock att man vid användningen av en skrubber av nämnda typ på grund av den stora kontaktytan lätt kan arbeta med mycket korta kontakttider mellan den alkaliska tvättvätskan och den behandlade gasen. Det förhåller sig nämligen så att svavelväte och koldioxid vid de förhållanden som råder i en skrubber, reagerar 20 olika snabbt med en alkalisk tvättvätska, närmare bestämt reagerar svavelväte snabbare än koldioxiden. En mycket kort kontakttid är alltså gynnsam, men stora kontaktytor mellan gas och vätska fordras också, om en tillfredsställande svavel-väteabsorption och ett acceptabelt utnyttjande av alkalit skall uppnås. En speciell skrubbertyp har visat sig särskilt lämplig i detta 25 sammanhang, nämligen en vid vilken den gas som skall renas ledes genom minst ett gasinloppsrör huvudsakligen vinkelrätt ned mot ytan av ett bad med behandlings -eller absorptionsvätskan för att där avlänkas 180 under medförande av vätskepartiklar upp genom och ut ur ett med inloppsröret huvudsakligen koaxiellt, i väteke-badet delvis nedfört och upptill konvergerande och centralrörets undre ände om-30 givande mantelrör för att ytterligare en gång avlänkas ca 180 av en runt centralröret och ovanför mantelrörets övre öppning fäst ayböjningsplåt samt därigenom från vätskepartiklar befriad uttagas genom ett gasutlopp från apparaten. Vid denna kan kontakttiden varieras inom vida gränser och den erbjuder mycket stora kontaktytor mellan gas och vätska, 35 Företrädesvis kopplar man för att bättre utnyttja tvättvätskan två eller flera skrubfciar i serie och leder tvättvätskan i motström i förhållande till gasen, varvid man på lämpligt ställe i kretsloppet inför nytt alkali och nytt vatten för att hålla alkaliteten och vätskenivån i systemet konstanta. Detta är dock 3 340333 icke absolut nödvändigt då alkalitetsminskningen per steg är jämförelsevis liten varigenom fördelarna hos motströmsprincipen bli förhållandevis små, Som alkali kan vilken som helst alkalisk förening användas. Normalt används dock natriumkarbonat eller natriumhydroxid. 5 De resultat som erhålles medelst uppfinningen är helt förvånade och vida överlägsna vad som tidigare uppnåtts. Vid ett tvättom av det äldre slaget måste man för att uppnå den önskade absorptionen av svavelväte arbeta med en kontakttid av 3-5 s. Verkningsgraden blev härvid ca 98 % och i avgasen närvarande koldioxid reagerade 10 helt med tvättvätskan. Denna verkningsgrad kan accepteras, men är ej helt till- fredsställande, eftersom luftgränsen ligger väsentligt under 1 % för svavelväte, Vid arbete med två seriekopplade skrubbrar enligt uppfinningen ad-sorberades svavelvätét under en sammanlagd kontakttid av under 0,5 s till mer än 99 %, rent av mer än 99, 5 % samtidigt som koldioxiden adsorberades endast 15 obetydligt, 5-8%. Därigenom kunde alkaliförbrukningen hållas mycket låg. En föredragen utföringsform av två seriekopplade skrubbrar visas på bifogad ritning. I ritningsfiguren betecknar 1 och la ett yttre hölje på resp. skrubber, vari inryms ett behandlingsbad 2, 2a vars nivå bestämmes av ett som bräddav-20 lopp tjänande utloppsrör 3, 3„å. Vätska tillföres genom ett vätskeinloppsrör 4,4a. Fyra inre mantlar 5, 5a är anordnade i höljet 1, la och bäres var och en medelst stag 6, 6a av i höljet 1 nedskjutande gasinloppsrör 7, 7a från ett gemensamt gasintag 8, 8a. Gasinloppsrören är koaxiella med resp. mantlar och nedskjuter ett stycke i dessa till en nivå något under den av bräddavloppet 3, 3a 25 bestämda vätskenivån i höljet, medan mantlarna sträcker sig avsevärt längre ned i behandlingsbadet. Varje mantels 5, 5a över vätskebadet uppskjutande och gasinlopps-rörets 7, 7a undre del omgivande del 9. 9a är mjukt avsmalnande så att diametern av öppningen 10, 10a vid mantelns övre ände är avsevärt mindre än dia-30 metern i mantelns övriga delar. Vid varje gasinloppsrör 7, 7a är ett stycke ovanför tillhörande mantels 5, 5a övre ände fäst en avböjningsplåt 11, Ila med en nedåtriktad kantfläns 12, 12a vars diameter är större än mantelns 5, 5a diameter, Höljet 1, la har ett gasutlopp 13, 13a beläget ovanför avböjnings-35 plåtarna 11, Ila vid övre änden av höljets ena sidovägg. Gasen, som skall renas från svavelväte i första hand, införes genom gasinloppsrören 7 vinkelrätt mot vätskemassan inom mantlarna 5. Därvid undan-pressäs vätskemassan så att vätskenivån inom mantlarna 5 kommer att ligga under gasinloppsrörens mynningar, såsom visas på ritningen. Gasen slår därvid 40 delvis sönder vätskan till fina droppar, som medföljer gasen under dess ström- 340333 ^ ning vinkelrätt uppåt från vätskeytan mellan gasinloppsrörens 7 utsidor och mantlarna 5. Under denna strömning sker den erforderliga verkan, i det att vätskedropparna upptager svavelväte (och även stoft) från gasen. Blandningen av gas och vätskedroppar träffar sedan avböjningsplåtarna Ii, varvid den av dessa och deras kantflänsar bibringas tvära omkastningar av strömningsriktningen, vilka medför, att vätskedropparna till största delen faller ned i behandlingsbadet 2 utanför mantlarna 5, medan gasen fortsätter till utloppet 13, för att därifrån ledas till den andra skrubbern och ånyo utsättas för samma behandling. Behandlings vätskan ledes i motström i förhållande till gasen på så sätt att den inkommer genom vätskeinloppsröret 4a i den andra skrubbern, uttages därifrån genom utloppsröret 3a för att sedan inledas i den första skrubbern genom inlopps röret 3 och uttages därifrån genom utloppsröret 3. Den återgår sedan till den andra skrubbern genom inloppsröret 4a. I detta kretslopp är på lämpliga ställen icke visade inloppsorgan för alkali och vatten anordnade för att kompensera alkaliförbrukningen och vattenförlusten. Eventuellt kan tvättvätskan även tillsättas ett oxidationsmedel, t. ex. natriumhypoklorit, för att ytterligare förhöja verkningsgraden. Förbrukat material uttages genom icke visade undre utlopp i skrubb-rama. PATENTKRAV i. Sätt att avlägsna svavelväte ur koldioxidrika avgaser, känneteck- na t av att avgasen bringas i kontakt med en alkalisk lösning under en sammanlagd tid av mindre än 0, 5 s, företrädesvis omkring 0,1 s, varvid tillses att kontaktytan mellan gas och vätska hålles stor. 2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat av att avgasen ledes ned genom ett gasinloppsrör huvudsakligen vinkelrätt mot ytan av ett bad med behandlings- eller absorptionsvätskan och vid passage av den ringformiga spalt som förefinnes mellan inloppsrörets nedre ände och badytan medför finfördelade vätskepartiklar från behandlingsvätskan under det att den avlänkas ca 180 för att bortföras huvudsakligen vinkelrätt mot badet samt efter befrielse från vätskepartiklar uttages genom ett gasutlopp. 3. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat av att avgasen ledes genom minst ett gasinloppsrör huvudsakligen vinkelrätt ned mot ytan av ett bad med behandlings- eller absorptionsvätskan för att där avlänkas 180 under medförande av vätskepartifcLar upp genom och ut ur ett med inloppsröret huvudsakligen koaxiellt, i vätskebadet delvis nedfört och upptill konvergerande och centralrörets undre ände omgivande mantelrör för att ytterligare en gång avlänkas ca 180 av en runt centralröret och ovanför mantelrörets övre öppning fäst avböjningsplåt samt därigenom från vätskepartiklar befriad uttagas genom ett gasutlopp. 5 340333 4. Sätt enligt patentkravet 2 eller 3, kännetecknat av att adsorp-tionsförloppet upprepas vid ett eller flera ytterligare i serie belägna behandlings -bad. 5. Sätt enligt patentkravet 4, varvid flera behandlings bad används, kännetecknat av att behandlingsvätskan cirkulerar genom baden i motström i förhållande till gasen, varvid tillses att alkaliteten hos den till det sista behandlings steget tillförda vätskan och vätskenivåerna hålles konstanta genom tillsats av alkali och vatten. 6. Sätt enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att man som alkali använder natriumkarbonat eller natriumhydroxid. MPÖRDA
|
[
"B01D",
"C01B"
] | 73,345,164 | 340,333 |
B
|
[
"B01D53/52",
"C01B32/50",
"C01B17/16"
] |
1. Stickad strumpbyxa med ett övre byxparti (P) och ett par tunna, sömlösa strumppartier av rörform (L, L*) stickade i ett stycke med och nedhängande från byxpartiet och innefattande en tillsluten nedre tåände (12, 12')» varvid åtminstone den nedre delen av det rörformade partiet, som är avsedd att ansluta sig till foten, hälen och fotleden, är utan hälficka och har i huvudsak samma vidd hela längden, samt varvid nämnda nedre parti har tillräcklig töjbarhet för att strumppartier-na ska kunna dragas över bärarens hälar och ansluta sig till dessa, kännetecknad av att vardera strumppartiet (L, L') är stickat av ett termoplastiskt töjbart garn med ett deniervärde ej över 30, att byxpartiet (P) stickas av ett töjbart garn med högre deniervärde än garnet i strumppartierna, att det termoplastiska töjbara garnet har tillräckligt vridmoment för att stickmaskorna skall snedställas i en riktning motsvarande riktningen för garnets vridmoment, samt att på varandra följande rader av strumppartierna är stickade av garn med motsatt vridmoment. 2. Strumpbyxa enligt patentkrav 1, kännetecknad av att övre delen av det sömlösa, rörformade partiet innefattar en krökt bakre kant, som i huvudsak ansluter sig till vaden, knät och låret på bärarens ben. 3. Strumpbyxa enligt patentkrav 1, kännetecknad av att byxpartiet (P) innefattar ett dubbelvikt kantparti (13, 13') vid övre änden öch att ett elastiskt midjeband (20) är fastsatt vid det dubbelvikta kantpartiets övre kant. 4. Strumpbyxa enligt patentkrav 1,kännetecknad av ett löpmaskor stoppande band ("M, 11*), som är anordnat mellan byxpartiet (P) och strumpbenpartiema (L, L') och som innefattar ett flertal rader av speciella stickmaskor, innefattande ett i steg framskridande, regelbundet återkommande mönster av fangraaskor.
|
[
"A41B"
] | 73,345,165 | 340,334 |
B
|
[
"A41B11/14"
] |
till vilka hänvisas. Uppfinningen medför många fördelar. Huvudfördelen består däri, att genom lämplig kombination av frekvensdelare nästan varje godtyckligt storleksförhållande kan inställas med stor exakthet. Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslutning till bifogade ritningar, där fig. 1 är en schematisk avbildning av de båda koordinatritningsmaskinerna, fig. 2 ett blockeringsschema för anordningen, fig. 3 ett annat schema, fig.'4 en färgidentifieringskoppling för rastring av mönsterförlagor i fyrfärg enligt ett utförande samt fig. 5 en färgidentifieringskoppling enligt ett annat utförande. Enligt fig. 1 är på koordinatritningsmaskinens MS 1 bord pålagd en ritning av en oregelbunden figur MS 25, som avläses av avsökningshuvudet 72 genom stegvis rörelse av detta i X- och Y-axlarnas riktningars, och de avlästa impulserna sändas till det sig synkront med 5 ;-: k-..: i \\ ' 340335 avsölmingshuvudet 72 flyttande färgtryckningsJauvudet 75, som för varje avläst punkt trycker en rasterpunkt på patronpapperet. Den tryckta figuren MS 26 visar överdrivet, att genom rastringen förlagefigurens MS 25 kurvor förlöper stegformigt på patronen. De två koordinatritmaskinerna MS 1 och MS 2 (fig. 1) är konstruktivt lika. De skiljer sig ifrån varandra endast genom att den ena har det färgkänsliga avsökningshuvudet 72 och den andra färgtrycknings-huvudet 75 på sin koordinatvagn MS 5 resp MS 4. På ett gemensamt eller två av varandra oberoende sugbord är två löpskenor MS 5 och MS 6 resp MS 7 och MS 8 fästa parallellt förlöpande i Y-axelns riktning. Avståndet mellan de båda löpskenorna motsvarar bredden, och längden på dem motsvarar längden på den förlaga, som skall avsökas, resp bredden och längden på det mönsterpatronpapper, som skall tryckas. På varje löpskena är fäst en kuggstång MS 9 resp MS 10 resp MS 11 resp MS 12. En sig i rät vinkel mot båda skenorna sträckande släde MS 13 resp MS 14 är förskjutbart lagrad i Y-axelns riktning på de båda löpskenorna. På varje släde sitter en stegmotor 49 resp 32, som driver en genomgående axel MS 15 resp MS 16, vilken är roterbart, axiellt icke förskjutbart, lagrad i släden. På varje axelända är anordnad en omsättningsväxel på släden, vars drivhjul är i ingrepp med de båda kugg-stängerna MS 9 och MS 10 resp MS 11 och MS 12. På ritningen är för bättre översikts skull icke inritade några mellanhjul utan endast ett på varje axel sittande kugghjul MS 17 och MS 18 resp MS 19 och MS 20. Står stegmotorerna 49 och 32 under spänning, glider släden MS 15 resp MS 14 stegvis i den ena eller andra riktningen på Y-axeln. På släden MS 13 resp MS 14 sitter koordinatvagnen MS 3 resp MS 4 förskjutbart fram och tillbaka i X-axelns riktning. På varje vagn sitter en stegmotor 42 resp 24, som över en icke visad driwäxel står i rotationsförbindelse med en kuggstång MS 21 resp MS 22, som är fastsatt på en sidokant på släden. På ritningen visas endast ett på stegmotordrivaxeln fastsatt, med kuggstången i ingrepp stående kugghjul MS 23 resp MS 24. På koordinatvagnen MS 3 är avsökningshuvudet 72 fäst, med den avsökande sidan vänd mot den på bordet liggande konstnärsritningen. På koordinatvagnen MS 4 är färgtryckningshuvudet 73 fäst, och dettas aktiva sida är vänd mot det på bordet liggande patronpapperet. Anordningen består av två koordinatritmaskiner MS 1 och MS 2 (fig. 1), vars koordinatvagnar drivas i båda riktningarna av stegmotorer 24, 32, 42, 49. På den ena koordinatritmaskinens sugbord pålägges den mönsterritning, som skall avsökas, och av ett på 340335 koordinat vagnen, aribragt, färglclinsligt avs ökning shuvud 72 avsökes samtidigt tolv rader på mönstret. Mönsterritningen kan utgöras av en i de tre avsökbara färgerna rött, grönt eller blått, fritt eller redan rasteruppdelat (t ex på millimeterpapper) ritad förlaga, vars skala 2 2 motsvarar maskstorleken 0,8 x 0,8 mm till 2x2 mm på ritningen, alltså det mått område, som förekommer i praktiken. På den andra koordinatritmaskinens sugbord pålägges ett ark, företrädesvis vitt, otryckt ritpapper, och tryckes medelst det på koordinatvagnen anbragta färg-tryckningshuvudet 75 med tre punkttryckningsanordningar 67, 68, 69 i färgerna rött, grönt, blått på varje rad och på tolv rader samtidigt i noggrant 2 mm-raster motsvarande de färgsignaler, som avgivas av färgavsökningshuvudet 72 från mönsterritningsavsökningen över separata färgidentifierings- och utvärderingskopplingar 53 - 63 (fig. 3), en på varje rad. Utvärderingskopplingen är så konstruerad, att endast en, antingen röd eller grön eller blå färgsignal avgives vid entydigt definierbara färger eller ingen signal alls vid vitt och vid uppträdande biandfärger, t ex i gränsområdet mellan två olikfärgade mönsterfigurer, så att vid efterföljande manuell korrigering av den rastrade ritningen på ritbordet på dessa ställen endast den riktiga färgen prickas in, utan att något felaktigt tryck behöver utraderas. Stegmotorerna 24, 32 på den andra koordinatritmaskinen KS 2, på vilken rasterritningen tryckes, styres med en fast frekvens, och efter varje tillryggaläggande av 2 mm avgives en styrimpuls, som utlöser tryckförloppet. Den första koordinatritmaskinens stegmotorer 42, 49, där förlagan avsökes, styres av en motsvarande storleksförhållandet inställbar frekvens, som är fast sammankopplad med styrfrekvensen på den andra maskinen, emedan de båda frekvenserna genom frekvensdelning härledes ur en gemensam styrgenerator 1. 670-KHz-sinusspänningen på denna generator 1 omformas i en fyrkantomformare 2 till fyrkant impulser och matas till en och-krets 3, vars andra ingång får .en signal från den bistabila vippan 4, när startknappen är nedtryckt, men icke längre någon signal, när stoppknappen tryckes in. Den tredje ingången på och-kretsen 3 erhåller ständigt en signal, från utgången A2 på impulsbildar-monovibratorn 25, som vid varje tillfälle endast avbrytes ca 5 ms vid en utlösningsimpuls, såsom beskrives närmare nedan. Efter tryckningen på startknappen kommer alltså från och-kretsens 3 utgång 670 KHz-fyrkantimpulserna och tillföras å ena sidan till den binära 12-stegs divisorn 5, som delar de 670 KHz i förhållandet 4096:1 5 i" ::V U: 340335 till ca 164 Hz, ocli å andra sidan till den elektroniska förvalsräknaren 37» vars utgångar A1 och A2 avger var sin, mot det önskade storleksförhållandet mellan mönsterförlagan, som skall avsökas, och 2 mm rast-ret på rasterteckningen, som skall tryckas, svarande, inställd impulsfrekvens för de nedan närmare beskrivna stegmotorstyrningarna för X-och Y-förflyttningarna av avsökningsmaskinen till och-kretsarna 38 och 45. Divisorns 5 164-Hz-impulser ledas å ena sidan över impulsbildar-monovibratorn 6 till de båda första och-kretsarna 21 och 29 för stegmotorstyrningen 22, 30 till rastertryckmaskinen för X- och Y-matningen, och å andra sidan till den binära femstegsdivisorn 7» som delar ned 164-Hz-impulserna i förhållandet 32:1 till ca 5 Hz. Då koordinat vagnens mekaniska drivning i rastertryckmaskinen är utförd så, att den för 32 steg av stegmotorn går exakt 2 mm, ger alltså utgången från divisorn 7 vid varje tillfälle en styrimpuls efter 2 mm väg, som å ena sidan tillföres impuls-monovibratorn 25, vars utgång A1 styr och-kretsen 26 på färg söknings styrning en, och vars utgång A2 efter varje 2 mm-steg åstadkommer den ovannämnda brytningen av 670 KHz-fyrkant impuls en under ca 5 ms, så att icke de många efterföljande beskrivna, efter varandra kopplade funktioner, som kan följa på ett dylikt steg, när detta är det sista för en rakt löpande rörelseriktning, alla måste försiggå inom en period av 670 KHz-frekvensen. Å andra sidan tillföras dessa styrimpulser en elektronisk förvalsräknare 8, vilken påverkar styrningen av matningsförloppet på koor-dinatvagnarna i de båda koordinatritmaskinerna. Då såväl färgavsökningshuvudet 72 som även färgtryekningshuvudet 73 vardera bestryker tolv rader men på grund av sin mekaniska konstruktion alltid måste lämna en rads mellanrum, fås följande rörelseförlopp för koordinatvagnarna i de båda maskinerna: Från det mekaniskt för hand inställda begynnelseläget sker en X-transport på rapportbredd, alltså t ex 420 rastersteg för ett mönster, som vid rundstickmaskiner skall gå upp fyra gånger på ett cylinderomfång av 1680 nålar, sedan ett rastersteg i Y-riktningen, för att vid den följande X-återtranspor-ten på 420 rastersteg de utelämnade raderna skall överfaras, och efter X-återföringen en Y-transport på 23 rastersteg, sedan upprepas denna cykel, tills hela. mönstret avsökts. En på rapporthöjdens rasterstegtal dividerat med 24 och avrundat till närmast högre värde, inställd förvalsräknare 36 åstadkommer sedan slutblockeringen. Räknarna 8, 36 och 37 såväl som den fyrstegs ringräknaren 18 återställes (före avsökningens början) med brytaren 0 till sitt utgångsläge, för ringräknaren 18 är detta steget A. 340335 6 pl:l}i'\f:\'\??\ Detta ger en signal över väljarkopplingen 20 till de andra ingångarna på eller-kretsarna 21, 26 och 38, så att 164-Hz-impulserna kommer att verka på och-kretsens 21 första ingång, och över vridriktning sstyrningen 22 och stegmotorstyrningen 23 ledas till stegmotorn 24 för rastertryckmaskinens Z-transport. Och-kretsen 26 kan nu vidare-leda de till dess första ingång från divisorn 7 över impuls-monovibra-torn 25 tillförda impulserna över impuls-monovibratorn 27 till färg-avsökningskopplingen och där åstadkomma tryckningen av den just avlästa färgen, vilket skall "beskrivas ytterligare nedan. Även och-kretsen 38 kan nu vidarebefordra de från utgången A1 på den, mot den erforderliga storleksomsättningen svarande, inställda förvalsräknaren 37 avgivna stegimpulsen över impulsbildar-monovibra-torn 39 till vridriktnings styrningen 40 och vidare till stegmotorstyrningen 41 på stegmotorn 42 för manövrering av avsökningsmaskinens intransport. Dessutom tillföres signalen från ringräknarsteget A till ingången Y på vridriktningsstyrningarna 22 och 40 för X-transporten i rastertryckmaskinen och avsökningsmaskinen, så att båda stegmotorerna går i riktning framåt. Dessutom står signalen från ringräknarsteget A på och-kretsen 9. Kår nu förvalsräknaren 8 det inställda talet för rapportbredden, alltså t ex 420, så ger utgången AB en impuls till den andra ingången på och-kretsen 9j vilken över eller-kretsen H verkar på fordröjnings-monovibratorn 15» som efter ca 1 ms initierar impulsbildar-monovibratorn 16 att avge en impuls. Denna impuls går till räknaringången E på ringräknaren 18, ställer fram denna ett steg till steget B och ledes dessutom över eller-kretsen 17 till återställningsingången R. på förvalsräknaren 8, och ställer denna tillbaka till noll. Med detta kopplingsförlopp är också stegmotorerna 24 och 42 för X-transporten i rastertryckmaskinen och avsökningsmaskinen stoppade, då signalen från steget A på ringräknaren 18 på de andra ingångarna på oeh-kretsarna 21 och 38 fallit bort,' likaledes på den andra ingången på och-kretsen 26, så att under den följande Y-transporten färgtryck-ningshuvudet förblir utan verkan. Signalen från steget B på ringräknaren 18 ligger nu över eller-kretsen 28 på de andra ingångarna på och-kretsarna 29 och 45. Och-kretsen 29 kan nu leda den till dess första ingång från divisorn 5 över impuls-monovibratorn 6 tillförda 164-Hz-impulsen från vridriktnings-styrningen 30 till stegmotorstyrningen 31 på stegmotorn 32 för raster-tryckmaskinens Y-transport. likaledes kan och-kretsen 45 vidareleda den, till sin första ingång från utgången A2 på den, motsvarande den önskade storleksomsättningen inställda fqrvalsväljaren 37» tillförda stegimpulsen över impuls-monovibratorn 46 till vridriktningsstyrningen 340335 47 och öyer denna till stegmotorstyrningen 48 till stegmotorn 49 för avsökningsmaskinens Y-transport. Dessutom ligger signalen frän ringräknarens 18 steg B på Qch-kretsens 10 första ingång. Når nu förvals-räknaren 8 det fast inställda räknarsteget "ett", avger utgången A1 en impuls till den andra ingången på och-kretsen 10, som över eller-kretsen 14 påverkar fördröjnings-monovibratorn 15, vilken efter ca 1 ms bringar impuls-monovibratorn 16 att avge en impuls. Denna impuls går till räknaringången på ringräknaren 18, ställer fram denna ett steg ytterligare till steget C och går dessutom över eller-kretsen 17 till återställningsingången E på förvalsräknaren 8 och ställer denna tillbaka på noll. Med detta kopplingsförlopp är också stegmotorerna 32 och 49 för Y-transporten i rastertryckmaskinen oöh avsökningsmaskinen stoppade, då signalen från steget B på ringräknaren 18 till de andra ingångarna på och-kretsarna 29 och 46 fallit bort. Båda maskinernas Y-transport har alltså fullgjort ett rastersteg. Signalen från steget C på ring-räkne.ren 18 styr nu över eller-kretsen 20 stegmotorerna 24 och 42 på samma sätt som ovan beskrivits för signalen från steget A, endast att signalen från steget C ligger på de båda ingångarna E på vridriktnings-styrningarna 22 och 40 för rastertrycknings- och avsökningsmaskinernas X-transport, så att stegmotorerna 24 och 42 nu går baklänges. Då signalen från steget C ligger över eller-kretsen 20 även på andra ingången på och-kretsen 26, kan färgavsökningskopplingen åter få impulserna från divisorn 7 över impuls-monovibratorn 25, och trycka de av färgavsök-ningshuvudet varje gång, efter 2 mm väg av färgtryclcningshuvudet, avlästa färgerna. Vidare ligger signalen från steget 0 på första ingången på och-kretsen 11. lår förvalsräknaren 8 det inställda värdet för rapportbredden, i det angivna exemplet alltså värdet 420, så ger utgången AB en impuls till den andra ingången på och-kretsen 11, vilken såsom tidigare beskrivits, över H, 15, 16 påverkar ringräknarens 18 vidarekoppling till sitt nästa steg D och förvalsräknarens 8 tillbakaställning. Med detta kopplingsförlopp är stegmotorerna 24 och 42 för X-återtransporten för de båda maskinerna och färgtryckningshuvudet stoppade, då signalen från steget C på ringräknaren 18 till de andra ingångarna på och-kretsarna 21, 26 och 38 fallit bort. Därför står nu signalen från steget D över eller-kretsen 28 på de andra ingångarna på och-kretsarna 29 och 45 och sätter därmed igång I-transporten på de båda maskinerna på samma sätt och med samma vridriktning, som tidigare beskrivits för signalen från steget B, endast att signalen från steget D ligger på första ingången på och-kretsen 12, och återställ- 340335 ningen av räknaren 8 och vidarekopplingen av ringräknaren .18 till dess nästa steg, "begynnelsesteget A, först sker då, när efter 23 räkne-steg på räknaren 8, dess utgång A 23 avger en impuls till den andra ingången på och-kretsen 12, så att Y-transporten på båda maskinerna flyttas vidare 23 rastersteg. Nu fortsätter den beskrivna cykeln åter på samma sätt och upprepas så länge, att hela mönstret blir avsökt. Vid inkopplingen av steget C på ringräknaren 18 initieras varje gång impulsbildaren 34 att avge en impuls, som efter förstärkning i effektförstärkaren 35 flyttar fram den elektromekaniska förvalsräknaren 36 en siffra. Denna förvalsräknare ställes före starten av mönsteravsökningen in på det tal, som fås efter avrundning till nästa heltal av förhållandet mellan rapporthöjd (i maskrader eller rader) dividerat med 24. Därmed räknas alltså transportrörelsecyklerna, som måste genomgås för fullständig avsökning av mönstret. Med inkopplingen av ringräknarens 18 steg 0 inkopplas som redan beskrivits ovan, X-återtransporten, och räknaren 36 flyttas fram en siffra. Kår denna därvid det förvalda värdet, avger den från sin utgång AH en signal, som kvarstår ända.till återställningen på oöh-kretsens 32 första ingång. Vid slutet av X-återtransporten avger utgången på och-kretsen 11, som redan beskrivits, en impuls, som över 14, 15, 16 leder till vidarekopplingen av ringräknaren 18 och över 17 till återställning av räknaren 8. Denna impuls från utgången på och-kretsen 11 ledes också till den andra ingången på och-kretsen 32 och kan, då den första ingången genom signalen från räknaren 36 redan är påstyrd, från och-kretsens 32 utgång nå eller-kretsens 33 ingång och därmed ingången "stopp" på den bistabila vippan 4 och koppla om denna, så att dess utgångssignal på andra ingången på och-kretsen 3 faller bort, och därmed 670 KHz-fyrkantimpulserna till den anslutna räknaren spärras. Därmed avbrytes det vidare transportförloppet. Bland de många i handeln förefintliga stegmotorerna är för den beskrivna anläggningen endast sådana användbara, vilkas rotationsriktning är elektroniskt omvändbar, alltså sådana med tre- eller under-fasiga lindningar. Vid en sådan, här som exempel nämnd stegmotor, med tre, alltid i bestämd ordningsföljd efter varandra inkopplade lindningar, - för varje steg en omkoppling - styres ordningsföljden på lindningsinkopplingen genom en av styrimpulserna alltid ett steg vidare-kopplad, framåt eller bakåt räknande, trestegs ringräknare, vid vilken omkopplingen från framåträkning till bakåträkning åstadkommes motsvarande motorns vridriktningsändring. Denna omkoppling sker elektroniskt genom omkoppling av en bistabil multivibrator. Dessa stegmotorstyr- 9 DDi,}[jr;: ij 340335 ningar levereras samman med motorerna och beskrivas därför icke närmare här. ¥öt underlättande av storleksomsättningen är kopplingarna X och Y anordnade (fig. 8). Med deras manövrerande bibehålies visserligen principiellt det elektriska förloppet av styrningen, emellertid avkopplas alltid transporten helt i den icke kontrollerade transportriktningen, och räkneförloppet avkortas drastiskt, så att i den kontrollerade transportriktningen förloppet sker nästan oförkortat och färgtryckarna blir avkopplade. Lägges brytaren X om från den ritade ställningen, som gäller för det normala avsökningsförloppet, sker följande: 1) Y-transporten avkopplas genom brytning mellan eller-kretsens 28 utgång och de andra ingångarna på och-kretsarna 29 o.ch 45» 2) Eäknaren 36 blir overksam genom brytningen mellan impuls-bildaren 34 och steget 0 på ringräknaren 18, så att de elektriskt förlöpande räknecyklerna på transportstyrningen under X-transport-kontrollen icke medräknas. 3) Den under den normala mönster avsökningen med utgången A 23 på räknaren 8 förbundna andra ingången på och-kretsen 12 kopplas om till utgången A1 på räknaren 8, så att den annars för den andra Y-transporten fram till 23 räknande räknaren 8 endast räknar till "ett", och följaktligen för den följande X-transporten icke uppträder någon märkbar fördröjning. 4) Utlösningen av färgtryckningen förhindras, emedan ledningen från eller-kretsens 20 utgång till den andra ingången på och-kretsen 26 är avbruten. 5) Signalen från steget A resp G på ringräknaren 18 är över plusgallret 20 förbunden med den första ingången på en och-krets 13, vars andra ingång är förbunden med utgången AB på förvalsräknaren 8, och utgången Över brytarens X nu slutna kontakt och över eller-kretsen 33 är förbunden med ingången "stopp" på den bistabila vippan 4. Tryckes alltså startknappen in, försiggår X-transporten som normalt, t ex 420 rastersteg, räkneimpulsen från utgången AB på rälcnaren 8 utlöser emellertid utom vidarekopplingen av ringräknaren 18 till steget B och återställningen av räknaren 8, avkopplingen av 670 KHz-impulsen genom och-kretsen 3« Nu kan det uppnådda ändläget på avsökningshuvudet exakt inpassas mot det på mönsterritningen anordnade änd-märket. Sedan intryckes startknappen, styrförloppet förlöper vidare med impulser och kopplingsförlopp för ett rastersteg i Y-riktningen, som emellertid på grund av den avkopplade Y-transporten icke sker, och endast tar en 1/5 sekund i anspråk, sedan kopplar steget C på ring- 840335 io I:kU I Ih-j l ¦: '¦ -. '* "l räknaren in och styr X-återtransporten. Sedan denna skett, brytes åter räkne- och styrförloppen över 13, 33, 4 och 3, så att avsöknings- och färgtryckningshuvudena åter står i utgångslägena. Hu kan en eventuellt fastställd avvikelse hos det av avsökningshuvudet uppnådda ändläget i förhållande till det på mönsterritningen anordnade ändmärket justeras genom ändring av det för utgången A1 på förvalsräkaaren 37 inställda förvalstalet, och den ovan beskrivna kontrollen återupprepas med den nya inställningen. Har inställningen i X-riktnlngen kontrollerats på detta sätt, och avsökningshuvudena åter gått tillhaka i utgångslägena, kopplas brytaren X åter in i det ritade läget och brytaren Y ur det ritade läge, som gäller för det normala avsökningsförloppet. Därigenom sker följande: 1) X-transporten avkopplas genom brytningen mellan eller-kretsens 20 utgång och den andra ingången på och-kretsama 21 och 38. 2) Utlösningen av färgtryckningen blockeras genom avskiljningen av utgången från eller-kretsen 20 från den andra ingången på och-kretsen 26. 3) Avräkningen av rasterbredden i rapportbreddens riktning är reducerad med ett rastersteg från full rapportbredd, t ex från 420 rastersteg, emedan de andra ingångarna på och-kretsarna 9 resp 11 är omkopplade från utgången AB på förvalsräknaren 8 till utgången A1, så att i X-riktningen alltid ett rastersteg räknas, men på grund av den avkopplade X-transporten icke sker, vilket endast erfordrar 1/5 sekund. Bet räknade och på förvalsräknaren 36 inställda antalet transport-rörelsecykler löper genom dessa åtgärder endast i Y-riktningen och i praktiken utan fördröjning genom X-transport, tills vid den sista cykeln på förvalsräknaren 36 med inkopplingen av steget C på ringräknaren 18 det förvalda talet uppnås, och dess utgång AH ger en signal till den första ingången på och-kretsen 32. Efter det första räknesteget på förvalsräknaren 8 ger dess utgång A1 över den omkopplade brytaren Y sin signal till den andra ingångeå på och-kretsen 11, vars första ingång redan är förberedd av steget C på ringräknaren 18 och utlöser därmed icke endast såsom annars vidarekopplingen av ringräknaren 18 och återställningen av förvalsräknaren 8 utan även över 32, 33» 4 och 3 slutblockeringen. Hu kan det uppnådda ändläget på avsökningshuvudet exakt jämföras med det på mönsterritningen anordnade ändmärket. Därpå återställes förvalsräknaren 36 till noll genom tryckning på återställningsknappen 0, vridriktningsbrytaren för Y-transporten omkopplas från läget YV till läget YR, och startknappen intryckes. Hu går avsöknings- 11 :•:.-;: :ij:V 340335 huvudet 72 och färgtryckningshuvudet 73 åter till utgångsläget, vrid-riktningsbrytaren UB omkopplas åter till YV, och återställningsknappen tryckes till 0. lu kan en eventuellt fastställd avvikelse i det av avsökningshuvudet uppnådda slutläget i förhållande till ändnärket på mönsterritningen ske genom ändring av det för förvalsräknarens 37 utgång inställda förvalstalet, och det beskrivna kontrollförloppet upprepas med den nya inställningen. Har inställningen i Y-riktningen fullgjorts på detta sätt och är avsökningshuvudena därpå åter dragna tillhaka till utgångslägena, kopplas kontakten Y åter till det ritade läget, och vridriktningsström-brytaren återkopplas till läget YV'och återställningsknappen 0: tryckes in. Nu kan det tidigare beskrivna mönsteravsöknings- och rastertryck-ningsförloppet startas genom förnyad intryckning av startknappen. Tidigare har icke hänt, att förvalsräknaren 37 alltid får en återställningsimpuls över eller-kretsen 43j impulsbildar-monovibratorn 44 och eller-kretsen 71, när antingen utgången A1 efter uppnåendet av det inställda förvalstalet avger sin signal över och-kretsen 38 till en ingång på eller-kretsen 43 eller utgången A2 över och-kretsen 45. I färgavs ökningshuvudet 72 är för var och en av de tolv rader, som skall avsökas, inbyggda tre fotodioder eller fototransistorer 50, 51, 52, vilka genom framför placerade färgfilter endast kan upptaga vardera en av de tre färgerna rött, grönt eller blått. För varje rad förstärkas de av dessa fototransistorer avgivna signalerna i en trefaldig-förstarkare 53, vilken innehåller en för alla tre färgkanalerna likformigt verkande förstärkningsreglering för utjämning av svajningar i avsökningsbelysningen, eller avsökningshuvudets 72 avstånd från den ritning, som skall avsökas, eller absorptions- resp reflektionsgraden på de avsökta färgerna, som från en låg minimispegel på färgkanalen med den största moduleringen reglerar upp till full modulering. Signalen från denna färgkanal tjänar sedan som 100>>-jämförelsevärde för de båda andra färgkanalerna, och kopplar den efter den ifrågavarande kanalen kopplade Schmitt-triggern 54 resp 55 resp 56, vars brytningspunkter är inställda så, att de endast kopplar om vid en modulering av mer än ca JOfö. överstiger signalerna från alla tre färgkanalerna denna 70^-gräns, så betyder detta "vitt" och det efterkopplade krets-nätverket med och-kretsarna 58, 59, 60 och och-icke-kretsarna 57, 61, 62, 63 avger ingen signal vid någon av sina tre utgångar 58A, 59A och 60A. Blir signalerna från två färgkanaler under 70fo-gränsen, så gäller signalen med 100^-modulering och krets-nätverket avger en signal vid den för den ifrågavarande färgen tillhörande utgången, som förstärkes 340335 i den respektive effektförstärkaren 64 resp 65 resp 66, och som från den tillhörande färgtryckningen 67 resp 68 resp 69 tryckes ut i den ifrågavarande färgen, så snart en utlösningsimpuls från impuls-monovi-bratorn 27 når till de första ingångarna på de tre och-kretsarna 58, 59, 60. Överskrider utom kanalen med 100$-moduleringen ännu en ytterligare kanal 70$'*-gränsen, så förreglas likaledes krets-nätverket och avger icke någon signal vid någon av sina tre utgångar, någon färg tryckes alltså icke, och rasterpunkten, som blir vit på rasterritningen, kan genom korrigering för händ ritas in i den riktiga färgen. Uppnår icke någon av de tre kanalerna det nämnda minimivärdet, så betyder detta "svart" och likaledes avgives då icke någon signal till de tre utgångarna på krets-nätverket, emedan svart icke är bestämt som färg på mönsterritningarna. Känsligheten på fotodioderna är separat inställbar med hjälp av inställningsmotstånden R 532 r, g, b (fig. 4) och de i mätanordningen "färgavsökningskontrollen" 70 inbyggda tre visarinstrumenten r.g.-b. (ett för var och en av de tre färgkanalerna), så att 100^-moduleringen för alla tre kanalerna vid avsökningen av det vita papperet i mönsterförlagan kan ställas in, när detta papper eventuellt har en svag färgton. Mätanordningen 70 kan med tryckavsökningsbrytaren ]?1 anslutas till de tre kanalerna på den första avsökningsraden och med de ytterligare elva icke inritade och ömsesidigt mekaniskt förreglade trycksöknings-brytarna E2 till J12 till de förhandenvarande kanalerna på den andra till den tolfte avsökningsraden. Som exempel på färgidentifieringskopplingar av det ovannämnda utförandet enligt uppfinningen beskrives nedan två utföringsformer: Två slag av färgidentifieringskopplingar illustreras på fig. 4« Med denna koppling uppnås följande: * Förstärkningsgraden för alla de efter var sin fotosensor 50, 51, 52, kopplade likadana förstärkarkanalerna regleras gemensamt i beroende av utgångsspänningen på förstärkarkaiialen med den största utgångsspänningen, så att denna största utgångsspänning från en liten minsta belysningsgrad på den tillordnade fotosensorn bibehåller ett även vid alla starkare belysningsgrader på denna fotosensor konstant förblivande, förutbestämt värde, så att utgångsspänningen på de övriga förstärkarkanalerna blir proportionell mot förhållandet mellan belysningsgraden på dessa övriga fotosensorer och belysningsgraden på fotosensorn med den starkaste belysningsgraden och därmed blir ett mått på den färgandel av den ifrågavarande färgen i procentuellt förhållande till huvudfärgen, oberoende av belysnings- och reflektionsgraden på den avsökta färgen. 13 rhVUOi 340335 Av detta kännetecken använder sig de båda kopplingarna enligt fig. 4 och fig. 5« Tid kopplingen enligt fig. 4 ligger var och en av de med flera, genom färgfilter för olika färger känsliggjorda fotodioderna eller fototransistorerna 50, 51, 52 med var sitt motstånd B 532 r, g, b kopplat i serie till den gemensamma driftsspänningen HB. Fotosensorerna ligger vidare på den gemensamma driftsspänningen UB med var sin av en transistor I 534 r, g, b, ett mellan dess kollektor och driftsspänningen kopplat kollektormotstånd B 533 r, g, b och en, av mellan dess emitter och massa kopplat emittermotstånd R 536 r, g, b bestående transistorförstärkare, vilken förstärker spänningen, som uppstår vid det av fotoströmmen genomströmmade motståndet B 532 r, g, b. Denna förstärkta spänning uppstår vid kollektormotståndet B 533 r, g, b och tillföres till var sin efterkopplad Schmitt-trigger 54, 55, 56. Emitter-motståndet B 536 r, g, b består av lika, gemensamt i spalten till en elektromagnet M 536 anordnade, magnetfält-beroende motstånd. Magnetiseringen av dessa elektromagneter styres av en ytterligare transistor T 539, vars emitter är förbunden med driftsspänningen UB och vars bas över en zenerdiod D 537 är förbunden med utgången på en eller-krets D 535r, D 535g och D 535b. Ingångarna på eller-kretsen är förbundna med kollektormotstånden B 533r, B 533b, B 533g i transistorförstärkaren. Det andra utförandet av färgidentifieringskopplingen är illustrerat på fig. 5. Flera genom färgfilter för olika färger sensibiliserade fotomotstånd 150, 151, 152 är kopplade som emittermotstånd mellan massan och emittern på var sin transistorförstärkare i basiskoppling T 1534r, g, b. Mellan kollektorn på transistorförstärkaren och driftspänningen UB ligger ett kollektormotstånd B 1533r, g, b, på vilket den förstärkta spänningen uppstår, och tillföres var sin efterkopplad Schmitt-trigger 54, 55, 56 (fig. 3). Basisanslutningarna på alla transistorförstärkarna T 15342", g, b är förbundna med avtagningen på en spänningsdelare. Denna spänningsdelare består av ett med driftsspänningen förbundet motstånd B 1532 och den med massan förbundna emitter-kollektor-sträckan på en ytterligare transistor B 1530. Basen på denna transistor R 1530 styres av en ytterligare transistor av motsatt ledningstyp T 1539, vars emitter är förbunden med driftsspänningen. Basisen på denna transistor T 1539 är över en zenerdiod D 1537 förbunden med utgången på en av eller-kretsarna D 1535*", D 1535g, D 1535b. Utgångarna på eller-kretsen är förbundna med kollektormotstånden B T'533r, B 1533g, B 1533b på transistorförstärkarna T 1534g, T 1534g, T 1534b. Av de efter färgidentifieringskopplingens transistorförstärkare kopplade Schmitt-triggerna 54, 55, 56 är på fig. 4 endast 56 utförligt 340335 u PPLlM!":.!":?-?'! inritad. Det rör sig om den allmänt kända kopplingen av Schmitt-triggern, gjord så, att omkopplingen sker, när ingångsspänningen mellan TJB och "basen på transistorn T 561, som ligger på kollektormotståndet R 533b, "blir större resp mindre än ca 70/b av det genom zenerdioden D 537 förutbestämda värdet på transistorförstärkarens högsta utgångsspänning. På transistorns T 561 kollektor avtages Schmitt-triggerns 56 utgångssignal och föres över utgångsanslutningen 56A till kretsnätverket 57 - 63. Schmitt-triggerna 54 och 55 är exakt likadana som 56, och deras utgångsanslutningar är betecknade med 54A resp 55A. Det från ett avsökt ställe på-mönsterförlagan reflekterade ljuset måste tillföras till de tre med färgfilter försedda fotodioderna 50, 51, 52 på sådant sätt, att var och en av de tre fotodioderna får sitt ljus från exakt samma lilla ytavsnitt som de båda andra. Fördelningen av ljuset kan följaktligen antingen ske med delvis genomskinliga speglar eller med förgrenade ljusfiberknippen, vid vilka fibrerna i varje gren är statistiskt fördelade i den gemensamma ändan, eller med var sin ljusledande stav för var och en av de tre fotodioderna, varvid de från fotodioderna vända ändarna på de ljusledande stavarna är anordnade samlade på ändan av en ytterligare ljusledarstav så, att de övertager ljuset från denna, vilken i sin andra ända får direkt eller indirekt ljus från det avsökta stället på mönsterförlagan. Yar och en av de tre fotodioderna kan också få sin egen avbildningsoptik, varvid alla dessa tre är riktade mot samma ställe på mönsterförlagan. Pat entkrav; 1. Sätt för automatisk framställning av en flerfärgsraster-ritning med förvald storlek på rasterpunkterna genom radvis avsökning av en orastrad mönsterförlaga medelst en optisk-elektrisk, över mönsterförlagan styrbar avsökningsanordning, vars för den avsökta färgen karakteristiska utgångssignaler för tryckning av en motsvarande färgad rasterpunkt tillföres till en tryckanordning, styrbar över det underlag som skall tryckas, kännetecknat av att avsökningsanordningen och tryckningsanordningen styres synkront och i ett elektroniskt förvalbart hastighetsförhållande till varandra över mönsterförlagan resp underlaget. 2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att stegmotorer användes som drivorgan för avsökningsanordningen och tryckan-ordningen, och att inställningen av det önskade hastighetsförhållandet sker genom ändring av frekvenserna på de till stegmotorerna tillförda signalerna. :::>: : :::!;: 340335 3« Sätt enligt krav 2, kännetecknat av att alla till stegmotorerna tillförda signaler avledes medelst frekvensdelare från samma generator, 4. Sätt enligt krav 5, kännetecknat av att ur de signaler, som tilledas till stegmotorn för förflyttningen av tryckanordningen i radriktningen avledes utlösningsimpulser för utlösning av tryckförloppet genom ytterligare frekvensdelning. 5. Anordning för automatisk framställning av en flerfärgs-rasterritning med förvald storlek på rasterpunkterna genom radvis avsökning av en orastrat ritad. mönsterförlaga, med en optisk-elektrisk, över mönsterförlagan rörlig avsökningsanordning och med en, över det underlag som skall tryckas, rörlig tryckningsanordning, vilken tillföres de för den avsökta färgen karakteristiska utgångssignalerna från avsökningsanordningen, kännetecknad av att drivorganen för avsökningéanordningen består av stegmotorer (24, 32 resp 42, 49), som är elektriskt förbundna med en EF-generator (1), och, att mellan HF-genera-torn och. stegmotorerna är kopplade frekvensdelare (5, 37), av vilka minst en har ett inställbart delningsförhållande. 6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att stegmotorerna har lika steglängd. 7 o Anordning enligt ikrav 5 eller 6, kännetecknad av att efter den frekvensdelare, som är förkopplad stegmotorn (23) för flyttningen av tryekanordningen i radriktningen, är kopplad en ytterligare frekvensdelare (7), som är elektriskt förbunden med en utlösningsmekanism (27) för tryckningsanordningen. 8 o Anordning enligt något av kraven 5-7, känneteckna d av att frekvensdelaren är en inställbar räknare (37)« 9 o Anordning enligt något av kraven 5-8, 'känneteckna d av en avsökningsanordning med ett flertal ljuskänsliga element, framför vilka är placerade färgfilter, vidare av en flerkanaiförstarkare, vars kanaler är förbundna med var sitt ljuskänsliga element, och har identiska, men emellertid föränderliga förstärkningsfaktorer och av en styrkoppling, genom vilken den för alla kanalerna lika förstärkningsfaktorn vid varje tillfälle inställes på ett sådant värde, att utgångssignalen från den förstärkarkanal, som är kopplad efter det starkast belysta, ljuskänsliga elementet, uppvisar ett av intensiteten oberoende, konstant värde. iHFÖEDÅ
|
[
"D03C",
"H04N"
] | 73,345,166 | 340,335 |
B
|
[
"H04N1/60",
"H04N1/393",
"H04N1/502",
"D03C19/005"
] |
1. Hermetiskt innesluten, elmotordriven kolvkompressor, särskilt för kylmaskiner, kännetecknad av att elmotorns rötor (18) är försedd med en i ett stycke med densamma utskjutande, excentrisk förlängning (22, 23), vilken utgör vevaxeltapp för kompressorns kolv (30) eller kolvar. 2. Kompressor enligt krav 1, kännetecknad av att den del av elmotorns rötor (18) som är försedd med den excentriska, utskjutande förlängningen (22, 23) är en kortslutningsring (20). 3. Kompressor enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att den excentriska, utskjutande förlängningen (22, 23) uppbär en ring av lagermetall.
|
[
"F04B",
"F25B"
] | 73,345,167 | 340,336 |
B
|
[
"F04B39/12",
"F25B31/023",
"F04B27/04"
] |
1. Vaginalspeculum bestående av två vinlcelforma.de huvuddelar, varav den ena bildar en speculumdel (4) med en handtagsskänkel (12) som vid sin ena ände övergår i en rännformad blad-skänkel (8) och den andra huvuddelen "bildar en depressordel (2) med en handtagsskänkel (10) som vid sin ena ände övergår i en bladskänkel (6) och som kan läggas löst på den första handtags-r-könkeln samt är styrd och förskjutbar relativt denna i sin längdriktning för att ändra avståndet mellan de båda bladskänk-larna (ö,8), kännetecknat av att depressordelens bandtagsskänkel är vid sin fria Linde utformad till ett relativt hane"! fcogsskänkelns längdriktning snett bakåtriktat utsprång (24-), vilket när speouluniets handtagsskänklar (10^12) äro hoplagda och förskjutna relativt varandra, sträcker sig snett in mot speculum-delens handtagsskänkel för låsning mot ettdera av minst två efter varandra utmed sistnämnda handtagsskänkels längdriktning belägna, tvärgående spärrväggar, vilkas med utsprånget samverkande kantpartier luta snett framåt och kvarhålla utsprånget i låsläget då bladskänklarna utsättas för tryck i riktning mot varandra, varvid depressordelen stöder mot speculumdelens handtagsskänkel (12) vid det ändparti (36) som är anslutet till bladskänkeln (8). d. Vaginalspeculum enligb krav 1, kännetecknat av att; speculumdelens (8) handtagssläinkel (12) är rännformad, varvid tvärväggarna (28) sträcka sig mellan rännans sidoväggar. J. Vaginalspeculum enligt krav 1 eller 2, känneteck-n -i t av att i depressordelens helt nedskjutna läge är utsprånget (24) anordnat att ligga utaruör den första spärrväggen (28) som ligger närmast handtagsskänkelns fria ände. 4. Vaginalspeculum enligt något av föregående krav, k ä n-n e t e c k n a t av att depressordelens handtagsskänkel (10) är rännformad och med sina sidoväggar (16) ligger utanför och styr mot sidokanterna av speculumdelens handtagsskänkel, och a.tt en in-rpektionsöppning (14) är upp bagen i c3epres nordelens handtagsskänkel !'ör insyn mellan bladskänklarna. 'j. Vaginalspeculum enligt något av föregående krav, k ä n-n e t e c k n r* t av att dOjTesr.ordelens handtagsskänkel är på sin cvecsidn försedd med en fördjupning (18) belägen mellan två tvärgående åsar, varav den ena ello c andra kan tjäna som stöd för tummen när depressordelen skall för.-.tjutas relativt speculumdelen. 7 340337 r 6. Speculum enligt något av krav 2-5, känneteck- nat av att rännan hos speculumdelens handtagsskänk el (12) övergår i rännan hos bladskänkeln (8), och att en extra tvärvägg i handtags-skänkelns ränna är belägen närmast bladskänkeln, vilken extra tvärväggs övre kant tillsammans med den densamma innehållande rännans sidokanter och en med nämnda övre kant och sidokanter tätande samverkande duk av plast (44) eller dylikt bildar en behållare för mottagande av skrapprov. 7. Speculum enligt något av föregående krav, kännetecknat av att depressordelens handtagsskänkel vid sin främre, i bladskänkeln Övergående ände uppvisar en i ett stycke med de-pressordelen utbildad lamphållare (46) försedd med genomskinlig, sluten botten riktad nedåt mellan, bladskänklarna.
|
[
"A61B"
] | 73,345,168 | 340,337 |
B
|
[
"A61B1/32",
"A61B1/00066",
"A61B1/303"
] |
kännetecknad av att drivkolven (2) har ett cylindriskt hålrum (3)> vilket är anordnat att i sig upptaga påsen (4) jämte behållarens botten (6) innan behållaren (14) tages i bruk. 7. Behållare enligt krav 6, kännetecknad av att den tryckmedlet innehållande påsen (25) har mindre tvärsnitt än drivkolvens (2) inre hålrum (3).
|
[
"B65D"
] | 73,345,172 | 340,341 |
B
|
[
"B65D83/64"
] |
1. Anordning för alstring av luft joner med en e>nda polaritet, isynnerhet för elektrisk luftkonditionering av rum, genom urladdning vid en elektrod, kännetecknad av att elektroden (1) är försedd med fina trådspetsar (2), som lätt fjädrande anligga mot ett urladdningsrörs (6) glaskropp (7). 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att gasurladdningsröret är ett vanligt lysämnerör, vars inre lysämnebeläggning (8) delvis förbrukar rörets ultraviolettstrål-ningsenergi. 3. Anordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att elektroden med trådspetsarna (2) ar ett stavformat element (1), som är inrättat att fästas vid rörets (6) periferi med hjälp av fjäderklämmor (3). 4. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att de båda skänklama (4) på varje klämma (3) äro förbundna sinsemellan medelst en livdel (5), som under kraftutövning anlig-ger mot det stavformade elementet (1). 5. Anordning enligt något av krav 1-4» kännetecknad av att elektroden (1) är ansluten till ena polen på en källa (13) för hög likspänning och urladdningsröret (6) till en koppling (16) för en för rö^et normal arbetsspänning, vilken koppling är förbunden med likspänningskällans (13) andra pol. 6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att gasurladdningsröret på i och för sig känt sätt är förbundet med en växelspänningskälla (17), 7. Anordning enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att likspänningskällan (13) och kopplingen (16) äro 3 ordade. 8. Anordning enligt något av krav 5-7» kännetecknad av att mellan elektroden (1) och likspänningskällan (13) ett motstånd med värdet ca 1Cr ohm är inkopplat.
|
[
"H01T",
"A61N",
"A61L"
] | 73,345,177 | 340,346 |
B
|
[
"A61N1/44",
"H01T23/00",
"A61L9/22"
] |
1. Anordning för alstring av luftjoner med en enda polaritet med flera från jord eller gods isolerade spetsar (20 - 22), anordnade i en kanal (1), genom vilken luft strömmar, och med en källa (11, 12) för hög likspänning, som med sin ena pol är förbunden med spetsarna och med den andra polen med jord eller gods, kännetecknad av att kanalen (1) är uppdelad i flera delkanaler (17 - 19), som leda var sin delluftström och i vilka vardera en enda joniseringsmetall-spets (20 - 22) befinner sig. 2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den tillförda likspänningen har sådant värde, att joniseringsfält-styrkan precis uppnås eller endast överskrides oväsentligt. 3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, känneteckna d av en reglerbar anordning (4) för ändring av luftströmmens hastighet. 4. Anordning enligt patentkrav i, 2 eller 3, känneteckna d av en reglerbar anordning (l6) för jonernas avböjning från deras huvudrörelseriktning. 5. Anordning enligt något av patentkrav 1-4, känneteckna d av att kanalen (1) är bildad av lufttillförselkammaren i ett motorfordon.
|
[
"A61L",
"F24F",
"B60H"
] | 73,345,178 | 340,347 |
B
|
[
"F24F5/0042",
"F24F8/192",
"A61L9/22",
"B60H3/0071"
] |
På bifogade ritningar visas några såsom exempel angivna utföringsformér av uppfinningen, varvid Fig, 1 utgör en perspektiwy av en i formkonstruktionen ingående ram och Fig, 2 är en perspektiwy av ramen enligt fig, 1, förenad med en formkåpa. Fig. 3 visar likaledes i perspektiv en av ett flertal formelement uppbyggd formkonstruktion, Fig. 4 visar en del av formkonstruktionen enligt fig 3, sedd uppifrån. Fig. 5 utgör en planvy av en formkonstruktion, vid vilken i två motstående kanter öppna, intill varandra placerade formkåpor använts för uppbyggande av längre fält. Fig. 6 visar uppifrån en hel formkonstruktion enligt fig. 5, varvid ursparning gjorts för el-armatur och genomgående urtagningar anordnats för rör och dylikt. Fig. 7 utgör ett vertikalt snitt genom formkonstruktiorien enligt fig. 5 och 6, varvid betongbjälklaget är gjutet och stödorgan för formkonstruktionen visas. Fig, 8 utgör ett vertikalt snitt genom en del av bjälklaget vid en av dess ribbor, jämte en del av formkonstruktionen enligt fig. 3. Fig, 9 utgör ett vertikalt snitt genom en del av bjälklaget och formkonstruktionen vilken bildar ursparning för en genomgående urtagning genom bjälklaget. Fig, 10 utgör ett vertikalt snitt genom en del av bjälklaget och formkonstruktionen, varvid en del av bjälklaget är försett med ingjutna, horisontellt riktade rör, Fig, 11 visar i perspektiv en ringformad, något konisk ram med en därvid fäst konisk kåpa för åstadkommande av en annan takstruktur. Fig, 12 slutligen visar likaledes i perspektiv en ram liknande den i fig. 11 men försedd med en i båda ändar öppen formkåpa för åstadkommande av ursparningar för genomgående hål i bjälklaget, Den nya formkonstruktionen innefattar ett antal ramar, vilka har de önskade fältens geometriska form. Dessa ramar är vardera framställda av en profil, som uppvisar en i profilens användningsläge horisontell skänkel 1 och en skänkel 1', som bildar något mer än 90° vinkel med den förstnämnda skänkeln och profi- 3 340351 lerna är så sammanfogade med varandra (se fig. l) att skänkeln 1 därvid kommer att sträcka sig i riktning ut från ramens inre. Dessa ramar är avsedda att vid gjutningen placeras kant i kant med varandra på en stödanordning, vilket i det följande kommer att beskrivas mera i detalj. Till var och en av ramarna hör åtminstone en lämpligen av plastmaterial framställd formkåpa 2, vilken som framgår av fig. 2 är avsedd att med nedre delen av sin insida anligga mot och vara förbunden med den del av ramen, som bildas av skänkelns l1 utsida. Som framgår av fig. 3 är det möjligt att vid en formsättning använda sig av formkåpor av olika dimensioner. De med 2" betecknade kåporna har vid det visade utförandet en längd, som huvudsakligen utgör en multipel av formkåpornas 2 längd. De för kåpornas 2' uppbärande avsedda ramarna har därvid även en motsvarande större längd än ramarna för kåporna 2. Formelementen är således modulbundna för åstadkommande av bestämda strukturer. Det är emellertid även möjligt att i enlighet med fig. 5-7 för framställning av längre formelement använda sig av korta formkåpor, vilka är öppna antingen i en ände 2" eller i två varandra motstående ändar 21". Genom att på en långsträckt ram tätt intill varandra utplacera sådana formkåpor och därefter fästa dem vid ramens skänklar 1' kan man således framställa form-element av önskad längd, I fig. 7 visas hur ramarna uppbäres av ett antal horisontellt förlöpande ribbor 3, vilka uppbäres av ett antal inbördes parallella och lämpligen i rät vinkel mot ribborna 3 förlöpande balkar 4. Dessa balkar uppbäres i sin tur av vertikala stödorgan, s.k. stämpar 5. Som visas i fig. 6 och 9, kan ramar 6 med speciella kåpor 7 för ursparingar till el-armatur anordnas på lämplig plats i formkonstruktionen. Likaså kan ramar 61 med speciella, uppåt öppna kåpor 7', för genomgående urtagningar, t.ex. för rör, anordnas på lämplig plats i formkonstruktionen. Om behov föreligger, att, i någon del av bjälklagets sektioner, ingjuta rör 8 för t.ex. uppvärmning, som visas i fig. 10, kan kåpor 9 användas, vilka är så låga, att deras övre del anligger mot skänkelns 1' övre kant. Härvid kan kåporna 9, på sin undersida uppvisa förstärkningsribbor 9'. I betongbjälklagens längsgående och tvärgående balkar 10, kan, som visas i fig. 9 och 9, på k^änt sätt ingjutas armering 11 i form av byglar som är kombinerade med långsträckta armeringsjärn. f I avsikt att i bjälklagets takyta åstadkomma t.ex. runda fördjupningar, kan ramar 1" med ringformade skänklar l1" användas, varvid de med dessa skänkla? förbundna kåporna 12 är svagt koniska som visas i fig. 11. Om behov av att åstadkomma cylindriska hål genom bjälklaget föreligger, kan cylindriska, i 340351 4 "båda ändar öppna kåpor 13 fästas vid motsvarande ringformade skänklar 1» ', på sätt som framgår av fig. 12. Medelst de nya formelementen, är det sålunda möjligt att, på ett enkelt sätt, framställa en synnerligen variabel formkonstruktibn, medelst vilken armerade betongbjälklag med varierande takstrukturer, kan åstadkommas. Formelementen utgöres av relativt små, stapelbara enheter, som är billiga att framställa, lätta att använda och transportera och som trots sin låga vikt erbjuder den för betonggjutning erforderliga styrkan. PATENTKRAV: 1. Formkonstruktion för gjutning av sådana betongbjälklag, vilkas undre yta består av ett antal från varandra åtskilda fält med rektangulär eller annan geometrisk form, kännetecknad därav, att den innefattar ett antal ramar (l, 1') med sagda fälts geometriska form, vilka är avsedda att vid gjutningen uppställas kant i kant med varandra på en stödanordning, innefattande ett bjälkunderlag eller liknande och vilka vardera är framställda av en profil, som uppvisar en i profilens användningsläge horisontell första skänkel (l ) och en något mer än 90 vinkel med sagda skänkel bildande andra skänkel (l*), varvid sagda första skänkel hos ramen sträcker sig i riktning ut från ramens in», och att var och en av sagda ramar uppbär och styr åtminstone en formkåpa (2'), vilken med nedre delen av sin insida anligger mot och är fäst vid den del av ramen, som bildas av utsidan av sagda andra skänkel. 2. Formkonstruktion enligt patentkravet • 1 , kännetecknad därav, att den innefattar företrädesvis rektangulära formkåpor, vilka har ett eller två motsatt varandra belägna ändpartier öppna så, att formkåporna, placerade med sagda ändpartier mot varandra, tillsammans bildar en enda långsträckt formkåpa. 3. Formkonstruktion enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att den innefattar kåpor, vilkas höjd uppgår till eller överstiger det färdiga bjälklagets tjocklek och vilka är öppna uppåt (13).
|
[
"E04G"
] | 73,345,182 | 340,351 |
B
|
[
"E04G11/40"
] |
1. Press för framställning av sammansatt eller laminerat trämaterial, kännetecknad av en bärande ram, i vilken är anordnad en i huvudsak horisontell, styv, understödjande lageryta, ett flertal till varandra gränsande, oanslutna, styva plattdelar, vilka bildar en kontinuerlig undre pressplatta, som vilar på nämnda lageryta och är rörlig från en inmatningsände till en utma tnings ände, ;en • kontinuerlig rörlig rem, vars underyta är belägen på avstånd från den undre pressplattan och avgränsar en passage, varvid remmen är anordnad att företrädesvis uteslutande drivas av krafter som överföres till densamma från den undre pressplattan via materialet, under dettas., frammatning mellan den undre pressplattan och remmen, tryckorgan, som arbetar direkt mot remmens övre yta och i riktning nedåt, och organ för drivning av de undre, oanslutna plattdelarna innefattande sett flertal drivorgan Bom är belägna intill plattdelarna och samverkande med dessa. 2. Apparat enligt krav 1, kännetecknad därav, att vardera av de oanslutna, styva plattdelarna på undersidan är försedda med kuggstänger, oeh att drivorganen innefattar en serie drev, som samverkar med kuggstängerna på de oanslutna, styva plattdelarna. j5. Apparat enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att drivorganen är belägna på ett avstånd från varandra som är mindre än längden av de individuella, oanslutna plattdelarna. 4. Apparat enligt krav 2 eller 5, kännetecknad därav, att dreven drives hydrauliskt. 5. Apparat enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att tryckorganen innefattar ett flertal separata plattor i för-skjutbar kontakt med remmen och ett flertal hydrauliska tryckcylindrar, som verkar i riktning nedåt på varje platta. 6. Apparat enligt krav 5, kännetecknad därav, att plattorna är sammankopplade. 7. Apparat enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av organ för injicering av ett smörjmedel mellan de i förskjutbar kontakt med remmen stående plattorna och remmen. 8. Apparat enligt något av föregående krav, kännetecknad av organ för återföring av de oanslutna plattdelarna från pressens utmatningsände till inmatningsänden, vilka organ innefattar a) sänkningsorgan för individuell och separat sänkning av vardera av de oanslutna plattdelarna bort från kontakt med det material som inmatats i pressen vid dennas inmatningsände, b) transportorgan för Överföring av plattdelarna från pressens utmatningsände till inmatningsänden, c) lyftorgan för individuell och separat lyftning av vardera av 7 340354 de oanslutna plattdelarna till driftläge i kontakt med det material som pressas, och d) införingsorgan belägna vid pressens inmatningsände och 1 linje med plattdelen för inskjutning av denna till samverkan med den lörsta omgången av drev vid pressens inmatningsände och till anli.ggni.ng mot intilliggande plattdel, och e) kännarorgan för synkronisering av sänkning, lyftning och införande av plattdelarna i Ikoordlnatlon med pressens drift.
|
[
"B30B",
"B27D",
"B27N"
] | 73,345,185 | 340,354 |
B
|
[
"B27D3/04",
"B30B5/06",
"B27N3/24"
] |
är avståndet mellan kapningsan-ordningen (6, 7)> å ena sidan, och botten på tandluckorna på st järnhjulen, å andra sidan, lika med bredden på de fanérstycken, som skola kapas till, så att om något fanérstycke skulle hava otillräcklig bredd, det I. . :cke gripes av de i tandluckorna på stjärnhjulen anordnade fjädrande griporganen (19» 20). Under stjärnhjulen (18) är en transportör (32) anordnad för borttransporterande av sådana fanérstycken av otillräcklig bredd, sedan dessa av egen vikt fallit ned ur tandluckorna på stjärnhjulen (18). 3. Vid en anordning enligt patentkravet 1 eller 2 äro de f jädrande griporganen (19, 20) och tandluckorna i stjärnhjulen (18) så dimensionerade, att fanérstycken (21) av otillräcklig tjocklek icke gripas mellan de fjädrande griporganen \ (19, 20) utan av egen vikt falla ned. [ 9 340^55 4. Vid en anordning enligt något av föregående patentkrav ha stjämhjulen (18) en tjocklek, som är avsevärt mycket mindre än bredden på de remsor, i vilka fanlrbandet kapas upp av de cirkulära bladen (5), och mellan stjärnhjulen (18) äro utkastare (22) anordnade i verkningsförbindelse med kapningsanordningen (6, 7), så att de röra sig i synkronism med denna, därvid skjutande ut de tillskurna styckena (21) av-fanér, så att de lossna från griporganen (19, 20) i stjärnhjulen (18). 5. Vid en anordning enligt något av föregående patentkrav är en utmatnings- . transportör (23) anordnad att taga upp de efter utkästning nedfallande styckena av fanér. TTtmatningstransportören är förenad med en fram- och återgående påtryckare (24) för staplande av de nedfallande styckena av fanér i en horisontell stapel på utmatningstransportören (23).
|
[
"B27L"
] | 73,345,186 | 340,355 |
B
|
[
"B27L5/08"
] |
1. Kutterhuvud för att avskilja spån från ett arbetsstycke av trä och transportera spånen till en uppsaralingstrumma, kännetecknad av att kutterhuvudet innefattar en bladhållarskiva (21+; 100), som uppbär en serie blad (ll+O; 200), vilkas eggar (1^2; 20>+) sträcka sig i huvudsak radiellt och parallellt med bladhållar-skivans ena sidoyta på så sätt, att eggarnas mittpunkter äro belägna utefter en spirallinje, som i riktning motsatt kutterhuvudets-rotationsriktning närmar sig kutterhuvudets centrum och axiellt stiger i riktning mot arbetsstycket (L), varvid varje blad (14-0; 200) samverkar med en utmatningspassage (30; 87) för axiell utmatning av spånen till uppsamlingstrumman (1*+). 2. Kutterhuvud enligt.krav 1, kännetecknad av en av en drivaxel (36) uppburen bärskiva (22; 80), vid vars ena sidoyta bladhållarskivan (2^; 100) är lösbart fäst och som tätande tillsluter uppsamlingstrummans (l1*) inloppsände, varvid utmatningspassagerna (30; 87) sträcka sig genom bärskivan. 3. Kutterhuvud, enligt krav 2, kännetecknad av att bärskivan (22; 80) består av ett centralt parti (26; 82), mot vars fria ändyta bladhållarskivan (2k; 100) är fäst, samt en ring-fläns (32; 88), som omsluter det centrala partiets (26; 82) periferi på något avstånd från denna, varvid ringflänsen är stelt förbunden med det centrala partiet över ekrar (28; 86), vilka begränsa utmatningspassagerna (30; 87)? samt är utformad för att under rotationen tätande samverka med uppsamlingstrummans (1*+) inloppsände. k. Kutterhuvud enligt krav 3, kän ne tecknad av att minst en serie kvistavskärande organ (3^;90) med axiella eggar äro anordnade vid ringflänsens (32; 88) periferi med sådan axiell förskjutning, att eggarna tillsammans sträcka sig över ringflänsens (32; 88) hela utsträckning, varvid det närmast arbetsstycket (L) belägna organet (3^; 90) ligger i plan med den från arbetsäycket (L) vända kanten hos det första bladet (1^0; 200) i bladhållarskivan (2k; 100). 5. Kutterhuvud enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bladhållarskivans (l*+0; 200) periferi är utformad med ett antal axiellt förlöpande laxstjärtsspår, vilka äro anordnade i överensstämmelse med den av bladens mittpunkt bildade spirallinjen och i vilka laxstjärtar (126; 170, 1^-9) hos bladhållar-block (106; 160) respektive hållarblock (180) för tryckstänger |<182) 34035(1 14 äro införbara, så att två i nämnda spirallinje efter varandra följande bladhållarblock (106) tätande ligga mot varandra, respektive två i spirallinjen efter varandra följande bladhållarblock (160) tätande anligga mot ett mellanliggande hållarblock (180) för en tryckstång (182). 6. Kutterhuvud enligt krav 5, kännetecknad av att hållarblocken (106; 160, 180) säkras mot axiell förskjutning i samverkande laxstjärtsspår medelst en låsning, som består av en försänkning (230) vid laxstjärtsspårets mot bärskivan vända ände, en tvärgående borrning (131+j 178, 196) i laxstjärten (126; 170, 191)-) samt två halvt cylindriska element (220, 222) med olika längd, som tillsammans är införbara i borrningen, så att det kortare elementet (222) är beläget helt innanför laxstjärtens kontur och det längre elementet (220) med båda ändar skjuter utanför nämnda kontur och med sin plana yta anligger mot försänkningens (230) plana botten, varjämte en sprint är
|
[
"B27L",
"B27G"
] | 73,345,187 | 340,356 |
B
|
[
"B27G13/08",
"B27L11/005"
] |
. Formmassor för framställning av för våtslipning avsedda slipduksvävar på basis av'blandningar av epoxihartshärdare och epoxihartser, grundade på p,p'-isopropylidendifenol,som appretur-och bestrykningsmassor för vävens baksida, kännetecknade därav, att dessa blandningar innehåller dels på p,p'-isopropyliden- 340365 8 difenol grundade epoxihartser med en- epoxiekvivalentvikt av 180-500, dels på p,p'-isopropylidendifenol grundade epoxihartser, vilka är inre mjukade genom omsättning med ricinolja, varvid mol-förhållandet mellan epoxiharts och ricinolja vid omsättningen uppgår till 1:0,25-1:0,3, varjämte omsättningsprodukterna uppvisar en epoxiekvivalentvikt av 450-700. 2. Formmassor enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att blandningarna är
|
[
"B24D",
"C08L"
] | 73,345,196 | 340,365 |
B
|
[
"C08L63/10",
"B24D11/00"
] |
1. Förfarande för provning av tjockleken av ett skikt på ett metalliskt underlag, exempelvis tjockleken av en mantelbeläggning på en kropp (1) av metall, varvid vid minst två ställen mäthuvuden (3-5) närmas till nämnda skikt och frekvensen hos en för varje mät-huvud anordnad oscillator (111-113) påverkas i motsvarighet- till skikttjockleken, och varvid genom överlagring av vardera av två skilda oscillatorfrekvenser en differensfrekvens, som ligger lägre än oscillatorfrekvenserna, bildas och indikéras, och avvikelsen hos indikeringen av differensfrekvensen från ett börvärde användes som indikation på skillnad i skikttjocklek på ifrågavarande ställe, kännetecknat av att mäthuvudena består av mätspolar, vilka för upprepad efterkalibrering drags ut ur det metalliska underlagets eller den metalliska kroppens (1) inflytande och härmed indikeringen bringas till hörvärdet. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att varje indikering bringas till hörvärdet genom ätt förändringar vidtas i en likströmskrets, som innefattar ett indikeringsinstrument, eller genom'f örändring av en av oscillatorernas frekvens .- 3. Förfarande enligt krav 1 eller 2 för provning av excentri-citeten hos mantelbeläggningen på en cylindrisk, metallisk kropp, företrädesvis av isolationen på en kabel eller en tråd, kännetecknat av att tre oscillatorer är anordnade och att sväng-ningskretsspolarna hos dessa tre oscillatorer anordnas förskjutet fördelade längs kroppens omkrets, och att frekvensen hos vardera av två oscillatorer användes för ätt bilda differensfrekvenser tillsammans med frekvensen hos den tredje oscillatorn, varvid en utvärdering av tjockleksskillnader hos mantelbeläggningen göres av indikeringarna av de båda frekvensskillnaderna. t. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att svängningskretsspolarna hos de nämnda båda oscillatorerna anordnas 90 förskjutna och att differensfrekvenserna bildas mellan vardera oscillatorns frekvens och frekvensen hos den tredje oscillatorn, vars svängningskretsspole anordnas 135° förskjuten från de båda andra spolarna. 5. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att av två befintliga mätspolar den ena anlägges mot ett mätobjekt och denandra mot en kalibreringskropp, och att en jämförelse företas mellan mätobjektet och kalibreringskroppen genom bildande och indikering av differensfrekvensen. .340368 r::-:: :;:: . : : ;; 10:" :*': '*.•" i.::..:":..::~;' 6. Förfarande enligt krav 1 för provning av ett kontinuerligt framlöpande föremål, exempelvis en kabel, kännetecknat av att man för genomförande av efterkalibrering avlägsnar mätspolarna från det framlöpande föremålets inflytelseområde. 7. Mätanordning för provning enligt kravet 1 av tjockleken av ett skikt på ett metalliskt underlag, exempelvis tjockleken av en mantelbeläggning på en kropp (1) av metall, varvid vid minst två ställen mäthuvuden (3-5) är närmade till nämnda skikt, coh varvid frekvensen hos en för varje mäthuvud anordnad oscillator (111-113) är påverkad i motsvarighet till skikttjockleken, och varvid genom överlagring i minst två blandarsteg (114,115) av vardera av två skilda oscillatorfrekvenser en differensfrekvens, som ligger lägre än oscillatorfrekvenserna är bildad och indikerad, och avvikelser hos indikeringen av differensfrekvensen från ett börvärde är använt som indikation på skillnad i skikttjocklek på ifrågavarande ställe, kännetecknad av att mäthuvudena består av spolar, vilka med hjälp av manövreringsanordningar (20-24) är transporterbara från ett mätläge till ett läge, som är avlägsnat från det skikt som skall provas, och att kalibrerings- och balanseringsorgan (36"-39) är anordnade, för att bringa indikeringen till ett börvärde. 8. Mätanordning enligt krav 7, kännetecknad av att de nämnda oscillatorerna (111-113) är anbragta i mäthuvuden <3-5), vilka är anläggbara mot den kropp (1), som skall provas.
|
[
"G01B"
] | 73,345,199 | 340,368 |
B
|
[
"G01B7/105"
] |
Med hänvisning till fig. 2 användes fyra frekvenser, f1, f_, f och f. såsom infrekvenser till resoivern. Frekvensen f1 tillföres till bandet X1 genom spärrkretsar 1 och 2, avstämda att spärra f„ resp. 10 f{, och frekvensen f_ tillföres till bandet X2 genom spärrkretsar 3 och h också avstämda att spärra f_ resp. fY. På liknande sätt tillföres frekvenserna f2 och fY till banden Y1 resp. Y2, i vartdera fallet genom spärrkretsar 5 och 6 eller 7 och 8, av vilka 5 och 7 är avstämda att spärra f. och 6 och 8 är avstämda att spärra f_. Spärrkretsarria 15 kan lämpligen utgöras av parallellavstämda kretsar. Utsignalerf från sonden P tages till en koordinatutvärde~ ringsanordning omfattande fyra förstärkare 9» 10, 11 och 12, som är i, avstämda att utvälja och föistäika signaler av frekvenserna f^ , f_, f„ resp. fr. Dessa förstärkare har samma förstärkning och kan om så öns- 20 kas utföras med inställbar förstärkning för att underlätta förstärkningsbalans. Utsignalerna från förstärkarna 9 och 10 matas till en kvotdetektor 13 av vilken som helst lämplig känd form, som på en utgångsklämma 1^ åstadkommer en signal, som är proportionell mot.ampli-tudkvoten mellan signalerna av frekvenserna f- och f„. Med hjälp av 25 en liknande från förstärkarna 11 och 12 matad kvotdetektor 15 erhålles vid en andra utgångsklämma 16 en signal proportionell mot amplitudkvo-ten mellan signalerna av frekvenserna f och f^. Signalerna vid 1k och 16", som uttages för presentation eller annan användning, är representativa för koordinaterna för sondens P läge och är fria fråi fel 30 till följd av variationer i kopplingskapacitansen mellan sonden och resoiverns resistiva skikt. Detta inses genom att betrakta verkan av de insignaler, som tillföres någotdera av de två bandparen. Betrakta insignalerna f.. och f , tillförda till banden XI resp. X2. Av sonden uppfångade komponentsignaler av frekvensen f* minskar i amplitud, då 35 sonden P förflyttas bort från XI mot X2, men uppfångade komponentsignaler av frekvensen f„ ökar i amplitud med sondens förflyttning från XI till X2. De vid klämman 14 erhållna kvotsignalerna är därför representativa för komponenten av sonden a läge i X1-X2-riktningen och oberoende av den kapacitiva kopplingen mellan sonden och det resistiva 40 skiktet. På samma sätt är signalen på klämman 16 representativ för komponenten av sondens läge i Y1-Y2-riktningen och oberoende av den kapacitiva kopplingen, 340369 ' * PPU r:-P-i Patentkrav 1» Lggesresolver för generering av koordinatspänningar i ett fleraxligt koordinatsystem med hjälp av ett strömförande skikt på en yta (A), som är försedd med ett ytterligare över nämnda skikt anbragt skyddsskikt, vilken resolvér för koordinaternas re- 5 solvering utnyttjar en växelspänning, som matar det atrötnförande skiktet genom två kontaktband (X1, X2 resp. Y1, Y2) för varje koor-dinataxel, varvid de båda banden är anordnade längs skiktets kanter vinkelrätt mot koordinataxeln, känne tecknad dels av en växelspänningskälla, som matar de båda kontaktbanden (XI, X2 10 resp. Y1, Y2) med var sin växelspänning med en för varje band (XI, X2, Y1, Y2) förutbestämd, särskild frekvens (f..-fj,) , och dels av en till en uppfångningssond (P) ansluten koordinatutvärderare (9-15) omfattande en kvotdetektor (13|15) för bestämning av.amplitud-kvoten mellan av sonden (P) från skiktet uppfångade spänningar er— 15 hållna från de båda banden (X1, X2 resp..Yl, Y2), varvid amplitud- kvoten representerar en koordinatspänning. 2. Resolyer enligt krav 1, kännetecknad av att två frekvenspar (f.., f_ resp. f2, f^) utnyttjas för att efterbilda ett tvåaxligt koordinatsystem, samt av att spänningskällan är för- 20 sedd med två för varje band (XI, X2, Y1 , Y2) inrättade spärrkret- sar (1-2, 3-^» 5-6, 7-8), genom vilka spänningen till bandet matas, varvid den ena spärrkretsen (1,3 resp, 517) har en hög impedans vid den ena frekvensen (f„ resp. f1) och den andra spärrkretsen (2, k resp. 6,8) har en hög impedans vid den andra frekvensen (fr 25 resp, f„) i det för den andra axeln utnyttjade frekvehsparet.
|
[
"G06F",
"G08C"
] | 73,345,200 | 340,369 |
B
|
[
"G08C21/00",
"G06F3/045"
] |
. Uppfinningen avser speciellt nivelleringsutrustning för väg-maskiner och liknande. En dylik utrustning är känd genom schweiziska patentskriften 456 968. Avsikten med uppfinningen är att öka räckvidden hos en dylik utrustning utan krav på ökning av laserljuskällans effekt. Enligt uppfinningen uppnås detta därigenom, att lägesbestämningsutrustningen uppvisar de i bifogade patentkrav 1 angivna kännetecknen. Den mycket smala laserstrålen svepes av den reflekterande ytan kontinuerligt runt laserstrålkällan och alstrar på detta sätt ett referensenergiplan, vars tjocklek endast uppgår till laserstrålens tjocklek. Yid tidigare känd laserstråltillämpning har det varit vanligt att pulsstyra laserstrålningen samt göra mottagaren pulsfrekvens- 340371 beroende för att kunna separera laserljuset från dagsljuset. Med anordningen enligt uppfinningen ernås automatiskt pulsering av energin i referensplanet med användning av en kontinuerlig laser. Den reflekterande ytans rotationshastighet hör härvid vara konstant men inställ-bar till olika värden. Mottagaranordningens avkänningsfrekvens skall därvid likaledes vara inställbar till olika värden. Med detta arrangemang är det t.ex. möjligt att utlägga referensplan med olika lutningar i förhållande till horisontalplanet, vart och ett med olika pulsfrekvens, för att göra det möjligt att fortlöpande avkänna en vcrtikalkurva i terrängen genom omkoppling av möttagaranordningen till i tur och ordning följande avkänningsfrekvenser. Patentkrav 3 anger ett liknande arrangemang främst avsett för utsändning ach avkänning av ett flertal sinsemellan parallella referensplan. Patentkraven 4- och 5 anger utföringsformer av uppfinningen, som medger bestämning av föremåletsjlutning i förhållande till referensplanet respektive föremålets avstånd från strålningskällan. Laserljuskällan behöver således icke vara pulsstyrd för åstadkommande av den pulsfrekvens hos energistrålningen, som är önskvärd för att vid mottagaren kunna skilja laserstrålningen från dagsljuset, Emellertid kan laserljuskällan pulsstyras för överföring av ytterligare information till möttagaranordningen, som då är försedd med ytterligare pulsavkännande organ. I patentkrav 8 anges en föredragen utformning av en detektor för energistrålningen. Denna detektor uppvisar den väsentliga fördelen att den förmår avkänna inkommande strålning inom ett vinkelområde av 360°, således helt runtom. Hittills kända detektorer för ljusenergistrålning har haft ett ;~~ : väsentligt mindre känslighets-område. Detektorn är dessutom enkel och robust till sin uppbyggnad samt billig. I patentkrav 9 anges en föredragen utföringsform av detektorn, vilken möjliggör användning av ett mindre ljuskänsligt ljusavkännande organ med små dimensioner. Patentkrav 10 anger hur två detektorer kan kombineras för att på i sig känt sätt erhålla information om såväl förekomsten av avvikelse från referensplanet som om avvikelsens riktning. Kraven IL och 12 anger föredragna utföringsformer för ytterligare separering av laserljuset från annat ljus, som kunde verka störande på mottagaranordningen. En sandaranordning och en mottagardetektor enligt uppfinningen beskrives nedan närmare under hänvisning till åtföljande ritningar. 340371 Fig. 1 visar schematiskt sandar anordningen. 3Fig. 2 visar ett axiellt snitt genom ett par hopmonterade detektorer. Fig. 3 visar en detektor sedd från linjen III-III i fig. 2. Den i fig. 1 visade sandaranordningen omfattar en laserljuskälla 1, vilken utsänder kontinuerlig laserljusstrålning mot ett 4-5° prisma 3. lismat 3 roteras av en synkronmotor 5 kring laserljusstrålens axel. Laserstrålen avböjes således 90° och svepes runt sin ursprungliga axel så att ett laserstrålenergiplan bildas, i vilket energin i varje enskild punkt uppträder pulsvis. Pulsfrekvensen är "beroende av prismats 3 rotationshastighet. Rotationshastigheten är konstant för varje arbetsuppgift men kan inställas till olika värden för olika arbetsuppgifter. Fig. 2 visar en kombination av två identiskt lika detektorer 7 hopfogade ände mot ände. Varje detektor 7 omfattar en cylinderkropp 9 i plast, glas eller annat för laserstrålningen transparent material. Kroppens 9 yttre cylinderyta är belagd med ett optiskt filterskikt 11, vilket genomsläpper huvudsakligen endast laserstrålningens våglängd och utestänger störande dagsljus. Cylinderkroppen har en med cylinderaxeln koncentrisk, konisk urtagning 13'. Kroppens 9 närmast konspetsen belägna ändyta 15 är utformad som samlingslins. Kroppens 9 cylinderyta är försedd med ett gängat parti 17, vilket är inskruvat i en skålformig hållare 19. I hållarens botten är en fotocell 21 eller annat ljuskänsligt element anbragt så att brännpunkten för linsytan 15 befinner sig huvudsakligen i dess ljuskänsliga parti. De "båda detektorerna 7 är sammankittade vid de konurtagningarna 13 begränsande ringytorna. Med pilar antydes inkommande ljusstrålar. En ljusstråle, som passerar in genom kroppens 9 cylinderyta, reflekteras vid den ko-niska urtagningens 13 vägg. I det visade utföringsexemplet lutar kon-ytan 45° varför ljusstrålen avböjes 90° och riktas mot linsytan 15. I denna brytes ljusstrålen mot linsytans brännpunkt, i vilken fotocellen 21 är belägen. Samtliga ljusstrålar träffar således fotocellen 21 oberoende av från vilket håll de inkommer till detektorn, under förutsättning att detektorns cylinderaxel hålles huvudsakligen normal mot strålningsplanet. Signalerna från de båda fotocellerna 21 differenskopplas på känt sätt så att information erhålles om den riktning, från vilken skiljeplanet mellan de båda detektorerna 7 avviker från det av sändaranordningen utsändareferensenergiplanet. Uppfinningen är ej begränsad till de ovan beskrivna och på ritningen visade utföringsexamplen. Det roterande prismat kan exempelvis utbytas mot en annan reflekterande anordning. Konvink^ln hos urtagningen 13 i detektorkroppen 9 kan vara annan än den visade. Urtagningen 13 kan alternativt ha komplex utformning så att den även fyller samlingslinsens 15 funktion, varvid ytan 15 exempelvis ut-föres plan. _______ ., 340371 i-::":: i:":": k : • :-. •.." : : •' t # • • • •• ••• Patentkrav r __________ 1. Lägesbestämningsutrustning för bestämning av ett föremåls läge i förhållande till ett referensplan, särskilt för en markbear-betande maskin såsom en väghyvel, omfattande en laserljuskälla för alstring av ett referensplan och en med föremålet förbunden mottagare för avkänning av referensplanet, varvid laserljuskällan alstrar en ljusstråle vinkelrätt mot det avsedda referensplanet) vilken stråle träffar en kring strålens axel roterbar, reflekterande yta, som avböjer strålen 90° och sveper ljusstrålen i sagda plan, kännetecknad av att mottagaranordningen är pulsfrekvens-selektiv och känslig för laserstrålens svepfrekvens. 2. Lägesbestämningsutrustning enligt krav 1, kännetecknad av att den reflekterande ytan (3) är roterbar med konstant valbar rotationshastighet och att mottagaranordningens avkänningsfrekvens är valbar. 3. Lägesbestämningsutrustning enligt krav 2, kännetecknad av att sändaranordningen omfattar ett flertal laserljuskällor för alstring av ett flertal referensenergiplan, varvid de olika ljuskällornas reflekterande ytor roterar med sinsemellan olika rotationshastigheter, och att mottagaranordningen är omkopplingsbar mellan olika känslighetsfrekvenser motsvarande sagda olika rotationshastigheter. 4-. Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-3, k ä n ne-tecknad av att mottagaranordningen uppvisar minst två de-tektorer för avkänning av energiplanet, vilka är förbundna med föremålet och belägna på avstånd från varandra parallellt med planet, varvid lämpligen minst en av detektorerna är inställbar vinkelrätt mot planet i förhållande till föremålet, varigenom även föremålets lutning i förhållande till planet är bestämbar. 5- Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-4-, kännetecknad av att mottagaranordningen omfattar minst två de-tektorer anordnade med inbördes avstånd i omkretsled kring strålningskällan, varjämte mottagaranordningen är inrättad att mäta tidsskillnaden mellan ljusstrålens ankomst till de båda detektorerna och med ledning härav beräkna föremålets avstånd från strålningskällan. 6. Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-5, kännetecknad av att mottagaranordningen på i sig känt sätt är förbunden med ställdon för föremålet för automatisk styrning av dettas läge i förhållande till referensplanet och ev. strålningskällan. 5 340371 r 7. Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-6, kännetecknad av att sändaranordningen är inrärtad för pulsstyrning av laserljuskällan för överföring av ytterligare information till den på motsvarande sätt pulskänsliga mottagaranordningen. 8. Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-7, k ä n n e-tecknad av att mottagaranordningen omfattar minst en detektor (7) bestående av en cylindrisk kropp (9) av för laserljusstrål-ningen transparent material med cylinderaxeln företrädesvis vinkel-rät mot referensplanet, vilken kropp uppvisar en med cylinderaxeln koncentrisk urtagning (13) av konisk eller huvudsakligen konisk form, vid vars vägg ljusstrålar, som inkommit genom kroppens cylinderyta, avböjes mot ett vid kroppens ena ändyta beläget Ijuskäns-ligt känselorgan (21). 9. Lägesbestämningsutrustning enligt patentkrav 8, kännetecknad av att kroppens närmast den koniska urtagningens (ij) spets belägna ändyta (15) är utformad som samlingslins, och att det ljuskänsliga organet (21) är anordnat i samlingslinsens brännpunkt. 10. Lägesbestämningsutrustning enligt patentkrav 8 eller 9, kännetecknad- av att två av sagda detektorer (7) är anordnade med urtagntngarnas (13) kdnbaser intill varandra, och att mottagaranordningen är inrättad att avkänna skillnader mellan signalerna från détektorernas båda känselorgan (21), varigenom information erhålles om referensplanets läge i förhållande till skiljepla-net mellan détektorernas cylinderkroppar. 11. Lägesbestämningsutrustning enligt kraven 1-10, k ä n n e- i tecknad av att mottagaranordningen är försedd med ett optiskt filter (11), vilket genomsläpper huvudsakligen endast laserljusstrål-ningen. 12. Lägesbestämningsutrustning enligt krav 11, känneteck n a d av att detektorns (7) cylinderyta är täckt av ett optiskt filterskikt (11). ÅITPÖRDA
|
[
"G01C"
] | 73,345,202 | 340,371 |
B
|
[
"G01C15/006",
"G01C5/00",
"G01C15/004"
] |
1. Magnetisk gradientmeter för mätning av skillnaden mellan de magnetiska fältstyrkornå i en första och en andra zon, kännetecknad därav, att den innefattar i kombination: ett första mägnetometerhuvud (T1) anbragt i nämnda första zon och avgivande en första väsentligen sinusformig elektromotorisk kraft (U_) med en frekvens proportionell mot magnetfältets styrka (H,) i denna första zon, vilket första magneterhuvud är av typen spinnoscillator med koppling av spinnen hos subatomära partiklar och med en utgång (E, - X1), som avgiver nämnda första sinusformiga elektromotoriska kraft med Larmor-frekvensen hos spinnen i magnetfältet i nämnda första zon, i vilken dessa spinn befinna sig; ett andra mägnetometerhuvud (TL) anbragt i nämnda andra zon och försett med en ingång (A - B) ansluten till nämnda utgång hos det första magnetometerhuvudet, och en utgång (C - D), vilket andra huvud utgör ett kärnfilter som vid sin utgång, som svar på en sinusformig . ingångssignal med variabel frekvens, avger en andra elektromotorisk kraft (U,) vars amplitud varierar, som svar på frekvensvariationerna hos ingångssignalen, i enlighet med en resonans- eller Lorenz-kurva centrerad på dess resonansfrekvens, vilken resonansfrekvens är proportionell mot styrkan (HO av det magnetiska fältet i denna andra zon, vilket andra mägnetometerhuvud innefattar en ingångsspole (1), en resistans (2) i serie med nämnda ingångsspole, varvid nämnda ingångsspole och nämnda resistans äro inkopplade i serie mellan ingångsklämmorna (A, B) och varvid resistansen har mycket större impedans-, än ingångsspolen, en utgångsspole (3), en kondensator CO parallellkopplad med nämnda utgång3-spole för att med densamma bilda en resonanskrets (5)> vars resonansfrekvens är nära lika med nämnda, mot magentfältstyrkan i nämnda andra zon proportionella resonansfrekvens, varvid parallellkopplingen av nämnda utgångsspole och nämnda kondensator är inkopplad mellan utgångsklämmorna (C, D), och varvid de båda spolarna normalt äro avkopplade sinsemellan, och ett system (8) av subatomära partiklars spinn identiska pr- T 34037:> 10 med spinnen hos nämnda första magnetometerhuvud och anbragta i nämnda andra zon för att koppla utgångsspolen med ingångsspolen vid Larmor--frekvensen hos nämnda system i det magnetiska fältet i nämnda andra zon, vilken Larmor-frekvens är den resonansfrekvens som är proportionell mot styrkan av det magnetiska fältet i nämnda andra zon; och organ (13) anslutna till utgångarna hos nämnda första och andra magnetometerhuvuden för mätning av fasskillnaden mellan nämnda första och andra elektromotoriska krafter, vilken fasskillnad är proportionell mot skillnaden mellan de respektive magnetiska fältstyrkorna i nämnda första och andra zoner. 2. Magnetisk gradientmeter enligt kravet 1, kännetecknad därav, att nämnda organ (13) för mätning av fasskillnaden innefatta ett par formningsorgan (16a, 16b) anslutna till var sin av " ingångarna (C,, D., j E,, F.) hos fasmetern (13) för att åstadkomma rektangulär form hos de första och andra elektromotoriska krafterna som normalt äro fasförskjutna 180°, ett par differentieringsorgan (17a, 18a; 17b, 18b) anslutna till utgången hos var sitt av formningsorganen för differentiering, av de två sålunda formade elektromotoriska kraftern. ett par likriktarorgan (19a, 20a; 19b, 20b) kombinerade med nämnda differentieringsorgan och anordnade att, i dé två sålunda genom differentiering erhållna impulsföljderna, bibehålla endast impulserna med en viss polaritet, densamma för båda impulsföljderna, en bistabil vippa (21) ansluten till utgången hos nämnda differentieringsorgan, som är kombinerade med nämnda likriktarorgan, för att från desamma mottaga nämnda bibehållna impulser av en viss polaritet och anordnad att vippa från ett stabilt tillstånd till det andra vid mottagning av varje impuls,, en integrator (22) ansluten till vippens utgång och anordnad att integrera de från vippan utgående spänningshalvvågorna, samt organ (15) anslutna till integratorns utgång för mätning av utgångsspänningen från integratorn, vilken är proportionell mot den fasskillnad, som skall bestämmas av fasmetern. AHFÖRM
|
[
"G01R"
] | 73,345,203 | 340,372 |
B
|
[
"G01R33/24",
"G01R33/022"
] |
1 1. Sätt vid fotometrisk analys av ett objekt, varvid objektet 2 avsökes med hjälp av en fotocell och med en förutbestämd avsöknings- 3 rörelse, som definierar en avsökningsyta vilken är betydligt större än 4 objektet, kännetecknat därav att man anordnar en belyst 5 bländaröppning (7), som representerar ett inom avsökningsytan liggande 6 mätfält, och att man med hjälp av en hjälpfotocell (22) avsöker blän- 7 daröppningen med en avsökningsrörelse som är likformig med objektets 8 avsökningsrörelse, samt att man låter utsignalen från hjälpfotocellen 9 in- och urkoppla den fotometriska analysen, så att endast ytan inom lo mätfältet analyseras. 2. Anordning vid en avsökande och integrerande apparat för 2 fotometrisk analys av ett objekt medelst sättet enligt patentkrav 1, omfattande en fotocell (10), en objekthållare (12), drivanordningar 4 (45, 46) för att åstadkomma en inbördes rörelse mellan fotocellen (10) 5 och objekthållaren (12) i överensstämmelse med den önskade avsöknings- 6 rörelsen, samt en integrator (33) för integrering av signalen från 7 fotocellen (10), kännetecknad av en bländare (8) med en 8 öppning (7) som representerar det önskade mätfältet, en belysnings- 9 och linsanordning (38, 39, 42) för alstrande av en bild av bländaröpp- 10 ningen (7), en hjälpfotocell (22) för registrering av bilden av blän- 11 daröppningen (7), av drivanordningarna (45, 46) styrda organ (40, 4l) 12 för att åstadkomma en med den önskade avsökningsrörelsen likformig 13 rörelse mellan bilden av bländaröppningen (7) och hjälpfotocellen (22), 14 samt en av hjälpfotocellen (22) styrd elektronisk grind (32) som är 15 anordnad att bryta signalen från fotocellen (10) till integratorn (33) 16 då hjälpfotocellen (22) icke registrerar något ljus från bilden av 17 bländaröppningen (7). 1 3. Anordning enligt krav 2, kännetecknad därav 2 att organen (40, 41) består av två i strålgången mellan bländaröppnin- 3 gen (7) och hjälpfotocellen placerade speglar, som är anordnade vrid- 4 bara och har sina vridningsaxlar placerade vinkelrätt mot varandra.
|
[
"G01N"
] | 73,345,205 | 340,374 |
B
|
[
"G01N21/5911"
] |
1. Apparat för att detektera fel i ett föremål (10), som har en längsgående axel (11), en väsentligen likformig utformning i tvärsektion tvärs mot nämnda axel och över hela dess längd och én väsentligen jämn, i längdriktningen sig sträckande periferiyta, varvid föremålet genomsläpper ljus i ett givet spektrum, kännetecknad därav, att den innefattar ett flertal ljuskällor (18, 19, 27, 28), vilka äro belägna runt föremålet (10) i olika periferipositioner och avsedda att belysa olika kantdelar runt föremålets hela periferiyta med diffust ljus av nämnda spektrum, ett flertal ljusnivåavkänningsorgan (16, 17, 25, 26), vilka äro belägna på motsatta periferisidor av föremålet från resp. ljuskälla och avsedda att mottaga ljus, som passerat därigenom och som åstadkommer en utsignal, vilken reagerar för ljusstyrkenivåer, vilka äro anordnade att åstadkomma längsgående avsökningsrörelse hos föremålet (10) relativt ljuskällorna (18, 19, 27, 28) och avsökningsorganen (16, 17, 25, 26), samt organ, vilka äro anordnade att åstadkomma en tvärgående avsökningsrörelse hos föremålet, varigenom en felsignal åstadkommes i utsignalen såsom svar på fel i föremålet, vilket fel förorsakar en minskning i ljusstyrkenivån hos det ljus, som motta-ges av avkänningsorganen. 2. Apparat enligt kravet 1,kännetecknad därav, att den längsgående avsökningsrörelsen åstadkommes genom längsgående rörelser hos föremålet. 3. Apparat enligt kravet 1, kännetecknad därav, att de ljusavkännande organen (16, 17, 25, 26) innefatta kamerarörorgan med organ för avsökning i en riktning, som väsentligen är vinkelrät mot nämnda längsgående axel (11), varigenom den tvärgående avsökningsrörelsen åstadkommes. 4. Apparat enligt kravet 1,kännetecknad därav, att föremålet (10) är ett cylindriskt glasrör samt att fyra ljuskällor (18, 19, 27, 28) och fyra ljusavsökningsorgan (16, ,17, 25, 26) äro anordnade, varvid den första och den andra källan (18, 19) av nämnda källor samt det första och det andra organet (16, 17) av nämnda avsökningsorgan äro belägna på en första (20) resp. en andra (22) ljusaxel, som ligger i ett första gemensamt plan väsentligen vinkelrätt mot den längsgående axeln (11), varvid den förstå och den andra ljusaxeln bilda en vinkel av väsentligen 90°, varvid den tredje och den fjärde 11 340375 källan (27, 28) och det tredje och fjärde ljusavkänningsorganet (25, 26) äro belägna på en tredje (29) resp. en fjärde (30) ljusaxel, som ligger i ett andra gemensamt plan väsentligen vinkelrätt mot den långs-gående axeln (11) och i den längsgaende riktningen på avstånd från det första planet, varvid den tredje och den fjärde ljusaxeln bilda en inbördes vinkel av väsentligen 90°, varvid den första (20) och den tredje (29) ljusaxeln resp. den andra (22) och den fjärde (30) ljusaxeln ligga i ett tredje och ett fjärde gemensamt plan, varvid det första (16) och det tredje (27) resp. det andra (17) och det fjärde (28) ljus-avsökningsorganet äro belägna på motsatta sidor om föremålet (10). 5. Apparat enligt kravet 4,kännetecknad därav, att var och en av ljuskällorna (18, 19, 27, 28) är ett utdraget rör, som är längre än den maximala tjockleken hos föremålet (10). 6. Apparat enligt kravet 4,kännetecknad därav, att kamerarörorganen (16, 17, 25, 26) utgöras av bilddissektorer, som äro försedda med ett långsträckt smalt hål, vilket sträcker sig parallellt med den längsgaende axeln. 7. Apparat enligt kravet 3, känne te cknad därav, att kamerarörorganen (16, 17, 25, 26) och ljuskällorna (18, 19, 27, 28) äro inriktade på ljusaxlar (20, 22, 29, 30), som sträcka sig genom föremålet väsentligen vinkelrätt mot den längsgaende axeln (11) , varvid kamerarörorganet är proportionerat och anordnat att betrakta ett område av föremålets periferiyta, vilket område sträcker sig mellan förutbestämda yttre delar på båda sidor om ljusaxeln i nämnda vinkelräta avsökningsriktning, varvid föremålets ljusbrytningsegenskaper äro sådana, att det ljus, som mottages av kamerarörorganet från nämnda yttre delar av området, har en lägre ljusstyrkenivå än det ljus, som mottages från området vid'ljusaxeln, varvid avsökningsorganet är anordnat att avsöka de yttre delarna, varigenom kantsignaler (52, 53) åstadkommas i utsig-nalen, vilka kantsignaler var för sig reagera för de yttre delarna. 8. Apparat enligt kravet 7,kännetecknad därav, att kamerarörorganen innefatta ett utgängskretsorgan för utsignalen samt att detsamma vidare innefattar ett organ, som är kopplat till utgångs-kretsorganet, för att eliminera nämnda kantsignaler från utsignalen. 9. Apparat enligt kravet 8, kännetecknad därav, att felsignalerna ha relativt kort varaktighet med övervägande högfrekven- 340375 ta komponenter samt att kantsignalerna ha relativt lång varaktighet med övervägande lågfrekventa komponenter, samt att elimineringsorga-net innefattar ett lågbandpassfilterorgan (55), som är kopplat till utgångskretsorganet för att genomsläppa kantsignalerna och eliminera felsignalerna, samt ett differentialförstärkarorgan (57), som är kopplat till utgångskretsorganet samt till lågbandpassfilterorganet (55) för att subtrahera de filtrerade kantsignalerna från den ofiltrerade utsignalen för att därigenom åstadkomma utgående mörklinje- (85, 86) och felsignaler (89). 10. Apparat enligt kravet 9, kännetecknad därav, att elimineringsorganet vidare innefattar ett första nivådetekteringsorgan (67), som är kopplat till differentialförstärkarorganet (57), för att åstadkomma mörklinje- (85, 86) och felpulser (89) med förutbestämd amp-litud såsom svar på de utgående mörklinje- och felsignalerna, ett andra nivådetekteringsorgan (70), som är kopplat till lågbandpassfilterorganet (55), för att åstadkomma kantutsläckningspulser av förutbestämd amplitud såsom svar på de filtrerade kantsignalerna samt ett utsläck-ningsgrindorgan (83), som är kopplat till nämnda första (67) och andra (70) nivådetekteringsorgan för utsläckning av de mörka linjepulserna såsom svar på kantutsläckningspulserna. 11. Apparat enligt kravet 10, kännete cknad därav, att elimineringsorganet vidare innefattar ett organ (59) , som är anordnat att ansluta utgångskretsorganet till differentialförstärkarorganet (57) för sändande av utsignalen till detsamma, varvid kopplingsorganet, differentialförstärkarorganet (5 7) och nämnda första nivådetekteringsorgan (67) innefatta en första kanal, varvid lågbandpassfilterorganet (55) och nämnda andra nivådetekteringsorgan (70) innefatta en andra kanal och varvid ett signalfördröjningsorgan (78) är anordnat i den första kanalen för att kompensera signalfördröjningen i lågbandpassfilterorganet (55). 12. Apparat enligt kravet 11,kännetecknad därav, att fördröjningsorganet (78) är inkopplat mellan nämnda första nivådetekteringsorgan (67) och utsläckningsgrindorganet (83). 13. Apparat enligt kravet 12, kännetecknad därav, att den vidare innefattar ett återgångspulsgeneratororgan (82) samt ett såg-tandgeneratororgan (67), vilket är kopplat till återgångspulsgenerator-organ (82) och vilket påverkas genom detsamma, varvid sågtandsgenerator- 12 ij rrv-.-: 340375 organet (47) är kopplat till kamerarörorganets avsökningsorgan för aktivering av detsamma, samt att den första kanalen vidare innefattar ett andra utsläckningsgrindorgan (77), som är kopplat till fördröjningsorganet (78) och återgångspulsgeneratororganet (88), för utsläckning av de fördröjda mörklinje- (90, 92) och felpulserna (89) såsom svar på återgångspulserna, samt ett elimineringspulsgeneratororgan (88), som är anordnat att koppla nämnda andra utsläckningsgrindorgan (77) och nämnda första utsläckningsgrindorgan (83) för att alstra pulser med bestämd amplitud och varaktighet såsom svar på de fördröjda mörklinje- (90, 92) och felpulserna (89).
|
[
"G01N"
] | 73,345,206 | 340,375 |
B
|
[
"G01N21/952"
] |
1. Förfaringssätt vid motflödesisotachoföres, vid vilket ett prov, innehållande joner av ett visst laddningsslag vilka skall separeras, införes i en mellan två elektroder anordnad kolonn, varvid i den del av kolonnen som ligger mellan provet och den elektrod, mot vilken nämnda joner vandrar, då en spänning påföres elektroderna, en ledande elektrolyt innehållande joner av samma laddningsslag men med högre mobilitet än provjonernas är
|
[
"G01N"
] | 73,345,207 | 340,376 |
B
|
[
"G01N27/44734",
"G01N27/44765"
] |
ingress. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning enligt ovan, varmedelst den önskade innertemperaturen upprätt-hålles enligt sambandet : Tu-To = ^To-y; kTu + Ty = T0 ^ + 1); i vilket T är temperaturen på det uppvärmande mediet, T är ytter- temperaturen, T är den önskade innertemperaturen, som skall vara konstant, och k är en konstant. För att innertemperaturen T skall vara konstant skall således uppvärmingstemperaturen T varieras rätlinjigt i förhållande till yttertemperaturen T , eftersom samban- «y det överensstämmer med ekvationen för den räta linjen. Detta ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning vid den inledningsvis definierade anordningen därigenom, att densamma gives de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna dragen. Föreliggande uppfinning kommer i det följande att närmare beskrivas under hänvisning till bifogad ritning, som visar ett Dupl. kl. 21 e$17/l6, 36 cs1l/04, 36 dsl/56 340381 2 kopplingsschema över en utföringsform av uppfinningen. En luftkonditioneringsanläggning» i vilken anordningen enligt uppfinningen är tillämpbar, innefattar företrädesvis tre värmeelement 1, 2, 3. Av dessa är värmeelementet 1 kontinuerligt varierbart, medan värmeelementen 2, 3 är till- resp frånslagbara via var sitt relä Kl resp K2. Det kontinuerligt varierbara värmeelementet 1 tillföres den erforderliga effekten medelst en effektregulator H av konventionell typ. Således sker den kontinuerliga variationen av värmeelementet 1 medelst effektregulatorn k, och den till det uppvärmande mediet tillförda värmemängden blir direkt proportionell mot den värmeelementet 1 från effektregulatorn h tillförda effekten. Den av effektregulatorn h till värmeelementet 1 matade effekten regleras medelst en mätkrets, som innefattar en temperaturgivare 5> vilken är belägen i närheten av värmeelementen 1-3 för att angiva temperaturen på det från dessa utgående, uppvärmande mediet, och en yttertemperaturgivare 6, vilken är anordnad att angiva temperaturen på det till värmeelementen 1-3 inkommande mediet. Temperaturgivarna 5, 6 är inkopplade i var sin gren av en mätbrygga, i vars två andra grenar är inkopplade fasta motstånd R26 resp R29. Förbindningen mellan motstånden R26 och R29 är ansluten till en spänningsingång på -15V och via en spänningsdelare till en spänningsingång på OV. Spännings-delaren består av seriekopplade motstånd R9, RIO, Rll och R31 och en med motståndet RIO parallellkopplad potentiometer P2, vars glidkontakt är förbunden med plusingången till en operationsförstärkare Fl. Denna är anordnad såsom en ren förstärkare och har ett återkopplingsmotstånd R28, vilket är inkopplat mellan förstärkarens minusingång och förstärkarens utgång. Förstärkarens minusingång är förbunden med förbindningen mellan temperaturgivaren 5 och motståndet R29 via ett motstånd R30 och med förbindningen mellan temperaturgivaren 6 och motståndet R26 via ett motstånd R273 som är seriekopplat med en potentiometer Pl, vars ena anslutning leder till potentiometerns glidkontakt. Utgången från förstärkaren Fl är via ett motstånd R7 förbunden med minusingången till en operationsförstärkare F2, vars plusingång är ansluten till en spänningsingång på OV. Denna operationsförstärkare F2 är kopplad såsom en integrerande förstärkare och har ett återkopplingsnät med ett motstånd R8 i serie med en kondensator C6 mellan minusingången och utgången. Med återkopplingsnätet är parallellkopplad en zenerdiod D12. Förstärkaren F2 är vidare ansluten till en spänningsingång på OV via en kondensator C7 och dess utgång leder till effektregulatorn k. Således kommer den från mät- elst !h CD •O två 1 1 XI C l a. 1 U CO G "O CD to OJ ocd a 1 0 X3 t XJ O 1 ca ¦o ocd C U •H 0 G j=r CD CD B 1 i K c cd ed M •H P bO • <D P cd <i> :0 rH P W$ as fe G U M G ¦ 0 G SH :0 XS -P G to !> B CO E •o fe bO ¦p 3 a G CO cd C :0 ed > xi cd 0 0 G <m Sh 0 •H fe o 0 E p rH CO h ro • M ii CD <M U O G ocd Xi w M 0 to 0 C • ro £1 O r-H • rH CD CO CD C k XJ +5 ocd a •H cd > bO G G cd G C .rj- ocd cd ii rH CO rH C G P CD C sd G G ocd p ra X! to C O 0 •H :cd 0 CM a U cd c ¦rl rH •rl •Ö cd CD CD U CD P 3 ocd G a ro G •H G •H •rH Kl > a Sh K CD C •rl -P cc P CD E cd CO .a M 0 p cd cd > cd P -P to cd bO rH c B !h -O O ii cd M M <M bO O XJ M B G ed G C ii xl G bO CD C CO Q, -O sd CD •H U •H :0 :0 •H G B •H X) M cd Sh 0 0 c S^ C ord CD Q u cd CO cd •O E P xä > <M Cm C ocd ra G :cd CM 0 bO 0 Kd ocd W » U o p CD rH cd ro G •p CD C bO -p cd M CO a cd G +> p C ¦=r • -p cd u a rH o* .G CD ro bO ¦ö U bO 0 G ¦p cd CM P o •H ocd rH CO 10 •H rO U cd B Q. O. o P U G CD xd G ra •H 0 G G W P 0 > bO rH u p ro c O u vo o a G o O ro ocd B ocd cd 10 0 0 0 SH • +> •rH :0 o bO u •» p cd .c rH i! o fn fe <M bQ G bO Xi bO p XJ P :cd ii M C 3 -P <1h E G o OJ cd o. o K ii 0 ir\ •P C CD P G cd G 0 r-H ro 0 0 •H •p Jh B o c~- rH p rH ¦ rH 3 CD M :=> rH •rH rH 0 rH Kd 0 bO :cd bO Xi G C •p G a C cd o XI rH rH CD K to rH •ö cd rH G a X) rH rH SH C r-{ G 0 0 ocd p G rH CD CL ii vo C te <D E rH •iH CO G ii • •H C a •H 0 •H 0 «cd B -p %< 0 :cd to -P E ocd l-i O ¦o CK P G 3 U CO •P :cd o rH -p M > C M bo 3 <M a 3 C O rH c •p ¦o rH ¦H c CD ^3 :cd o a i! rH CÖ p P C rH cd CO 0 CD ii rH CD ro c cd p ocd X! G k U •P Ti ro c •H ro •H cd 0 3 0 CO C •H u B •H Sh p ocd ?H G •p CJ CD cd :0 CO M cd •H ¦P rH G B M xi G 0 > G •p CD c -P cd o p cd CD CO o p> ii Vt M o rH G Q G 0 CÖ X3 C cd bO 0 ii rH CD > B CO a P ¦P 3 u :0 p a 0 Sh G 0 Q to bO 0 3 C CM 0 CD C •H P O O CJ H kö H Cm cd a :cd 0 xs r-H •H E .o U ocd EH rH <m CD Sh CD bO -p O fc fe E rH CO ¦p :cd ro o rH •P o O • CO rH (h Kd bO rH <M E cd O k p E ad te C ro cd C ii rH M 3 •H a > p M G :0 P Sh •rH 0 U p 3 0 • •p cd U bO > 0) ¦H 0 rH Xi ro ¦=r 0 0 0 CH G P O P :cd p • -P p B .=r -p •a :0 G r-{ ¦O CM +3 P to M CM ¦p ¦P X) 0 •P cd > cd •=r cd cd •p o fe CD G o\ <M ord WJ G CM -P C G 0 + G P> G U Sh • CO G Sh <M fe ?H •H 0 CO ord rH bO •>-a O K XJ •H cd 0 > 0 >5 3 :cd cd C3\ •H 0 >> > CD CD > fn cd p K TJ G CO ii cd E :0 ocd B Xi ¦v; O CO -P -p cd C •> a cd •* CD •H CO CD •rl X) rH 0 u cd G a 0 cd U bO Sh " G 3 to c tO B bO •H ro •P > -p <o E CO X! G G a :cd •H cd r-i Sh •.O G :cd Sh cd r-H C •rl fe CD C > a. CD O C 3 O 0 ocd a jC > E bO 0 0 <M ocd 4J O u ro •p CD p »cd s > E ocd G rH o p o o M c B rH bO ro -P ¦p G 4-> hO E CD u bO U u O O p CD a cd CO ii o O .G ocd ocd M <M SH G U cd cd cd C O Sh CD C Wj CD •H »cd CO T3 »» •H p •p u a bo ad :cd •H :0 CO G •rl CO cd P •rl P ¦P ocd > p G -=r rH > o u ro ii o G > SH CO Cm C 0 U C C ii •P ro hO O G a p o 3 fe CM B :cd cd 0 cd •H 0 bO' "3 0 :cd a> bO *» u >3 3 C B CD B X> K > x> rH OJ Xi CO •H rH G H cd X3 ocd rH cd ca »d rH »cd O P bO cd ?H to O P M r-H M •H bO rH ocd a > G a Sh cd rH p -p C a bO •rl O C •H P JO C -Ö p 0 r-{ O CO G -Xi 0 bO r-H O 0 c to CD 10 »cd C P a ocd > p <m <D G ocd 0 -P En ii p •H cd G to :cd ii c P bO C ^ ^ U ¦=r •H G bo CD U ocd a ¦P 0 cd G r-H ¦P •H fe •r-3 0 P •H ocd ii :0 cm fe ro CD c c > m cd ¦p cd •rH ro rH :cd G C a •P ro ro G ro •H to u P <Vh 3 P CD •H Lf\ cd :cd ii ro bO •H B G EH rH G :cd a 0 3 CO 0 cd E «M :cd K) CO *» C O CO rH •H H o c > 0 M 0 0 a o G G X! XJ 0 cd B C CD tO •H a Xi bO 1 > S :cd E ocd O CO H O CO ii cd •H 0 o cd c: P. O rH fe B o G O P bO Sh to p> C c •H E Sh o •H r-H CM i-4 ro CD •H rH c o •rl ocd U ro CO -p C w) M ro U •H • G •rH > cd > rH Eh rH CD U ¦P ocd ro to <D G a :cd M -p •H cd •H O C 0 to ii •» •H ocd Sh cd cd xi cd fe ^=r G •» :0 CD CO •=r > ro ¦p 0 0 M Sh fe Sh o > p ro JC bO rH u C •rl r-{ :cd bO p bO fe bO fe G CO rH rH r-{ :cd 0 :cd CM O G u 1 •H CD CD u CO « a G ii G cd C •» cd •H O O rH rH ro P te Xi U 0 rH r-H a cd C G ro ocd cd ocd • •H •H C rH U ra a a •H G rH G w ocd cd O rH U o C ii CD CD •ö bO p bO o > C 0 EH •p G ro ro ¦P 0 0 0 ^ X3 a rH p c •rl 0 Q) u fn P C C G G G rH C u cd M u P U :0 G a ro 0 E-i P »cd rH :cd cd ii ocö CD •rl o •H Q bO :cd cd M § u 0 0 G ii -P cd fe »cd bO a •r CO P > cd P ii <d p 10 ii 03 C a i! O -p > > 0 cd ii ii -p G o ro -p !>» p c 10 ^ p CO rH bO ¦o 3 nd ocd ro Sh P <-\ :0 :0 P p 0 Sh a ro ocd ii G CD bO r< :cd C p rH G •H G O bO :cd ro rH x: C C 3 G Sh :cd rH -p bO cd ^ C > ¦rl :0 P o O •rl •H rH •H •H ^> G P •H 0 o cd cd rH O •H P r-H o G u U ii CD cd CO <m CO ii E P C bO B -d 3 0 ra CO s o E E CO i! XI ro O E •H :cd tr 340381 k Tr, vars primärlindning matas medelst en spänning på MOV och frekvensen 60 Hz. Transformatorns Tr sekundärlindning har ett mittuttag, som bildar en spänningsutgång på OV. Den ena änden på sekundärlind-ningen är kopplad via en säkring SI till tre dioder D1-D3. Diodens Dl utgång leder via två motstånd Rl och R2 till en spänningsutgång på +15V och diodens D2 utgång leder till en spänningsutgång på +2W. Diodens D3 utgång är vidare ansluten till sekundärlindningens mittuttag via en kondensator C5. Den andra änden på sekundärlindningen är via en säkring S2 kopplad till tre dioder D*l-D6. Diodens D5 utgång är ansluten till utgången från dioden Dl, och diodens D6 utgång är ansluten till diodens D2 utgång, medan diodens D4 utgång är kopplad till ingången till dioden D3- Diodens D*J ingång leder vidare till två separata spänningsutgångar på -15V via motstånd R3 och Rl resp motstånd R5 och R6. Förbindningarna mellan motstånden R5, R6 och Rh, R3 är anslutna till sekundärlindningens mittuttag via en kondensator CH. Förbindningen mellan motstånden Rl och R2 är ansluten till sekundärlindningens mittuttag via en kondensator C3. Ingången till dioden D4 och utgången; från dioden Dl är förbundna med sekundärlindningens mittuttag via kondensatorn Cl resp C2. En zenerdiod D7 är inkopplad mellan mittuttaget på sekundärlindningen och spänningsutgången på +15V, en zenerdiod D8 är inkopplad mellan sekundärlindningens mittuttag och den ena spänningsutgångens på -15V och en zenerdiod D9 är inkopplad mellan mittuttaget på sekundärlindningen och den andra spänningsutgången på -15V. Om den önskade innertempera:;uren T skall vara exempelvis 20 C, kommer vid en lägre yttertemperaipur T värmeelementet 1 att upprätt-hålla en tillräcklig temperatur T på det uppvärmande mediet, tills yttertemperaturen sjunker ned till exempelvis +6°C. Vid denna ytter-temperatur inkopplas värmeelementet 2 via komparatorn och reläet Kl. Detta temperaturvärde inställes medelst potentiometern P3. Om yttertemperaturen fortsätter att sjunka, kommer värmeelementet 3 att inkopplas, då yttertemperaturen är exempelvis -6 C, via komparatorn och reläet K2. Detta värde på yttertemperaturen inställes medelst potentiometern P4. Således kommer temperaturen T att upprätthållas i motsvarighet till yttertemperaturen T , och enligt det inlednings-vis angivna sambandet kommer den önskade innertemperaturen att hållas t konstant. Ehuru en utföringsform av föreliggande uppfinning har visats och beskrivits, är det uppenbart, att många modifikationer kan göras inom ramen för den i de efterföljande patentkraven definierade uppfinningstanken. 5 340381 1 PATENTKRAV 1. Temperaturregleranordning i en luftkonditioneringsanläggning för att upprätthålla en önskad innertemperatur vid lägre yttertem-peratur, varvid luftkonditioneringsanläggningen innefattar ett eller flera värmelement (1-3)» av vilka åtminstone det ena (1) är kontinuerligt varierbart, kännetecknad därav, att en ytter-temperaturgivare (6) och en ytterligare temperaturavgivare (5), som är anordnad i närheten av värmeelementen (1-3) för att angiva temperaturen på det från dessa utgående uppvärmande mediet, är inkopplade i en mätkrets, vars utgång är ansluten till en effektregulator CO, vilken är anordnad att i motsvarighet till en utsignal från mätkret-sen öka eller minska effekttillförseln till det kontinuerligt varier-bara värmeelementet (1), och att yttertemperaturgivaren (6) är anordnad att via en ytterligare mätkrets koppla till resp från något av eller båda de ytterligare värmeelementen (2, J>). 2. Temperaturregleranordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att mätkretsen innefattar en motståndsbrygga (5) 6, R26, R29), varvid yttertemperaturgivaren (6) är inkopplad i en av bryggans grenar och den ytterligare temperaturgivaren (5) är inkopplad i en annan intilliggande av bryggans grenar, och två serie-kopplade operationsförstärkare (Fl, P2), av vilka den ena (P2) är anordnad att integrera den från bryggan via den andra operationsförstärkaren (Fl) erhållna signalen och på vars utgång, som även är mätkrets ens utgång, uppträder summan av den från bryggan via den andra operationsförstärkaren (Fl) erhållna signalen och integralen av denna. 3. Temperaturregleranordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att den ytterligare mätkretsen innefattar en av två operationsförstärkare (F3» F*0 bestående komparator, som ar anordnad att vid ett förutbestämt värde på den från yttertemperaturgivaren (6) erhållna signalen koppla till resp från ett av de ytterligare värmelementen (2, 3) och vid ett annat förutbestämt värde på signalen koppla till resp från ett annat av de ytterligare värmelementen (2, 3). 4. Temperaturregleranordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att temperaturgivarna (5j 6) är temperaturkänsliga motståndselement.
|
[
"G01R",
"G05D"
] | 73,345,212 | 340,381 |
B
|
[
"G05D23/1931",
"G01R17/16",
"G05D23/24"
] |
1. Kastspö omfattande en linan uppbärande, vid cpöetn fria ände anordnad spole (7), "belägen i en för lindning av linan -crir.^; spolen, kring denna vridbart anordnad skål (6), varvid skålen drives av en vid kastspöets andra, lämpligen med handtag (3, 4) försedda ände anordnad drivanordning (5, 29, 30), samt omfattar en by-gelarm (8) för att linda linan kring spolen (7), vilken bygelarm (8) är rörlig mellan två av sina bestämda lägen i förhållande till skålen (6), nämligen ett första läge, där bygelarmen (8) hålles undan från kontakt med linan, och som användes för kastande av linan, och ett andra läge, där bygelarmen (8} hålles i kontakt med linan och linan lindas upp kring spolen (7), då skålen (6) med bygelarmen (8) roterar, kännetecknat därav, att bygelarmen (8) är kopplad, till en återföringsanordning, anordnad att automatiskt föra bygelarmen från kastläge till upplind-ningsläge vid upplindningens början, dvs då skålen och bygelarmen rotera i förhållande till spöet. 2-Kastspö enligt krav 1, kännetecknat därav, att bygelarmens (8) återföringsanordning omfattar en vid skålen (6), kring en radiell axel (10) svängbart lagrad, med bygelarmen (8) förbunden, utskjutande medbringardel (18) och ett vid spöet fäst anslag (20), vilket är så beläget, att medbringardelen (18), då bygelarmen (8) är i kastläge, vid skålens (6) vridningsrörelse stöter mot anslaget (20), så att medbringardelen (18) och den därmed förbundna bygelarmen (8) svängas till upplindningsläge. 3< Kastspö enligt krav 1 eller 2, kännetecknat d är av, att det å ena sidan omfattar två kring en centrumaxel (26) koaxLellt anordnade, rörformiga delar (1, 27), varvid skålen (6) är fäst dels vid det inre röret (27), vilket är anordnat att roteras medelst nämnda drivanordning (5, 29, 30), dels vid centrumaxeln (26), å andra sidan organ (£1, 32, 33) anordnade att till centrumaxeln (26) överföra en i axiej.1 riktning fram- och återgående rörelse. 340383 - ---------------------------- ** $ «. 4. Kastspö enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat därav, att bygelarmens (8) åter-föringsanordning omfattar dels en vid skålen (6) fäst, med två fördjupningar, motsvarande bygelarmens (8) båda ändlägen, utformad kamdel (11) samt dels en med bygelarmen (8) fast förbunden, medelst fjäderkraft mot kamdelen (11) tryckt, med ett utsprång utformad kamföljardel (12), varvid utsprånget genom fjäderkraften bringas till ingrepp med endera av kamdelens fördjupningar, då bygelarmen befinner sig i motsvarande ändläge. 5- Kastspö enligt krav 3 eller 4, k, ännetecknat d är av, att drivanordningen (5, 29, 30) omfattar en av två koniska kugghjul (30, 29) bestående kuggväxel, varvid det första kugghjulet (30) är fäst vid innerröret (27) och det andra kugghjulet (29) vid en vid ytterröret (1) lagrad vevaxel (5) samt detta andra kugghjul (29) uppbär ett utskjutande medbringarstift (31), anordnat att ingripa i ett spår (32) i ett på centrumaxeln (26) fäst organ (33), så att sistnämnda kugghjuls'(29) rotation åstadkommer centrumaxelns (26) fram- och återgående rörelse i axiell riktning. 6. Eastspö enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat därav, att spolen (7) vid sin från skålen (6) vända sida är utformad med en axiellt från spolens centrum utskjutande del (21a) med en knappformig änddel, anordnad att kvarhålla en vid linan fäst och kring den utskjutande delen lagd tafs, till dess spöet vid ett linkast har passerat genom ett vertikalläge under kastet. .
|
[
"A01K"
] | 73,345,214 | 340,383 |
B
|
[
"A01K89/01",
"A01K91/02",
"A01K89/006",
"A01K87/06",
"A01K89/01083"
] |
1. Flerradigt cylinderrullager för valstapplager, kännetecknat därav, att det i obelastat tillstånd förefintliga, radiella lagerspelet i det flerradiga cylinderrullagret ökar från vals-tappänden till valskulsidan från rullrad till rullrad med ett värde, som närmar sig den under last nedböjda valsaxelns avvikelse från den ideala axeln. 2. Cylinderrullager enligt kravet ^kännetecknat därav, att rulldiametern minskar i motsvarande grad från rad till rad på så sätt, att rullarna i den närmast valskulorna belägna raden har den minsta diametern och rullarna i den yttre rullraden den största diametern. 3. Cylinderrullager enligt kravet 1, känne te cknat därav, att löpbanan på den gemensamma innerringen är på motsvarande sätt konisk så, att den minsta löpbandiametem blir belägen vid valskulsidan. 4. Cylinderrullager enligt kraven 1 -3» känne te cknat' därav, att man använt i och för sig kända, svagt sfäriskt slipade, genomborrade cylinderrullar.
|
[
"F16C",
"B21B"
] | 73,345,216 | 340,385 |
B
|
[
"B21B31/07",
"F16C19/28",
"F16C13/02",
"F16C19/545",
"F16C43/02"
] |
1. Bandsåg med ett flexibelt, ändlöst sågblad (9), som mellan två på avstånd från varandra belägna såghjul (7, 8), av vilka det ena (8) är motordrivet, genomgår en arbetszon med hög linjär hastighet, kännetecknad av medel som överför ett vridmoment, och genom slirning mellan friktionsytorna eliminerar de svängningsalstrande växelkrafterna från systemet bestående av ett första, fast med ett såghjul (8) förbundet, roterande maskinelement (20), som över en slir-koppling, vars friktionsytor vid alla tillfällen hålles i ingrepp med varandra, för att därigenom motverka den relativa rotationen mellan de roterande elementen, är förbundet- med ett andra, roterande maskinelement (26, 16), vars alla delar är åtskilda från det ändlösa, flexibla sågbladet (9), som roterar med ett konstant, förutbestämt varvtal under maskinens gång. 2. Bandsåg enligt krav T, kännetecknad av att det första roterande maskinelementet är en del (20) av ett av såghjulen (8). 3. Bandsåg enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att det första roterande maskinelementet är navet (20) på det drivna såghjulet (8) och det andra, roterande maskinelementet är en del (16) av sågbladsdrivningen (15). 4. Bandsåg enligt något av kraven 1-3,känneteck- n a d av att det andra, roterande maskinelementet bildas av drivaxeln 5 340395 (15) och ett därpå vridfast anordnat nav (16), som uppbär det drivna sågtyulets (8) nav (20), ocli att drivaxelnavet (16) med en ringfläns (17) med friktion tryckes emot det drivna såghjulets nav (20). 5. Bandsåg enligt krav 4, kännetecknad av att för alstrande av friktionskraften är anordnad en axiellt förskjutbar, men vridfast med drivaxelnavet (16) förbunden och med en tryckfjäder (24) axiellt påverkad ring (21), som spänner fast det drivna såghjulets (8) nav (20) i förhållande till drivaxelnavets (16) ringfläns (17). 6. Bandsåg enligt något av kraven 1-5, känneteckna d av att slirkopplingen är försedd med anslag (26, 27), som begränsar relativrotationen på de i slirförbindelse stående ytorna. AEFÖBM
|
[
"B23D"
] | 73,345,226 | 340,395 |
B
|
[
"B23D55/06",
"B23D55/005"
] |
, utgöres av ett kartongtråg med ett bottenfält 30 och företrädesvis fyra sidoväggar 31» Hörnet bildas av fyra mindre triangulära hörnfält 32, 33 °ch 3^« Ytterst gränsar trägets sidoväggsfält 31 o°h hörnfält 32-34 till randflänsfältet 35 - 39. Såsom framgår av fig. 4 bildar dessa randflansfalt tillsammans en utvikbar kantflans, som kan tjänstgöra som underlag för en oblat motsvarande den i fig. 1 visade oblaten 6. Fastförseglingen av denna oblat kan ske med hjälp av en anordning av det slag som visas i fig. 5- För att härvid säkerställa att oblaten fastförseglas mot hela randflansen och detta särskilt i närheten av det visade vecket 40 kan antingen värmebacken 12 eller hallarna 10 vara profilerade. Exempelvis kan man fräsa ett spår i värmebacken i kartongens matningsriktning, Detta spår anordnas i så fall mitt för delfältet 37. Härigenom minskas presskraften på detta delfält samtidigt som presskraften ökar på det intilliggande fältet 39. Uppfinningen är naturligtvis inte inskränkt till enbart de ovan beskrivna ut-föringsexemplen, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav. Exempel- 340398 :¦-..-.: : 4 ¦¦•¦ j •: -..- . v v * vis kan uppfinningen tillämpas även vid sammanförsegling av andra material än sådana som ingår i olika kartongkonstruktioner. Vidare kan naturligtvis formen på de olika visade hjälpmedlen varieras inom vida gränser. PATENTKRAV: 1. Sätt att försegla samman företrädesvis ark- eller bladformade material, varvid åtminstone den ena av de ytor, som skall förseglas samman, består av ett av värme akti verbart material, kännnetecknat av att de båda materialen ledes med nämnda två ytor lagda mot varandra förbi och med ett av materialen i kontakt med en vibrerande värmeback (12),'samtidigt som de på den relativt värmebacken (12) motsatta sidan effektivt understödjes. 2. Sätt enligt kravet 1, kännetecknat av att det tillämpas för förslutning av en förpackningsmynning genom fastförsegling av en oblat, ett lock e.d. (6), varvid oblaten e.d. fastförseglas mot från'kartongmynningen utskjutande lock-flikar (2-5) e.d., t.ex. en mynning omgivande randfläns (55»37»39)» varvid förpackningsmynningen hålles inom en sluten ramkonstruktion eller hållare (10), mot vilken nämnda lockflikar e.d. (2-5; 55-59) stödjes under förseglingen. 3. Satt enligt kravet 2, kännetecknat av att de slutna ramkonstruktionerna (10) med de däri insatta förpackningarna ledes kontinuerligt förbi värme-backen (12). k. Sätt enligt kravet 2, kännetecknat av att de slutna ramkonstruktionerna eller hallarna (10) med de däri insatta förpackningarna ledes förbi värmebacken (12) med den förpackningarna stödjande ytan på ett avstånd från värmeöverföringsytans neutralläge, som är mindre än summan av värmebackens amplitud och den sammanlagda tjockleken på de båda material, som skall förseglas samman. 5. Sätt enligt kravet 4, kännetecknat av att nämnda avstånd väljes i det närmaste lika med den sammanlagda tjockleken på de båda material, som skall förseglas samman. 6. Sätt enligt något av föregående krav, kännetecknat av att värmebackens svängningsamplitud väljes av storleksordningen någon eller några tiondels millimeter. 7. Sätt enligt något av föregående krav, kännetecknat av att värmebackens svängningstal väljes mellan 120 och 20.000 svängningar per minut, varvid 5 340398 företrädesvis detta svängningstal är av storleksordningen 4.000 å 6.000 svängningar per minut, och varvid svängningstalet väsentligt överstiger antalet förbi vänr.^backen (12)
|
[
"B65B",
"B31B",
"B29C"
] | 73,345,229 | 340,398 |
B
|
[
"B29C66/9517",
"B29C66/1224",
"B29C66/131",
"B29C66/8322",
"B29C66/4326",
"B29C65/06",
"B29C66/72328",
"B29C66/112",
"B31B50/64",
"B29C66/9513",
"B29C66/1122",
"B29C66/818",
"B29C66/53461",
"B65B7/164",
"B29C66/1222",
"B29C66/9512"
] |
1. Förfarande för behandling av en fiberbana genom anbringande av polyvinylalkohol på den med minsta möjliga inträngning av poly-vinylalkoholen i banan, kännetecknat därav, att en vat-tenhaltig komposition, innehållande polyvinylalkohol i blandning med borsyra i en mängd av mera än 15 viktprocent av polyvinylalkoholen och med ett pH av högst 6,0 anbringas på banan vid en temperatur av upp till ca 100°C, varefter banan med den därpå anbringade polyvinylalkoholen torkas. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att kompositionen innehåller minst ca 0,5 viktprocent polyvinylalkohol. 3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat därav, att kompositionen innehåller 0,5~35 viktprocent polyvinylalkohol i blandning med borsyra i ett mängdförhållande av 0,5 till 1,3 viktdelar borsyra per 3 viktdelar polyvinylalkohol. 4. Vattenhaltig polyvinylalkoholkomposition för genomförande av förfarandet enligt något av krav 1-3» kännetecknad därav, att den innehåller vatten, polyvinylalkohol och borsyra, varvid borsyran ingår i en mängd av mer än 15 viktprocent, räknat på polyvinylalkoholen, samt kompositionen har ett pH av högst 6,0. 5. Komposition enligt krav 4, kännetecknad därav, att polyvinylalkoholen ingår i en mängd av 0,5 till 35 viktprocent. 6. Komposition enligt krav 4 eller 5> kännetecknad därav, att borsyran ingår i ett mängdförhållande av 0,5 till 1,3 vikt- 340401 20 delar borsyra per 3 viktdelar polyvinylalkohol. 7. Modifikation av kompositionen enligt något av krav 4-6, kännetecknad därav, att den utgöres av en torr blandning, avsedd att sättas till vatten under bildning av en komposition enligt något av krav k-6, samt innehåller polyvinylalkohol, borsyra och en syra som är lämplig för inställning av den färdiga kompositionens pH, varvid borsyran ingår i en mängd av mer än 15 viktprocent, räknat på polyvinylalkoholen, och den andra syran ingår i en mängd, tillräcklig för att ge den färdiga kompositionen ett pH av högst 6,0. 8. Modifikation enligt krav 7» kännetecknad därav, att borsyran ingår i ett mängdförhållande av 0,5 till 1,3 viktdelar borsyra per 3 viktdelar polyvinylalkohol.
|
[
"C08L",
"C08K",
"D21H"
] | 73,345,232 | 340,401 |
B
|
[
"C08K3/38",
"C08L29/04",
"D21H19/60"
] |
kännetecknen. Uppfinningen skall beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, som visa ett utföringsexempel. Fig. 1 visar framifrån och delvis i sektion en apparat enligt uppfinningen. Fig. 2 visar schematiskt anordningen av exponeringslampor i apparaten enligt fig. 1. Fig. 3 visar ett elektriskt kopplingsschema för lamporna i apparaten. Den i fig. 1 visade apparaten har en fot i form av ett skåp 1, som uppbär en bordskiva 2, på vilken är anbragt en plan kopierings-ram 3 och från vars bakre kant uppskjuta två ståndare 4, som uppbära en nedåt mot kopieringsramen öppen och rakt över denna belägen huv 5, på vars insida elektriska exponeringslampor A-G äro monterade. Huven och de i denna monterade lamporna befinna sig på avsevärt avstånd från kopieringsramen 3- Då exempelvis kopieringsramen har dimensioner av storleksordningen 50x80 cm, bör huvens plana botten befinna sig minst ungefär 110 cm och företrädesvis minst 130 cm över kopieringsramen. Då apparaten skall begagnas, inlägges först i kopieringsramen ett reproduktionsark med ett ljuskänsligt skikt uppåtvänt. Ovanpå det ljuskänsliga skiktet anbringas ett genomskinligt bildoriginal, • som har äkta halvtoner, och däröver ett raster, som har i ett rutnät-mönster på ogenomskinlig bakgrund anordnade, genomskinliga raster-öppningar, som antingen uppvisa linsverkan eller hava från mitten mot kanten avtagande, optisk täthet. Ovanpå rastret kan eventuellt anbringas en på känt sätt framställd, genomskinlig färgkorrigeringskopia. 3 340402 Kopieringsramen 3 är lämpligen en s k vakuumram, ur vilken luft kan utsugas för avlägsnande av luft mellan de i ramen på varandra lagda arken och skapa god kontakt mellan arken. Känd utrustning för utsugning av luft ur kopieringsramen finnes i skåpet 1. För att få god uppbyggnad av rasterbildpunkterna i reproduktionen på det ijuskänsliga skiktet vad beträffar punktform och exponeringsstorleks fördelning i punkterna äro exponeringslamporna A-G anordnade i bestämda lägen på huven 5. Till förklaring härav hänvisas till fig. 2, där lamporna till underlättande av förklaringen antagas vara alla anordnade i ett med kopieringsramen parallellt plan. Lamporna A-G äro anordnade symmetriskt kring en genom kopieringsramens mittpunkt gående och mot kopieringsramens plan vinkelrät, optisk axel 6 på så sätt, att lamporna äro anordnade i ett flertal kransar med ett flertal lampor i varje krans, varvid lamporna i varje krans äro belägna i huvudsak på en och samma cirkulärt koniska mantelyta, som har den optiska axeln 6 till centrumaxel och spetsen i kopieringsramens mittpunkt, och de olika mantelytorna äro belägna utanför varandra med avseende på den optiska axeln. Sålunda är en grupp om fyra lampor A anordnade förhållandevis tätt intill varandra på en innersta,- konisk mantelyta, vars skärning med ritningsplanet i fig. 2 är antydd medelst en streckprickad cirkel 7. Lamporna A äro anordnade på 90° avstånd från varandra runt cirkeln 7 på skärningsställena mellan denna cirkel och två mot varandra vinkelräta, den optiska axeln 6 innehållande plan, som äro antydda med streckpricka-de linjer 8 och 9 i fig. 2. Gruppen av lampor A tjänar huvudsakligen till att vid kopieringsexponeringen uppbygga,de allra minsta raster-bildpunkterna i reproduktionens allra ljusaste delar och åstadkomma en största exponeringsstorlek i centrum av rasterbildpunkterna i reproduktionens övriga toner. Dq, fyra lamporna A exponera under varje rasteröpp-ning var sin cirkelyta av det ljuskänsliga skiktet. Dessa fyra cirkelytor äro förskjutna i förhållande till varandra åt var sitt håll under rasteröppningen men överlappa varandra till en del. Exponeringen med A-lamporna väljes så, att exponeringen av varje cirkelyta för sig ej når upp över det ljuskänsliga skiktets exponeringströskel men överlappnings-området av cirklarna, där alla fyra A-lamporna äro verksamma, får en exponering, som når upp över iexponeringströskeln. Detta ger inom de ljusaste tonerna en mindre bildpunkt än om man använde en enda, central A-lampa. Det vid raster med olika delning erhållbara överlappningsområdet av nämnda cirklar kan regleras genom användning av flera satser A-lampor på olika avstånd från varandra, såsom antydes medelst den i fig. 2 med prickade linjer visade, alternativa satsen lampor A . Man kan för samma ändamål göra Ar.lamporna omställbara mellan de med heldrag- 340402 na linjer i fig. 2 visade lägena och de av lamporna A intagna lägena. På en cirkel 10, som utgör skärningen mellan ritningsplanet i fig. 2 och en närmast utanför lampornas A koniska mantelyta belägen, konisk mantelyta, är en grupp om fyra lampor B anordnade på ett med avseende på den optiska axeln 6 räknat vinkelavstånd från planen 8 och 9 av 45°. Gruppen av lampor B tjänar huvudsakligen till att vid kopieringsexponeringen uppbygga och giva form åt kantpartierna av rasterbildpunkter i reproduktionen, vilka äro större än de i samband med lamporna A omnämnda men ändå förhållandevis små, och bidraga till exponeringsstorleken i ett område närmast runt centrum av rasterbildpunkterna i reproduktionens mörkare toner. På en cirkel 11, som utgör skärningen mellan ritningsplanet i fig. 2 och en närmast utanför lampornas B koniska mantelyta belägen, konisk mantelyta, är en grupp om fyra lampor C anordnade på skärningspunkterna mellan cirkeln 11 och planen 8 och 9. Gruppen av lampor C tjänar huvudsakligen till att vid kopieringsexponeringen uppbygga och giva form åt kantpartierna av rasterbildpunkter i reproduktionen, vilka äro större än de i samband med lamporna B omnämnda men ändå icke så stora, att intill varandra belägna rasterpunkter beröra och övergå i varandra, och bidraga till exponeringsstorleken i ett område närmast innanför kantområdet av rasterbildpunkter i reproduktionens mörkaste toner. På en cirkel 12, som utgör skärningen mellan ritningsplanet i fig. 2 och den yttersta, koniska mantelytan, äro två grupper om vardera fyra lampor D respektive E anordnade på så sätt, att de åtta lamporna D och E befinna sig på ett med avseende på den optiska axeln 6 inbördes vinkel-avstånd av 45° med lamporna E på skärningspunkterna mellan cirkeln 12 och planen 8 och 9. Gruppen lampor D är tändbar oberoende av gruppen lampor E. Lamporna D och E tjäna huvudsakligen till att vid kopieringsexponeringen uppbygga och giva form åt kantpartierna av rasterbildpunkterna i de mörkaste tonerna av reproduktionen, i vilka rasterbildpunkterna äro så stora, att de beröra och överlappa varandra under bildande av en sammanhängande färgyta, vari äro insprängda enskilda, färgfria punkter, vilka motsvara mellanrummen mellan rasterbildpunkterna i reproduktionens ljusare toner och vilkas storlek äro desto mindre ju mörkare reproduktionens ton är. Man kan begagna enbart lamporna D eller enbart lamporna E för upp-byggnad av de mörkaste tonerna i reproduktionen. Därvid måste man emellertid hava uppmärksamheten riktad på ett i vissa sammanhang besvärande fenomen, nämligen att rasterbildpunkterna i reproduktionen vid normala former av rastrets genomskinliga rasteröppningar, t ex cirkulära eller kvadratiska, bliva oavsett rasteröppningarnas form närmelsevis kvadratiska med kvadrathörnen orienterade på samma sätt 5 340402 som de ifrågavarande, vid hörnen av en kvadrat belägna .lamporna D eller E. Rastrets i ett rutnätmönster anordnade, genomskinliga rasteröppningar äro vanligen anordnade på korsningsställena mellan två satser mot varandra vinkelräta koordinatlinjer, och i sådana fall, då dessa koordinatlinjer, betraktade i projektion längs den optiska axeln 6, äro orienterade parallellt med eller närmelsevis parallellt med sidorna av den kvadrat, i vars hörn lamporna D eller E äro belägna, medför det nämnda fenomenet, att de ovannämnda, färgfria punkterna i reproduktionens mörkaste toner bliva dåligt utbildade och leda till en otillfredsställande tonseparering i de mörkaste delarna av reproduktionen. Detta kan undvikas genom att man, då rastrets koordinatlinjer äro orienterade närmelsevis parallellt med sidorna av kvadraten för den ena satsen lampor, t ex lamporna D, använder den andra satsen lampor, t ex lamporna E, för uppbyggnad av kantpartierna av rasterbildpunkterna i reproduktionens mörkaste toner. Om man, såsom vanligen är fallet, kan godtaga en ungefär cirkulär grundform för rasterbildpunkterna i reproduktionens mörkaste toner, kan man slippa från bekymret med att taga hänsyn till rastrets orientering i förhållande till lamporna D och E genom att för uppbyggnad av kantpartierna av nämnda rasterbildpunkter utnyttja både lamporna D och lamporna E i lika grad. De nämnda rasterbildpunkterna få härvid närmelsevis formen av varandra mer eller mindre överlappande cirklar och giva färgfria punkter, som hava tillfredsställande form och giva god tonseparering oavsett rastrets orientering. I vissa fall kan man önska uppnå extremt långsmala rasterbildpunkter i reproduktionen, och i sådant fall begagnas i stället för lamporna D och E endera satsen hjälplampor P respektive G. Lamporna P äro fyra till antalet och anordnade på ömse sidor om planet 8 i närheten av den ena respektive andra av de på cirkelns 12 skärningspunkter med planet 8 anordnade lamporna E samt närmelsevis på cirkeln 12. Lamporna G äro också fyra till antalet och grupperade på motsvarande sätt i förhållande till de två andra lamporna E, planet 9 och cirkeln 12. Då lamporna P användas för exponeringen av det ljuskänsliga skiktet i stället för lamporna D och E, bliva rasterbildpunkterna långsträckta parallellt m.ed planet 8. Då lamporna G användas i stället för lamporna D och E, bliva rasterbildpunkterna långsträckta parallellt med planet 9. Man kan mycket väl anordna lamporna A-G i ett plan, såsom beskrivits i samband med fig. 2, men f£r att spara utrymme är det ofta 340402 6 lämpligare att anordna lamporna på insidan av en mot kopieringsramen öppen huv med plan botten på så sätt, att åtminstone några av de längst från den optiska axeln 6 belägna lamporna äro anbragta på huvens sidoväggar och de övriga i huvens botten. I fig. 1 äro sålunda lamporna A-D anordnade på huvens 5 botten, medan lamporna E-G äro anordnade på huvens sidoväggar på så sätt, att de befinna sig i huvudsak på den koniska mantelyta, som skär ritningsplanet i fig. 2 på cirkeln 12. De fyra lamporna i varje grupp A-G äro inkopplade i serie, såsom visas i fig. 3, eller parallellt mellan en ledning 13, som är ansluten till den ena polen av en strömkälla 14, och den ena kontakten av en strömställare 15, vars andra kontakt är kopplad till den ena klämman av ett inställbart exponeringsregleringsorgan 16, vars andra klämma är ansluten till den ena klämman av en för de olika lamp-gruppernas exponeringsregleringsorgan 16 gemensam, den totala exponeringstiden bestämmande anordning 17, vars andra klämma är medelst en ledning 18 ansluten till strömkällans l1! andra pol. Medelst regleringsorganen 16 kan man inställa den relativa exponeringsljus-mängden för respektive lampgrupp A-G i jämförelse med exponerings-ljusmängderna för de. andra lampgrupperna. Organen 16 kunna exempelvis bestå av inställbara förkopplingsmotstånd för respektive lampgrupp, varvid anordningen 17 kan utgöras av en vanlig tidsström-ställare, som håller strömkretsen sluten under en reglerbar, bestämd tid. Under hela denna tid hållas alla de medelst stromstallarna 15 utvalda lampgrupperna tända med olika ljusstyrka i motsvarighet till inställningen av respektive lampgrupps förkopplingsmotstånd. En annan möjlighet är att utföra varje organ 16 i form av en kontaktborste, som samverkar med ett kontaktsegment på en vals, på vilken de olika lamp-gruppemas k ont akt segment äro anordnade axiellt efter varandra och äro reglerbara till sin utsträckning i valsens omkretsled och vilken är för varje exponering vridbar ett varv medelst anordningen 17, som då är utförd såsom en drivanordning för valsen och kan inställas för vridning av valsen ett varv på en efter önskan reglerbar tid. Vid detta utförande komma sålunda de olika lampgrupperna att under exponeringen lysa med en konstant ljusstyrka men under olika långa tidrymder i beroende av inställningen av organens 16 kontaktsegment. Man kan också, såsom inses av fackmannen, utföra organen 16 och anordningen 17 i form av reglerbara elektronikkretsar. Detaljerna 16 och 17 äro inbyggda i lådan 19 på bordskivan 2 i fig. 1. 7 340402 Då apparaten skall begagnas, utföres först några prov för fastställande av önskad rasterbildpunktuppbyggnad och önskad tonseparering för det arbete, som skall utföras, i samband med den sort av ljuskänsligt skikt, som skall begagnas för arbetet. Ett ljuskänsligt skikt av den ifrågavarande sorten inlägges i kopieringsramen 3, och däröver lägges en täthetskil och det raster, som skall begagnas för arbetet. Vad som förmodas vara lämpliga lampgrupper utvaljes genom slutning av respektive strömställare 15. Likaså göres en försöksinställning av de tillhörande organen 16 och av anordningen 17, varpå anordningen 17 påverkas för utförande av exponeringen. Det ljuskänsliga skiktet framkallas därefter, varvid man bör begagna en framkallningsmaskin för att få upprepbara resultat. Bildpunkt-uppbyggnaden på det framkallade skiktet studeras, och med ledning därav ändras vid behov inställningen av organen 16 och eventuellt valet av lampgrupper samt inställningen av anordningen 17- Efter ett fåtal försök har man nått fram till lämpligaste val av lampgrupper och inställning av tillhörande organ 16. Så länge samma sort av ljuskänsligt skikt begagnas och samma typ av arbete skall utföras, kan man sedan utan ändring av strömställarnas 15 inställning och utan ändring av organens 16 inställning utföra kopieringsexponering efter kopieringsexponering med olika bildoriginal under uppnående av ständigt tillfredsställande resultat, varvid man endast behöver ersätta täthetskilen med respektive bildoriginal, mäta dess optiska densitet medelst en densitometer och inställa anordningen 17 för avpassning av den totala exponeringstiden efter det uppmätta den-sitometervärdet. PATENTKRAV 1. Apparat för kopieringsexponering av ett genomskinligt bildoriginal, som har äkta halvtoner, på ett ljuskänsligt skikt för att i detta erhålla en reproduktion, vars olika toner äro uppbyggda av rasterbildpunkter, vilkas ytor äro olika stora för de olika bildtonerna, varvid apparaten har dels en plan kopieringsram, i vilken det ljuskänsliga skiktet, bildoriginalet och ett raster äro inläggbara, av vilka det senare har i ett rutnätmönster på ogenomskinlig bakgrund anordnade, genomskinliga rasteröppningar, som antingen uppvisa linsverkan eller hava från mitten mot kanten avtagande, optisk täthet, och dels ett flertal på avsevärt avstånd från kopieringsramen anbragta, elektriska exponeringslampor, som äro anordnade syra- 340402 metriskt kring en genom kopieringsramens mittpunkt gående och mot kopieringsramens plan vinkelrät, optisk axel på så sätt, att lamporna äro anordnade i ett flertal kransar med ett flertal lampor i varje krans, varvid lamporna i varje krans äro belägna i huvudsak på en och samma cirkulärt konisk mantelyta, som har den optiska axeln till centrumaxel och spetsen i kopieringsramens mittpunkt, och de olika mantelytorna äro belägna utanför varandra med avseende på den optiska axeln, kännetecknad därav, att lamporna i den på den yttersta mantelytah belägna kransen äro åtta till antalet, anbragta i ungefär 45° vinkel mot varandra runt den optiska axeln och anordnade att tändas gruppvis gemensamt i två ur tandnings-synpunkt av varandra oberoende grupper om fyra lampor vardera på så sätt, att varannan lampa runt kransen tändes samtidigt, medan lamporna i de andra på innanför belägna mantelytor belägna kransarna på känt sätt äro tändbara som en grupp gemensamt i varje krans för sig oberoende av de andra kransarnas lampor. 2. Apparat enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att på ömse sidor om vardera av två mot varandra vinkelräta plan, som vardera innehålla den optiska axeln och två av lamporna i den på den yttersta mantelytan belägna kransen, äro i närheten av var och en av sagda lampor och närmelsevis på sagda mantelyta anordnade två hjälplampor och att de fyra kring det ena planet grupperade hjälplamporna äro tändbara som en grupp gemensamt oberoende av de andra fyra hjälplamporna och oberoende av övriga lampor. 3. Apparat enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att lampgrupperna äro Över var sin utväljningsströmställaré och var sitt den relativa exponeringsljusmängden för gruppen i jämförelse med exponeringsljusmängden för de andra lampgrupperna bestämmande organ kopplade till en gemensam strömkälla över en gemensam, den totala exponeringstiden bestämmande anordning. h. Apparat enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att lamporna äro anordnade på insidan av en mot kopieringsramen öppen- och på avsevärt avstånd från denna anbragt huv med plan botten, varvid åtminstone några av de längst från den optiska axeln belägna lamporna äro anbragta på huvens sidoväggar och de övriga på huvens botten. 5- Apparat enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att lamporna äro skålformigt anordnade.
|
[
"G03B"
] | 73,345,233 | 340,402 |
B
|
[
"G03B27/16"
] |
Kolv för pumpar av det slag som via ett ventilhus står i förbindelse med en hydraulcylinder för manövrering av denna, vilken kolv innefattar två kolvdelar., av vilka den ena är anordnad i den andra, varvid den yttre kolvdelen har en den inre kolvdelens kammare tillslutande botten, som är försedd med kanaler, vilka leder till och från nämnda kammare, kännetecknad av att kanalerna (13, 1*0 är försedda med en insugningsventil (15) respektive en fjäderpå-verkad tryckventil (16), vilken är inställd på ett förhållandevis ^ '' lågt tryck, så att vid ett mottryck lägre än det tryck som tryckventilen är inställd för, den yttre kolvdelen (6) medföljer den inre kolvdelens arbetsslag för åstadkommande av snabbgång hos hydraulcy- yj< lindern under tomgång. _____________________
|
[
"F04B"
] | 73,345,238 | 340,407 |
B
|
[
"F04B49/18",
"F04B53/14"
] |
ställs på transmissionens utgående axel. Ett ändamål med föreliggande uppfinning är också att åstadkomma en kompakt hydromekanisk transmission, som åtminstone delvis ingår i en del av ett ventiUiuselement, vilket fullständigt innesluter både de ventiler som samverkar med det under högtryck arbetande hydrostatiska mo-mentomvandlingssystemet, och alla tillhörande rörledningar. Nämnda ändamål uppnås vid en hydromekanisk transmission av den inledningsvis angivna typen genom att transmissionen kännetecknas av en hydraulisk manöverkrets och organ som alstrar ett mot den ingående, el- 340411 3 r ler ingående och utgående axelns varvtal proportionellt regleringstryck i manöverkretsen, och organ som reagerar för olika förutbestämda trycknivåer i manöverkretsen och är anslutna till hydraulenhetens manöverelement för att påverka detta med en kraft som strävar att förskjuta elementet mot dettas andra gränsläge, och därigenom separat och i följd koppla bort varje motor från den verksamma hydrostatiska kretsen, varvid manöverelementets läge, och därmed hydraulenhetens deplacement, i området mellan de båda gränslägena bestäms av jämvikten mellan de mot-riktade krafter som verkar på manöverelementet i riktning mot respektive gränsläge, varjämte transmissionen innefattar ett hus med två åtskilda avdelningar och en inre husdel anordnad mellan avdelningarna, varvid den ingående axeln jämte kuggväxelmekanismens momentöverförande växeldelar är placerade i den första avdelningen, och vilka växeldelar är verksamt förbundna att drivas av den ingående axeln, varvid det är anordnat dels organ vid vilka pumporganen och motorerna är monterande för att åstadkomma en hydraulisk momentöverförande anordning i den andra avdelningen, dels organ för drivförbindande av växeldelarna med den hydrauliska momentöverförande anordningen, dels organ genom vilka den utgående axeln kan drivas direkt av växeldelarna och av den hydrauliska momentöverförande anordningen, dels i den inre husdelen anordnade och till manöverkretsen hörande kanaler och manöverventilanordningarna. lämpliga utföringsformer av uppfinningen framgår av underkraven. Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av nedanstående detaljerade beskrivning under hänvisiing till bifogade ritningar, på vilka fig 1 är en längdsektion som visar den generella konstruktionen hos en hydromekanisk transmission enligt föreliggande uppfinning, fig 1Å är ett schema över kraftflödet hos transmissionen, som i huvudsak visas utefter linjen 1A-1A i fig 1, fig 2 är en sektion i huvudsak efter linjen 2-2 i fig 1, fig 3 är en sektion i huvudsak utefter linjen 3-3 i fig 1» fig 4 är en längdsektion av en pump eller motor med variabelt deplacement, reglerbar medelst en vingelskiva, fig 5 är en längdsektion av en regleringskolv och kolvstång, som utnyttjas för att reglera vinkelinställningen hos en vingelskiva till en hydraulisk pump eller motor, fig 6 visar schematiskt det under högtryck arbetande hydrostatiska momentomvandlingssystemet enligt föreliggande uppfinning, fig 7 är ett schema över det under lågtryck verkande, automatiska manöversystemet enligt föreliggande uppfinning, fig 8 är en serie sektionsvyer av en rotorpump av kugghjulstyp och visar en fullständig pumpcykel, fig 9 är en sektion i huvudsak efter linjen 9-9 i fig 1, fig 10 är ett diagram över kraftfördelningen för olika hastig- 340411 4 r hetsförhållanden för vridmomentet, fig 11, 12 och 13 visar schematiskt högtrycks- och lågtryckskretsarna för drift framåt med medelhastighet, direktdrift och drift bakåt, och fig 14 är ett schema av de delar hos det under högtryck verkande hydrostatiska :systemet och den under lågtryck verkande manöverkretsen, vilka bildar ett hydrostatiskt bromssystem hos föreliggande uppfinning. Samma hänvisningsbeteckningar har när så är möjligt använts för varandra motsvarande delar i alla figurerna. Generellt utgör den hydromekaniska transmissionen enligt föreliggande uppfinning en helt automatisk'transmission, som uppdelar kraften eller momentet. Enligt vad som utsäges av termen hydromekanisk, innefattar transmissionen två kraftbanor, en bana för mekanisk energi och en bana för hydrostatisk energi. Den kraft, som levereras av motorn, vilken kan utgöras av vilken som helst känd dieselmotor eller bensindriven förbränningsmotor, uppdelas i dessa två kraftbanor vid transmissionens ingående axel medelst en kuggutväxling av planetväxeltyp. Transmissionens ingående och utgående axlar äro enligt vad som blir uppenbart så kopplade, att ett utgående moment, i det närmaste lika med det ingående momentet, alltid överföres till den utgående axeln. Detta bildar banan för den mekaniska kraften. En andra bana för ett steglöst variabelt vridmomentförhållande bildas av det hydrostatiska momentom-vandlingssystemet. De två kraftbanorna framgår bäst av fig 1A. Det under högtryck arbetande hydrostatiska momentomvandlingssystemet består av en enda kolvpump med linjärt variabelt deplace^ment och tre parallellkopplade, variabla hydrauliska deplacementmotorer av samma utformning och konstruktion som pumpen. Variation av det utgående momentet hos det hydrostatiska systemet åstadkommes medelst en ny under lågtryck arbetande, automatisk manöverksts, vilken hydrauliskt och i följd varierar vingelskivevinklarna och följaktligen de utgående momenten hos pump och motorer i överensstyämmelse med motorns varvtal och kravet på utgående moment, som avkännes av regulatorenheter, som är anbringade kring transmissionens ingående och utgående axlar. Den utgående effekten hos transmissionen regleras för att säkerställa ett enkelt och effektivt drivsystem. Enligt fig 1 och 2 inneslutes transmissionsenheten 10 enligt föreliggande uppfinning i ett stationärt hus, som innefattar ett hus 12 för en lågtryckspump, en balanshjulskåpa 14, en främre ändplatta 16, en husmantel 18, en flänsförsedd bakre täckplatta 20 samt ett lock 22. Enhetens botten är tillsluten medelst en sumpsil 24 och ett borttagbart sumphus 26, försett med en avtappningsplugg 28 för olja, vilka två detaljer är fästa vid husmanteln 18 medelst bultar 30. Enligt vad som be- 340411 5 skrives i det följande innesluter detta kompakta hus kugghjulsutväx-lingen av planettyp, den under högtryck arbetande hydrostatiska moment-omvandlaren, den vid lågtryck arbetande automatiska manöverkretsen samt alla hydrauliska ventilanordningar och förbindningar mellan dessa två hydrauliska kretsar» Åt vänster från puéphuset 12 sträcker sig den roterbara, ingående drivaxeln 32 hos transmissionen och är anbringad i friktionsminskande lagerorgan vid 34 och 36. Drivförbindelsen mellan den ingående axeln 32 och den ej visade drivmotorn åstadkommes medelst en vanlig flerkilsförbindning till motorns svänghjul och navanordning 38. Enligt fig 1 och 1A innefattar den epicykliska kugghjulsutväx-lingen av planettyp ett solhjul 40, som utgör en del av den ingående axeln 32 och står i ingrepp med en uppsättning av fyra planethjul 426., 42b, 42c och 42d, vilka i sin tur står i ingrepp med ett fast, invändigt ringhjul 44. Ringhjulet 44 är fäst vid innersidan hos den främre ändplattan 16 medelst bultar 45• I tandem med drevuppsättningen 42 finnes en andra uppsättning av fyra planethjul 46a, 46b, 46c och 46d. Dessa två uppsättningar 42 och 46 av planethjul hålls i detta tandemförhål-lande medelst en fritt roterbar planethjulbärare och lagertappar 50a, 50b, 50c och 50d, varvid varje lagertapp är lagrad i nållager 52 och uppvisar smörjpassager 54, 55 och 56. Dessa passager ha till uppgift att smörja lagren 36 och 52, den ingående axeln 32 och sol^hjulet 40. De tre delarna 48a, 48b och 48c hos planethjulbäraren 48 är förbundna med varandra medelst ett antal hållarstift och distanselement 57 (se fig 2). Ett lager 36, som är inskjutet mellan den ingående axeln 32 och planethjulbärarens del 48b, bildar lager för bäraren 48. Uppsättningen 46 av planethjul står i ingrepp med ringhjulet 58, vilket är försett med två uppsättningar invändiga kuggar 58a och 58b, varvid hjuluppsättningen 46 endast står i ingrepp med ringhjulets kugguppsättning 58a. Ringhjulet uppbäres kring den utgående axeln 60 medelst ett bärelement 62 (fig 1), vilket är anbringat kring den utgående axelns 60 periferi. Mellan bärelementet 62 och den utgående axeln 60 är friktionsminskande organ 64 samt nållager 65 anbringade, vilka tillåter bärelementet och ringhjulet 58 att rotera relativt oberoende av den utgående axelns rotation. En fjäderring 66 är anbringad för att säkerställa inriktning mellan ringhjulet och bärelementet. Dessutom står uppsättningen 46 av planethjul även i ingrepp med ett solhjul 68, vilket bildar en del med den utgående axeln 60. Ringhjulet 58b driver ett pumpdrev 70 (fig 1A och 2) och åstadkommer sålunda den mekaniska kraft, som är nödvändig för att driva högtryckspumpen 72. Enligt vad som framgår av fig 2 är pumpdrevet 70 för- 340411 6 r skjutet från den utgående axelns centrumkugghjul 74 ett stycke A och står ej i ingrepp med detta centerkugghjul 74. Centerkugghjulet 74 är på känt satt förbundet med den utgående axeln 60 medelst ett flerkils- förband 76 (fig 1). Pumpen 72 omvandlar i sin tur den mekaniska kraften till hydrostatisk energi för att driva de tre hydrauliska motorerna 78, 80 och 82, av vilka motorerna 80 och 82 visas i fig 1. De tre motorerna 78, 80 och 82 samt pumpen 72 är radiellt placerade kring den utgående axelns 60 periferi, vilket tydligast framgår av fig 3. Den utgående effekten från de tre hydrauliska motorerna 78, 80 och 82 omvandlas till roterände mekanisk rörelse och överföres till den utgående axeln 60 medelst motorkugghjul 84, 86 resp. 88, av vilka kugghjulen 86 och 88 syns i fig 1, och kugghjulet 84 i fig 2. De tre motorkugghjulen står i ingrepp med det utgående centrumkugghjulet 74 för att överföra det variabla, utgående momentet hos de tre hydrauliska motorerna 78, 80 och 82 till den utgående axeln 60. Enligt vad som klarast framgår av fig 1A och 2 står motorkugghjulen 84 och 88, som är typiska för vilket som helst av de tre motorkugghjulen 84» 86 och 88, i motsats mot pumpdrevet 70, ej i ingrepp med ringhjulet 58. Det utgående momentförhållandet hos transmissionen varieras i den hydrostatiska moment omvandlaren genom variation av vingelskivevink-larna hos pumpen 72 och motorerna 78, 80 och 82, Detta kommer i det följande att beskrivas i detalj. Men med utgångspunkt från vad redan angivits är det möjligt att beskriva de två ovannämnda kraftbanorna. Av vad som speciellt framgår av fig 1A sträcker sig den första eller s.k. mekaniska momentbanan, vilken alltid förefinnes, genom motorns svänghjul 38 till den ingående axeln 32 och det med denna sammanhängande solhjulet 40, som står i ingrepp med uppsättningen planethjul 42. Eftersom uppsättningen planethjul 46 är anordnad i tandem med och kopplad till uppsättningen planethjul 42 medelst planethjulbäraren 48, roterar de två uppsättningarna hjul samtidigt men med olika hastigheter, varvid den bakre uppsättningen hjul 46 står i ingrepp med såväl ringhjulet 58, som solhjulet 68 hos den utgående axeln 60, och därigenom överför energi till denna utgående axel och dess drivfläns 90 (fig 1). Uppsättningen hjul 46 står även i ingrepp med ringhjulets kuggar vid 58a och driver därigenom pumpdrevet 70. De hydrauliska motorerna är emellertid hydrauliskt anslutna till, eller isolerade från det tryckfluidum, som alstras av pumpen 72, på ett sätt som beskrives i detalj i det följande. Så länge som inget moment avges från det hydrostatiska momentom-vandlingssystemet till det centrala kugghjulet 74 hos den utgående axeln 60, roterar sålunda detta centrala kugghjul 74 helt enkelt fritt med samma hastighet som den utgående axeln, vilken sålunda enbart drives 7 340411 genom dess solhjul 68» Denna mekaniska kraftbana föreligger alltid. Olika kugghjulsnedväxlingsförhållande, vilka på bästa sätt uppfyller speciella konstruktionskrav eller motoreffekter, kan lätt åstadkommas, helt enkelt genom förändring av kugghjulsutväxlingen hos den främre änddelen av kuggväxeln, I den så kallade hydrostatiska kraftbanan underkastas den av motorn alstrade effekten medelst pumpen 72 och hydraulmotorerna 78, 80 och 82 en omvandling till hydrostatisk energi, som är i stånd att växla upp momentet och variera detta, när det överföres till mekanisk energi vid den utgående axeln. Detta åstadkommes genom att den ingående drivaxeln 32 över de i tandem anordnade planetdreven 42 och 46 överför den av motorn alstrade kraften till ringhjulet 58, vilket ringhjuls uppsättning kuggar 58a står i ingrepp med planetdrevsuppsättningen 46, under det att dess uppsättning kuggar 58b står i ingrepp med pumpdrevet 70. Sålunda driver pumpdrevet 70 den hydrauliska pumpen 72 och alstrar därigenom tryckfluidum, som överföres till de tre hydrauliska motorerna 78, 80 och 82, vilka, när de stå i förbindelse med pumpens 72 utgående flöde, åter omvandlar den hydrostatiska energin till mekanisk energi genom att driva motorkugghjulen 84, 86 och 88, vilka alla står i ingrepp med och driver det centrala kugghjulet 74 hos den utgående axeln 60, varigenom energi avges till den utgående axelns drivfläns 90. Ett hjälpkugghjul 91 för ett kraftuttag är också anordnat vid periferin hos planethjulbärardelen 48b som en del av transmissionen. Av fig 1 och 3 framgår speciellt, att ett ventilhuselement för högtryck eller en "samlingsledning" 92 är fäst omedelbart till höger om ringhjulet 58, vilket element utgöres av ett enda gjutstycke med en central öppning 94 för upptagning av såväl den utgående axeln 60 som dess stödlager 96o Fördelen med att utforma detta som en enda kropp, som fullständigt innesluter alla ventilanordningar och strömningspassager för fluidum, vilka samverkar med det under högtryck arbetande hydrauliska systemet, består i kompakthet och större och mer likformig styrka, eftersom väggtjoekleken kan utformas med snävare toleranser och utvän-dig rördragning av förbindningarna undvikas. Ventilhuset 92 är stelt fäst i läge medelst ett antal passtift 98 av metall, vilka under presspassning är indrivna i samverkande hål 99 hos ventilhuselemsntet, sedan detta har placerats i anliggning mot och i linje med ett antal invän-diga, utskjutande åsar 100, som är utformade i ett stycke med husmanteln 180 Den hydrauliska pumpen 72 och motorerna 78, 80 och 82 för högtryck är alla uppburna av ventilhuselementet 92 och ändplattan 20 i friktionsminskande lagerorgan 160 och 162 (se fig 4) och är anbringade 340411 8 r i anliggning mot ventilhuselementet 92, varvid två mellanläggsplattor 104 och 106 av gjutjärn är inskjutna mellan ventilhuselementet 92 och resp. pump eller motor. De plana anliggningsytorna hos mellanläggsplattorna 104 och 106 är maskinarbetade för att uppvisa extremt släta ytor och därigenom minska slitaget hos de olika hydrauliska komponenterna, som rotera mot dessa ytor. Avsikten med dessa plattor 104 och 106 är att bilda slitytor hos huselementet 92 och pumpen eller motorn, vilka slitytor lätt kan utbytas och är billiga, i stället för att pumpen eller motorerna roterar direkt mot ventilhuselementets ytor. Läckningen mellan mellanläggsplattorna 104, 106, ventilhuselementet 92 och pumpen eller motorerna är minimal. Enligt fig 3 och 4 är njurformade öppningar 107 i mellanläggsplattorna 104 och 106 samt i ventilhuselementets högra vägg belägna radiellt i linje med på samma sätt utformade öppningar i pumpens och motorernas kroppar, för att:möjliggöra fri strömning av olja till och från ventilhuselementet 92 till pumpen och motorerna. Dessa öppningar visas med streckpridade linjer 107 i fig 3. Denna konstruktion undanröjer behovet av rördragning utanför ventilhuselementet 92 och undanröjer de typiska driftstörningar orsakade av rördragningen vilka vanligtvis förekommer vid under högtryck arbetande hydrostatiska momentomvandlare. Enligt fig 3 är högtryckspumpen 72 och de tre hydrauliska motorerna 78, 80 och 82 anbringade på lika ömsesidigt vinkelavstånd runt den utgående axelns 60 rotationsaxel, således med 90 mellanrum. Runt den utgående axelns periferi och inneslutna i ventilhuselementet 92 finnes dessutom tre ventiler, som är nödvändiga för att reglera och driva högtryckssystemet, dvs en manuellt manövrerbar ventil 108 för riktningsreglering, en motoravstängningsventil 110 och en motoravstängningsven-til 112. Motoravstängningsventilerna styrs och manövreras automatiskt av det under lågtryck arbetande manöversystemet (fig 7) och behandlas i detalj i det följande. Fyra borrningar 114, 116, 118 och 120 är likaledes placerade med 90° ömsesidiga avstånd kring den utgående axeln 60 i ventilhuselementets 92 ytterhörn, genom vilka sträcker sig slagregle-rande stänger 122, 124, 126 och 128 (betecknade med 202 i fig 5), vilka är mekaniskt anlänkade till vingelskivorna 130, 132, 134 och 136 (betecknade med 190 i fig 4 och 5) hos pumpen och motorerna, som ingå i högtryckssystemet enligt vad som bäst framgår av fig 1, Funktionen hos dessa slagreglerande stänger 122, 124, 126 och 128 kommer att behandlas i detalj i det följande i samband med fig 5, 6 och 7. Passager 138-150 (se fig 3) utgör flera av de kanaler, som förbinder komponenterna hos högtryckssystemet (fig 6). En detaljerad behandling av den krets, som delvis bildas av dessa passager återfinnes i 340411. 9 r det följande under hänvisning till fig 6. Fig 4 är en tvärsektionsvy av högtryckspumpen 72, av en typ som beskrives i den amerikanska patentskriften 3 230 893 och anpassats för användning i föreliggande uppfixxlng. Det bör framhållas, att pumpen 72 och motorerna 78, 80 och 82 i princip är lika, och att nedanstående beskrivning är typisk för vilken som helst av dessa enheter. Pumpen 72 innefattar ett hölje eller cylinderblock 152, utefter vars längsgående axel 154 en roterbar drivaxel 156 sträcker sig. Drivaxeln sträcker sig utåt till vänster från höljet in i en öppning 158 i ventilhuselementet 92, där den uppbäres av ett nållager 160. Vid sin motsatta ände är drivaxeln uppburen i plattan 20 i ett lager 162, som hålles i läge medelst en låsring 164. Drivaxeln 156 är axiellt fast i förhållande till den bakre ändplattan 20 medelst en bricka och en bult 166, som verkar genom en distansring 168 och ett kugghjul 170 för en hastighetsmätare, för att anpressa lagrets 162 inre lagerring mot en ansats 171 på axeln 156. Pumpdrevet 70 bildar ett stycke med vänstra ytteränden hos drivaxeln 156. De tidigare beskrivna mellanläggsplattorna 104 och 106 av metall är inskjutna mellan höljet 152 och ventilhuselementet 92 och är fästa i läge vid cylinderblocket 152 resp. elementet 92 medelst passstift 172 och 173o En fjäder 174, som är belägen i en kammare 176 hos drivaxeln 156 samt inspänd mellan stift 178 och 180, verkar mot stiftet 178 och tvingar detta åt vänster och sätter därigenom en tryckplatta 182, som är fäst vid stiftet 178, i anliggningskontakt med det roterande cylinderblocket 152. Följaktligen pressar cylinderblocket 152, som an-ligger mot mellanläggsplattan 104, mellanläggsplattorna 104 och 106 samt ytan 93 hos ventilhuselementet 92 elastiskt till anliggningskontakt, för att minska oljeläckningen mellan dessa ytor vid låga varvtal hos enheten. Vid höga varvtal kommer krafter, som alstras i ett antal cylinderborrningar, t.ex. borrningen 186, vilka är likformigt fördelade runt cylinderblockets axel, att ytterligare pressa dessa ytor till anliggningskontakt . : Varje cylinderborrning 186 upptar axiellt glidbart en fram- och återgående kolv 188, vars ena ände sträcker sig utåt genom cylinderborrningens öppna ände, där den är universellt svängbart förbunden med ving-elskiveanordningen 190 genom att kolvens ytterände är formad till en kula 192, som anligger i en individuellt anpassad sockel hos en lagersko 194. Kolven 188 upptages på lämpligt sätt av tryckplattan 182. Vingelskiveanordningen 190 är anbringad för svängningsrörelse kring en fast horisontell axel, som sträcker sig i tvärriktningen av 340411 10 och vinkelrätt mot drivaxelns axelriktning 154 i huvudsak på det sätt, som visas i ovannämnda patentskrift 3 230 893. Genom reglering av graden av svängningsrörelse hos vingelskivan 190 från dess neutralläge, vilket är vinkelrätt mot drivaxeln, kan slaglängden för kolvarna 188 och följaktligen pumpeffekten eller pumpens 72 deplacement regleras och varieras. Mr cylinderblocket 152 roterar följer kolvarna vingelskive-anordningens 190 lutning och förs fram och tillbaka i sina resp. cylindrar 186 och åstadkommer därigenom en pumpverkan enligt följande: när varje cylinderport 196 och den samverkande liknande porten 107 i mellanläggsplattan 104 förflyttar sig tvärs över den njurformade öppningen 197 i mellanläggsplattan 106 och huselementet 92, suges hydraulvätska genom inloppsöppningarna från fluidumbehållaren, när kolvarna 188 förflyttar sig åt höger och alstrar ett vakuum i cylinderborrningarna 186. När cylinderblocket 152 fortsätter att rotera sättes borrningarna 186 i förbindelse med utloppsöppningarna i mellanläggsplattan 106 och ven-tilhuselementet 92, i vilket ögonblick kolvarna tvingas inåt i sina cylinderborrningar och därigenom utmatar hydraulfluidum under tryck. Maximal medurs lutning hos motorernas eller pumpens vingelskive-anordning kring dennas fasta axel vid föreliggande uppfinning är 18 , den minimala lutningen eller vihkelinställningen är nära 0 . Dessa inställningsvärden är beroende av den typ av pump eller motor som väljes, och kan variera i beroende av den valda enhetstypen. Pumpens rotationshastighet är beroende av motorhastigheten och nedväxlingsförhållandet hos ovan beskrivna planetväxel, varvid motorns varvtal är primärt beroende av kravet på utgående moment. Även om den teoretiska minsta vinkeln för motorenheternas vingelskivor är 0 , kommer den verkliga minsta vinkeln att vara en vinkel, som strävar att närma sig 0 , möjligen kring intill 4° i beroende av det värde, som kräves för att upprätthålla smörjning sedan varje motor har frånkopplats. Eftersom den verkliga minsta vinkeln är okänd kommer den i den följande beskrivningen att anges som 0 , varvid är underförstått, att den i själva verket har något värde, som närmar sig 0 men ej exakt är 0 . Hydrauliska krafter verka på pumpens 72 vingelskiveanordning 190 under pumpverkan. Dessa invändigt alstrade krafter, vilka här betecknas som kraftpar eller moment, uppvisar en inneboende tendens att under drift tvinga pumpens vingelskiveanordning 190 mot en minsta vinkelinställning av noll grader med varierande grad av kraft, eftersom dessa krafter är beroende av trycket i det hydrostatiska högtryckssystemet och av enhetens varvtal. Vid motorerna strävar dessa inneboende verksamma krafter att tvinga vingelskiveanordningen mot dess största inställningsläge av 18°. Enligt vad som anges i detalj i det följande 340411 ii under hänvisning till fig 7, spelar dessa kraftpar vid de olika vingel-ski ve anordningarna för pumpen och motorerna (där betecknade med hänvisningsbeteckningarna 436, 490, 518 och 548) en viktig roll vid den automatiska driften av det under lågtryck arbetande manöversystemet. Enligt vad som tidigare angivits är alla tre motorerna 78, 80 och 82 av samma storlek. Vid vissa användningar kan det emellertid på grund av effektivitetshänsyn vara önskvärt att de tre motorerna har olika storlekar, dvs olika deplacement. Av fig 5 framgår, att vingelskiveanordningen 190 hos varje hydraulisk pump eller motor, som användes i föreliggande transmission, medelst en axeltapp 198 är förbunden med ett ok 200 hos en kolvförsedd siagförändrande stång 202 (betecknade med 122, 124, 126 och 128 i fig 3). En sådan slagförändrande stång, delvis innesluten i en metallhylsa 204, sträcker sig genom var och en av de fyra borrningarna 114, 116, 118 och 120 hos ventilhuselementet 92. Den slagreglerande stången är fritt glidbar i denna hylsa 204. Den slagreglerande stången 202 sträcker sig även genom en central öppning 206 i en kolvplatta 208 in i en kammare 210 hos en kolvcylinder 212, där en gängad del 214 hos den slagreglerande stången är fäst vid kolvplattan medelst en mutter och bricka 215. Den utåtriktade rörelsen hos kolvplattan 208 (åt höger enligt fig 5), som är glidbar i kolvcylindern 212, är i sin tur begränsad medelst en spärrande f$,derring 216» En tätning 218 är anordnad för att minska fluidumläckaget från koicylindern. En skruvlindad tryckfjäder 222 är inspänd mellan kolvskivans 208 ytteryta 220 och ändytan 221 hos hylsan 204 samt omsluter stången 202, varigenom fjädern normalt belastar kolvskivan 208 och stången 202 åt vänster enligt fig 5. En metallplugg 226 är
|
[
"F16H"
] | 73,345,242 | 340,411 |
B
|
[
"F16H47/04"
] |
1. Torkaranoraning, speciellt för strålkastarglas bos fordon innefattande en kring strålkastarglasets omkrets löpande transportör, kännetecknad därav, att transportören utgöres av en ändlös kedja, med vilken en på k:<nt sätt med ett utbytbart torkarblad försedd torkararm är fast förbunden och att torkararmen bildar väsentligen rät vinkel med det parti av transportkedjan, vid vilket den är fäst. 2. Torkaranordning enli0t patentkravet 1 för strålkastarglas med cirkulär forui, kännetecknad därav, att torkarbladet sträcker sig ett stycke förbi glasets centrum. 5. Torkaranordning enligt patentkravet 1, varvid strålkastarglaset bar fyrkantsform, kännetecknad därav, att torkarbladet sträcker sig ett stycke över glasets mittlinje för att förhindra uppkomsten av ett dåligt torkat mittparti.
|
[
"B60S"
] | 73,345,243 | 340,412 |
B
|
[
"B60S1/60",
"B60S1/566"
] |
av typen radialdäck för lastfordon eller bussar, vars slitbana på i och för sig känt sätt eventuellt är försedd med fina skåror (sajpning) och åtminstone i mittzonen omfattar en eller flera periferielit löpande, sick-sack-formade ribbor (^,5), åtskilda av inbördes parallella, likaledes sick-sack-formade spår (2,3) kännetecknat av att kanterna hos åtminstone en ribba i denna mittzon har gjorts böjligare och smidigare än ribbans mittdel genom att de äro försedda med fina skåror (6,7)> som vardera har en längd av mellan 0,10 och 1,00 gånger bredden hos intilliggande sick--sack-formade spår och företrädesvis mellan 1/3 och lA av denna bredd, varvid avståndet i periferieli riktning mellan två på varandra följande skåror är mindre än bredden hos det intilliggande spåret och företrädesvis ligger mellan denna bredd och skårornas längd.
|
[
"B60C"
] | 73,345,244 | 340,413 |
B
|
[
"B60C11/0306",
"B60C11/04"
] |
Således kan anslaget 15, 16 och 17 vara anordnat på dörren 1 och de vid det beskrivna utförandet på dörren belägna detaljerna vara anordnade på karmen 2, varigdnom?dörren kan utföras in-åtgående. - , Patentkrav ii ii it ii ii ii ii it ii ii 1. För dörrar och liknande avsedd säkerhetsanordning, innefattande ett på dörrinsidan anordnat element och ett invid dörren på insidan därom anordnat element, av vilka det ena är från en overksam position inställbart till en sådan verksam position relativt det andra, att sistnämnda element bildar anslag för det förstnämnda vid dörrens öppnande till en position, vid vilken den icke tillåter passerande genom dörröppningen, kännetecknad därav, att genom dörren är förd en kanal (17), som vid dörrutsidan är tillsluten av ett med ett specialverktyg avtagbart täekorgan (28), att sagda kanal kommunicerar med en huvudsakligen parallellt med dörrens plan förlöpande andra kanal (30), vilken utmynnar i dörrens, gångjärnssidan motsatta kant och i vilken är insatt ett den förstnämnda kanalen överbryggande spärrelement (31), vilket i sin utanför kanalen belägna del lämpligen uppvisar en i riktning mot dörrinsidan riktad, lämpligen i rät vinkel mot spärrelementet i övrigt omböjd del (32), vilken möjliggör spärrelementets uttagande ur sin kanal först efter dörrens ut-svängning en viss sträcka, samt att i den förstnämnda kanalen (17) är anordnat ett av ett specialverktyg påverkbart påverkningsorgan (21), medelst vilket det inställbara elementet (10) kan föras från verksamt till overksamt läge och vice versa. 2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att påverkningsorganet består av en i den dörren genomgående kanalen (17) ingripande kolv (2i), vilken är ingängad i en med dörren fast förbunden hylsa (18) och vilken är försedd med ett i kanalen beläget ändparti (22), till vilket ett manöverorgan (23) är kopplingsbart. 3. Anordning enligt patentkraven 1-2, kännetecknad därav, att det inställbara elementet (10) mot verkan av ett fjäderelement (14) är manövrerbart ur sin overksamma position (A), 4. Anordning enligt patentkravet 3, kännetecknad därav, att fjäderelementet (14) är lösbart förbundet med det inställbara elementet (10). -s- 340414 5. Anordning enligt något eller några av patentkraven 1-4, kännetecknad därav, att det inställbara elementet består av en U-formad arm (10), vilkens fria skänkeländar är lagrade svängbara kring en vertikal axel, varjämte anslagselementets (16) ytterdel (i7') är belägen mellan skänkeländarna. 6. Anordning enligt patentkravet 5, kännetecknad därav, att avståndet mellan armens (10) skänklar avtar mot livet (12) och ätt ytterdelen (17') har en bredd, som överstiger detta avstånd utmed större delen av skänklarna. 7. Anordning enligt något eller några av patentkraven 1-6, kännetecknad därav, att manöverorganet (23) är T-format och att dess mellandel (24) är försedd med ett med påverkningsorganet (21) i ingrepp förbart ändparti (25). 8. Anordning enligt patentkraven 1-7, kännetecknad därav, att täckorganet (28) är försett med en gängad urborr-ning (29), i vilken ett gängat parti (27) hos manöverorganet (23) är inskruvbart. 9. Anordning enligt något eller några av patentkraven 1-8, kännetecknad därav, att anslagselementet (16) är anordnat invid dörren (l) och övriga element på dörren.
|
[
"E05C"
] | 73,345,245 | 340,414 |
B
|
[
"E05C17/166",
"E05C17/08"
] |
1, Missil* företrädesvis styrbar missil, försedd med stabiliseringsvingar (6) och en krutdrivmotor, vars krutladdning är uppdelad i två separata laddningsdélar (2,3) placerade axiellt efter och på avstånd från varandra till att avgiva sina förbränningsgaser till utblåsningsdyser (7) monterade i en missilens ytterhölje mellan de båda laddningsdelarna bildande, ringformad kropp (5), kännetecknad av att de båda laddningsdelarna (2S3) har en sådan inbördes storlek och placering att deras gemensamma tyngdpunkt i huvudsak sammanfaller med missilens tyngdpunkt och att det av den utblåsningsdysoma (7) bärande ringformade kroppen (5) omslutna delen av missilens inre är ett tomt utrymme (4), till vilket de båda laddningsdelarna är anordnade att gemensamt avgiva sina förbränningsgaser, varjämte stabiliseringsvingarna (6) är fästa vid nämnda ringformade kropp (5) mellan utblåsningsdysoma (7) i periferieli riktning sett. 2. Missil enligt krav 1, kännetecknad av att den ringformade kroppen (5) är utformad med inbuktningar (8) in i nämnda utrymme (4)» i vilka inbuktningar utblåsningsdysoma (7) och stabiliseringsvingarnas (6) fästen (9) är placerade.
|
[
"F02K",
"F42B"
] | 73,345,248 | 340,417 |
B
|
[
"F42B15/00",
"F02K9/70",
"F42B10/14"
] |
. I ändamål att förenkla och förbilliga byggandet av gevärsbanor har det föreslagits att målplatsen anordnas direkt på marken och att ovanför och längs densamma göres en överbyggnad som dels utgör skydd för bakomliggande terräng dels tjänar såsom målbod, från vilken tavlorna kunna firas ned i målplatsen. Vid en dylik anläggning, som i jämförelse med konventionellt byggda okjutbanor ger bättre skydd och utrymme:för tavelmaterielen och där sålunda frågor rörande installation och underhåll av måltavlor med automatiska markeringsanoräningar bli lättare att lösa, måste särskilda krav ställas på de anordningar i vilka måltavlorna anbringas och som motsvara hisstavelställen vid konventionella banor. förutom önskemålet att måltavlorna skola vara så upphängda, att de enskilt ellor gruppvis kunna fjärrmanövererac eller flyttas manuellt under pågående skjutning, måste tillses att den från skjutplatsen synliga målytan icke får någon skugga från överbyggnaden vid snett på tavlan fallande ljus, att vidare denna yta blir åtkomlig även i tavlans övre läge samt att målbodutrymmet i överbyggnaden under skjutning är skyddat för-rikoschetter, sten etc. från det underliggande kulfå—e-; Dupl. kl. 72 e«4 340418 2 En skjutbaneanläggning som söker tillgodose dessa önskemål erhålles enligt den föreliggande uppfinningen därigenom att anläggningen ges i patentkravet 1 angivna kännetecken* Uppfinningen förklaras närmare nedan i samband med beskrivning av en på bifogade ritning visad utföringsform. Fig. 1 är en vy av målområdet vid en skjutbaneanläggning av det slag uppfinningen avser, Pig. 2 är en tvärsektion av målområdet efter linjen II - II i fig. 1, Eig. 3 visar målanordningen enligt uppfinningen i perspektiv. På ritningen betecknar 1 marknivån i den främre delen av ett skjutbaneområde där eldgivning skall förekomma i höjd med linjen 2 och nedslagsplatsen anordnats såsom ett sandkulfång 3. I stället för konventionell blindering med markörgrav finnes här en överbyggnad 4 som sträcker sig längs utefter sanäkulfånget och är framdragen i förhållande till detta. Byggnaden, som kan vara grundad på från marken uppdragna pelare 5, har ett till sandkulfånget anslutande bjälklag 6 med beklädnad 7 utgörande hinder mot ev. rikoschetter från sandkulfånget, och det underliggande som målplats tjänande utrymmet blir sålunda öppet endast mot skjutplatsen. Vettande mot denna har överbyggnaden en kulfångsskärm 8 som kompletterar sandkulfånget i höjd så att även om detta göres lågt och terrängen är flack det bortom skjutbanan liggande området får betryggande skydd. Kulfångsskärmen, som på konventionellt sätt kan vara av betong med splitterskyddande träskoning har sin nedåt-vända kant 9 utförd i form av ett s.k. rikoschettskydd bestående av en längsgående, skarpt avskuren pansarplåt med träbeklädnad varigenom kulor som träffa kanten så vitt möjligt hindras slå snett ned i målplatsen. Bjälklaget 6 uppbär en målbod 10 vars yttre, närmast skjutplatsen belägna del skall utgöra ett gångutrymme 11 av någon meters bredd vilket begränsas av kulfång-skärmens insida och en parallellt därmed gående rad av i bjälklaget 6 förankrade stativ 12, lämpligen i grupper om fem i varje såsom brukligt. I vart och ett av stativen är en måltavla 13 upphängd medelst tvenne från tavlans övre kant utgående kättingar 14, som ingripa med dels i stativets övre ände belägna hjul 15 dels därunder; belägna brytskivor 16 och som sluta upptill i stative.t. I brytskivorna hänger en med sand eller dylikt fylld låda 17 vars vikt avpassas så, att den håller måltavlan 13 i jämvikt. Hjulen 15 äro sammankopplade med en horisontell axel 18 som är lagrad i stativet och via en snabbkoppling 19 är förbunden med en elektriskt driven kuggväxelmotor 20. Denna är reversibel och kan manövreras medelst i gångutrymmet 11 och/eller på skjutplatsen anordnade knappsatser, varvid den elektriska kopplingen på manöversidan bör vara såd'an att varje tavla för sig eller varje grupp av \ 3 340418 tavlor, alternativt hela raden'av tavlor samtidigt kan höjas eller Bänkas. t ilon bäst framgår av fig 3 innefattar stativet 12 vidare parallellt på ömse cidOL' om varje tavla belägna styrskenor 21 som sträcka, sig ned genom en öppninj ?:2 i ndlbodens golv och under detta äro dragna snett nedåt mot rikoschcttskyddcS Z bekom vilket de förankrats och sluta med stoppanslag 23 i form av en gummibuffort eller liknande. Skenorna ha företrädesvis U-profil och samverka med ett par rullar 24, vilka löpa på horisontella, koncentriska axeltappar som äro fästa vid tavlano båda övre hörn på ett tvärgående beslag 25. Härigenom tvingas tavlans övre dol a ut vid sänkning från det i fig 2 visade läget följa den av styrskenorna bestämda banan ned till anslaget 23 mödan tavlan i sin nedre del är opåverkad av stativet ock hänger fritt nedåt under taveltransporte,n. Genom att måltavlan blir förriyttad framåt under kulfångskärmens 8 kant undvikes att målytan blir delvis beskuggad av överbyggnaden vid snett mot Ijavlan fallande solsken, vilket skulle i hög grad vara störande för skytten vid vapnets inriktning mot målet. På grund av den krökta formen på styrskenorna 21 finnes mitt för varje kätting 14 en brytrulle 2S som är så monterad i den yttre bjälklagskanten vid öppningen 22 att tättingen tar stöd mot och avlänkas av brytrullen då måltavlan vid nedfirandet kommit i läge under öppningen. I övre delen av tavlorna finnes utöver rullarna 24- ett par på avstånd från dessa belägna stödorgan 27 som också kunna utgöras av rullar på horisontella axlar och vilka äro anbragta på styva armar 28 utgående från beslaget 25- Enligt det visade utföringsexemplet samverka stödorganen med i styrskenornas 21 nedre del befintliga uppfångnings- och siyrybr 29 anordnade att vid tavlans nedsänkning mot stoppanslaget 23 dämpa ev. svängningar hos tavlan kring rullarna 24 samt att sedan det nedre läget intagits hindra att vinden sätter tavlan i sådan rörelse. 2n dylik moment-upptagande anordning kan - alternativt erhållas genom att i skjutriktningen sett bortom vardera styrskenan 21 anbringa ytterligare en skena son sträcker sig från stativets övre del ned mot målplatsen längs utm^d skenan 21 och i vilken stödorganen 26 ständigt befinna sig för att • tavlan tvångsmässigt skall intaga vertikalläge såväl vid förflyttning som under skjutning. Hed 30 betecknas en till ett automatiskt tavelmarkeringssystem hörande apparat-låda, som är fäst på beslaget 25 ovanför den som målyta tjänande delen av tavlans plan och som i tavlans nedsänkta läge blir belägen bakom rikoschettskyddet 9. I--r-keringssystemet kan ex.v. vara av det slag som vid träff i målet ger en elektrio'.: signal till skjutplatsen entydigt angivande såväl valör som läge för träffen, och för sådant ändamål finnes ett stort antal ledande förbindelser till apparatlådan, där impulserna från tavlan behandlas. Från apparatlådan avges nämnda signaler till ckjutplataen genom en böjlig kabel 31 'som är uppfäst i målbodens golv och har :;'. avpassad längd att den oavsett måltavlans läge befinner sig utom räckhåll-för •;u,o-jekuilema. Oavsett vilken typ av tavla och markeringssystem som skall förekomna på skjutc^i-o-aiiläggningen är det nödvändigt att även under pågående skjutning kunna beträda målboden e:c.v. för inspektion av målytan eller utbyte av nåltavlan. 2n annan or_al; för närvaro i målboaen kan vara strömavbrott, varvid manuell manövrering av tavlorna får tillgripas? och detta låter sig också utföras från gången 11 sedan rr.an medelst snabbkopplingen 13 skilt snäckväxeln från axeln 18. Emellertid skulle det på grund av öppningens 22 läge ovanför nedslagsplatsen 3 var förknippat med vissa risker att uppehålla sig i målboden under pågående skjutning och för varje måltavla finnes därför en lucka 32,: son skall vara stängd så när som på de intervall tav-lin passerar genom öppningen.1'luckan är inpassad mellan bjälklagets kanter och stativets styrskenor så att aålboden i möjligaste mån blir tätt avskild från underlig-ganie målplats. ?ör luckans' manövrering finnes en lintrumma 33 som är fäst på axeln 18 och från vilken går en vvire 34 till luckan. Anordnas wiren så, att den blir fullt avrullad från lintrumman då luckan är nedfälld kan man tydligen med viss, i förvillande till svängradien för wirens fästpunkt i luckan avpassad diameter få avlindningen av våren att vid en tavelnedsänkning ske så att luckan slappes ned samtidigt som tavlan passerar genom, öppningen, varefter wiren, då tavlan rör sig vidare nedåt mot stoppet 23, åter blir upplindad pä trumman så att luckan återgår till stängt läge. På samma sätt kommer givetvis vid en tavelupphissning luckan först att öppnas och därefter slutas då tavlan rör sig ytterligare uppåt. Av säkerhetsskäl bör vidare i målboden på ömse sidor om golvöppningen 22 uppsättas ett skyddsräcke 35, 36 av vilka det vid gången 11 belägna räcket 35 företrädesvis bör ha en relativt räckets stolpar losskopplingsbar överliggare 37 för att måltavlan vid utbyte skall kunna £'Ö-«as över från stativet 12 till gången och där lossgöras från kättingarna H. , Uppfinningen är ej begränsad till härovan beskrivna utföringsform utan omfattar varje sådan skjutbaneanläggning som faller inom ramen för den i patentkraven de- , finierade uppfinningstanken. V" Patentkray: 1. Bkjutbaneanläggning, särskilt för självmarkerande måltavlor, innefattande en ovan mark uppburen målbod, som i riktning mot sltjutplatsen begränsas av en kul-fångsskärm och under vilken finnes ett fritt utrymme som utgör målplatsen och 5 340418 i vilket måltavlorna äro nedsänkta under skjutning, kännetecknad därav, att i målboden (10) är innanför kulfångsskärmen (8) på ett avstånd från denna, bildande ett gångutrymme (11), anbragt ett måltavlorna (1?) uppbärande stativ (12) med parallellt stående styrskenor (21), som från målboden sträcka e>if. ned mot nämnda fria utrymme och ärö dragna snett nedåt under gångutrymmet till punkter invid kulfångsskärmens nedåtvända kant (9), i vilka punkter måltavlorna hänga, så att de vid förflyttning till nedsänkt läge komma fram till nämnda kant men efter upphissning till sitt övre läge bli åtkomligt belägna i målboden. 2. Skjutbaneanläggniag enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att varje måltavla (13) medelst rullar (24) anbragta vid måltavlans båda övre hörn är ledbart inpassad mellan styrskenorna (21), så att tavlan vid förflyttning mot det nedsänkta läget kan svänga relativt dessa, och att den är försedd med stödorgan (27) som äro anbragta på avstånd från rullarna (24) och vilka i samverkan med fasta etyrytor (29) vid styrskenornas nedre ändar förhindra tavlan att i det nedsänkta läget svänga omkring rullarna. 3' Skjutbaneanläggning enligt patentkravet 1 eller 2, kännete cknad därav, att i målbodens (10) golv finnes en med lucka (32) försedd öppning (22) för varje måltavla, som är belägen innanför nämnda gångutrymme (11) och vilken genomgås av styrskenorna (21), och att' luckan är anordnad att medelst en rörelse-överföringsanordning (33, 34) på stativet hållas öppen under måltavlans (13) passage genom öppningen men stängas under måltavlans rörelse under eller över densamma.
|
[
"F41J"
] | 73,345,249 | 340,418 |
B
|
[
"F41J7/00"
] |
3 34041-r PATENTKRAV 1. Termokontakt, särskilt smältlodkontakt för brandalarman-läggningär, vars vid dess temperaturkänsliga organs (8) 'utlösning påverkade elektriska kontakt (4'), som lämpligen är anordnad i ett hermetiskt tätt hölje, är anordnad att utlösas vid förändringen av ett magnetfält kring densamma, kännetecknad därav, att kontakten (4) är anordnad att normalt ligga mitt för gapet mellan två på avstånd från varandra anqrdnade permanentmagneter (5,6) med motpoler vända mot varandra, så att kontakten (4) befinner sig i ett väsentligen fältfritt rum erhållet genom två motriktade magnetfält, samt att permanentmagneterna (5,6) äro anordnade att attraheras till varandra vid det temperaturkänsliga organets (8) utlösning, så att permanentmagneterna (5,6) åstadkommer ett samverkande magnetfält vid läget för kontakten (4) i och för dennas utlösning. 2. Termokontakt enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att den ena permanentmagneten (5) är fast anordnad och den andra permanentmagneten (6) är rörligt anordnad, varvid den senare är lösbart förbunden med det temperaturkänsliga organet (8). 3- Termokontakt enligt patentkravet 2, kännet ecknad därav, att den rörligt anordnade permanentmagneten (6) är lämpligen över ett ok (9) förbunden med det av minst två smält ställen eller dylikt bestående temperaturkänsliga organet (8). 4. Termokontakt enligt patentkravet 3, kännetecknad därav, att den vid smältställena (8) är försedd med utlösbara brickor (7) eller dylikt, som utgöra indikeringsanordningar för smält stal-. lenas (8) utlösning.
|
[
"G08B",
"H01H"
] | 73,345,250 | 340,419 |
B
|
[
"H01H37/585",
"G08B17/06"
] |
1. Rörformat munstycke för fastsättning vid en tobakssträng för att bilda ett föremål för röknings kännetecknat av ett ytterrör (6) framställt av en remsa elastiskt eftergivande material, vars längsgående kanter ligga stumt an mot varandra, ett inre förstärkningsrör (9) framställt av en remsa elastiskt eftergivande material, vars längsgående kanter icke ligga stumt an mot varandra samt ett tunt pappersomslag (10), som innesluter och är fastsatt runt det yttre röret (6). 2. Munstycke enligt krav 1,kännetecknat av att de längsgående kantdelarna hos munstyckets innerrör (9) överlappa varandra. 3. Munstycke enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att munstyckets inre (9) och yttre (6) rör hållas i läge endast av det tunna pappersomslaget (10) och själva sakna varje hopfogning mellan sig medelst bindemedel. k. Munstycke enligt krav 2, kännetecknat av att innerrörets (9) överlappande längsgående kantdelar äro fria från bindemedel. 5. Munstycke enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att det inre (9) och det yttre (6) röret äro fastsatta vid varandra medelst bindemedel. 6. Munstycke enligt krav 2, kännetecknat av att innerrörets (9) överlappande längsgående kantdelar äro fastsatta vid varandra medelst bindemedel. 7. Munstycke enligt något av föregående krav, kännetecknat av att innerröret (9) innehåller åtminstone en propp (5) av filtermaterial. 8. Munstycke enligt något av föregående krav, kännetecknat av att en flik (12) sträcker sig inåt och bildas av en uppböjd del utskuren av material i innerröret (9).
|
[
"A24D"
] | 73,345,251 | 340,420 |
B
|
[
"A24D3/18"
] |
angivna kännetecknen. Som alkalisilikater lämpa sig företrädesvis natrium- eller kaliumsili- kater i vattenlösning med godtycklig koncentration. Eftersom vattnet måste förångas vid framställning av skumkropparna enligt uppfinningen för konsolidering av dessa, använder man dock så starkt koncentrerad lösning eller suspension som möjligt, vil- 35 ken ännu är strykbar eller pastaformig, varvid koncentrationen i allmänhet ligger vid o ca 38 - 60 Be. Man kan emellertid även använda suspensioner av vattenhaltiga alkali- silikatpartiklar i vattenlösningar av alkalisilikat med en total vattenhalt under 30 viktprocent. Det är vidare även möjligt att för ökning av de alkalisilikathaltiga lösningarnas viskositet tillsätta fyllmedel eller förtjockningsmedel, exempelvis silikagel. DD\ :¦":•":¦' 340421 3 : • : •" ......' "•• Lösningarnas viskositet beror icke endast på vattenhalten utan även på silikatets förhållande alkalioxid till kiseldioxid, varvid lösningarna vid högre alkalioxid-halt äro mindre viskösa vid jäsförbar vattenhalt. Man använder lämpligen en natrium-silikatlösning med ett förhållande natriumoxid till kiseldioxid av 1:1,2 till 1:3, 5. 5 Vidare sätter man till de alkalisilikathaltiga lösningarna eller suspensionerna ämnen, som kunna reagera med alkalisilikaten under bildningen av vattenlösliga silikater. Härför ifrågakomma sådana föreningar, med vilka alkalisilikaten reagera så långsamt vid rumstemperatur, att det är möjligt att blanda ämnena vid rumstemperatur utan större höjning av viskösiteten, närmare bestämt zinkoxid, magnesiumoxid och 10 kalciumkarbonat. Även blandningar av dessa ämnen kunna aivändas. Genom dessa tillsatser höjes alkalisilikatens sintringstemperatur med ungefär 350 C till ca 990 C Dessa ämnen sättes till de alkalisilikathaltiga lösningarna eller suspensionerna i sådan mängd, att det vattenlösliga alkalisilikatet åtminstone delvis överföres till olösligt silikat. Lösningarna kunna även försättas med fyllmedel, såsom järn-15 oxid, grafit och titandioxid. Om för framställningen av skumplasterna användas lösningar eller suspensibne?, som förutom alkali silikat erna även innehålla nämnda tillsatser, väljes även i dessa fall den mängd expanderbar, pulverformig plast, som skall sättas till blandningen så att viktförhållandet plastpulver till den totala torrsubstansen i lösningen eller suspensionen blir 3:7 till 7:3. 20 Som expanderbart plastpulver ifrågakommer särskilt pulver av poly- styren eller av styren bildade sampolymerisat, exempelvis av styren och akrylnitril, akrylsyra eller butadien. Även plastpulver på basis av vinylidenklorid är lämpligt. Vid framställning av tjockare skikt är det vidare fördelaktigt att använda plastpulver, som har förexpanderats och kan expandera ytterligare. Pulvret expanderas härvid 25 endast så mycket i förväg, att det vid den fortsatta expanderingen under framställning av den porösa formkroppen undergår en volymökning av minst 5 %. Vid användning av polystyrenpulver, som i oexpanderat tillstånd har en skrymdensitet av 450 - 750 g/1, kan pulvret förexpanderas så mycket, att skrymdensiteten sänkes till ca 20 - 30 g/1. Plastpulvret kan göras svårantändligt genom tillsats av oorganiska 30 halogenföreningar eller blandning med klorparaffinpulver eller antimontrioxid. Det expanderbara pulvret innehåller på känt sätt jäsmedel, som icke löser plasten eller endast bringar denna att svälla något, exempelvis alifatiska kolväten, såsom propån, butan eller pentan. Plastpulvret kan vidare innehålla pulverformigt jäsmedel, som avspalta gas vid högre temperatur, exempelvis över i00 C, såsom azodismörsyra- 35 dinitril. Pulvrets kornstorlek är 0,1 - 3 mm och helst 0, 3 - 1,2 mm. Vid framställning av de porösa kropparna utgår man från lösningar eller suspensioner av alkalisilikat med högsta möjliga koncentration och inblandar sedan det expanderbar plastpulvret, varvid man ser till, att blandningen blir så 340421 Vi:":: i "-. •"- : : i"' ":= ¦: homogen som möjligt. De ämnen som reagera med alkalisilikaterna under bildning av svårlösliga eller vattenolösliga silikater, tillsättas före införlivningen av plastpulvret. För ökning av det framställda skummaterialets mekaniska hållfasthet kan man även tillsätta fibermaterial, exempelvis glasfibrer, såsom glas stapelfibrer, 5 metalltrådsduk eller plastfiberduk, eller mineralfibermattor. Det har vidare visat sig ändamålsenligt att försätta blandningarna med mindre mängder, exempelvis 1 - 10 %, högre alkoholer, såsom glycerol eller socker, exempelvis rörsocker, Dessa tillsatser medföra, att de framställda formkropparna bli mer homogena. Efter framställningen av blandningen kan man förfara så, att bland-10 ningen konsolideras före expansionen, exempelvis genom uppvärmning av blandningen, varvid temperaturen icke får överstiga den, vid vilken plastpulvret börjar att expandera. Blandningen kan emellertid även konsolideras utan uppvärmning, nämligen om man utgått från suspensioner av fina, vattenhaltiga alkali silikatpartiklar i vattenlösning av alkalisilikater, varvid suspensionens totala vattenhalt är relativt låg. 15 Sådana suspensioner ha förmågan att bindas till en fast massa redan vid rumstemperatur på kort tid. Till förhindrande av alltför snabb bindning, som skulle kunna hind- ' ra omröringen, kan suspensionen eller vattenglaslösningen kylas. Sedan blandningen eventuellt har konsoliderats, värmes den till den temperatur, vid vilken plastkornen expanderas genom förångning av det i kornen in-20 gående jäsmedlet. Värmningen kan åstadkommas genom påblåsning av hetluft, förvaring i ett torkskåp, påläggning av ett'högfrekvensfält, bestrålning med infraröd-strålare och liknande. Blandningen värmes, tills dess volym har ökat i önskad grad. Temperaturen vid expanderingen bör normalt vara ca 80 - 150 C. Alltefter sammansättningen på utgångsblandningen, vars densitet kan vara 1100 - 3000 g/1, sänkes 25 den expanderade blandningens skrymdensitet tili 50 - 800 g/1. Den expanderade blandningen kan för att bli hårdare lagras i en koldioxidhaltig atmosfär, exempelvis på koldioxid anrikad luft, längre tid vid förhöjd temperatur. Alltefter den porösa kroppens tjocklek tar denna behandling 1 - 10 dygn vid 70 - 90 C. Enligt en modifierad utföringsform kan uppfinningen även genomföras 30 så, att den oexpanderade, konsoliderade blandningen finfördelas och partiklarna satsas i en icke gastätt tillslutbar form, exempelvis i sådan mängd, att 10 - 50 % av formens volym utfylles. Vid uppvärmning expanderar massan och utfyller det återstående, fria rummet. Härvid bildas en formkropp, som. till sina dimensioner svarar mot formrummet. Vid expandering av blandningarna i en form är det icke obetingat 35 nödvändigt att konsolidera den i förväg genom avlägsnande av vatten, utan den ännu segplastiska blandningen kan i detta fall expanderas direkt utan föregående konsolidering. Vid den kontinuerliga framställningen av skummaterialet förfar man så, att blandningen utbredes på ett ändlöst band, exempelvis med ett munstycke, och ex-40 panderas genom värmning. ; :••::¦¦:¦ 5 ¦":•"- :':V. 340421 Det är även möjligt att anbringa den pastaformiga blandningen på de underlag, som skola skyddas senare och att expandera den genom värmning. Vid framställning av tjockare skikt, exempelvis med en tjockhet av minst 30 mm är det fördelaktigt att använda förexpanderade ehuru fortfarande vid 5 ovan nämnda temperaturer expanderbara partiklar. I detta fall erhåller man jämnare formkroppar än om man utgår från icke förexpanderade partiklar. Man kan exempelvis framställa en blandning av plastpartiklar, alkalisilikater och fyllmedel på det ovan beskrivna sättet och påföra blandningen med en skikttjocklek av 20 - 30 mm. Efter uppvärmning erhåller man då en skumformkropp med en tjocklek av 30 - 60 mm. 10 De enligt uppfinningen framställda, porösa materialen kunna för att skyddas mot inverkan av fuktighet förses med en skyddsbeläggning, exempelvis genom påförande av läcker och epoxihartser, polyamider, poly vinylklo rid eller sampoly-merisat av vinylidenklorid och andra polymeriserbara ämnen. Skyddsbeläggningen kan även bildas genom påläggning, av plastfolier. Det är slutligen även möjligt att 15 anbringa ett putsskikt på de porösa kropparna. De enligt uppfinningen framställda byggnadsmaterialen, som uppvisa hög tryckhållfasthet, utmärka sig framför allt för att det oorganiska skelettmaterialet bibehålles även vid hög temperatur, exempelvis vid brand. Detta skelettmaterial har på grund av sin porositet i och för sig en brandhämmande verkan, så att skumma-20 terialet enligt uppfinningen, exempelvis i form av plattor, kan användas som brandskyddande byggnadsmaterial. I motsats-.till byggnadsmaterial, vilka innehålla cement, gips eller kalk som bindemedel, förbli de enligt uppfinningen framställda byggnadsmaterialen även vid långvarig inverkan av brand fasta efter avkylning och tryckfasta och sönderfalla icke till ett amorft pulver, såsom är fallet med byggnads-25 material innehållande de inledningsvis omnämnda bindemedlen. Sålunda är det tillräckligt att inlägga en 3 cm tjock skiva av det porösa materialet enligt uppfinningen mellan två 6 mm tjocka asbestcementplattor för att uppfylla betingelserna för brandskyddsklass F 60 enligt DIN 4102, Tack vare sin mekaniska beständighet kan det porösa materialet användas i form av plattor direkt för framställning av mellanväggar, 30 Sådana plattor kunna emellertid även användas för ytbeklädnad av väggar eller som mellan- och ytterskikt i väggar, innertak, trossbottnar, dörrar och liknande och gene. rellt som isoleringsmaterial. Exempel 1 35 3000 viktdelar vattenlösning av natronvattenglas, med koncentrationen 40 Be och förhållandet Na-ChSiO» av 1:3, 3, blandas till en segflytande massa i en bländare vid rumstemperatur med 300 viktdelar 30-procentig kalilut, 1000 viktdelar pulvriserat kalciumkarbonat och 3000 viktdelar expanderbart polystyrenpulver med 6 viktprocent pentan som jäsmedel och en korndiameter av högst ca 0, 3 mm, vilket 340421 6 : :-:•¦.-¦ .::.=..•"..•..": .:. pulver som flamskyddsmedel innehåller hexabromcyklododekan. Blandningen satsas i en mantlad metallbehållare infodrad med en polyetenfolie. Genom inledning av vattenånga i manteln värms innerväggarna till 105 C. Denna värmning genomföres under 30 min, varefter kallt vatten ledes genom 5 manteln. Efter avkylning erhåller man en homogen, porös formkropp med skrymdensiteten 250 g/1 och hög brott- och böjhållfasthet. Om denna kropp utsattes längre tid för flamma från en bunsenbrännare, förbrännes eller förgasas visserligen plasten dock under kvarlämnande av en porös 10 massa, som erbjuder avsevärt motstånd mot värmegenomgången. Tack väte dessa egenskaper lämpa sig plattor av skummaterialet som värmeisolerande och samtidigt brand skyddande byggnadselement. Exempel 2 15 45 viktdelar expanderbart polystyrenpulver, vilket som jäsmedel inne- håller 8 % pentan och vars medelkorndiameter är 0, 5 mm, förexpanderas så långt med vattenånga vid 100 C, att skrymdensiteten sänkes till 50 g/1. Det förexponerade pulvret blandas med 100 viktdelar natriumvattenglaspulver med vattenhalten 16 viktprocent och kofnstorleken ca 0,1 mm, 100 viktdelar natriumvattenglaslösning med 20 koncentrationen 39 Be, 50 viktdelar zinkoxid och 25 viktdelar magnesiumoxid. Blandningen utbredes till ett djup av 40 mm i en med polyamidfolie infodrad behållare och hålles 1 h vid 100 C. Härvid bildas en ca 50 mm tjock platta, som har jämn yta och enhetlig struktur. Materialets skrymdensitet är 215 g/1. På den porösa plattan fastlimmas två 1 mm tjocka järnplåtar på var 25 sin sida med en vattenglaslösning, som per 200 viktdelar innehåller 50 viktdelar talk. Då denna provkropp utsattes för lågor i enlighet med brandklasskurvan enligt DIN 4102 uppmätes efter mer än 60 min på den från elden vända sidan en temperatur av ca 140°C. Ett sådant element kan hänföras till brandskyddsklassen F 60 enligt nämnda norm. Det porösa materialets brandskyddsegenskaper kunna förbättras 30 ytterligare, om på dess ytor fästas arbestcement- eller gipsskivor i stället för järnplåtar. ! 7 3404,21 PATENTKRAV i. Sätt att framställa brandskyddande byggnadsmaterial i form av organiska skumkroppar i kombination med alkalisilikater, kännetecknat av att man till en vattenlösning av alkalisilikat/med eventuellt däri suspenderade fasta, vattenhaltiga alkalisilikater-sätter expanderbart, fint pulver av styren-eller vinylidenkloridplast samt för överföring av de vattenlösliga silikaten till vattenolösliga sådana zinkoxid, magnesiumoxid eller kalciumkarbonat eller blandningar av dessa, varvid viktproportionen plastmaterial/totalmängd vattenfria övriga material är 3:7 till 7:3, torkar blandningen vid en temperatur under plastpulvrets expanderingstemperatur och expanderar blandningen till ett homogent skummaterial genom höjning av temperaturen till över den expanderbara plastens mjukningstemperatur. 2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat av att blandningen före expansionen försättes med fibrer eller vävnader. 3. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknat av att blandningarna försättas med högvärda alkoholer. 4. Sätt enligt något av patentkraven 1 - 3, kännetecknat av att de alkalisilikathaltiga lösningarna eller suspensionerna försättas med förexpanderat ehuru fortfarande expanderbart pulver.
|
[
"C04B",
"C08J"
] | 73,345,252 | 340,421 |
B
|
[
"C04B16/08",
"C04B14/30",
"C04B14/40",
"C04B40/00",
"C04B24/02",
"C04B20/0048",
"C04B38/08",
"C04B28/26",
"C08J9/236",
"C04B40/02",
"C04B12/04"
] |
kännetecknen. Fig. 1 är en perspektiwy av en anordning enligt uppfinningen, Fig. 2 är ett fragmentariskt vertikalsnitt genom ett modifierat utförande av anordningen enligt fig. 1, fig. 3 är ett vertikalsnitt lika som fig. 2, men av ett annat modifierat utförande. Fig. 4 är en perspektiwy av en annan anordning enligt uppfinningen, Fig. 5a, 5b och 5c visar en betongpåle behandlad enligt uppfinningens förfarande med en anordning enligt fig. 1 och Fig. 6a och 6b visar en betongpåle behandlad enligt uppfinningens förfarande med en anordning enligt Fig. 4. X de olika figurerna har motsvarande 340422 2 .................. detaljer givits samma hänvisningsbeteckning. Anordningen visad på Fig. 1 består av en ram 10, som består av tre ramsidor 11, 12, 13 och är fastspänd mot en med streckprickade linjer utmärkt betongpåle 14. Ramen 10 hålles fastspänd mot betongpålen 14 5 med hjälp av två fasta dubbar 15 samt en dubb 16 som påverkas av en kolv 17 i en tryckluftcylinder 18. Få ramens två motstående sidor 12, 13 finns gejdpar 19 utmed vilka en tryckluftdriven kapmaskin 20 med en diamantkapskiva 21 kan föras. Kapmaskinen 20 har två par med gejderna 19 alternativt ingripande styrningar 22 resp. 23. Därigenom och genom att dubbarna 15 är 10 ställbara av den typ som visas i Fig. 2, så kan anordningen användas vid avkapning av betongpålar med olika grovlek eller för åstadkommande av olika spårdjup. Vid användningen föres kapmaskinen 20 längs sidans 13 gejdpar 19, så att diamantskivan 21 skär en tvärgående slits 24 i pålen 14 (Fig. 5a). 15 Därefter flyttas kapmaskinen 20 till sidans 12 gejdpar 19 och en likadan slits 25 skares. Genom att pålens 14 längsgående armering ligger i dess hörn i form av armeringsjärn 26 så kommer denna armering att vara avskuren genom utskärandet av dessa två slitsar och betongpålen 14 kan lätt slås av med en slägga. Brottytan blir relativt jämn (Fig. 5b) p.gr.a. att slit- 20 sarna utgör goda brottanvisningar. De längsgående armeringsjärnen 26 är vanligen sammanbundna med ett ej visat spiralformigt förlöpande tunnare armeringsjärn, som ibland ej avskäres då slitsarna sågas ut. Betongpålen går lätt att slå av även om detta armeringsjärn är intakt. tietta armerings-järn kommer emellertid att friläggas då betongpålen slås av och kan sedan 25 avskäras separat. Det är ej nödvändigt att göra slitsar över hela pålens bredd. Det är tillräckligt om kapmaskinen 20 föres in mot pålen från vardera änden av varje gejdpar 19. Den avslagna pålen får då en snittyta enligt Fig. 5c. I Fig. 2 visas kapmaskinen 20 anordnad på ramsidan 13. I detta utförande 30 finns endast ett par styrningar 22. Dessa är fästa på en tvärgående glidskena 27 längs vilken kapmaskinen kan föras för att låsas i lämpligt läge med hänsyn till påldimension och önskat spårdjup medelst två låsskruvar 28. Dubben 15 kan inställas i valfritt läge och låsas med en mutter 29 och en skyddshylsa 30. I fig. 3 visas en liknande infästning av kapmaskinen 20. 35 I gejdparet 19 löper emellertid löphjul 31 som är fästa i glidskenan 27. En dubb 16 inspännes i detta utförande mot betongpålen 14 av en kolv 32 i en pneumatisk cylinder. Den i fig. 4 visade anordningen är användbar både till pålar med runt och med kvadratiskt tvärsnitt eftersom ramen 10 är cirkulär. Kapmaskinen I- iv : . 340422 3 20 är radiellt förskjutbar på en glidskena på samma sätt som visas i figurerna 2 och 3 även om detta ej är visat på figuren. Dubbarna 15 är av samma typ som dubben 15 i fig. 2 och dubben 16 är av samma kolvpå-verkade typ som dubben 16 i fig. 3. I Fig. 6a visas de spår eller slitsar 5 som kapmaskinen 20 skär då den föres utmed den i Fig. 4 visade ramen 10, och i Fig. 6b visas betongpålen avslagen. Uppfinningen är ej begränsad till de i det föregående beskrivna utföringsformerna utan kan varieras inom patentkravens ram. Så kan exempelvis införas en mekanisk matningsanordning för matning av kap- 10 maskinen utmed dess gejder. 340422 1. Förfarande för kapning av armerade betongpålar kännetecknat av att en styranordning (10, 19) för en kapmaskin (20) med en kapskiva, företrädesvis en diamantkapskiva (21), fastspännes mot en betongpåle (14) och att kapmaskinen (20), styrd av styranordningen (10, 19),föres i ett plan tvärs betongpålen (14) så att kapmaskinen (20) skär ett eller flera spår (24, 25), som avskär längsgående armering (26) i betongpålen (14) och tjänar som brottanvisning, varefter betongpålen (14) slås eller brytes av längs spåret (24, 25). 2. Förfarande enligt patentkrav 1 för kapning av pålar med rektangulärt tvärsnitt kännetecknat av att spår sågas i två motstående sidor av betongpålen. 3. Anordning att användas vid det i patentkravet 2 angivna förfarandet, kännetecknad av att den innefattar en raiå (10) med tre sidor (11, 12, 13), varav två (12, 13) är parallella och försedda med gejdrar (19) längs vilka en kapmaskin (20) med en kapskiva (21), företrädesvis en diamantkapskiva, kan föras, varjämte en spännanordning (16, 17, 18) är fäst i den ena av sagda parallella sidor (12, 13) av ramen (10) och har ett organ (16) anordnat att pressas mot betongnålen (14). 4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad av att sagda spännanordning (16, 17, 18) innefattar en tryckfluidumpåverkad kolv (17), som pressar en dubb (16) mot betongpålen (14).
|
[
"B28D"
] | 73,345,253 | 340,422 |
B
|
[
"B28D1/045",
"B28D1/044"
] |
Samtliga funktioner enligt uppfinningen, dvs. stegframmatningen, appliceringen och fastklämningen av säckarna, den kombinerade fastklämningen, lyftningen och skakningen samt tillslutningen av desamma sker medelst tryckluftorgan men kan även tänkas ske hydrauliskt eller elektriskt. 8 340423 Patentkrav 1. Förfarande för att förpacka mindre, varierande form uppvisande förpackningar av rotfrukter, i synnerhet potatis, till större enheter, kännetecknat därav, att de mindre förpackningarna efter inmatning till en stegframmatningsanornning (1) av denna en i sänder matas ut på en'glidbana (10) och där vid dennas övre del uppfångas av och packas över varandra i ett utplattat läge mot ett över glidbanan beläget stopporgan (12), som förskjjutes stegvis ned utefter glidbanan i samma takt som förpackningarna (8) matas ut på denna, och att de till en enhet samlade förpackningarna efter uppnående av ett förutbestämt antal frigöras från stopporganet (12) och få glida fritt utefter glidbanans nedersta del ned i en till glidbanans nedre ände ansluten och medelst hållarorgan (14) i öppet läge vid denna ände fasthållen säck e.l. (13)» som sedan slappes ned på en transportör (28), varefter säcken befordras till en skakanordning (31) för ytterligare sammanpacknning av de mindre förpackningarna (8) i säcken (13) och därefter tillslutes i en förslutningsanordning (41-51). 2. Maskin för att förpacka mindre, varierande form uppvisande förpackningar av rotfrukter, . i synnerhet potatis, till större enheter i överensstämmelse med förfarandet enligt kravet 1, kännetecknad dels av åtminstone en transportör (7) för inmatning av förpackningarna (8) i en stegframmatningsanordning (1), som är anordnad att stegvis mata ut förpackningarna en i sänder på en glidbana (10), Över vilken är anbragt åtminstone ett de ned-glidande förpackningarna uppfångande stopporgan (12), som är anordnat att i takt med stegframmatningsanordnirigens (1) utmatning av förpackningar på glidbanan (10) stegvis'iförskjutas från dennas övre ände i riktning mot dess nedre ände och efter uppsamling av ett visst förutbestämt antal, en enhet bildande förpackningar frigöra denna enhet, dels av hållarorgan (14) för fasthållning av en säck e.l. (13) i öppet läge vid glidbanans (10) nedre ände, dels av en skakanordning (31) för sammanpackning avförpackningarna i säcken (8) samt dels av en förslutningsanordning (41-51) för tillslutning av säcken. i 340423 3. Maskin enligt kravet 2, kännetecknaddärav, att stegframmatningsanordningen utgöres av från en horisontell, vridbar axel (2) radiellt sig sträckande skövlar (5). 4. Maskin enligt kravet 3,kännetecknad därav, att skovlarnas (5) yttre parti (6) är bockat i vinkel från rotationsriktningen. 5. Maskin enligt kravet 2,kännetecknad därav, att stopporganet utgöres av en gaffel (12), som är fäst vid och sträcker sig i huvudsak vinkelrätt ut från en över glidbanan (10) belägen och parallellt med denna sig sträckande, runtgående kedje^ transportör e.l. (11). 6. Maskin enligt kravet 2, kännetecknad därav, att hållarorganen (14) för säcken (13) äro anbragta på lika stora inbördes avstånd längs kedjetransportörer e.l. (15), vilka äro anordnade i slutna slingor, en på vardera sidan om glidbanans (10) nedre ände. 7. Maskin enligt kravet 6, kännetecknad därav, att hållarorganen (14) utgöras av två hopklämbara plattor (16, 17), av vilka den ena (16) är fast och den andra (17) är anbragt på ena änden av en mot och från den fasta plattan svängbar arm (18), vilka plattor äro anordnade att mellan sig fastklämma ett öppningskant-parti av säcken (13) genom verkan av en vid armens motsatta ände anbragt fjäder (19). 8. Maskin enligt något av kraven 2-7, kännetecknad av en på den fjädern (19) motsatt belägna sidan av den svängbara armen (18) belägen svängarm (20), som är anordnad att genom anpress-ning mot den svängbara armens (18) fria ände föra de båda plattorna (16, 17) isär. 9. Maskin enligt något av kraven 2-8, kännetecknad därav, att säcken (13) är anordnad att fasthållas vid sina båda öppningskantpartier av parvis samverkande hållarorgan, ett i varje slinga (15), vilka hållarorgan vid frammatning mot glidbanans (10) mynning äro anordnade att styras isär åt var sin sida om denna för att därigenom bringa säcken (13 att öppnas. 10. Maskin enligt något av kraven 2-9, kännetecknad a v ett vid den fria änden av hållarorganets (14) svängbara arm (18) anbragt löphjul (22), som är anordnat att vid hållarorganets frammatning mot glidbanan (10) gå till anliggning mot insidan av den övre flänsen (23) på en vid glidbanans (10) mynning belägen och i frammatningsriktningen sig sträckande U-formig skena (24) för att ' 340423 10- därvid bringa plattorna (16, 17) till sammanklämning med större kraft än den av fjädern utövade kraften. 11. Maskin enligt något av kraven 2-10, kännetecknad därav, att plattorna (16, 17) vid glidbanans (10) mynning äro åtskiljbara genom förskjutning av skenan (24) i tvärled till anpress-ning .av dess nedre fläns (25) mot löphjulet (22). 12. Maskin enligt något av kraven 2-11, kännetecknad a v ett lämpligen U-formigt gaffelorgan (25), som är beläget vid området för påföring av tomsäckar mellan hållarorganens (14) båda transportörslingor (15) med en skänkel (26) på vardera sidan om ett hallarorganpar och som är förskjutbart i sin längdriktning i huvudsak vinkelrätt mot hållarorganens (14) banplan, vilket gaffelorgan (25) efter manuell påföring av en'tomsäck (13) på siriaskänklar (26) är anordnat att genom förskjutning in mot banplanet bringa säckens öppningskantpartier in mellan hållarorganens plattor (16, 17). 13. Maskin enligt kravet 2, kännetecknad därav, att i skakanordningen (31) ingå dels fastklämningsorgan (33, 34), vilka äro anordnade att fasthålla säcken (13) vid dess öppningskantpartier under skakförloppet, dels av lämpligen vertikala kolvcylindrar bestående lyftorgan (39) för att bringa säcken till hängande läge före skakförloppets början samt dels ett lämpligen likaledes av en kolvcylinder bestående och med fastklämningsorganen (33» 34) stelt förbundet skakorgan (40) som är anordnat att bringa förpackningarna (8) att packa sig i säcken. 14. Maskin enlig,t kravet 2, kännetecknad därav, att i förslutningsanordniiigen (41-51) ingår ett för hopknyckling av säckens (1 3) öppningsparti avsett organ, som utgöres av två i huvudsak horisontella, mot varandra anliggande, roterande trissor (41» 42), som äro anordnade att vid säckens passerande mellan trdssorna kiyckla ihop dess öppningsparti mot en bakomvarande vägg (43)• 15. Maskin enligt kravet 14, kännetecknad av ett par framför trissorna (42, 41) belägna, i frammatningsriktningen sig sträckande och in mot trissorna konvergerande stänger e.}.. (44)» som äro anordnade att vid säckens (13) frammatnin§ mot förslutningsanord-ningen styra dess öppningsparti in mot trissorna (41, 42).
|
[
"B65B"
] | 73,345,254 | 340,423 |
B
|
[
"B65B43/30",
"B65B65/003",
"B65B5/061",
"B65B35/34",
"B65B25/04"
] |
Stapelbar transportlåda av lättplast, t ex polystyren, vilken lådas sidoväggar har plana översidor, och vilken låda är avsedd att stängas med hjälp av ett lookorgan, kännetecknad av att minst två motstående sidoväggars (12) översidor (16) lutar utåt och nedåt under Mldande av en vinkel på mellan 95° och 115°, företrädesvis omkring 100°, med sidoväggarnas yttersida, och att lockorganet ooh botten har motsvarande lutande, nedåt vettande anliggningsytor (22 eller 30).
|
[
"B65D"
] | 73,345,255 | 340,424 |
B
|
[
"B65D21/0222"
] |
en utföringsform av densamma beskrives nedan närmare under hänvisning till den bifogade ritningen. Fig. 1 visar i perspektivvy ett stycke av ett tvättställ, försett med en enligt uppfinningen utförd blandningsventil. Fig. 2 visar i perspektivvy den till blandningsventilen hörande mekanismen för manövrering av tvättställets bottenventil och illustrerar sistnämnda ventils stängda läge. Fig. 3 motsvarar fig. 2 men hänför sig till öppet läge hos bottenventilen. 3 340429 Fig. k visar, delvis i sektion, den kompletta bindningsventilen sedd bakifrån och illustrerar särskilt hur manöverspaken kan bringas i och ur kopplingsingrepp med den del av anordningen som är förbunden med länkmekanismen för bottenventilens manöuering. På ritningen avser beteckningen 10 en del av ett tvättställ, som på konventionellt sätt har ett bräddavlopp 11 och en i tvättställets botten anordnad avtappningsventil 12. Den sanitära apparaten är vidare försedd med en blandningsventil 13) som har en pip ik och en manöverspak 15. Under resp. bakom tvättstället befinner sig blandar -ventilens ventilhus 16, vilket via förskruvningar 17 och 18 är anslutet till kall- och varmvattenrör 19 resp. 20. Inuti ventilhuset lé är lagrad en såsom en cylindrisk slid utformad ventilkägla 21. Denna, vilken är såväl axialförskjutbar som vridbar kring sin längdaxel, innefattar på känt sätt (icke visade) öppningar, vilka samverkar med motsvarande öppningar i den såsom cylinder till sliden tjänst görande delen av ventilhuset. Härigenom kan den ovan beskrivna volyms- och temperaturregleringen uppnås, nämligen genom att den absoluta resp, denrelativa storleken hos de öppningar i sliden, vilka befinner sig mittför tillhörande, med kall- och varmvattenledningarna kommunicerande öppningarna, varieras i beroende av manöverspakens 15 inställning. Sliden 21 är försedd med två s.k. O-ringar 22, 23, vilka åstadkommer tätning mellan sliden och eylinderväggen nedanför de nyssnämnda relgerings-öppningarna. Så långt är den här beskrivna blandarventilen i och för sig tidigare känd. Enligt uppfinningen har ventilhuset 16 en nedanför sliden 21 belägen del, som omsluter en kolv 2'5. På dennas ovansida finns en diametralt orienterad, mejselliknande kam 26, avsedd att samverka med ett motsvarande spår 2h i slidens 21 undersida. Sliden är begränsat axiaIförskjutbar inuti nämnda undre del av ventilhuset 16 och en tryckfjäder 27 strävar att normalt hålla sliden i dess övre ändläge. Beteckningen 28 avser en med kolven 25 förenad stång, vilken via ytterligare stänger, eller länkar, 29 och 30 är förbunden med tvättställets avtappningsventil 12. Stången 30 passerar intill sistnämnda ventil via en tätande bussning 31» Den ovan beskrivna anordningens funktion är följande. För volyms- och temperaturregleringen har redogjorts i beskrivningsinledningen. Det återstår här endast att tillägga att enligt det valda utföringsexemplet blandningsventilen förutsattes vara så utförd, att temperaturreglering sker genom sidorörelse hos manöverspaken 15, medan en svängning av densamma i vertikalled medför volymsreglering. Vidare antages, att spaken 15 verkar såsom en enarmad hävstång, så att när densamma och sliden 21 befinner sig i ett nedre läge, •340429 h ingen vätskepassage genom ventilen kan äga rum, dvs. spaken är i stängningsläget. Enligt uppfinningen kan emellertid spaken genom fortsatt nedtryekning passera förbi detta läge, varvid sliden 21 rör sig på motsvarande sätt. Denna nedåtgående rörelse hos sliden 21 kommer, i kombination med den av fjädern 27 utövade, uppåtriktade kraften och vid väsentligen sammanfallande vinkellägen mellan spåret 2k och kammen 26, att genom snäppverkan åstadkomma ett ingrepp mellan dessa båda detaljer, dvs. en sammankoppling av sliden 21 med kolven 25". Sedan denna sammankoppling skett, medför sidosvähgning av manöverspaken 15 tydligen omvridning av stången 28 kring dess längdaxel och fig. 2 och 3 illustrerar hur medelst länkmekanismen denna vridnings-rörelse omsattes i en sväBgningsrörelse hos länken 30, så att bottenventilen manövreras. Enligt fig. 2 är denna ventil stängd, medan fig. 3 visar länkmekanismens läge i bottenventilens öppna läge. Fig. 2 och 3 ger också vid handen att länken 29 vid sin ena ände är fast förenad med stången 28, medan den vid sin andra ände uppbär ett kopplingsstycke 32 med ett avlångt hål 33 för länken 30. Den här illustrerade och beskrivna utföringsformen är endast avsedd att exemplifiera uppfinningen, vars generella idé består i ett sådant utförande av blandningsventilen, att denna får tre manöverfunktioner, nämligen volyms- och temperaturreglering samt påverkan av den separata utloppsventilen, fiur vid skilda praktiska tillämpningar dessa olika komponenter är orienterade inbördes och i rummet saknar givetvis mot denna definitionsmässiga bakgrund varje betydelse och det är naturligtvis också möjligt att utforma manöverorganet på annat sätt än såsom en spak - ehuru denna form föredrages - och att variera de riktningar resp. manöverlägen, vilka motsvarar olika inställningar. I sanitära apparater för hushållsbruk önskar man dock i allmänhet utföra anordningen så, att utloppsventilen kan manövreras endast vid avstängd vätsketillförsel och att under pågående volyms- eller temperatur-reglering utloppsventilens manöverorgan är ej blott funktionellt utan även fysiskt urkopplade från vätskemanövreringskomponenterna. Detaljutförandet hos de delar av ventilen som svarar för denna hop- och ur-koppling kan också varieras på olika sätt och av vad ovan sagts be-r träffande de olika manöverfunktbnernas orientering följer också att utloppsventilen kan påverkas genom en spakrörelse i det plan som motsvarar volyms- i stället för temperaturreglering. Även den på ritningen illustrerade länkmekanismen för förmedling av manöverrörelsen från blandningsventilen till utloppsventilen kan utformas på ett flertal olika sätt. 340429 5 Patentkrav 1. Blandningsventil för strömmande vätskor, särskilt vid tvättställ, diskhoar och liknande, med ett i två inbördes vinkelräta riktningar rörligt,, lämpligen spakliknande, manöverorgan för gemensam volyms- och temperaturreglering genom påverkan av en i ventilens hus (16) förskjutbart och vridbart lagrad, företrädesvis såsom en cylindrisk slid utformad, ventilkägla (21),kännetecknad därav, att manöverspaken (15) är anordnad att, förutom att utöva de båda nämnda regleringsfunktionerna, även manövrera en till tvättstället (10) eller motsvarande hörande avtappningsventil (12) genom att vid passage av sitt läge motsvarande helt strypt vätskegenomströmning bringas i påverkande kontakt med ett rörligt organ (25), som i sin tur är påverkbart förbundet med avtappningsventilen (12). 2. Blandningsventil enligt krav 1, varvid den slidformade ventilkäglan (21) är vridbar kring sin längdaxel för temperaturreglering och axiaIförskjutbar för volymsreglering, kännetecknad därav, att ventilkäglan (21) vid passage av sitt förskjutningsläge motsvarande helt strypt vätskegenomströmning bringas i ovridbart ingrepp med nämnda rörliga organ (25)j så att vridning av spaken (15) med bibehållet ingrepp manövrerar avtappningsventilen (12). '3» Blandningsventil enligt krav 2,kännetecknad därav, att nämnda rörliga organ (25) har formen av en i ventilhuset förskjutbart och vridbart lagrad kolv, vars ovansida har en profil avpassad för ingrepp med ventilkäglans undersida. h. Blandningsventil enligt krav 3jkännetecknad därav, att kolven (25) har en ventilhuset (16) genomgående kolvstång (28), som via ett länksystem (29, 30) är förbunden med avtappningsventilen (12). 5« Blandningsventil enligt krav k, kännetecknad därav, att för åstadkommande av ett genom snäppverkan distinkt ingrepp mellan ventilkäglan (21) och kolven (25) den senare är fjäder-belastad.
|
[
"F16K"
] | 73,345,260 | 340,429 |
B
|
[
"F16K19/006"
] |
1. Hydrauliskt driven linjärmotor med en i en arbetscylinder fram- och återgående kolv, vars med kolvstången förbundna ringyta ständigt matas med arbetstrycket och vars ändyta medelst en hydrauliskt påverkad styrslid matas omväxlande med arbetstrycket och avloppstrycket, kännetecknad av att det för påverkande av styrsliden (10) tjänande föränderliga styrtrycket bildas i en ledningsdel (14), som är förbunden dels med två ringspår (15 och 16) i arbetscylindern (1), vilka omväxlande täckes av den fram- och återgående kolven (5), dels med avloppsledningen (9) via vardera en hydraulisk strypning (11, resp 12, resp 15). 2. Anordning enligt krav 1,kännetecknad av att stryp-ningarnas (11, 12 och 13) tvärs.ektion kan ändras. 3. Anordning enligt krav 1 och 2,kännetecknad av att arbetscylindern (1) i närheten av sin med arbetstryckledningen och avloppsledningen omväxlande förbundna ände uppvisar axiellt efter varandra anordnade ringspår (15a-15e), vilka vardera valfritt kan förbindas med lédningsdelen (14).
|
[
"F01L",
"F03C",
"B25D"
] | 73,345,262 | 340,431 |
B
|
[
"B25D9/26",
"F03C1/0073",
"F01L25/066",
"F01L25/06"
] |
1. Flotationsmaskin innefattande ett rum(l) för pulp, som är avsedd att avlägsna från denn a åtskilda ämnen," och vibrerande organ (5) för alstrande av luftbubblor, vilka är anordnade däri och har ledningar för tillförsel av luft till deras kolvliknande delar (20), vilka är försedda med öppningar (32) för utströmning av luften och öppningar (23) för passage av pulp under organets (5) uppåtriktade slag, kännetecknad av att varje organs (5) kolvliknande del (20) är sammansatt av delar (22, 37, 41, 45), söm är åtskilda från varandra och har flikar (34, 35* 38, 42, 46) av elastiskt material, vilka är avsedda att tillsluta öppningarna (23) för passage av pulp under organets (5) nedåtriktade slag och öppna dessa under organets (5) uppåtriktade slag. 2 o Flotationsmaskin enligt patentkravet 1, känneteckna d av att varje organs (5) kolvliknande del (20) är sammansatt av delar (22), vilka har en'U-formad tvärsektion längs vilkas 340432 10 väggar är fastgjorda flikar (34) av elastiskt material gjorda gaffel-formiga nedåt och avsedda, under organets (5) nedåtriktade slag, att samtidigt stänga öppningarna (23) för passage av pulp, vilka är anordnade i den kolvliknande delen (20) och öppningar (33) för utströmning av luft, vilka är anordnade i 'de U-formade rören'(22). 3. Plotationsmaskin enligt patentkravet 1, kännete c k -n a d av att varje organs (5) kolvliknande del (20) är sammansatt av delar (37)* vilka har en'hästskoformad tvärsektion, i vilken flikar (35) av"elastiskt material är fästa, som är parvis kombinerade för att bilda formade insatser försedda med öppningar (36) för utströmning av luft. 4. Flotationsmaskin enligt patentkravet 3* kännetecknad av att i insatserna (38) är anordnade andra flikar (40) före öppningarna (39) för utströmning av luft, vilka är avsedda"att tillsluta öppningarna under organens (5) nedåtriktade slag. 5. Plotationsmaskin enligt patentkravet 1, känneteckna d av att organens (5) kolvliknande del (20) är sammansatt av delar, vilka var och en här en tvärsektion i form av U-profiler, vilka med deras flänsar parvis är vända mot varandra, medan flikar (42) av elastiskt material tillverkade såsom insatser är
|
[
"B03D"
] | 73,345,263 | 340,432 |
B
|
[
"B03D1/1412",
"B03D1/245",
"B03D1/22",
"B03D1/1493"
] |
1. Sätt att förbättra skrynkelförhållandet hos cellulosahaltiga textilier genom förestring av cellulosan med dikarbonsyror, kännetecknat därav, att man impregnerar de cellulosahaltiga textilierna med en vattenlösning av alkalisalter av mono- eller poly-karbonsyror av sådana hydroxibensener, vilka är förestrade med dikarbonsyror, att man torkar, att man uppvärmer en minut till 72 timmar till kO-l80°Gi företrädesvis 2-6 minuter till 120-l60°C, att man tvättar och torkar. 2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att impregneringen och uppvärmningen, eventuellt även tvättningen och torkningen, upprepas flera gånger. USA 2 448 247 (8-115.5)
|
[
"D06M"
] | 73,345,268 | 340,437 |
B
|
[
"D06M13/1845",
"D06M13/248"
] |
1. Roterande trumfilter för awattning av barkmassa och dylikt innefattande flera koncentriskt anbragta och roterbart lagrade trum-"kroppar försedda med tillopp för våt massa och från varandra skilda avlopp för awattnad massa och vätska, varvid trumkropparna äro försedda med radiella genomgångsöppningar av i radiell led avtagande storlek för successiv awattning av massan och varje trumkropp på insidan är försedd med skruvformat anordnade frammatningsorgan (2b, Vb, 5b), varjämte besprutningsanordningar (13> 11*-) sträcka sig axiellt över trumkropparnas utsida för att hindra tilltäppning av genomgångsöppningarna, kännetecknat av att de olika trumkropparna i båda ändar äro lagrade på från varandra skilda lageranordningar (16, 17, 27, 28, 29), så att det axiella utrymmet (12) mellan närliggande trumkroppar (2, h) ohindrat kan utnyttjas för besprutnings-anordningarnas 0*0 genomgång från båda ändarna. 2. Trumf ilter enligt krav 1, kännetecknat av att de vid avloppsänden anordnade lageranordningarna (27, 28, 29) trapp-stegsartat ingripa mot resp. trumkropp (2, hf 5), så att avgången av awattnad massa ej hindras.
|
[
"D21D"
] | 73,345,269 | 340,438 |
B
|
[
"D21D5/06"
] |
. Sättet enligt föreliggande uppfinning minskar det behandlade filterhjälpmedlets löslighet i vattenhaltiga system och eliminerar därigenom nackdelarna med de inom facket välkända förfaringssätten, vilka omfatta den gemensamma tillsatsen av filterhjälpmedelspartiklar 25 och. et* salt, såsom alun, till vätskan vid pH mindre än 7, vilket resulterar i att saltet förblir i filtratet. Genomströmningsegenskaperna för det sålunda behandlade filterhjälpmedlet ha visat sig bli mycket förbättrade och i många fall uppgår denna förbättring till av i storleksordningen 100-300 $>. 30 Av ekonomiska skäl är det utnyttjade lösningsmedlet för salterna vanligen vatten, men andra lösningsmedel, såsom organiska lösningsmedel (dvs alkoholer, ketoner, etrar, etc), i vilka salterna äro lösliga, kunna användas. 0m det är önskvärt att bibehålla produkten i ett vattenfritt tillstånd genom hela processen och för ändamålet att 35 fullständigt utnyttja produkten, kunna sådana vattenfria organiska lösningsmedel användas. Man har i samband med föreliggande uppfinning funnit, att alu-miniumklorid, antingen i vattenfritt eller vattenhåltigt tillstånd, kan användas vid sättet enligt uppfinningen. Även aluminiumsulfat, 'l0 järn(l!l)klorid, järn(lll)sulfat, tenn(lv)klorid och ceriumföreningar 340439 h (såsom Ce(HS0.), Ce(S0.) ) och zirkoniumföreningar (såsom ZrOClg) och andra föreningar av den allmänna klassen äx"o lämpliga för genomförande av sättet enligt uppfinningen. Vid genomförande av värmebehandlingsoperationen, sedan kiselgur-5 eller perlifilterhjälpmedelsprodukterna behandlats med lösningarna av de trevärda och fyrvärda metallsalterna väljes en tillräckligt hög temperatur för att i huvudsak avlägsna lösningsmedlen från den behandlade produkten, men det är viktigt, att denna temperatur icke är så hög, att begynnande sammansmältning av produkten sker. Med ut-10 trycket "begynnande sammansmältning" menas en flussning av produkten, varvid partiklarnas ytor smälta eller bli glaserade och bli agglo-mererade genom flussverkan. Medan mekanismen icke fullständigt är klarlagd, visar det sig, att den upphettade produkten konditioneras på dess yta av trevärda och fyrvärda salter för att bilda mycket 15 svaga agglomerat, vilka med lätthet kunna nedbrytas eller separeras, men i vilka de individuella partiklarna kvarhålla sin inneboende karakteristiska form och storlek. De förbättrade genomströmningsegenskaperna, vilka observeras hos de erhållna produkterna, bero icke på någon flussverkan, vilken karakteriserar de flusskalcinerade 20 produkterna inom facket, men beror uppenbarligen på ett elektrokine-tiskt ytfenomen på de ursprungliga filterhjälpmedelspartiklarna, vilket fenomen orsakas av överdragningen av det trevärda eller fyr-värda saltet, vilket inverkar på den elektriska laddningen på förorenings partiklarna, som suspenderats i den vätska, som skall filtre- 25 ras. Om produkten upphettas något över. förångningspunkten för lösningsmedlet men under 760°C, och företrädesvis inom området 371 - 538 - 76o°C, uppnås de häri beskrivna önskvärda resultaten. Åtminstone i fall av de vattenhaltiga systemen, i vilka det använda lösningsmedlet är vatten, är det viktigt, att saltlösningen 30 har ett pH-värde, som är mindre än k. Företrädesvis hålles pH-värdet mellan 2,0 och 3,9. Om mängden behandlingssalt, räknat på vikten filterhjälpmedelsprodukt, är mindre än ungefär 0,25 vikt-#, erhållas icke de häri beskrivna effekterna. Större mängder än 10 $ orsaka en hög löslighet för den slutliga produkten och detta är icke önskvärt, 35 på grund av att ökande mängder av salterna upplösas i filtratet, som erhålles från den vätska, som skall filtreras. Av ekonomiska skäl föreligger även icke något motiv för att öka mängden salt över 10 vikt-$ av de utnyttjade filterhjälpmedelspartiklarna. I efterföljande exempel behandlades 500 ml prov av två sorters kö perlitfilterhjälpmedel med en lösning av aluminiumklorid på följande 5 340439 sätt. Proven blandades med 75-100 ml vatten innehållande varierande viktsmängder aluminiumklorid eller aluminiumsulfat löst i vatten. En tillräcklig mängd vatten användes för att åstadkomma en 10 $-ig lösning av saltet och lösningens pH justerades till mindre än '4 5 före blandning med filterhjälpmedlet. Under omröring av perlitfilter-hjälpmedelsproduktön hälldes saltlösningen över filterhjälpmodcls-pulvret och blandningen omrördes kraftigt för att likformigt fördela saltlösningen över alla partiklarnas ytor. Efter omröring upphettades produkten vid 104,5 C till konstant vikt och borstades 10 sedan genom en sikt med 0,296 mm masköppningar för att bryta upp de svaga agglomeraten. Kornstorleksfördelningen av de båda perlitfilterhjälpmedlen av kommersiell kvalitet, vilka framställts i enlighet med förfarandena i det brittiska patentet 791 993 var följande. 15 Kornstorlek (qm) Jämförelseprov A Jämförelseprov B 0-2 5,0 16,0 2-6 23,5 6k,0 6-10 32,0 16,0 10 - 20 25,0 3,0 20 20-30 8,0 1,0 >30 6,0 Genomströmningsförhållandet (PFR) för den slutliga produkten användes som ett utvecklingsindex för förbättringen i genomströmningsegenskaperna för de behandlade produkterna jämfört ined jämförelse-25 produkterna (obehandlade). PFR-värdena bestämmas genom mätning av den tid, som erfordras för en given mängd vatten att filtrera genom en given vikt filterhjälpmedelsprodukt. Den erhållna filtratvolymen jämföres sedan med volymen av vattnet, som filtreras genom samma mängd av ett standardperlitfilterhjälpmedel (typ ^76, framställt av 30 Dicalite Division of Grefco, Inc.) varvid denna standardprodukt tilldelats ett genomströmningsförhållande av 100. Vid detta förfarande placeras en given viktsmängd filterhjälpmedel i en bägare och en tillräcklig mängd destillerat vatten tillsättes. Filterhjälpmedlet disperseras i vattnet och överföres till ett s.k. permeabilitetsrör. 35 Detta är ett graderat rör med ett stycke våt filterduk, som sträckts över ena änden, vilken är placerad i en genomborrad plugg, som insatts i en filterflaska så att permeabilitetsröret är anordnat vertikalt. Genom att .bibehålla ett konstant vakuum i filterflaskan mod hjälp av en vakuumregulator överföres uppslamningen av filterhjälp-hO medel successivt till permeabilitetsröret. Då filterkakan i det 340439 6 10 15 20 30 35 närmaste fullständigt utbildats tillsättes ytterligare en mängd destillerat vatten för att fylla röret. Tiden för genomströmning av 8 ml registreras. Filterkakvolymen avläses på i det närmaste 0,1 ml och vakuumet, temperaturen, tiden och filterkakvolymen registreras. PFR-värdena (procent) beräknas på följande sätt: PFR (%) = 100 K prov K1 = Ö K„ = permeabilitetskonstant 0 = tid (sek) för genomströmning av 8 ml vid konstant vakuum och vattentemperatur V = filterkakvolym (ml) Eftersom PFR är ett filtreringsgenomströmningsförhållande är det en funktion av kvadratroten av permeabilitetsförhållandet. Man har funnit, att PFR-värdena exakt förutsäga filterhjälpmedlets beteende i ett flertal industriella vätskor, som ska filtreras med hjälp av produkten. Värdena på vattengenomströmningsförhållandet (PFR) för de behandlade perlitfilterhjälpmedelsprodukterna bestämdes därefter och jämfördes med jämförelseproven. Resultaten framgå av tabell I. TABELL I Exempel Salt Vikt-$ PFR Jämf örelsepx-ov A Inget - 100 1 A1C13 0,25 13^ 2 ii 0,73 166 3 ¦i l,k6 196 k ¦i 2,92 217 5 ii 5,0 189 vy Jämförelseprov B Inget - kz 6 A1C13 1,5 114 7 ¦i 3,0 108 8 ii 5,0 10*1 9 Al2(SO/t)3 1,5 71 10 ti 3,0 61 ho X Perlitfilterhjälpmedel (Typ '176) XXProdukt av finare kvalitet än Typ h76 Följande resultat (tabell II) visa verkan av upphettning av de behandlade produkterna, som beskrivits ovan. Produkterna enligt ett 340439 10 25 30 flertal av exemplen och jämförelseproven upphettades, efter behandling, till en temperatur av 538 C under 30 min och lösligheten av produkten i vatten jämte PFR-värdena bestämdes. TABELL II Verkan av upphettning av de behandlade perlitfilterhjälpmedcls-produkterna enligt tabell I, Exempel Temp. °C Tid min Vattenlösl: (t) Lghet PFR Jämförelseprov A - 0,42 100 k roo 30 1,34 252 4 53.8 30 0,70 252 Jämförelseprov B - - 0,5^ k 2 6 100 30 1,40 102 6 538 30 0,33 128 15 I följande exempel framställdes en vattenlösning av det angivna saltet på ovan beskrivet sätt och lösningen anbringades på ett per-litfilterhjälpmedel (jämförelseprov a) och den erhållna produkten upphettades vid olika temperaturer och PFR-värdena framräknades. TABELL III 20 Exempel Salt Vikt-# Värmebehandlingstemperatur °C Tid min PFR 11 Ce(HS04)4 0,25 538 30 128 12 11 2,0 fl 11 135 13 11 3,0 II 11 193 14 CetSO^),, 1.5 . 316 10 157 15 11 3,0 871 ti 190 16 it 11 649 11 187 17 11 11 538 it 160 18 11 11 427 11 145 19 11 11 316 11 135 20 Zr0Cl2 11 11 11 216 21 ¦i 11 538 11 228 22X 11 11 427 30 78 23x 11 11 649 20 63 35 x Perlitfilterhjälpmedlet enligt jämförelseprov B användes i dessa exempel I följande exempel (tabell IV) behandlades ett kiselgurfilter-40 hjälpmedel av kommersiell kvalitet, vilket säljes av Grefco Company, 340439 8 10 15 20 30 35 A1C1, ii it ii PPR _ 53 1 103 2 109 3 92 5 68 med en vattenhaltig lösning av aluminiumklorid i enlighet med den ovannämnda beskrivna tekniken och PFR-värdena framräknades. TABELL IV Exempel Salt Vikt-# Kommersiellt kiselgur-filterhjälpmedel 2k 25 26 27 Anmärkning: Alla de behandlade proven torkades vid 104,5 C och borstades genom en sikt med 0,297 mm masköppningar. Prov av ett flertal perlitfilterhjälpmedel med olika genomströmningsegenskaper, vilka filterhjälpmedel framställts i enlighet med de i det brittiska patentet 791 993 beskrivna förfaringssätten framställdes och behandlades med varierande mängder aluminiumklorid i enlighet med de ovannämnda förfaringssätten. Alla de behandlade proven upphettades vid 538°C under;30 min. Av tabell V framgår PFR--värdena och vattenlösligheten för produkterna. TABELL V Exempc a Produkt Behandling PFR Vattenl öslighet vikt-'$ 28 Jämföre slseprov C Ingen 30 0,7 29 it 2,5 $ A1C13 80 0,9 30 ii 5,0 $ " 65 0,9 31 ii 10,0 i " 78 3,4 32 Jämföre ilseprov D Ingen 42 0,6 33 ii 2,5 i A1C13 5,0 # 106 0,8 3k it 86 0,8 35 it 10,0 $ " 96 1,0 36 JHmföre Iseprov E Ingen 70 0,5 37 ¦i 2,5 'P A1C13 157 1,0 38 ii 5,0 i " 165 1,3 39 ii 10,0 $ " 163 2,0 >I0 Jämföre Isoprov F Ingen 118 0,7 >M ti 2,5 # A1C13 207 0,9 .'i 2 ti 5,0 $ " 197 1,*» '»3 ti 10,0 # " 199 1,8 Ovanstående resultat ; visa, att åtminstone en fördubbling av genoms trömningse genskaperna £'6r perlitfilterhj iälpmede lsprodukterna ¦'4 0 erhålles genom behandling med aluminiumklorid. Dessa data visa även, 9 340439 att lösligheten för den behandlade produkten kan bringas till ett minimum genom upphettning av det behandlade materialet till 538 C och visa även de liknande, icke önskvärda löslighetsegonskaperna för produkter, som innehålla 10 $ eller mer av det trevärda saltett 5 Medan lösligheten kan minskas något genom att öka upphettningstemperaturen till ungefär 7^0 C är det i allmänhet icke önskvärt alt använda ett överskott av 10 fo av behandlingsmedlet både med hänsyn till I.Ös-lighetsegenskaper och kostnader. I efterföljande exempel behandlades perlitfilterhjälpmedelsproveL 10 (jämförelseprov B) med lösningar av tenn(lV)klorid, (SnCi. . fHI-jO) upplöst i vtifcten, varvid saltmängden uppgick ti Ll 2,3» 5,0 resp. 10,0 vikt-$ av filtorhjäipmedlet, vareftei" pH justerades till 3»5- De behandlade materialen upphettades vid 538 C under 3° min. Genomström-ningsförhållandet för dessa material framgår av följande uppställ-15 ning. PFR Obehandlat k2 2,5 # behandling 86 5,0 $ " 80 20 10,0 ^ " 57 Behandling av samma perlitfilterhjälpmedelsmaterial med lösningar av tenn(lIl)klorid (SnCl„) i vattensuspension eller i alkohol-suspension förbättrade icke PFR-egenskaperna för produkten. Alternativa metoder för anbringande av lösningen av trevärt eller 25 fyrvärt salt till perlit- eller kiselgurhjälpmedlet kunna användas i stället för de ovannämnda. Filterhjälpmedelspulvret kan exempelvis suspenderas i en luftström och lösningen kan sprutas på de suspenderade partiklarna. Detta kan utföras antingen medan partiklarna äro suspenderade i ett kärl, liksom i fluidiserat tillstånd. Partiklarna 30 kunna även upptagas i en luftström med hög hastighet vid intags-eller uttagsänden av en ventilator och lösningen kan anbringas på partiklarna genom insprutning av lösningen i luftsuspensionen av partiklarna. Såsom ovan nämnts innebär behandlingen av kiselgur- och perlit-35 filterhjälpmedelspartiklarna enligt föreliggande uppfinning icke en flusskalcinering och/eller sammansmältning av partiklarna resulterande i agglomerat i enlighet med den klassiska flusskalcineringsopera-tionen. Medan orsakerna till de förbättrade genomströmningsegenskaperna icke klart äro förstådda tycks det vara en katjonisk vidhäftning 'lO av de trevärda eller fyrvärda kat jonerna till f ilterhjälpmedelspar- 340439 10 tiklarna. De erhållna positivt laddade områdena inblandade med andra likformiga negativa partikelladdningar på filterhjälpmedlet orsaka vad som synes vara en svag agglomerativ effekt utan bildning av den starkt agglomererade karaktären av flusskalcinering. Vid användning 5 av de behandlade partiklarna som ett filterhjälpmedel ökas den s.k. effektiva grovheten för filterhjälpmedlet, varigenom strömningshastigheten för den vätska, som skall filtreras genom filterhjälpmedlet ökas. Det framgår därför av ovanstående beskrivning, att sättet enligt 10 föreliggande uppfinning åstadkommer kiselgur- och perlitfilterhjälp-medel med förbättrade genomströmningsegenskaper, varvid förbättringen i allmänhet uppgår till av i storleksordningen 100-200 $ eller högre. Upphettningsprocessen bringar vattenlösligheten för den slutliga produkten till ett minimum, medan en vid hög temperatur genomförd fluss-15 kalcineringsoperation undvikes, vilken karakteriserar de flesta inom facket utnyttjade metoderna. PATENTKRAV 1. Sätt att förbättra genomströmningsegenskaperna för kiselgur-20 och perlitfilterhjälpmedel, kännetecknat av att nämnda filterhjälpmedel likformigt behandlas med en lösning av trevärda eller fyrvärda metallsalter med ett lägre pH än 4,0 innehållande 0,25-10 vikt-$ metallsalt, baserat på vikten av nämnda filterhjälpmedel, varvid mängden av näranda lösning är tillräcklig för att lik-25 formigt väta filterhjälpmedelspartiklarna och att det behandlade filterhjälpmedlet upphettas till en temperatur, som är tillräckligt hög för att i huvudsak avlägsna allt lösningsmedel därifrån men som ligger lägre än fusionstemperaturen för den behandlade produkten. 2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att metall-30 saltet utgöresav aluminiumklorid, aluminiumsulfat, järnklorid, järnsulfat eller tennklorid. I 3. Sätt enligt krav 1 eller 2,kännetecknat av att upphettningstemperaturen hålles inom området 371-760 C eller 538-76OC.
|
[
"B01J"
] | 73,345,270 | 340,439 |
B
|
[
"B01J20/106",
"B01J20/14"
] |
Sätt att öka kapaciteten hos ett horisontellt, roterande vakuumfilter med åtminstone en filteryta, som roterar omkring ett centrum, kännetecknat av att ett flertal fullständiga filtreringscykler genomföres för varje varv av filterytan, innefattande tillförsel till filterytan av den för filtrering avsedda suspensionen vid N punkter av filtrets rörelsebana, vakuumfiltrering av suspensionen till Mldande av en filterkaka och avlägsnande av den efter filtreringen kvarstående filterkakan vid N punkter av filtrets rörelsebana, varvid filtrets inaktiva yta, som utgöres av den yta, där avlägsnandet av filterkakan från filterytan företages, för varje filtreringscykel icke överstiger —^ $ av den totala filterytan, där N är större än 1, varigenom filt-N+1 rets kapacitet med avseende på filtrerad suspension ökas med upp till (100V$-100)# vid en antagen inaktiv yta av teoretiskt 0 $.
|
[
"B01D"
] | 73,345,271 | 340,440 |
B
|
[
"B01D33/17"
] |
1. Anordning för att bringa två eller flera faser, vanligen en gas och en vätska, i kontakt för att genomföra mäss- eller värmetransport eller baggedera samtidigt, bestående av en enda eller av ett flertal i höjdled ovanför varandra anordnade slutna kammare, var och en med en tättslutande botten, i vilken ett eller flera ledningar, benämnda gasrör, för strömning uppåt av den specifikt lättare fasen finns och där en klockliknande anordning placerats över varje gasrör med sin nederdel utlöpande i en (för varje kammare gemensam) perforerad platta, benämnd silbotten, vilket sträcker sig ut mot kammarens avgränsning i sidled så att silbottnen antingen är fast förenad med eller ock genom hydraulisk, mekanisk eller annan tätning gastätt tätad mot kammarens sidoväggar, och där kamrarna inbördes förenas genom en eller flera ledningar, benämnda fallrör, för strömning nedåt av den specifikt tyngre fasen, känneteckad därav, att varje fallrör (13) försetts med en s.if onanordning (14), så utformad, att den specifikt lättare fasen hindras från att tränga upp genom fallröret även i fall då den specifikt tyngre fasen till stor del eller till och .ned helt och hållet förträngts från den under silbottnen liggande delen av kammaren. 2. Anordning enligt patentansjjråkot 1, kännetecknad därav, att fallrören uppåt mynnar på en nivå högre än silbottnen. 6 340441 3. Anordning enligt patentanspråket 2, kännetecknad därav, att fallröret uppåt mynnar på en nivå lägre än tillhörande gasrörs övre mynnings nivå. 4. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att fallrören helt eller delvis är i sidled förlagda utanför kammaren. 5. Anordning enligt patentanspråket 4, kännetecknad därav, att fallrören kan förställas i höjdled. 6. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att fallrör förbinder kammare, som icke ligger i omedelbar följd i höjdled. 7. Anordning enligt patentanspråket 6, kännetecknad därav, att vissa kammare förbinds med en serie fallrör medan överhoppade kammare förbinds med en annan serie fallrör, varigenom den specifikt lättare fasen kan i på varandra följande kammare komma att kontaktas med tyngre fas av olika typ, art eller slag*
|
[
"B01D",
"B01J"
] | 73,345,272 | 340,441 |
B
|
[
"B01D47/021",
"B01J19/006",
"B01J19/24",
"B01D53/26"
] |
1. Granulärt foderfosfat bestående av ett torrt pulver-eller kornformigt material huvudsakligen bestående av monokalciumfos-fat, kännetecknat därav, att monokalciumfosfatet har en ftolkvot Ca/P mellan ca 0,5 och ca 0,8. 2. Förfarande för framställning av granulärt foderfosfat enligt krav 1 bestående av ett torrt pulver- eller kornformigt material huvudsakligen bestående av monokalciumfosfat, kännetecknat därav, att en kalciumråvara, t.ex. dikalciumfosfat, trikalciumfosfat, kalksten, kalciumoxid, kalciumhydroxid, dolomit, kalcinerad dolomit eller liknande kalciumföreningar eller blandningar av två eller flera av dessa, lämpligen med en kornstorlek huvudsakligen mindre än 0,25 nan, företrädesvis med huvuddelen mindre än 0,1 mm, och inga korn över ca 2 mm, i finfördelad form bringas att reagera med fosforsyra och före eller efter reaktionen blandas med ett material bestående av färdigreagerad produkt, varvid molkvoten Ca/P i blandningen hålles mellan ca 0,5 och ca 0,8, och att den i-resulterande blantoingén Mörkas och siktas, varvid en del lämpligen uttages som färdigprodukt och återstoden efter krossning av större korn återföres i processen som reaturmaterial för förnyad inblandning med fosforsyra och kalciumråvara. 3. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat därav, att fosforsyrans koncentration eå överstiger 45# PgO,- och företrädesvis ej överstiger 40# PgO^ vid tillförsel av kalciumråvaran i torr form och utan vattentillsats underkastas granulering och torkning. 4. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat därav, att fosforsyrans koncentration överstiger 45# P20c ocn att vatten tillföres med kalciumråvaran' eller separat under granuleringen. 5. Förfarande enligt något av krav 1 och 2, k ä n n e -tecknat därav, att fosforsyrans koncentration överstiger 45# PgO,. och att produkten fuktas med vatten efter torkningen och ånyo torkas. 6. Förfarande enligt något av krav 1-5» känne -tecknat därav, att fosforsyran utgöres av våtprocessfosfor-syra och att viktkvoten P20g/S0, i fosforsyran inte understiger ca 8 och företrädesvis inte understiger 18, 7. Förfarande enligt något av krav 1-6, känne- tecknat därav, att viktförhållandet returmaterialmängd till nybildad produktmängd överstiger 1:1. !
|
[
"C01B"
] | 73,345,274 | 340,443 |
B
|
[
"C01B25/32"
] |
1. Förfarande för epoxidering av en olefin i vätskefas genom omsättning med en organisk hydroperoxid i närvaro av en katalytisk mängd epoxideringskatalysator, kännetecknat därav, att olefinen omsattes med organisk hydroperoxid och att, sedan väsentlig epoxidering inträffat, reaktionsblandningen sammanföres med ytterligare en mängd av den organiska hydroperoxiden för att fullborda epoxideringen. 2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att olefinen är propen. j 3. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat därav, att en katalysator bestående av Mo, V, W eller Se användes. 4. Förfarande enligt kraven 2 och 3,kännetecknat därav, att den organiska hydroperoxiden är kumenhydroperoxid. 5. Förfarande enligt kraven 2 och 3> kännetecknat därav, att den organiska hydroperoxiden utgöres av etylbensenhydro-peroxid. 6. Förfarande enligt kraven 2 och 3, kännete cknat därav, att den organiska hydroperoxiden utgöres av tertiär butyl-hydroperoxid. 7. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat därav, att epoxideringen genomföres med användning av tertiär butylalkohol som lösningsmedel.
|
[
"C07D"
] | 73,345,276 | 340,445 |
B
|
[
"C07D303/04",
"C07D301/19"
] |
Det är ett ändamål med denna uppfinning att åstadkomma ett förbättrat förfarande för epoxidering av olefinomättade organiska föreningar. Det är ett särskilt ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett förbättrat epoxideringsförfarande innefattande användningen av en organisk hydroperoxid, en metallkatalysator och ett basiskt ämne. Vid uppfinningen är det möjligt att utvinna oxiranföreningar ur epoxideringsreaktionsblandningar, medan man undviker nedbrytning av komponenterna i blandningen. Enligt uppfinningen omvandlas organiska föreningar med olefin-omättnad till den motsvarande oxiranföreningen genom reaktion med en organisk hydroperoxid i närvaro av en metallkatalysator och ett basiskt ämne, såsom natriumnaftenat. Som resultat av genomförandet av denna uppfinning uppnås en avsevärd förbättring i det selektiva utnyttjandet av den organiska hydroperoxiden i'epoxideringsreaktionen. Användningen av det basiska ämnet förbättrar även utvinningsprocedurerna i markerad grad. Vid destillationen av reaktionsblandningen stabiliserar närvaron av det basiska materialet den oreagerade hydroperoxiden och förhindrar nedbrytning av denna hydroperoxid och förlust av dess kolstruktur. De enligt uppfinningen använda temperaturerna kan variera i hög grad, beroende på reaktiviteten och andra egenskaper hos det särskilda systemet. Temperaturer allmänt inom området omkring -20 till 200°C, lämpligen 0 till 150°C öch företrädesvis 50 till 120°C användes. Reaktionen genomföres under tillräckligt tryck för att upprätthålla vätskefas. Fastän tryck under atmosfärstrycket kan användas, är tryck vanligen inom området omkring atmosfärstryck till omkring 70 kp/cm övertryck lämpligast. Hydroperoxiderna, som används enligt uppfinningen är sådana med formeln ROOH, där R är en substituerad eller osubstituerad alkyl-, cykloalkyl- eller apalkylradikal med omkring 3 till 20 kolatomer. R kan vara en heterocyklisk eller liknande radikal. 3r":-;v 340446 Åskådliggörande och föredragna hydroperoxider är kusnenhydro-peroxid, etylbensenbydroperoxid, tertiär butylhydroperoxid, cyklo-hexanonperoxid, tetralinhydroperoxid, metyletylketonperoxid, metyl-cyklohexanhydroperoxid, och liknande. En för användningen enligt uppfinningen värdefull organisk hydroperoxidförening är den peroxid-produkt, vilken bildas genom vätskefasoxidation av cyklohexanol med molekylärt syre. Epoxideringskatalysatbrerna innefattar föreningar av följande element: Mo, W, V och Se. Dessa kan karakteriseras såsom bildande persyror eller såsom hydroxyleringskatalysatorer. Den mängd metall i lösning, som användes som katalysator i epoxideringsprocessen kan varieras betydligt, ehuru det som regel är önskvärt att använda minst 0,00001 mol och företrädesvis 0,002 till 0,03 mol per mol närvarande hydroperoxid. Större mängder än omkring 0,1 mol synes icke ge någon fördel gentemot mindre mängder, ehuru mängder upp till 1 mol eller mera mol hydroperoxid kan användas. Katalysatorerna förblir lösta i reaktionsblandningen under hela processen och kan användas på nytt i reaktionen efter avlägsnande , av reaktionsprodukterna därifrån. Molybdenföreningarna innefattar de organiska molybdensalterna, och oxiderna såsom Mo207, MoO-, MoO,, molybdensyra, molybdenkloriderna och -oxikloriderna, molybdenfluorid, -fosfat, -sulfat och liknande. Heteropolysyror innehållande molybden kan användas, liksom även deras salter. Exempel därpå är fosfomolyb-densyra och natrium- och kaliumsalterna därav. Liknande eller analoga föreningar av de:'-andra nämnda metallerna kan användas, liksom även blandningar därav. Katalysatorkomponenterna kan användas i epoxideringsreaktionen i form av en förening eller blandning, vilken från början är löslig i reaktionsmediet. Lösligheten beror i viss grad på det särskilda reaktionsmedium som användes, och ett särskilt lösligt ämne som kan användas enligt uppfinningen skulle innefatta kolvätelösliga, organo-metallföreningar med en löslighet i metanol vid rumstemperatur av minst 0,1 g/1. Åskådliggörande lösliga former av katalysatormaterialen är naftenerna, stearaterna, oktoaterna, karbonylerna och liknande. Olika kelater, associationsföreningar och enolsalter, exempelvis acetoacetater, kan även användas. Speciella och föredragna katalysatorföreningar av denna typ för användning enligt uppfinningen är naf-tenaterna och karbonylerna av molybden, vanadin, volfram och selen. Alkoxiföreningar är mycket användbara. Beträffande underlaget innefattar olefinomättade material, vilka 340446 r r:'y :"-:" ' : "'" epoxideras enligt uppfinningen, substituerade och osubstituerade alifatiska och alicykliska olefiner, vilka kan vara kolväten eller estrar eller alkoholer eller ketoner eller etrar eller liknande. Föredragna föreningar är sådana med från omkring 2 till 30 kolatomer och företrädesvis minst 3 kolatomer. Belysande olefiner är eten, propen, normal buten, isobuten, pentenerna, metylpentenerna, de normala hexenerna, oktenerna, dodecenerna, cyklohexen, metylcyklo-hexen, butadien, styren, metylstyren, vinyltoluen, vinylcyklohexan, fenylcyklohexener, 'och liknande. Olefiner med substituenter innehållande halogen, syre, svavel och liknande, kan även användas. Sådana substituerade olefiner åskådliggöres av allylalkohol, metallylalko-hol, cyklohexanol, diallyleter, metylmetakrylat, metyloleat, metyl-vinylketon, allylklorid och liknande. 1 allmänhet kan alla olefinmaterial, som epoxideras genom tidigare använda förfaranden, epoxideras enligt föreliggande förfarande, inbegripet olefinomättade polymerer. De lägre olefinerna med omkring 3 eller 4 kolatomer i en alifa-tisk kedja är speciellt fördelaktiga att epoxidera genom detta förfarande. Den klass av olefiner !som vanligen betecknas ct-olefiner eller primära olefiner epoxideras särskilt effektivt genom detta förfarande. Det är känt att dessa primära olefiner, exempelvis propen, buten-1, decen-1, hexadecen-1 etc, är mycket svårare att epoxidera än andra former av olefiner, exklusive endast eten. Andra former av olefiner, vilka är mycket lättare att epoxidera, är substituerade olefiner, alkener med -inre omättnad, cykloalkener och liknande. Exempelvis har det visat sig att cyklohexen epoxideras lätt med alla de i denna beskrivning angivna metallerna. Det hänvisas till tabell 1 för en demonstration av detta förhållande. Det har emellertid utrönts att två av de angivna katalysatorerna är särskilt användbara vid epoxideringen av en primär olefin, såsom propen, och dessa två katalysatorer är molybden och volfram. Det har utrönts att'deras aktivitet för epoxidering av de primära olefinerna är överraskande hög och kan leda till hög selektivitet av propen gentemot propylenoxid. Dessa höga selektiviteter erhålles vid höga omvandlingar av hydro-peroxid, 5055 eller högre, vilka omvandlingsnivåer är viktiga för kommersiellt utnyttjande av detta förfarande. Vid oxidationen av utgångsmaterialet kan förhållandet mellan utgångsmaterial och organiska peroxiföreningar variera inom vida gränser. Vanligen används molförhållanden mellan olefingrupper i 5 340446 utgångsmaterialet och hydroperoxid allmänt inom området 0,5:1 till 100:1, lämpligen 1:1 till 20:1, och företrädesvis 2:1 till 10:1. Koncentrationen av hydroperoxider i /utgångsreaktionsblandningen i början av reaktionen är normalt 153 eller högre, fastän lägre koncentrationer är effektiva och kan användas . Oxidationen av utgångsmaterialet kan genomföras i närvaro av ett lösningsmedel, och det är faktiskt vanligen önskvärt att använda ett sådant. I allmänhet ifrågakommer icke vattenhaltiga lösningsmedel. Till de lämpliga ämnena hör kolväten, vilka kan vara alifatiska, nafteniska eller aromatiska, och de oxiderade derivaten av dessa kolväten. Företrädesvis har lösningsmedlet samma kol-skelett som den använda hydroperoxiden, för att minska eller undvika problem med lösningsmedelsseparering. De enligt uppfinningen använda basiska ämnena är alkalimetall-föreningar eller jordalkalimetallföreningar. Särskilt föredrages föreningar av natrium, kalium, litium, kalcium, magnesium, rubidium, cesium, stronöum och barium. Föreningar som används är sådana, vilka företrädesvis är lösliga i reaktionsmediet. Olösliga former kan emellertid användas och är effektiva när de dispergeras i reaktionsmediet. Organiska syraföreningar, såsom metallacetat, naftenat, stearat, oktoat, butyrat och liknande kan användas. Dessutom kan man använda oorganiska salter, såsom Na-karbonat, Mg-karbonat, tri-natriumfosfat och liknande. Särskilt föredragna metallsalter innefattar natriumnaftenat, kaliumstearat, magnesiumkarbonat och liknande. Hydroxider och oxider av alkali- och jordalkaliföreningar kan användas. Exempel är NaOH, MgO, CaO, Ca(0H)2, KO och liknande. Alkoxider, exempelvis Na-etylat, K-kumylat, Na-fenat osv, kan användas. Amider såsom NaNH2 kan användas liksom även kvaternära ammoniumsalter. I allmänhet kan man använda vilken som helst förening av alkali- eller jordalkalimetaller som ger basisk reaktion i vatten. Föreningen användes under epoxideringsreaktioner i en mängd av 0,05 till 10 mol per mol epoxideringskatalysator, lämpligen 0,25 till 3,0 och företrädesvis 0,50 till 1,50. Det har visat sig att som resultat av införlivningen. av den basiska föreningen i reaktionssystemet uppnås väsentligt förbättrade verkningsgrader i fråga om utnyttjandet av de organiska hydroperoxiderna i epoxideringen. Detta innebär att vid användning av den basiska föreningen erhålles ett högre utbyte av oxiranförening räknat på förbrukad hydroperoxid. 340446 6 ;;;:r.j ; :":-":.:"¦"-:.7 ¦ Genom uppfinningen'reduceras även en större mängd av den förbrukade hydroperoxiden till alkoholen i stället för andra mindre önskvärda produkter. Genom användningen av den basiska föreningen blir det dessutom möjligt att använda lägre förhållanden mellan omättad förening och hydroperoxid och sålunda att förbättra omvandlingen av omättad förening, medan man bibehåller tillfredsställande hög reaktions -selektivitet. Ytterligare en annan viktig fördel med uppfinningen är den förbättrade stabilitet som förlänas åt reaktionsblandningen, vilken lämnar epoxideringszonen, till följd av närvaron av denna basiska förening. Nedbrytningen av icke omvandlad hydroperoxid till föreningar med annan kolstruktur i efterföljande utvinningsförfarande undertrycks i hög grad. Följande exempel åskådliggör'tillämpningen av uppfinningen. Procenthalter hänför sig till vikt såvitt ej annat anges. Exempel 1 I en reaktor fylldes 65 g flytande charge bestående av 12,9 vikt£ kumenhydroperoxid, 18,5% kumen, 33s7# kumylalkohol, 3^,5^. propen och 0,*l# molybdennaftenat (innehållande 5% Mo). Till chargen sattes även 0,285 g natriumnaftenat i kumen innehållande 0,8155 natrium varigenom det erhölls 50 molSS natrium baserat på molybdenen. Reaktionstiden var 3 h och reaktionstemperaturen var 90 C. Omvandlingen av kumenhydroperoxid uppgick till 9^,9% och selektiviteten med avseende på propylenoxid var 9155 (baserat på hydroperoxid). I motsats härtill visade det sig, när försöket upprepades i 1 h vid 9Ö°C, förutom att inget natriumnaftenat tillsattes, att 91,W kumenhydroperoxid reagerade med 2,5% selektivitet med avseende på propylenoxid. I de ovanstående försöken destillerades epoxideringsprodukt-blandningarna för att avskilja propylenoxidprodukt. Vid en temperatur hos destillationsblåsan av 130°C i försöket utan natriumnaftenat sönderdelades all kumenhydroperoxiden i blandningen till kumylalkohol och även till acetofenon och fenol. Den senare sönderdel-ningen är särskilt oönskvärd eftersom C-strukturen går förlorad, varigenom förnyad användning av materialet förhindras. Dessutom dehydratiserades en hög procenthalt av den i blandningen förefintliga kumylalkoholen till a-metylstyren, vilken icke är önskvärd i detta stadium på grund av polymerbildning. 7: 340446 I försöket där natriumnaftenat användes vid samma temperatur hos destillationsblåsan sönderdelades endast J>0% av den oreagerade kumenhydroperoxiden. Vidare erhölls i huvudsak ingen dehydratise-ring av kumylalkohol. Exempel 2 Proceduren enligt exempel 1 upprepades i en serie försök vardera med användning av en chargeblandning innehållande 12,9$ kumen-hydroperoxid, l8,4# kumen, 33,8$ kumenalkohol, Jh,5% propen, 0,K$ molybdennaftenat (innehållande 5% Mo). I de olika försöken användes olika mängder natriumnaftenat. Alla försöken genomfördes vid 90°C. Följande tabell visar de erhållna resultaten: Tabel 1 1 Försök nr Mol* som x natrium naftenat Tid h Kumenhydro-peroxid % omvandling Selektivitet** för propylen-oxid % 1 0 1 92,3 70,6 2 25 1 82,9 81,2 3 50 2 89,6 100,0 4 100 2 18,8 93,2 x Baserat på Mo 5f5f Baserat på omvandlad hydroperoxid Exempel 3 Tillvägagångssättet enligt exempel 1 upprepades i en serie försök vardera med användning av en chargeblandning innehållande 46,4% kumenoxidat, innehållande 42,2% kumenhydroperoxid, 26,2£ kumylalkohol, 27% propen och 0,k% molybdennaftenat. I de olika försöken användes olika alkali- och jordalkalimetallnaftenater. Försöken 5-9 genomfördes vid 90°C, försöken 10-22 vid 100°C. Följande tabell lämnar de erhållna resultaten: 8 Tabell 2 rfol-# metall naffceaat; bs- 5?Id Ju. 2 föj? propyXeaoxicl 0 72,0 45,6 50-L1 2 85,8 59,5 50-K 2 7**5 60,2 go-nes 2 75,2 51,5 50-Ca a 71,6 57,7 0 2,5 9^,9 *2,8 IQQ-U 2,5 97,8 66,0 100-Na 2,5 39,9 79,6 100-K 2,5 88,0 89,7 ZOQ-Mg 2,5 90,0 52,9 lOQ-Ca 2,5 85,9 61,8 0 2,5 95#ö 58.6 50-U 2,5 97,8 45,3 5<MIa 2,5 86,8 65,5 50-K 2,5 89,6 67,2 v50-Wö 2,5 90,7 51,7 150-Ca 2,5 91,5 52»3 150-Li 2,5 95,7 - 70,5 9 340446 Exempel 4 Tillvägagångssättet enligt exempel 1 upprepades med användning av en charge av 50 g lk% etylbensenhydroperoxid i etylbensen, 10j5 g propen och 0,2 g 5$ molybdennaftenat. Reaktionstiden var 1 h vid 90°C. Omkring 0,27 g kaliumnaftenat i kumen innehållande 1,5$ kalium användes, varigenom det erhölls 100? mol$ kalium som naftenat baserat på ,molybden. Omvandlingen av hydroperoxid var 91,5$ med 89,8$ selektivitet med avseende på propylenoxid. Utan kaliumnaftenatet var hydroperoxidomvandlingen 92,4$ med 78,6$ selektivitet med avseende på propylenoxid. Exempel 5 Tillvägagångssättet enligt exempel 1 upprepades med användning av en charge av 20 g 40$ kumenhydroperoxid i kumen, 12,3 g cyklo-hexen och 0,1 g 3,4$ vanadinnaf tenat. .Reaktions t iden var 1 h och reaktionstemperaturen var 90°C. Vid användning av 100 mol$ natrium som naftenat baserat på vanadin var omvandlingen av hydroperoxid 97,2$ med 98,6$ selektivitet med avseende på cyklohexenepoxid. Utan natriumnaftenatet var hydroperoxidomvandlingen 98,4$ med 91,3$ selektivitet med avseende på cyklohexenoxid. Exempel 6 Tillvägagångssättet enligt exempel 1 upprepades med användning av en charge av 10 g tertiär butylhydroperoxid, 10 g tertiär butyl-alkohol, 10 g buten-1 och 0,2 g 5$ molybdennaftenat. Reaktionstiden var 8 h och reaktionstemperaturen var 130°C. Med användning av 100 mol$ kalium som naftenatet baserat på molybden var omvandlingen av hydroperoxid 98,4$ med 78,9$ selektivitet med avseende på buten-epoxid. Utan kaliumnaftenatet var hydroperoxidomvandlingen 99,3$ med 49,6$ selektivitet med avseende på epoxiden. Exempel 7 Tillvägagångssättet enligt exempel 1 upprepades med användning av en charge av 31,2$ kumenoxidat innehållande 42,2$ kumenhydroperoxid, 33,8$ kumylalkohol, 34,6$ propen och 0,4$ 5$ molybdennaftenat. En serie försök genomfördes vid 110°C med användning av pul-verformigt MgGO, som tillsats. Följande tabell lämnar de erhållna resultaten: 340446 10 Tabell 3 Försök nr Mol55 MgCO, baserat pa Mo Tid h 0,5 Kumenhydro-peroxid % omvandling 99,6 Sele för oxid ktivitet propylen-t % 23 0 53,1 2k 100 1,5 99,7 79,8 25 1000 1,5 99,8 67,2 Exempel 8 En serie försök genomfördes för att epoxidera cyklohexen till cyklohexenoxid med användning av a-fenyletylhydroperoxid. Omkring 50 g 35 viktjS a-fenyletylhydroperoxid i etylbensen blandades med 100 g cyklohexen. Till 5 g prov av denna blandning sattes de i efterföljande tabell angivna katalysatorerna och varje prov reagerades i 1 h vid 70°C. Omvandlingen hänför sig till hydro-peroxidomvandling och selektivitet till den mängd cyklohexanoxid som bildades baserat på hydroperoxid omvandlad till en annan produkt. Tabell 4 Försök 1 Katalysator . Mo-naftenat (5 vikt% Mo) 0,02 Omvandling * 100 Selektivitet i 95 2 V-naftenat (3,4 vikt% V) 0,02 97 95 3 Volframkarbonyl 0,005 98 95 Exempel 9 Omkring 3 g kommersiell MoO, blandades med 5 g tertiär butyl-hydroperoxid och 10 g tertiär butanol. Denna blandning upphettades till 75°C i 6 h. Den erhållna blandningen filtrerades för att avlägsna fast MoO, och filtratet innehållande en liten mängd löst katalysator förenades med en lika stor vikt cyklohexen och reagerades vid 80 C i 3 h. Hydroperoxidomvandlingen uppgick till 82% och reaktionsselek-tiviteten med avseende på cyklohexenoxid baserad på hydroperoxid var 93$. Exempel 10 En serie försök genomfördes för att epoxidera propen till pro-pylenoxid. I vartdera fallet fylldes 20 g 34,6 vikt£ lösning av a-fenyletylhydroperoxid i etylbensen i en tryckreaktor tillsammans med 20 g propen och den angivna mängden katalysator. Reaktionen 11 : 340446 genomfördes på 1 h vid 110 C. Följande tabell anger de erhållna resultaten. Omvandling och selektivitet är uttryckta såsom angivits för tabell 1. Tabell 5 Försök Katalysator g 1 Mo-naftenat (5 vikt# Mo) 0,2 2 W-naftenat (5 vikt# w) 0,4 Ovanstående resultat visar klart den stora och viktiga förbättringen i effektiviteten av användningen av hydroperoxiden vid bildning av den motsvarande oxiranföreningen genom tillämpning av denna uppfinning. Förfarandet kan genomföras satsvis eller intermittent eller kontinuerligt. Beträffande det senare tillvägagångssättet kan oxidationen av utgångsmaterialet genomföras i en avlång reaktionszon, såsom ett rör eller ett torn eller ett flertal reaktorer kopplade i serie, och hydroperoxiden kan införas på åtskilda ställen längs lösningens strömningsbana. I allmänhet destilleras epoxideringsreaktionsblandningarna för att separera oxiranföreningsprodukten, fastän även andra separeringsmetoder kan användas. Destillationstemperaturer inom området omkring -40°C till 200°C vid toppen och 20 till 250°C vid bottnen vid tryck under atmosfärstrycket, atmosfärstryck eller tryck över atmosfärstrycket användes lämpligen. I ljuset av ovanstående beskrivning är variationer och modifikationer uppenbara för fackmannen och avsikten är att i uppfinningen inbegripa alla sådana variationer och modifikationer i den mån de faller inom ramen för de efterföljande patentkraven. PATENTKRAV 1. Förfarande för framställning av oxiranföreningar, kännetecknat därav, att man i vätskefas sammanför en olefin-omättad förening med en organisk hydroperoxid under epoxiderings-betingelser i närvaro av en katalytisk mängd epoxideringskatalysator ur den grupp, som består av Mo, W, V och Se, och i närvaro av 0,05-10 moler per mol epoxideringskatalysator av en basisk förening, varigenom effektiviteten av epoxideringsreaktionen befrämjas. Omvänd- Selekti- ling vitet % % 97,2 70,b 83,0 65,0 12 T: j": : : :": ¦": fV"; "*: 'j 2. Förfarande enligt p'atentkrav 1, kännetecknat därav, att den basiska föreningen utgöres av en alkali- eller jord-alkalimetallförening. 3. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att den omättade föreningen utgöres av en lägre olefin med 2 till 4 kolatomer. Jj. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att den organiska hydroperoxiden har formeln ROOH, där R betecknar en radikal med 3 till 20 kolatomer och utgöres av en alkyl-, cykloalkyl- eller aralkylradikal. 5. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat därav, att man sammanför den olefinomättade föreningen med den organiska hydroperoxiden vid en temperatur av -20 C till 200 C i närvaro av epoxideringskatalysatorn och 0,05 till 10 mol av den basiska föreningen per mol epoxideringskatalysator, varvid molför-hållandet omättad förening till organisk hydroperoxid är inom området omkring 0,5 : 1 till 100 : 1. 6. Förfarande enligt patentkrav 5, kännetecknat därav, att den omättade föreningen utgöres av propen, den organiska hydroperoxiden utgöres av kumenhydroperoxid och epoxideringskatalysatorn utgöres av Mo. 7. Förfarande enligt patentkrav 5» kännetecknat därav, att den omättade föreningen utgöres av propen, den organiska hydroperoxiden utgöres av etylbensenhydroperoxid och epoxideringskatalysatorn utgöres av Mo.
|
[
"C07D",
"B01J"
] | 73,345,277 | 340,446 |
B
|
[
"B01J27/0576",
"C07D301/14",
"B01J23/36",
"B01J27/0573",
"C07D303/04",
"B01J27/02",
"B01J23/26",
"B01J23/20",
"B01J21/063",
"B01J23/12",
"C07D301/19"
] |
. De nya enligt uppfinningen framställda derivaten har intressanta farmakologiska och terapeutiska egenskaper och kan användas som medicin, i synnerhet för behandling av smärtor, inflammation och hosta. Det mest adekvata sättet att genomföra detta analogiförfarande är att arbeta i ett polärt lösningsmedel i form av någon av de vanliga alkoholerna med hög kokpunkt, exempelvis butanol eller isopentanol, i en alifatisk sul-foxid, exempelvis dimetylsulfoxid, eller i en alifatisk amid, exempelvis N,N-disubstituerad amid^ såsom dimetylformamid eller dimetylacetamid. Det är fördelaktigt att arbeta vid temperaturer mellan 120 och 200° C i närvaro av en acceptor för den under reaktionen bildade klorväte- eller bromväte-syran. Som acceptor kan användas den valda, N-monosubstituerade piperazinen, som användes i överskott, eller ett alkalimetallkarbonat eller ett karbonat av en alkalisk jordartsmetall;, exempelvis natrium- eller kaliumbikarbonat, kalciumbikarbonat eller också en tertiär, organisk bas, exempelvis dimetyl-anilin, pyridin eller trietylamin. Man kan likaledes, om man så önskar, genomföra kondensationen av de ovan angivna halogenderivaten i närvaro av ett överskott av den valda, N-monosubstituerade piperazinen, som samtidigt tjänar som lösningsmedel och acceptor för den bildade klorväte- eller bromvätesyran vid temperaturer mellan 120 och 200° C. De på detta sätt erhållna, nya derivaten, som äro svaga baser, kan omvandlas till additionssalter med syror, och dessa faller på grund härav inom uppfinningens ram. Dessa additionssalter kan framställas genom omsättning av de nya derivaten med syrorna i lämpliga lösningsmedel, exempelvis vatten eller de med vatten biandbara alkoholerna. ^NN ^.^ N N k, 340459 Som syror kan man för framställning av dessa additionssalter använda mineralsyror, såsom klorväte, bromväte, vidare metansulfonsyra, isetionsyra, svavelsyra, fosforsyra, sulfaminsyra, vidare de organiska syrorna ättiksyra, propionsyra, maleinsyra, fumarsyra, vinsyra, citronsyra, oxalsyra, bensoe-syra etc, De nya derivaten kan renas på fysikaliskt sätt, exempelvis genom kristallisation, kromatografering eller också på kemiskt sätt, exempelvis genom bildning av additionssalter med syror och sönderdelning av additions-salterna genom inverkan av alkaliska.medel, I följande exempel belyses uppfinningen, som emellertid icke är begränsad till de i exemplen angivna, speciella åtgärderna. De angivna smältpunkterna har bestämts med användning av ett Kofler-block under mikroskop, Exempel 1 (trifenyl-3*,3*,3'-propyl-l')-l-(pyridyl-2")-4-piperazin (C6H5)3 - C - CH2 - CH2 En lösning av 15,8 g brom-2-pyridin och 35,6 g (trifenyl-31,3*,3'-propyl-1')-l-piperazin med smältpunkt 131° C i 100 ml dimetylformamid upphettades 7 timmar vid 150° C i närvaro av 40 g kaliumkarbonat. Därefter av-filtrerades den bildade fällningen av kaliumklorid och lösningsmedlet indunstades under reducerat tryck. Den så erhållna, oljeartade återstoden löstes i 200 ml kokande etanol. Ur den filtrerade lösningen avsatte sig vid kylning 35 g kristaller, som omkristalliserades i 250 ml etylacetat, varigenom man slutligen erhöll 25 g (trifenyl-3',3',3'-propyl~l*)-l-(pyridyl-2")-4--piperazin med smältpunkt 148° C. Det i exempel 1 beskrivna förfarandet upprepades i ytterligare exempel 2 - 17, varvid derivat med nedanstående allmänna formel och de i den följande tabellen angivna substituenterna erhölls: 340459 R - C - CH - CH - NI 4N - Het w Exempel nr B Het Smältpunkt 2 C6H5 -O Bas (Kofler) : 173° C 3 C6H5 fi^Y'NH2 Bas (kapillär) : 204 - 208° C (bensen) 4 C6H5 ^-. NH-CH0-CH=CH,. (r^f^ 2 2 Triklorhydrat (mikro Kofler) : 170 - 178° C (vattenfri etanol) 5 C6H5 ^N^-WH-CH2-CH=C( CH3 )2 Bas (Kofler) : 160 -161° C (80 %-ig vattenlösning av metanol) 6 C6H5 -Q Bas (mikro Kofler) : 148 - 150° C - bis metansulf onat (Kofler) : 210° C (vattenfri etanol) 7 C6H5 Diklorhydrat (kapillär) 270 - 275° C (vattenfri etanol) 8 C6H5 Bas (Kofler) : 139° C (metanol) 340459 Exempel nr Het Smältpunlct 9 C6H5 Bis-metan-sulfonat (mikro Kofler) : 182 -185° C (etanol) 10 C6H5 -kN>~NH2 Bis-metanrsulfonat (kapillär) i 242 - 244° C (vattenfri etanol) 11 C6H5 4Njl-NH-CH, rCH=CH2 Diklorhydrat (kapillär) 250 - 255° C (etanol) 12 C6H5 N N Diklorhydrat (kapillär) 242 - 253° C (med söhder-delning) (metanol) 13 C6H5 N N -V- " NH2 Bas (kapillär) : 166 -169° C (metanol) 14 C6H5 K------, Bis-metanol-sulfonat O (mikro Kofler) : 158 -162° C ( vattenfri etanol) 15 H o -\'* Bas (mikro Kofler) : 96 * 101° C 16 H 0 Diklorhydrat (mikro lofler) 210 - 215° 0 (vattenfri etanol) 17 C6H5 Bas (kofler) : 179° C (etanol) 7 i:H-.f':::U 340459 Farmakologiska undersökningar av de nya derivaten enligt uppfinningen har givit följande resultat: Den akuta toxiciteten är mycket svag och på råttor genomförda försök har visat att LD ligger mellan 125 och 450 mg/kg vid intraperitoneal administration och mellan 1000 och 4000 mg/kg vid oral administration. Undersökningar av den analgetiska aktiviteten på råttor enligt den metod, som beskrives av Woolf och MacDonald (upphettad platta) visar en ökning av tiden till slickning av tassarna från 25 till över 100 % vid doser från 10 till 40 mg/kg (intraperitonealt) och från 20 till 100 mg/kg (per-oralt). Man kan likaledes påvisa denna märkliga analgetiska aktivitet på det sätt, som beskrives av Randall och Sellito (Arch. Int. Pharmacodyn, 111, 409 - 419 (1957) med råttor. Man har därvid konstaterat en höjning av retningströskeln för smärtförnimmelser med mer än 100 % ofta vid doser av endast 10 mg/kg (peroralt). Den antiinflammatoriska aktiviteten har studerats på ödem provocerat med irländsk mossa enligt den metod, som beskrives av Winter C,A, och medarbetare (Proc. Soc. Exp. Biol. Med. III, 544 - 547 (1962)). Man observerade härvid en inhibering av 20 - 30 % av ödemet jämfört med ett icke behandlat försöksdjur 3 timmar efter behandlingen med doser om 20 - 80 mg/kg (peroralt) av de nya produkterna. Vissa av de nya derivaten har likaledes en väsentlig antitussiv aktivitet, vilket man har kunnat demonstrera med marsvin, som fått inhalera en citronsyraaerosol (modifierad metod enligt Bicherman: Am. J. Méd. Se. 228, 156 (1954)). Man har därvid konstaterat, att 10 - 30 mg/kg (peroralt) av dessa derivat inhiberar 50 - 60 % av antalet hostanfall, som provocerats hos djuren med citronsyran, De här ovan relaterade farmakologiska och toxikologiska egenskaperna medger användning av de nya derivaten inom human- och veterinärterapin, i synnerhet som analgetika, antiinflammatoriska medel och antitussiv. Man kan administrera dessa derivat i olika farmaceutiska former, exempelvis i form av tabletter, dragéer, kapslar, suppositorier eller lösningar, som kan injiceras eller förtäras, etc. De kan blandas med lämpliga fasta och vätskefor-miga farmaceutiska bärare, exempelvis destillerat vatten, glukos, laktos, talk, stärkelse, gummi arabicum, magnesiumstearat, etylcellulosa etc. Användbara doser varierar mellan 10 och 100 mg alltefter derivat,
|
[
"C07D"
] | 73,345,290 | 340,459 |
B
|
[
"C07D417/04",
"C07D413/04",
"C07D241/20",
"C07D401/04",
"C07D403/04"
] |
1. Förfarande för framställning av 2,6-dmetoxi-4-siilfanHamido-pyrimidin, kännetecknat därav, att man omsätter en polyklorförening, som har den allmänna formeln Cl-/" R vari R betecknar klor, metoxi eller metyltio, med ett alkalisalt av N^-acylsulfa-nilamid eller av sulfanilamid, i den bildade 4-(N^-acylsulfanilaiitido)~pyrinddinen i godtycklig ordningsföljd avspaltar N^-acylgruppen och/eller ersätter närvarande kloratomer med metoxigrupper eller i den bildade 4-sulfanilamidopyrinu.dinen ersätter närvarande kloratomer med metoxigrupper. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att man omsätter 2-metoxi-4,6-diklor-pyrimidin med N^-acetylsulfanilamid-natrium till'2-metoxi-4-(N^-acetylsulfanilanddo)-6-klor^pyrimidin, upphettar denna tillsammans med alkalimetylat i metanol under tryck ochröverför produkten till 2,6--dimetoxi-4-sulfanilamido-pyrimidin genom behandling med alkali i vattenlösning. 3. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att man omsätter 2-11^0x1-4,6-diklor-pyrimidin med sulfanilamid-natrium till 2-metoxi-4-sulfanilamido-6-klor-pyrimidin och överför denna till 2,6-dimetoxi-4- ' -sulfanilamido-pyrimidin genom upphettning tillsammans med alkalimetylat i metanol under tryck. 4. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att man såsom utgångsmaterial använder 2,4,6-triklor-pyrimidin. -c
|
[
"C07D"
] | 73,345,291 | 340,460 |
B
|
[
"C07D239/69"
] |
, känneteckna t därav, att 9~(3_D-arabinofuranosyl)adenin omsattes med en N,N-dimetylformamiddialkylacetal för bildninp; av N"-(9-3~D-ara-binofuranosyl-9K-purin-6-yl)-N,ll-dimetylfornamidin. ABFÖBM
|
[
"C07H"
] | 73,345,292 | 340,461 |
B
|
[
"C07H19/16"
] |
1. Kraftupptagande och termoisolerande skivelement i sandwichutförande för plana eller välvda väggar, golv, tak och dörrar hos kylfordon, särskilt järnvägskylvagnar, vilket består av ett metalliskt hölje och ett av plast framställt innerhölje, vilka bilda ett med en skuraplast kärna skumbildat mellanrum, kännetecknat av att en matta (4) av dragen metall är fäst på ytterhöljets (1) insida och att en matta (5) av glasfiber är förbunden med innerhöljets (2) insida på ett sådant sätt, att det efter utfyllnad av mellanrummet med skumplast föreligger en formberoende och skjuvkraftupptagande förbindning mellan skumplastkärnan (3) och täckskikten (ytterhöljet 1 och innerhöljet 2). 2. Skivelement enligt krav 1, kännetecknat av att ytterhöljet (1) och innerhöljet (2) var för sig är försedda med en grupp falsar (la resp. 2a) varvid på i och för sig känt sätt falsarna inom varje grupp är inbördes parallella och är korsvis anordnade med falsarna i den andra gruppen.
|
[
"F25D",
"E04C",
"F16L",
"B61D",
"B62D",
"B65D"
] | 73,345,298 | 340,467 |
B
|
[
"B61D27/0027",
"B62D29/045",
"B65D29/04",
"F25D23/06",
"E04C2/296",
"F16L59/029",
"B61D17/18"
] |
Kopplingsanordning för drivning av ett medelst styrbara strömriktare (2) från ett växelströmsnät (1) matat elektriskt drivfordon med en eller flera motorer, under användning av en ankarspänningsreglering (5) med underlagrad strömreglering (7), kännetecknad därav, att i och för undvikande av slirning samtliga drivmotorers Oa...3d) ankarspänningsärvärden (IL...IL) tillföras en spänningsregulators (5) jämförelsedon (4), i vilket det största av ankarspänningsärvärdena (tL|...IL) jämföres med ett gemensamt spänningsbörvärde (U-bgr) °ch att differens-värdet tillföres spänningsregulatorn (5)«
|
[
"B60L",
"H02P",
"B60T"
] | 73,345,300 | 340,469 |
B
|
[
"B60L9/12",
"H02P5/68",
"B60T8/1705"
] |
1. Kopplingsanordning för drivning av ett alternativt ur såväl växelströms- som likströmsnät (16) matningsbart elektriskt drivfordon med en eller flera likströmsmotorer (7, 7') under användning av en llkriktarbrygganordning med två styrbara (2a, 2b) och två icke styrbara (2c, 2d) strömriktarventiler, med en växelströmsanslutning (1b) placerad mellan de båda seriekopplade styrbara strömriktarventilerna (2a, 2b) och en växelströmsanslutning mellan de båda icke styrbara ventilerna (2c, 2d), kännetecknad därav, att parallellt med den till likriktar-brygganordningens (2) pluspol anslutna styrbara strömriktarventi-len (2b) är anordnad en i och för sig känd kondensatorsläckkrets (12, 13, 14, 15), att likströmsnätets (16) minuspol är ansluten vid likriktarbrygganordningens (2) minuspol och likströmsnätets (16) pluspol är ansluten mellan de båda seriekopplade styrbara strömriktarventilerna (2a, 2b). 2. Kopplingsanordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att vid användning av likströmsbanmotorer, vilkas magnetiseringslindningar (8, 8') äro matningsbara via separata, styrbara likriktaranordningar (10, 10'), är anordnad en hjälp-växelriktare (17)» vars ingångsklämmor äro förbundna med likströmsnätet och vars växelströmsklämmor äro förbundna med magne-tiseringslikriktarnas (10, 10') växelströmsanslutningar. AKPÖRDÅ
|
[
"B60L",
"H02P"
] | 73,345,301 | 340,470 |
B
|
[
"H02P7/2985",
"B60L9/14"
] |
1„ Kopplingsanprdning för centralt styrda förmedlingsanläggningar, särskilt telefonförmedlingsanläggningar, vid vilka samtliga lednlngsavslutningsorgan, som vid stationssidan avslutar de anslutna ledningsavsnitten, avkännes med avseende på drifttillståndet hos tillhörande ledningsavsnitt med hjälp av från en avkodningsanordning uttagna avkänningspulser, och vid vilka ifrågavarande ledningsavsnitt sammankopplas i ledningsavslutningsorganen med hjälp av från samma avkodningsanordning uttagna styrpulser, kännetecknad av att i avkodningsanordningen anordnade, medelst givna adresser för ledningsavslutningsorganen styrda kopplingsorgan (S1 - S16, Z1 - Z16) i beroende av en variabel storhet hos pulser i en styrtaktsignal (ST) avgiver avkänningspulser och/eller styrpulser och fördelar dessa på de olika lednings avslutningsorganen. 2. Kopplingsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda kopplingsorgan (S1 - S16, Z1 - Z16) i beroende av varaktigheten hos pulserna i styrtaktsignalen (ST) avgiver avkänningspulser och/eller styrpulser och fördelar dessa på de olika ledningsavslutningsorganen. 3. Kopplingsanordning enligt krav 2, kännetecknad av att nämnda kopplingsorgan (S1 - S16, Z1 - Z16), om varaktigheten för pulserna i styrtaktsignalen (ST) underskrider en kritisk varaktighet, över första utgångar (S1II - S16II, Z1II -Z16H) avgiver avkänningspulser och fördelar dessa på de olika ledningsavslutningsorganen. k, Kopplingsanordning enligt krav 2, kännet ecknad av att nämnda kopplingsorgan (S1 - S16, Z1 - Z16), om varaktigheten hos pulserna i styrtaktsignalen (ST) överskrider en kritisk varaktighet, över andra utgångar (S1 - S16, Z1 - Z16) avgiver styrpulser och över första utgångar avgiver extra avkänningspulser och fördelar dessa pulser på de olika ledningsavslutnings- ¦ organen. 5. Kopplingsanordning enligt kraven 2-!+, .kännetecknad av att nämnda kopplingsorgan (S1 - S16, Z1 - Z16), är ut- 340471 10
|
[
"H04Q"
] | 73,345,302 | 340,471 |
B
|
[
"H04Q3/00"
] |
1. Oscillator innefattande en piezoelektrisk halvledarkropp, anordningar (3, 4, 26) för alstring av ett elektriskt likströmsfält i kroppen av tillräcklig styrka för att generera högfrekventa elektriska och akustiska vågor däri, vilka utbyter energi inom kroppen, en anordning för att åstadkomma positiv återkoppling för de akustiska vågorna och anordningar (28) för uttagning av högfrekvent energi, kännetecknad av att den. piezoelektriska halvledarkroppen utgöres av en epitaxial film (9) och att anordningen för att åstadkomma positiv återkoppling utgöres av ett akustiskt rum (14), som åtminstone delvis bildas av den epitaxiala filmen och är resonant vid de akustiska vågornas frekvens. 2. Oscillator enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det elektriska fältets riktning i filmen (9) är längs axeln i det akustiska rummet (14). 3. Os cillator enligt patentkravet 1, kännetecknad av att den epitaxiala filmens (9) kristallaxlar är sådana att de högfrekventa akustiska vågorna har transversell riktning. 4. Oscillator enligt patentkravet 1, kännetecknad av att den epitaxiala filmens (9) kristallaxlar är sådana, att de högfrekventa akustiska vågorna har skjuvad riktning. 5. Oscillator enligt något av patentkraven 1 -4, kännetecknad av att till filmens (9) motsatta sidor gränsar reflekterande material (11, 8, 18, 19, 7) vilka bildar akustiskt reflekterande gränsytor och begränsar det akustiska rummet (14). 6. Oscillator enligt patentkravet 5, kännetecknad av att det angränsande materialet är relativt reflekterande för akustisk energi. 7. Oscillator enligt patentkravet 6, kännetecknad av att det akustiskt reflekterande materialet omfattar ett flertal skikt (8, 18, 19), som bildar akustiskt reflekterande gränsytor. 8. Os cillator enligt patentkravet 7, kännetecknad av att filmens (9) tjocklek väsentligen är ett heltal halva våglängder av den akustiska vågen. 9. Oscillator enligt patentkravet 8, kännetecknad av att tjockleken av vart och ett av skikten (8, 18, 19) väsentligen är ett udda antal fjärdedels våglängder av de akus tiska vågorna. 10. Oscillator enligt patentkravet 9, kännetecknad av att den karakteristiska akustiska impedansen för de material som utgör skikten (8, 18, 19) är omväxlande relativt låg och relativt hög. 11. Oscillator enligt patentkravet 7 kännetecknad av att ett av skikten (24) är elektriskt ledande och begränsar ena sidan av det likströms-elektriska fältet. ÄKFÖBDA
|
[
"H03H"
] | 73,345,303 | 340,472 |
B
|
[
"H03H9/589",
"H03H9/584"
] |
1. Tangentsats för stationsval i en radio- eller televisionsmottagare medelst en mot en fjäder (7) intryckbar tangentstång (3) och vridbara tangenter (ö) med samtidigt automatiskt val av våglängdsområde, varvid förvälj-ningen av nämnda våglängdsområde sker genom intryckning och vridning av en tangent (5), kännetecknad därav, att på tangentstången (3) icke 340473 endast tangenten (ö) utan även koaxiellt med denna och fritt vridbara relativt tangenten (5) efter varandra en med ett radiellt firiger (il) försedd kopplingsskiva (13) och en hylsa (15) med ett åtminstone delvis snett spår (17) i dess cylindriska yta äro anordnade, vilken skiva och hylsa gemensamt med tangentstången (3) äro axiellt förskjutbara, varvid på den mot tangenten vända sidan kopplingsskivan (l3) är försedd med axiellt riktade tänder (25), som kunna samverka med lämpliga tänder (23) på tangenten (5) och varvid på den andra sidan av kopplingsskivan (l3) axiellt riktade tänder (27) med sneda ytor äro anordnade, som kunna samverka med tänder på hylsan (15) på sådant sätt, att medelst tangenten (5) en stegvis vridning av skivan (l3) till ett av ett flertal fasta vridningslagen relativt hylsan (15) är möjligt, och varvid vidare ett fast anordnat, radiellt stift (33) sträcker sig pä sådant sätt i det sneda spåret (l7) i hylsan (lö), att vid axiell förskjutning av tangentstången (3) hylsan (lö) tillsammans med kopplingsskivan (l3) tvångsvis utför en vridningsrörelse en bestämd vinkel, och varvid fingret (il) hos kopplingsskivan (l3) kommer i ingrepp med en mot tangentstången vinkelrät, vid platsen för varje finger (il) med en öppning (35) försedd manövreringssiid (37), som manövrerar en våglängdsområdesomkopplare (39). 2. Tangentsats enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att mellan en ansats (43) på varje tangent och tillhörande kopplingsskiva (l3) med fingret (il) åtminstone en axiell tryckfjäder (45) är anordnad, som är kraftigare än fjädern (7) på tangentstången (3). 3. Tangentsats enligt patentkravet 2, kännetecknad därav, att tryckfjädern (45) är anordnad mellan skivan (13) och ett stötorgan pä tangentstången (3), och vid intryckning av tangenten (ö) genom ansatsen (43) kan avlyftas frän stopporganet, varvid mellan en andra ansats (5l) i tangenten och skivan (13) en fast tryckfjäder (53) är anordnad. 4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3 med en relativt tangentstangon (3) fritt vridbar, förskjutbar tangent (5), kännetecknad därav, att förskjutningssträckan hos tangenten (ö) relativt stungen (3) i ätergunjrs-riktningen begränsas av tänder (55) pä den tangenten (5) uppbärande änden av stången (3), vilka tänder (55) vid frisläppning av don intryckta tangent.eti kommer i ingrepp med tänder (57) i tangenten (5).
|
[
"H03J",
"H01H"
] | 73,345,304 | 340,473 |
B
|
[
"H03J5/12",
"H01H25/06"
] |
1. Väsentligen konstant kokande komposition, användbar såsom dielektrikum och kylmedel, kännetecknad därav, att kompositionen består av från ca 74 till 58 viktprocent per,f luorodimetylcyklobutan och från ca 26 till 42 viktprocent l,l,2-trikloro^-l,2,2--tri-fluoroetan och att korapositionen har en väsentligen konstant kokpunkt på ca 4o°C. 2. Väsentligen konstant kokande komposition enligt krav 1, kännetecknad därav, att kompositionen har en minimumfryspunkt på ca -75°C vid ca 27 viktprocent l,l,2-trikloro-l,2,2-trifluoroetan och 73 viktprocent perfluorodimetylcyklobutan. 3. Väsentligen konstant kokande komposition enligt krav 1, kännetecknad därav, att perfluorodimetylcyklobutan består av en blandning av isomerer på ca 100 viktprocent cis och träns 1,2-perfluorodimetylcyklobutan och spår av cis och träns 1,3-per-fluoro-dimetylcyklobutan. 4. Väsentligen konstant kokande komposition enligt krav 3, kännetecknad därav, att blandningen av perfluorodirnetyl-cyklobutanisomerer består av ca 53 till 72 viktprocent 1,2-cis-perfluorodimetylcyklobutan, ca 47 till 28 viktprocent 1,2-trans-perfluorodimetylcyklobutan och spår av cis och träns 1,3-perfluorodimetylcyklobutan . AHFQEDA
|
[
"H01B",
"C09K"
] | 73,345,305 | 340,474 |
B
|
[
"H01B3/24",
"C09K5/08"
] |
1. Trådnät av långsträckt form, särskilt avsett att skydda kablar eller ledningar nedlagda i marken, bestående av i trådnätets längdriktning bredvid varandra förlöpande och fast i varandra stegvis ingripande, hexagonala maskor bildande metalltrådar, kännetecknat av att tråden (3) vid en första längsgående kant (1) av trådnätet är kortare än tråden (4) vid trådnätets andra motsatta kant (2), varvid längden av mellanliggande i varandra fast ingripande trådar successivt ökas från den första kanten (1) till den andra motsatta kanten (2)., så att trådnätet vid utbredning under rak sträckning av den första kanten (1) följer en väsentligen vågformad yta med mot den andra motsatta kanten (2) successivt ökande amplitud. 2. Trådnät enligt krav 1,kännetecknat av att trådnätets tvärsnittsprofil vid utbredning och sträckning av den första längsgående kanten (1) har väsentligen triangulär form. 3. Trådnät enligt krav 1 och 2,kännetecknat av att dess kanter begränsas av till metalltrådarna (3,4) anslutna relativt grövre stödtrådar som ej är formade för bildning av maskor.
|
[
"F16L",
"H02G",
"B21F"
] | 73,345,306 | 340,475 |
B
|
[
"F16L1/11",
"H02G9/025",
"B21F27/005"
] |
1. Elektrisk vippbrytare eller tangentbrytara.-med täekram (9) och med en manövervippa, eller -tangent ("=50), som är förbunden med en manövervippa eller -tangent C-3;"*) med mindre dimensioner genom ingrepp mellan på den stora vippan anordnade organ och den mindre vippan och är anordnad i höjdled förskjutbar i förhållande till den mindre vippan och i förhållande till fastsättningsunderlägget, kännetecknad därav, att vid den större vippan (30) är styrnings- och fasthållnings tappar (30d) anordnade för införing i urtagningar (33b) i den mindre vippan. 2. Vippbrytare enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att styrningstapparna (30d) är
|
[
"H01H"
] | 73,345,307 | 340,476 |
B
|
[
"H01H23/16",
"H01H23/143"
] |
. Anordning för luminansreglering hos lampor (La), som via antiparallellkopplade tyristorer (TI, T2) är anslutna till ett växelspänningsnät (R, Mp), varvid ett styrdon (St) är anordnat, som periodiskt i takt med matarväxelspänningen avger tändimpulser, vilkas fasläge med avseende på denna matarväxelspänning beror av en ingångslikspänning, och vid vilken anordning ingångslikspänningen beror av skillnaden mellan en styrande börvärdeslikspänning och en mot lamp-spänningen proportionell ärvärdeslikspänning, varvid för alstring av en icke-linjär styrkaraktäristik i ärvärdeskretsen en zenerdiod (ni) är så kopplad, att regleringen börjar först vid en lampspänning, utgående från vilken en påtaglig ljusavgivning börjar, enligt patentet 300 032, kännetecknad av att den med börvärdeslikspän-ningen jämförda ärvärdesstorheten är proportionell mot lampspänningens 7 340477 kvadrat. 2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att den från lampspänningen härledda ärvärdesspänningen är oglättad och att en förstärkare (V2), som förstärker den skillnadsspänning, som utgör regleravvikelsen, är försedd med en återkoppling, som innehåller minst en kondensator (C2), via vilken en mot utgångsspänningens deri-vata proportionell spänning är återförd till förstärkarens ingång och är så riktad, att den motverkar dennas •ingångsspänning. 3. Anordning enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att de reglerade lamporna (La) är anslutna till tyristorerna (TI, T2) resp. till växelspänningskällan (R, Mp) via ett LC-filter (L, Cl). U. Anordning enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att börvärdeslikspänningen är härledd från en i och för sig känd blandningsförstärkare (VI), som är utrustad med transistorer, varvid styrstprheter är tillförda till denna förstärkare via motstånd (rl - rU), och av att förstärkaren (VI) är försedd med en motkopp-lingsgren med ett ohmskt motstånd (r5), samt av att åtminstone en del av detta motstånd är parallellkopplat med ett tröskelvärdesorgan, företrädesvis en zenerdiod (ni). 5. Anordning1enligt kravet 5, kännetecknad av att hela motkopplingsgrenen är parallellkopplad med minst en gren, som innehåller ett motstånd (rl2, rl3) i serie med en diod (n5 resp. n6), varvid den senare är så polvänd och förbindningspunkten mellan motstånd och diod via ett ytterligare motstånd (rlO resp. rll) erhållit en sådan hjälppotential, att motståndet (rl2, rl3) i serie med dioden blir verksamt i den totala motkopplingsströmkretsen, när summan av .de till förstärkaren (VI) tillförda styrstorheterna överskrider ett bestämt värde. 6. Anordning enligt kravet 5 med flera parallellkopplade grenar (n5, rl2; n6, rl3) med var sitt motstånd och var sin diod, k ä n n e -teqknad av att motståndens resistans och hjälppotentialerna är stegvis så varierbara, att förstärkarens (VI) förstärkningsgrad avtar med tilltagande summa hos ingångsstorheterna. 7. Anordning enligt kravet 5, kännetecknad av att tröskelvärdesspänningen för zenerdioden (ni) är så vald, att denna kan leda en nämnvärd ström först när ström flyter genom dioderna (n5, n6) i alla parallellkopplade motkopplingsgrenar.
|
[
"G05B",
"G05F",
"H05B"
] | 73,345,308 | 340,477 |
B
|
[
"G05F1/12",
"G05F1/455",
"G05F1/468",
"H05B39/08",
"G05B5/01"
] |
1. Kontaktanordning för en- eller flerpoliga elektriska kopplingsapparater bestående av en fast kontaktdel och en rörlig kontaktdel där den fasta kontaktdelen består av minst ett kontaktstycke (1,2) och vars rörliga kontaktdel är försedd med minst ett fjådrande lagrat kontaktfinger (3) kännetecknad därav att kontaktfingret (3) är försett med ett magnetiskt materiel (4) som i sin utsträckning är ungefär parallell med en på den fasta kontaktdelen fäst plåt av magnetiskt material (5) och så anordnat att avståndet mellan de båda magnetiska materialen (4 och 5) är så litet som möjligt så att strömkraften på kontaktfingret (3) alstrad av samverkan mellan magnetfälten i de magnetiska materialen (3 och 5) och strömmen genom kontaktfingret (3) blir så stor som möjligt. 2. Kontaktanordning enligt patentkrav 1 kännetecknad därav att de magnetiska materialen (3 och 5) är placerade så att strömkraften blir riktad i kontaktfingrets (3) kontaktslutande rörelseriktning. 3. Kontaktanordning enligt patentkrav 1 kännetecknad därav att de magnetiska materialen (3 och 5) är placerade så att strömkraften blir riktad i kontaktfingrets 3 kontakt-Öppnande rörelseriktning. 4. Kontaktanordning enligt patentkrav ¦ 1, och något av patentkraven 2 och 3 kännetecknad därav att den fasta kontaktdelens magnetiska material (5) utgörs av kopplingsapparatens mekanism eller chassi.
|
[
"H01H"
] | 73,345,309 | 340,478 |
B
|
[
"H01H1/54"
] |
4 ¦ 340479 1. Anordning vid motorer för skydd vid bortfall av motorns drivande moment, innefattande organ för avkännande av motorhastigbet (12) kännetecknad därav, att signalen för motorhastighetons ärvärde (12) jämföres med signalen från en börvärdesreferens (11) för hastigheten i ändamål att åstadkomma en skillnadssignal (13)» vilken direkt eller efter förstärkning (14) är anordnad att jämföras med en signal beroende av motorns (21) hastighets-derivata i ändamål att bilda en andra skillnadssignal (15), avsedd att direkt eller Via ett tidsfördröjningsdon (18) påföras ett don (20) för bort-koppling av motorn (21). 2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att den andra skillnadssignalen (15) påföres ett organ (17) för avgivande av viss signal vid överskridande av viss nivå för insignalen, vilken avgivna signal påföres tidsföröröjningsanordnijigen (18), varvid motorn (21) bortkopplas när sistnämnda signal haft viss kontinuerlig varaktighet. 5. Anordning enligt patentkrav 1-2, kännetecknad därav, att signalen för motorns (21) bortkoppling är anordnad att påföras en elektronisk kontakt (19), som i sin tur är kopplad för aktivering av ett utlösningsrelä (20) för motorn.
|
[
"B66B",
"H02H",
"B66D"
] | 73,345,310 | 340,479 |
B
|
[
"H02H7/0844",
"B66B5/02",
"H02H7/093",
"B66D1/54"
] |
340482 1. Frekvensomformaranordning med flera seriekopplade styrda strömriktarelement i en gren, vid vilken anordning med varje styrd likriktare är parallellkopplade vardera två dioder med motsatt genom-släppningsriktning, varvid varje strömriktarelement styres för sig, 5 kännetecknad därav att åtminstone vid några strömriktarelement i serie med styranordningen fördröjningsanordningar är inkopplade. 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav 10 att åtminstone ett strömriktarelement är direkt anslutet till styranordningen, under det att de efterföljande elementen är över fördröjningsanordningar med successivt ökande fördröjningstid anslutna till styranordningen. 3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav 15 att fördröjningsanordningarna är omkopplingsbara, så att de är omväxlande anslutna till olika strömriktarelement. 4. Anordning enligt krav 2, kännetecknad därav att skillnaden mellan fördröjningstiderna är olika stor för varje steg. 5. Anordning enligt krav 2, kännetecknad därav 20 att styranordningarna utgöres av pulsgeneratorer, varvid ringräknare är anordnade, vilka fördelar de uppstående pulserna efter varandra till de enskilda strömriktarelementen, varvid pulstalet är högre med ett än antalet strömriktarelement som skall styras vid olika tidpunkter samt att den sista pulsen framstegar ringräknaren ett steg, så 25 att vid nästa styrorder styrningen börjar vid andra strömriktarelement än vid den första styrordern. 6. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav att flera strömriktarelement är sammanfattade till grupper, vilka har samma fördröjningstid. MPÖEDÅ
|
[
"H02M"
] | 73,345,313 | 340,482 |
B
|
[
"H02M1/088"
] |
ingress och särskilt till invändiga härvförbindelser för flerfas-effekttransformatorer för starkström, med ett flertal härvor, vilka äro parallellkopplade till varje faslindnings ändkontakt. Vid stjärnkopplade transformatorer, avsedda för starkström och lågspänning, såsom likriktartransformatorer för elektrokemisk processutrustning, har det varit vanligt att utforma varje faslindning genom att anbringa ett flertal lågspänningshärvor på axiellt avstånd från varandra i ett gemensamt cylindriskt lindningsaggregat samt parallellkoppla dessa härvor genom ett par parallella samlingsledare, vilka sträcka sig axiellt utmed lindningens hela längd. Vid en trefas-transformator, som är byggd med sina lindningsaxlar vertikala, medför en dylik samlingsledare alltför stor användning av koppar vid samlingsledarens svagstrÖmsande. På grund av sin placering är en dylik samlingsledare icke avsedd för samverkan med fasgenomföringår, monterade vid transformatorns sidovägg. Emedan ändpunkterna av dylika samlingsledare äro belägna vid transformatorns överdel har det varit vanligt att utföra komplicerade förbindelser av sam- 2 340483 lingsledarna samt att anbringa genomföringar vid transformatorns överdel. Detta medför en alltför stor höjd hos transformatoraggregatet, alstrar väsentliga virvelströmsförluster och komplicerar konstruktionen hos strömsugartränsformatorer. De komplicerade konstruktionerna hos tidigare kända samlingsledare medföra även en icke önskvärd reaktans hos samlingsledaren. Det är sålunda ett allmänt ändamål med uppfinningen att åstadkomma en förbättrad inre anordning för härvförbindelse vid stjärnkopp-lade, elektriska induktionsapparater av starkströmstyp. Närmare bestämt är ett ändamål med uppfinningen att vid stjärn-kopplade flerfas elektriska induktionsapparater åstadkomma en utformning av inre samlingsledare för parallellkopplade faslindningshärvor, vilken är avsedd att reducera storleken och vikten hos samlingsförbindelserna. Ett annat ändamål med uppfinningen är att vid dylika stjärn-kopplade elektriska induktionsapparater, såsom effekttransformatorer och liknande, åstadkomma en invändig samlingsledareanordning, som är avsedd att reducera samlingsledarnas reaktans och till ett minimum nedbringa virvelströmsförlusterna, ävensom att förenkla konstruktionen hos strömsugaretransformatorer samt underlätta sidomontage av faslind-ningarnas anslutningsgenomföringar. De ovan nämnda ändamålen uppnås genom att samlingsledareanord-ningen enligt uppfinningen givits de i patentkravet 1 angivna kännetecknen. Uppfinningen förstås bättre, ävensom dess ändamål och fördelar, genom följande detaljbeskrivning samt bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är en sidovy av en trefas stjärnkopplad elektrisk induktions-apparat, varvid kåpan och de strömförande härvorna visas med streckade linjer för att tydligare visa anordningen av de invändiga samlings-ledarna, fig. la en schematisk bild av faslindningsanslutningarna i apparaten enligt fig. 1, fig. 2 en horisontell tvärsektion av apparaten enligt fig. 1 utmed linjen 2-2 i fig. 1, fig. 3 en. sidovy av apparaten enligt fig. 1 utmed transversalplanet 3-3 i fig« 1» fig» ^ en sidovy av en stjärnkopplad samlingsledaranordning, liknande den som visas i fig. 1, 2 och 3 men vid vilken nollförbindelsen icke är utförd till en yttre kontakt, fig. 5 och 6 äro plan- respektive perspektivbilder av en strömsugartransformator, avsedd att enkelt och lätt framställas med användning av de vikta nollskenor som visas i fig. 1, 2 och 3> fig« 6a ett schematiskt kopplingsschema av strömsugartransformatorn enligt fig. 5 och 6 samt fig. 7 en perspektivbild av ett av de många likartade samlingsledarmönster som visas i fig. 1, 2 och 3. 340483 På ritningarna visas i fig. 1, 2 och 3 en elektrisk trefas-effekttransformator, med låg sekundärspänning och innesluten i en kåpa eller ett hus 10 (visat med streckade linjer) samt innefattande tre magnetiserbara kärnben 11, 12 och 13, anbragta vertikalt i samma plan, parallella och på avstånd från varandra. Kärnbenen äro förbundna vid sina övre och nedre ändar medelst horisontella ok l1* respektive 15. Varje kärnben är försett med koaxiella primär- och sekundärlindnlngs-aggregat, allmänt visade vid 16, 17 och 18. För att förtydliga den visade förbindelsen av sekundärlindningarna för starkström, äro de separata härvorna i dessa lindningar visade med streckade konturer. Det inses givetvis av en fackman på området att vid transformatorer för ugnsdrift, vilka ha sekundärlindningar för lågspänning och starkström, såsom visas, primärlindningen för högspänning på varje kärnben vanligtvis består av en kontinuerlig spiralformad lindning i ett flertal skikt, omedelbart invid kärnbenet, medan sekundärlindningens härvor omgiver primärlindningen. I den visade utföringsformen av uppfinningen består varje sekundär faslindning av ett flertal separata härvor på axiellt avstånd från varandra, vilka äro elektriskt parallellkopplade medelst lämpliga närliggande samlingsledare. De tre primärlindningarna (ej visade) kunna vara antingen stjärn- eller triangelkopplade. Såsom är vanligt vid likriktarmatningskretsar, äro sekundärlindningarna delade i ett flertal stjärnkopplade grupper, avsedda att förbindas med varandra medelst en eller flera strömsugartransformatorer mellan stjärnornas nollpunkter. De i fig. 1, 2 och 3 visade sekundärlindningarna äro förbundna med varandra i fyra stjärnkopplade trefas-grupper på det sätt som visas schematiskt i fig. la. Varje grupp består av en faslindning ur vart och ett av lindningsaggregaten 16, 17 och 18. Såsom framgår av fig. la, äro de individuella faslindningarna vid sina nätkontaktändar, betecknade såsom S-p S^ och S,-, anslutna till en gemensam nollpunkt såsom en stjärnkopplad grupp; Sp, Sk och S/ stjärnkopplade tillsammans såsom en andra grupp; R-,, R, och R,- stjärnkopplade tillsammans såsom en tredje grupp samt Rp, R^ och R/- stjärnkopplade tillsammans såsom en fjärde grupp. Nollpunkten hos lindningsgruppen S-,, S,, S,- är ansluten genom en nolledare N-^ till nollpunkten hos den stjärnkopplade gruppen R, R-., Rk. På likartat sätt är nollpunkten hos den stjärnkopplade gruppen s2> slf? s6 a1131^12*! genom en ledare N2 till nollpunkten hos den stjärnkopplade gruppen R2, R^, R^. Nolledarna N, och N2 äro förbundna med varandra genom en strömsugartransformator TI. 340483 Såsom framgår av det följande, äro de stjärnkopplade faslind-ningarna R-,, R-,, R,-, S-,, S.,, S,- förbundna med varandra genom samlings-ledare i ett enda plan vid en sida av transformatorns kärna och fas-lindningarna Rp, Rk, R^, Sp, Sk, Sz äro förbundna med varandra genom ett plant samlingsledarmönster vid transformatorkärnans motställda sida. Samma hänvisningsbeteckningar som visas i fig. la för varje fas* lindning (innefattande både härvorna och tillhörande ledningskontakt) användas även för att identifiera lika delar i fig, 1, 2 och 3. I fig. 1, 2 och 3 visas i illustrerande syfte sexton individuella, sekundära lindningshärvor (med streckade linjer) i varje faslind-ningsaggregat, varvid åtta härvor äro anbragta på den övre hälften (dvs. sektionen) av varje lindningsaggregat och åtta härvor på den nedre hälften (dvs. sektionen). Faslindningarna S-,, S, och S^ bildas medelst parallellkoppling av alternerande härvor (även betecknade S-,, S^ och S^) i de övre hälfterna av de tre lindningsaggregaten 16, 17 och 18 och faslindningarna Sp, Sk och S/- bildas medelst parallellkoppling av de mellanliggande härvorna (även betecknade Sp, Sk, S/-) hos samma övre lindningssektioner. På likartat sätt bildas faslindningarna R-,, R^ och Rt medelst parallellkoppling av alternerande härvor i de nedre lind-ningsaggregatsektionernä och faslindningarna R2) Rk och R/- medelst parallellkoppling av de mellanliggande härvorna i de nedre lindnings-aggregatsektionerna. Detta framgår närmare genom hänvisning till de övre lindningssektionerna, vilka visas i fig. 1. I fig. 1 betecknas varje härva med beteckningen för den fas-lindning, av vilken den utgör en parallellkopplad del. Den övre sektionen av lindningsaggregatet 16 innefattar exempelvis fyra härvor S-,, vilka äro alternerande anbragta på avstånd mellan fyra härvor Sk. Likartade härvor för lindningarna S., och S/- äro anbragta på likartat sätt i den övre sektionen av det mellersta lindningsaggregatet 17 och spolar för faslindningarna Sp och S,- äro anbragta på likartat sätt i den övre sektionen av lindningsaggregatet 18. På motsvarande sätt äro spolar för faslindningarna R-, och Rk anbragta i den nedre sektionen av lindningsaggregatet 16 och faslindningshärvorna (ej visade) R,, R,- och R2, R^ äro anbragta i de nedre sektionerna av lindningsaggregaten 17 respektive 18. De individuella sekundära lindningshärvorna äro parallellkopp-lade till bildande av varje faslindning, visad i fig. la, och faslindningarna äro stjärnkopplade tillsammans vid sina nolländar medelst en inre samlingsledaranordning enligt uppfinningen, såsom visas i fig. 1, 02 pr P* P* ca ro B LJ B O H- P -r Hl 3 t-1 ca H- B Hj 3 3 co cm CO ro P >->• Cb p: o o p: P O H- o: < cm ro o: CD H- CD 3 P O: o: H- P P p o < CD 4 3 ta 4 B o et 3 3 p t-1 cm tf 4 Cb 3 ?r h) c+ hi 3 3 3 et 3 Cf :—» 3 CO et < M o CO cm ca 3 H- >-i ef hl cm et H- o ef ca cm M CD M Cu H- pr p < o H- cf et ca et P CD o H- CD ca H- ?? h! ci et ca H- et H- 4 CD 3 o: h- pr P 4 3 p: M 4 C_j. cm o P M O et 3 3 CD P 3 3 CD 3 C_i. < \-> et 4 P cm u> M CD CD P CD P P' Cb ca CD 3 P Cb hl cm cm M cm (0 CD 4 et C_u p ca v„• H1 Cb et 3 et CD CD Cb CD Cb O CD cm ca -<] cn •O o: CD p CD i—¦ ö • Cb P O 3 03 CD -r H* p^ P 3 CD O et P hi M \» M CD <! 3 f5 O H- CD CD P 4 <S 4 CD fDo et uj ca et hl 31 <! CD CD CD pr hl CD I- <! ca et Oj CD H- Cb Cb ca p CD H- CD P •a B cm Cb p: Cb et CD Cb H- M 4 <! P <! ca ca 3 O h-1 va O <! P H- CD cn P p hi P H- P Hj £ CD P 4 CD H- p: P P <! B 00 B 3 p: hi Cb CD et hj O hi <! cn < Cb H- et Hj 4 CD 4 Cb hl ca Cb p • -T CD CD ht <1 ca M CD CD CD CD CD p P crq P P e_u %» et P CD H. <! UJ Cu 3 O P (5 P Cb et •* ef va pr 4 !-¦• • ca CD H- s» P H- P H- O' hi <! B CD H- CD ro et p P < cm <! pr 3 H- P ca Cb P cf ej. B \-> H- et H- H H- 3 cm M P 4 Hj H- p p Cf •a Cb P H- CD <! CD CD H P 3 M oo CD p O Cb cn • 4 P P M M l-1 4 CD CD i-t ca 3 et CD CD H- va H) o Hj %» 3 4 cn C_J. "a ca pr et h-1 P 4 et P H) M CD H1 Cb cm Cb 3 o: pr o: CD p CD ö CD w M p B cm ca et H- o: 3 H- C5 H- P CD hl e_i. p: H 3 hl ro P pr CD H- P p: et •a H' 4 CD 3 ?T 3 h! 3 CD CD hi ef P ef M H. et et H) P 3 c 3 3 CD cm 3 Hj ef Cb Cb P Cb CD CD o H- Cb H- cf P 3 H- P <! CL CD cf et H- ?r CD 4 H- H- H. 3 P 3 3 M B 3 CD 3 • <s 4 o Cf ca 3 ca 4 et B H- cm 3 CD H- a. H- H- ca H- CD W Cb Cb H- 3 o: M h-1 H- pr P cf CD H- CD pr • Cb 3 CD 3 P 3 Cb CD CD OJ CD hj t-1 pr CD 4 H- H- 3 4 cm CD et <, 3 et CD ca cm cm tJ B a. et H" O H CDo H- et p 3 0 cm H- et et et a* ca P ro M CD ca ro ca P 3 3 < CD CO p CO 3 P CO Hj a. a> <! P CD H- P Cb sa CO ?? P ro P 4 P H- P O CD va CD H Cb Cb o: 3 3 Hj H- v* O P H1 B CD CD et cm P cm P 3 ht pr H- 3 ra y—v 4 H- H- o: et PT 3 Cb et OJ H- cm cm H •O cm P 3 B OJ 3 pr H- Cb CO ti 3 4 ca H- 3 Cb *a 3 O 4 hi i-1 I-1 ca 3 p CD o CD p 3 >a < c+ cm cm P 4 H- W p o CD 3 CD ro CD CD p ca Cb Cb Cb ef Cb 4 cm p cn ¦ p P O t-1 et p M 4 O Cb CD cm ro cm I-1 3 CD hl CD et ca 4 B O 4 et <J H- Hj P CD P' 3 p ef P I-1 v* PT P Cb o Cb P P CD cr ö et P 3 B cm H' 3 3 Qj et et pr et ¦f CD o CD et cm 3 Cb en CD en 3 C_j. CD CD cm -v] CD ^ CD o • o < H- H» O 3 3" 3 tm CD CD c+ P B •** CD Cb B • <! f". 3 <! et o •er P O 3 P CO 4 P P 4 ct- B CD a> H- <! p: p- O ts hi 3 hl s* o: OJ o: p: CD <i < p et Cb P B 3* 3 -<] Cb 4 3 i-1 H1 CD H •=, CD H- <! H1 <! et cm o CD 3 CD p: ca • ca O CD H- O ro ca H- H- h) pr -r h) P hi et P cn <! 4 Hj Hl <! <i Cb 3 P CD P Cb 3 va* OJ ca 3 Oj 3 et o CD V* CD et P 4 P 4 o: P p: < B K 3 B P hj Cb p P cm P P ef H- CD 3 CD cn P 4 4 3 < H- et et M K1 CD 3 OJ ««• et Cb H1 OJ 03 3 et M B P Cb p ca et ca H- M H- ro 3 p: <! <! CD o H- M CD hi H- p P cm P P P 4 3 ts H- 3 P ca 3 p ro CD H po H- o 3 Cf pr H- I-1 3 p et JUo et Oj ca P H- t-1 M Cb cm CD cm OJ Cb o Cb »a 3" Cb v#» et pr O cm M et i-i et 4 3 3 P H- P ca Cb pr ca ef H H- p p H- et cn H p Hl Oj cm 3 pr H1 CD et p oj va CD Hj CO 4 -r H- B O P p: M et o. P et o: 4 ca p P ro H- cm ro o: t-> p M 3 O 3 Cb 4 CD CD CD < H- Hj 4 P ca < 4 <S Cb <i O cm ef H- "cn H H- 3 p p cm et CD CD O Cb 3 M o: H- H- et p CD 3 4 CD g- 3 B < v» cn CO 3 P CO o 4 M 4 P H- H> Cb P et H H. CD CD o Hj ^r p; C_J. P Ul < 13 Cf 4 s— M H- a" et 3 Hi et 4 CD et 3 cm o o: et 3 CD CO -p- CD p P P CD CD H- et CD H- et 4 4 et P s* H> p P" H H- Cb CO p H pr H <! 4 et 3 pr 3 3 3 H- P 4 B 3 pr P et ef O 3 B H- 3 o" et P CD H> CD p H- Cb •e» PT 3 P o: ca < p <! CD u> H- 3 P CD Cb H • H- 3 M P f3 3 h- 3 3 p P et 3 3 Hj H- M et OJ P CO Cb P H- O Cb H> < pr < P P" cm p: 4 P VJ\ ca en O M et M p Cb •el B 3 M 3 CD 3 3 H- p: p et p P Q. O Hj et H pr H- r-1 va CD P CD < P cm et CD Cb CO p Cb K 4 4 ca o I-1 CD • O CD 3 p P 3 ~<1 M hi Cb P < cn et 3 T3 3 CD Cb p < 3 >ö t-1 I-1 4 4 P 3 Cb va* OJ ca hi h-1 P UJ. pr CD CD 3 o p p: H" CD na ^^* 3 et p o" 3 OJ CD p Cb P et CD H1 % 4 3 et P cm 4 •o I-1 P co P P O 3 H H- O ef <1 CD 3 hl Cb UJ. < cm H- ro C 3 o p 3 M 4 CD et <J H. cm P 3 o va B 3 Cb P p pr °, ca o o ca • P o H- p pr CD O P H- cm cm tf CD cn H 3 hl p t-1 < P 3 p H- p- P pr o 3 H) 4 ca <! et ca H- Cb P 3 P ca CD hl H- cm cn Cb O H- cm et *a H- 3 P O H- P i -r- 3 CD Hj c+ 3 cm 1 P CD ca l erna pla P < cm ca 3 l O P1 et ca ro p den l Cb h: CD or- p: hl P et Cb re- 340483 6 varje faslindning äro parallellkopplade mellan de två i linje med varandra inriktade paren av samlingsledare, vilka sträcka sig utmed en sida av den tillhörande lindningsaggregatsektionen. De alternerande härvor, som bilda faslindningen S-,, ha exempelvis sina motställda ändar anslutna till de i linje med varandra inriktade paren av samlingsledare 20a, 20b respektive 21a, 21b. De mellanliggande härvorna Sk i varje faslindnings-aggregat äro på likartat sätt parallellkopplade i det motsvarande samling sledarmönstret 50 vid transformatorns motställda sida. På likartat sätt äro faslindningshärvorna S, parallellkopplade mellan de i linje med varandra inriktade paren av samlingsledare 30a, 30b och 31a och 31b och härvorna S^ äro på likartat sätt förbundna med det motställda mönstret 50 av samlingsledare. Slutligen äro faslindningshärvorna Sp parallellkopplade genom paren av samlingsledare ^fOa, UOb och ^la, 'tlb medan härvorna S^ äro förbundna på likartat sätt i det motställda mönstret 50 av samlingsledare. Det ovan beskrivna sättet att förbinda de parallella härvfas-lindningarna till stjärnkopplade grupper förklaras i det följande. Av det övre sektionsmönstret av samlingsledare som visas i fig. 1 framgår, att av de två i linje med varandra inriktade paren av samling sled are invid den övre sektionen av varje lindningsaggregat, ett i linje inriktat par är anbragt med ledarna på avstånd från varandra, väsentligen vid centrum av kärnsektionen. De närliggande ändarna av ledarna 20a, 20b visas exempelvis på sådant avstånd från varandra i axiell riktning. Det parallella paret av i linje med varandra inriktade samlingsledare i förbindelse med samma lindningssektion, såsom ledarna 21a, 21b, äro bockade vinkelrätt vid sina närliggande ändar och vikta till kontaktgrepp i sidled samt förlängda genom utrymmet mellan ledarna 20a, 20b. De på avstånd från varandra belägna ledarna 20a, 20b äro förbundna såsom medelst flexibla ledare 20c (fig. 1) med en nätspännings-genomföring, betecknad S-, i fig. 2 och 3. De i vinkel bockade eller vikta ledarna 21a, 21b, vilka bilda en nolledare, sträcka sig transver-sellt relativt lindningarnas axlar och centralt relativt de övre lind-ningssektionerna utmed transformatorns hela bredd samt genom likartade utrymmen mellan högspänningssamlingsskenorna 30a, 30b och ^Oa, ^Ob. Samlingsledarna 30a, 30b äro flexibelt förbundna med varandra utanför det gemensamma planet samt med en nätspänningsgenomföring S,, medan ledarna ^-Oa, ^Ob på likartat sätt äro förbundna med en nätspänningsgenomföring S^. Det i linje inriktade paret av ledare 31a och 31b äro även bockade i rät vinkel och sträcka sig i sidled, i kontaktingrepp 7 340483 med de förlängda ändarna av nolledarna 21a, 21b. Ledarna !fla, Vlb äro på likartat sätt bockade i vinkel och vikta utmed sidorna av nolledaren för att sammanbinda lindningarna S-, , S^ och S,- till en stjärnkopplad grupp genom en horisontell nolledare N-, . På likartat sätt förbinder den nedre hälften av samlingsledar-mönstret vid samma sida av transformatorn lämpliga härvor i parallellkoppling för att bilda faslindningar R-,, R-, och R,- och för att förbinda dessa faslindningar med en nolledare N-,R, som är förbunden med en nolledare N-, och genom denna ledare med en yttre nollspänningsgenom-föring N-, vid en ändvägg hos transformatorn (se fig. 1 och 2). Givetvis förbinder samlingsledarmönstret $0 vid transformatorns motställda sida på lämpligt sätt anbragta sekundärspolar på likartat sätt till bildande av faslindningar S2, S^, S^ och R2, R^, R^ och förbinder lindningarna S2, Sk, S^ till en stjärnkopplad grupp genom en nolledare N2q och lindningarna Rp, Rl, R/ till en annan stjärnkopplad grupp genom en nolledare N2R. Ledarna N2g och N2R visas schematiskt såsom förbundna med varandra och äro
|
[
"H01F"
] | 73,345,314 | 340,483 |
B
|
[
"H01F27/40"
] |
Uppfinningen kommer att beskrivas mera detaljerat i det följande i anslutning till nämnda fördelaktiga utföringsformer, till vilka uppfinningen dock inte är begränsad. I samband därmed hänvisas till bifogade ritningar, i vilka fig. 1 är en sektionsvy av en anordning, som gör det möjligt att
|
[
"H01F",
"H05H",
"H10N",
"H01S"
] | 73,345,316 | 340,485 |
B
|
[
"H01F6/02",
"H01F6/005",
"H10N60/355",
"H01S3/093",
"H05H1/10"
] |
1. Styrbar halvledarlikriktare med åtminstone fyra på varandra följande zoner med inbördes motsatt ledningstyp, kännetecknad därav, att den katodsidiga eller/och den anodsidiga yttre zonen består av ett huvudområde, bildat av ett halvledande skikt (4) med en kontakt (5), och åtminstone ett separat sidoområde, "bildat av ett halvledande skikt (6) med en kontakt (7), att på sidoområdets från huvudområdet vända sida en eller vardera- en styrelektrod (10) äro anordnade och att varje sidoområde över ett yttre motstånd (8) är förbundet med huvudområdet. 2. Styrbar halvledarlikriktare enligt krav 1, kännetecknad därav, att på såväl anod- som katodsidan en eller flera styrelektroder äro anordnade. 3. Styrbar halyledarlikriktare enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att det elektriska motståndet (8) ligger i samma staieksordning som "belastningsströmkret-sens motstånd (9). 4. Styrbar halvledarlikriktare enligt krav 1 eller 3, kännetecknad därav, att motståndet är en impedans. ABPÖEPÅ
|
[
"H10D",
"H01L"
] | 73,345,318 | 340,487 |
B
|
[
"H10D18/00",
"H10D62/60",
"H10D99/00",
"H10D62/13",
"H01L23/62"
] |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.