text
stringlengths 1
151k
| label
listlengths 1
12
| dokID
int64 73.1M
127M
| dokNr
int64 1
341k
| dokKod
stringclasses 2
values | full_cpc_codes
listlengths 1
39
|
|---|---|---|---|---|---|
. Vid dylika maskiner exempelvis för smärgling eller polering av medelstora arbetsstycken av relativt komplicerad form hålles arbetsstycket vanligen för hand mot verktyget, vilket är besvärligt och endast medger relativt ringa arbetstryck. Dessa olägenheter undanröjs genom en bäranordning med de i patentkrav 1 angivna kännetecknen, speciellt om denna därjämte erhåller de i patentkrav 2 angivna kännetecknen, varvid presstrycket kan åstadkommas maskinellt och arbetaren väsentligen endast behöver styra arbetsstycket under bearbetningen. Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslutning till bifogade ritning, där fig. 1 är en sidovy av en bandslipmaskin med en bäranordning enligt uppfinningen, fig. 2 än frontvy av denna maskin, fig. 3 en frontvy i större skala av en del av bäranordningen, fig. 4 en planvy efter linjen 4-4 i fig. 1 och fig. 5 en detaljsektion efter linjen 5""5 i fig. 4« Fig. 6 och 7 visar ett annat utförande av bäranordningen i frontvy resp. sektion efter linjen 7—7 i fig. 6. Den i fig. 1 och 2 visade maskinen innefattar ett stativ 10 för en drivrulle 11, en spännrulle 12, en lämpligen elastisk kontakt-eller stödrulle 13 och en elektrisk drivmotor 14 för ett ändlöst slipband 15. Framför detta hänger från en lagerbock 16' å rumstaket en pendelram 17—19» innefattande en kring en vertikal axel 20 vridbar Dapl.kl. 67 a:29 340967 2. balk 17» en U-formad underdel 18 och två parallella stänger 19» som äro svängbara kring en horisontell axel 21 och förbundna med delarna 17» 18 medelst mot deras plan vinkelräta, övre och undre ledtappar 22 resp. 23. En TWormad hållare eller fixtur 25 för arbetsstycket| exempelvis en gjuten symaskinsarm 24i är vridbart lagrad i underdelen 18 ungefär i nivå med rullens 13 axel medelst två motstående axeltappar 26 med var sin ratt 27. Arbetsstycket är fastspännbart i fixturen mellan en däri fix platta 28 och en motstående platta 29 på en relativt fixturen ovridbar tapp 30, axiellt förskjutbar i den ena tappen 26 medelst en därå fäst, pneumatisk cylinder 31 med mänöverhandtag 32 på den närmaste stången 19» En stel, rektangulär, slipbandet 15 under stödrullen 13 omgivande ram 33 med ändpartier 34» 35 är förskjutbart lagrad i en stativdel 36 och förskjutbar medelst en mellan denna och ändpartiet 34 anordnad, pneumatisk cylinder 37 med manövertrampa 38 vid sliparens arbetsplats. En horisontell tryckrulle 39 med konvex omkrets är medelst kullager centralt lagrad på rampartiet 35 framför en horisontell löpbana 40 nedtill på pendelns underdel 18. Då ramen 33 är i sitt främre, i fig. 1 högre ändläge, hänger fixturen 25 i ett eventuellt av rullen 39 bestämt laddningsläge, vari arbetsstycket 24 lätt kan anbringas och pneumatiskt fastspänhas i fixturen. Medelst trampan 38 kan cylindern' 37 bringas att draga ramen bakåt, varvid pendeln 17—19 svänges bakåt av rullen 39 och arbetsstycket pressas mot slipbandet 15 med ett pneumatiskt tryck, som lämpligen är inställbart medelst en ej visad reduceringsventil i luftledningen till cylindern 37 och väsentligt större än det, som sliparen skulle kunna åstadkomma, varigenom hög awerkningshastighet ernås. Med en hand på vardera ratten 27 kan sliparen för smärgling av den visade syarmens 24 fram- och baksidor och översida lätt svänga fixturen 25 vertikalt kring tapparna 26, horisontellt kring axeln 20 och i sidled kring tapparna 22, varvid den kullagrade rullens 39 3. 340967 tryck mot sin löpbana 40 bjuder ringa motstånd mot dessa, inställnings-rörelser. För begränsning av fixturenB sidorörelse kan löpbanan vara försedd med två anslag 41 för rullen, fig. 3. Vid en vertikal vrid-ning av fixturen, som medför en avsevärd ökning av tapparnas 26 avstånd från slipbandet, exempelvis vid övergång från bearbetning av syarmens fram- eller baksida till bearbetning av dess ovansida, som har väsentligt större avstånd från tapparna, kan det vara lämpligt att medelst trampan 38 temporärt frånkoppla den av delarna 33, 39 bestående draganordningen eller tillhållaren. Efter bearbetningen återföres denna till sitt främre läge genom påverkan på trampan 38» varvid fixturen 25 svänger tillbaka till sitt laddningsläge, vari arbetsstyeket lossas medelst handtaget 32 och borttages. Tillhållaren 33, 39 kan även drivas hydrauliskt eller i ena riktningen pneumatiskt eller hydrauliskt och i andra riktningen av ett par mellan delarna 34, 36 utspända dragfjädrar. Drivcylinderns 37 ventilstyrning kan vara sådan, att trampan 38 endast behöver temporärt nedtrampas för till- eller frånslagning av tillhållaren. Tryckrullen 39 och dess löpbana 40 kunna eventuellt byta plats. I stället för att stödjas av en rulle 13 kan slipbandet 15 på känt sätt stödjas av en platta vid sitt arbetsställe eller av två relativt små stödru]lar på var sin sida om detta ställe. Den i fig, 6 och 7 visade bäranordningen innefattar en pendelstång 50, 51» som är upphängd i en lagerbock 52.i taket medelst en kring en vertikal axel 63 vridbar polhemsknut 53 och nedtill är stelt förbunden med en rektangulär ram 54, vari är vridbart lagrad en horisontell axel 55 med rattar 56 vid sina ändar. Å axeln är lämpligen lösbart fäst en hållare 57 för arbetsstyoket 58, exempelvis ett på hållaren fastkrokat, gjutet våffeljärhslock, som skall poleras utvändigt. I ett laddningsläge hänger hållaren fritt framför en roterande, stationärt lagrad polerskiva. Ramens 54 underdel 59 bildar löpbana för en tryckrulle 60 å en tillhållare 61, som kan vara anordnad på 340967 - 4, väsentligen samma sätt som tillhållaren 33> 39« Hållaren 57 har väsentligen samma inställharhet som fixturen 25. - För anpassning till olika slip- och polermaskiner kan pendelstången bestå av två teleskopartat förskjutbara delar 50» 51 nied flera alternativa instickshål för en hult 62. Stången kan vara ledat förbunden med lagerbocken 52 även på annat sätt, exempelvis medelst en kulled. I stället för att vara uppåtriktad och lagrad å taket kan den eventuellt vara nedätriktad och lagrad å golvet*om den i laddningsläget automatiskt hålles upprätt exempelvis av en med ramen 54 vi&. en lina och en brytrulle förbunden tyngd. !""=-; v .:: 340967 5. Patentkrav 1. Bäranordning för arhetsstycket vid slip- och polermaskiner med manuell matning och ett av motor drivet slipverktyg samt en hållare för arbetsstycket, försedd med handtag för ansättning av arhetsstycket i väsentligen horisontell led och fastsatt i ett härorgan med rörlighet även i en horisontell, mot ansätt-ningsriktningen vinkelrät riktning, kännetecknad därav, att hållaren (25) är vridhart anbringad kring en horisontell axel (26) i härorganet (17—19)» ocb- att en manuellt till- och frånslaghar, väsentligen horisontellt rörlig tillhållare (33, 39) för arbetsstyckets hållande mot verktyget (15) är anordnad att påverka bärorganet under förmedling av en tryckrulle (39) medgivande manuell inställning av hållaren (25) under bearbetningen. 2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att tillhållaren (33, 39) innefattar en i riktning från hållaren (25) mot verktyget (15) förskjutbar, pneumatiskt eller hydrauliskt drivhar ram (33), varvid av organen pendeln och ramen det ena organet (33) bär tryckrullen (39) och det andra (17-19) en horisontellt och väsentligen vinkelrät mot ramens rörelseriktning förlöpande löpbana (40) för rullen.
|
[
"B24B"
] | 73,345,801 | 340,967 |
B
|
[
"B24B21/00",
"B24B41/06"
] |
1. Elektromagnetiskt påverkbar stängningsanordning för ett dörrlås, särskilt för järnvägsvagnar, varvid en fjäderbelastad och utdragbar kopplingsdel är anordnad mellan dörrvredet och en medbringare, och varvid en vinkelrätt mot dörrvredsaxeln rörlig, på medbringarens ände lagrad i riktning mot sitt kopplingsläge fjäderbelastad regel är placerad mellan styrbackar på medbringaren och på dörrvredsaxeln, vilken regel genom ett koncentriskt med axeln löpande spår är förbunden med ett vinkelrätt mot axeln rörligt magnetankare, kännetecknad av att regeln (21) är rätlinjigt förskjutbar mellan cirkelsegmentformade väggar (24) i tryckevredet (3) vinkelrätt mot vredaxeln (x - x) och med en tapp (27) ingriper i ett i magnetankaret (16) upptaget spår (28). 2. Stängningsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att den plattformiga regeln (21) har en längsslits (22) för en från medbringarens (5) ände utgående tapp (23), som även genomgår innertryckets (4) nav (3) och i sin fria ände uppbär returfjädern (31) för innertrycket. 3. Stängningsanordning enligt krav 1 eller 2, känneteckna d av att regeln (21) i sina gavlar är utformad med utskjutande ringavsnitt (25), som ligger i plan med från medbringaren (5) utstående sid-väggar (26) och tillsammans med från tryckenavet (3) utskjutande backar (24) utgör styrning för regeln. 4. Stängningsanordning enligt krav 1,kännetecknad av •340968 4 i :RU 1 O*02*7 I att den som tryckfjäder utbildade förskjutningsfjädern (30) för regeln (21) är placerad inuti magnetankaret (16).
|
[
"E05B"
] | 73,345,802 | 340,968 |
B
|
[
"E05B83/363",
"E05B47/0004",
"E05B47/0692"
] |
ingress. Låsanordningar för luckor framför inspektions- och serviceöppningar på luftbehandlingsaggregat för ventilationsanläggningar har hittills haft ett ur många synpunkter föga ändamålsenligt utförande och har endast delvis fyllt alla de krav som bör ställas på dem. De är dessutom ofta komplicerat uppbyggda och dyra att tillverka. Manövreringen av dem kan ej alltid ske på ett snabbt och enkelt sätt utan ofta krävs noggrann inpassning och särskild instruktion för dess handhavande kan ofta vara nödvändig. Vanligen finns inga klart definierade låslägen, dvs det kan vara svårt att -åtminstone visuellt - avgöra om låset är stängt eller öppet, vilket innebär avsevärd nackdel särskilt i de fall låsen kan öppnas av sig själva på grund av vibrationer o d. Slarvigt låsta luckor innebär risk för läckage och ofrivillig lossning och nedfallande luckor utgör ett allvarligt faromoment. Om låsningsmekanismen ej är reglerbar eller fjädrande, vilket ofta är fallet, uppstår svårigheter att få god tätning om t ex packningens tjocklek varierar. Hittillsvarande lås håller i regel ej kvar luckan när samtliga lås på en lucka är öppnade vilket ur monterings- och demonteringssynpunkt är besvärande. Det krävs ibland stor kraft för att manövrera låsen och även verktyg kan behövas för dess handhavande. Oftast är låsen monterade utanpå luckan vilket innebär avsevärda nackdelar särskilt ur transportsynpunkt. Låskonstruktionen är ofta sådan att t ex variation av låsningskraften efter o- Dupl.kl. 47 f:45/OO 340963 2 lika förhållanden svårligen kan erhållas med "bibehållen grundkonstruktion. Vidare föreligger ofta svårighet att montera extra säkring av låset i stängt läge så det ej öppnas av misstag eller av obehörig. Uppfinningen kännetecknas av att byglarnas fria skänklar är anordnade att i utfällt läge utgöra i huvudsak horisontella stödpland för luckans tappliknande organ, vilka stödplan är avsedda att uppbära luckan före och under låsningen och därigenom underlätta luckans montering. I öppet läge vilar således trissan mot skänkeln varför en vertikalt monterad och ej för tung lucka kan hänga kvar med samtliga lås öppnade. Det underlättar både montering och nedtagning av luckan. De i låset ingående delarna är till antalet få och dessutom föga komplicerade. Manövreringen av låsanordningen kan med lätthet utföras med en hand i ett handgrepp utan komplicerad inpassning av låsdelarna. På grund av låsets konstruktion minskas risken för att luckan monteras fel och någon särskild bruksanvisning för låsets handhavande torde ej heller vara nödvändig. Låset har klart definierade lås- resp öppetlägen varigenom det är lätt att se om samtliga lås på en lucka är låsta eller ej. Låset är självhållande i stängt läge vilket är en viktig egenskap i de fall där skakningar och vibrationer uppträder. Genom att montera låsanordningen försänkt enligt patentkrav 2 erhåller man av denna inga utstående delar vilket innebär en stor fördel, t ex ur transport-synpunkt, då hanteringen blir enklare och risken för transportskador mindre och dessutom fordras mindre utrymme. Vid ett utförande enligt patentkrav 3 erhålles god styrning i sidled av låsrörelsen. Vid utföringsformen enligt patentkrav 4 uppnås ett stabilt låsläge. En mycket enkel och ändamålsenlig utföringsform av den fjädrande axeln, som går genom ena skänkelbenet, erhålles enligt patentkrav 5. Önskad fjädringskraft och utfjädringslängd erhålles genom en enkel dimensionering av skänkelbenen och genom att variera avståndet från infästningspunkten till livdelen (axeln) kan med samma bygel olika fjäderkraft erhållas. Då extra säkring av det stängda låset hos låsanordningen erfordras kan det ske genom att använda ett utförande av anordningen enligt patentkrav 6. Man erhåller full säkerhet mot att låset utan ingripande öppnas och då hänglås användes även säkerhet mot att o-behöriga öppnar låsanordningen. Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogad ritning som visar en vy av en exemplifierande utföringsform av låsanordningen. På ritningsfiguren är en lucka 1 påsatt framför en serviceöppning på ett luftbehandlingsaggregat 2. Låsdonet utgöres av en första låsdel 3 anbragt på luckan och en andra låsdel 4 anbragt intill den öppning luckan är avsedd att täcka. Den på luckan anbragta låsdelen 3 utgöres av ett vinkelrätt ut från luckanssidokant 1a sig sträckande tappliknande organ 5 på vilket en friktionsnedsättande trissa 10 är roterbart lagrad. Den 3 3409G9 andra låsdelen 4 utgöres av en bygel 6 med två skänklar, vilka bildar i huvudsak rät vinkel mot varandra, varvid bygeln 6 är svängbart lagrad kring en med det tappliknande organet 5 parallell axel 7 genom bygelns ena skänkelspets 6a och anordnad att med en snäppliknande rörelse låsas kring det tappliknande organet 5 efter att ha passerat ett labilt jämviktsläge. Axeln 7 är fjädrande genom'att den utgör livdelen av ett i huvudsak U-formigt organ 15 med fjädrande skänkelben 15b. Skänkelbenen är fastade med ett över benen liggande beslag 16, fastgjort med en skruv 17, vilket är utformat med en stöddel 18. Låsanordningen är säkrad med en bult 11 genom.ena skänkelbenet 6b och stöd-delen 18. PATENTKRAV 1. Låsanordning för i huvudsak vertikala, helt losstagbara luckor framför inspektions-och serviceöppningar på luftbehandlingsaggregat för ventilationsanläggningar, bestående av ett antal utmed luckans i huvudsak vertikala sidokanter anordnade låsdon, vilka utgöras av en första låsde,l (3) anbragt på luckan (i) och en andra låsdel (4) anbragt intill den öppning luckan är avsedd att täcka, varvid den första låsdelen (3) utgöres av ett vinkelrätt ut från en av luckans sidokanter sig sträckande tappliknande organ (5), på vilket en friktionsnedsättande trissa (10) är roterbart lagrad, och den andra låsdelen (4) utgöres av en bygel (6) med två skänklar, vilka bildar i huvudsak rät vinkel mot varandra, samt att nämnda bygel (6) är svängbart lagrad kring en med det tappliknande organet (5) parallell axel (7) genom bygelns ena skänkelspets (6a) och nämnda axel (7) är fästad transversellt f jädrande intill öppningens kant, kännetecknad av att byglarnas fria skänklar (6b) är anordnade att i utfällt läge utgöra i huvudsak horisontella stödplan för luckans tappliknande organ (5), vilka stödpland är avsedda att uppbära luckan före och under låsningen och därigenom underlätta luckans montering. 2. Låsanordning enligt patentkrav 1, kännetecnad av att låsdonen är anordnade försänkta i förhållande till den väggyta i vilken öppningen är upptagen. 3. Låsanordning enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att den friktionsnedsättande trissan (10) har konvex mantelyta, och att bygeln (6) har en till trissans konvexa mantelyta anpassad tvärsektion på den del, som är avsedd att komma i kontakt med trissan (10). 4. Låsanordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att bygeln (6) vid övergången från den fria till den ledade skänkeln är utbockad för upptagande av det tappliknande organet, varvid låsläget blir stabilt. 340969 4 5- Låsanordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att axeln (7) genom bygelns (6) ena skänkelspets (6a) är fastgjord transversellt fjädrande genom att den utgör livdelen av ett i huvudsak U-formigt organ (15) med fjädrande skänkelben (15b), vilka intill sina yttre ändar är fastade intill öppningens kant. 6. Låsanordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att bygeln (6) Er anordnad att med en bult (11) eller ett hänglås genom sin fria skän-kel (6b) säkras i sitt låsta läge.
|
[
"F16L"
] | 73,345,803 | 340,969 |
B
|
[
"F16L45/00"
] |
1. Elektrisk skyddsanordning för flyttbara föremål mot stöld éTiér åverkan, vilken anordning innefattar minst en avkänningsanordning, som är anbragt i föremålets upphängnings- eller uppställnings-anordning, och därmed förbundna, tillhörande anpassningsförstärkare för omvandling av avKänningsanordningéns signaler samt en till varje anpassningsförstärkares utgång ansluten larmanordning, kännetecknad av att varje avkänningsanordning (3; 15; 23) innehåller minst ett piezoelektriskt element, som vid verkan av en kraft avger en elektrisk laddning till den såsom laddningsförstärkare utformade anpassningsförstärkaren (4; 16; 2'0 och verkar såsom en kraftupptagare och är a'nbragt på sådant sätt, att den i vilotillstånd är belastad med vikten hos det föremål (1; 14; 21), som skall skyddas, och av att den respektive tillhörande anpassningsförstärkaren vid en till ett bestämt värde uppgående avvikelse från vilovärdet hos den av vikten hos det föremål, som skall skyddas, bildade, på avkänningsanordningen verKande kraften mot en godtycklig riktning avger en signal till larmanordningen (6; 18). 2. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att avkänningsanordningen (3; 155 23) är anbragt skild från det föremål (1; 1*1; 21), som skall skyddas och dold i föremålets upphängnings- (10; 29) eller uppställningsanordning (13; 22). 3. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att det föremål (1), som skall skyddas, är upphängt på minst en kabel (2), och av att avkänningsanordningen (3) är anbragt vid övre änden av minst en upphängningskabel. 4. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att det föremål (14), som skall skyddas, är uppställt på en sockel (13)> under vilken minst en avkänningsanordning (15) är anbragt. 5. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att det föremål (21), som skall skyddas, vilar på en från detta skild kolv (22), som i sin tur är anbragt på eller i en sockel (20), och av att avkänningsanordningen (23) är anbragt mellan kolven (22) och sockeln (20). 6. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1,känneteckna d av att laddningsförstärkaren vid ingången har en'fälteffekttran-sistor (35; 55). 7. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att anpassningsförstärkaren endast avger en signal, när den i förväg bestämda kraftändringen på avkänningsanordningen sker inom en 340970 12 " genom KonstruKtionen fastställd tid, som belöper sig till högst 10 sekunder. 8. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1,känneteckna d av att avrinningsanordningen och anpassningsförstärkaren har en undre frekvensgenomsläpplighetsgräns på mellan 0,1 och 2 Hz. 9. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1,känneteckna d av att avkänningsanordningen och anpassningsförstärkaren har en övre frekvensgenomsläpplighetsgräns på högst 500 Hz. 10. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att varje avkänningsanordning är svängningsdämpad, så att det lägsta resonansstället för hela anordningen belöper sig till högst 500 Hz. 11. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att avkänningsanordningen innefattar två kraftupptagare (30; 53,5*0 9 och av att kraftens angreppspunkt är anordnad mellan de båda kraftupptagarna. 12. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 2, kännetectc-n a d av att avkänningsanordningen är anbragt dold i en skena (7) eller ett spår i väggen eller i taket. 13. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 12,känneteck n a d av att skenan (7) eller skyddet för spåret på regelbundna avstånd har öppningar (8) för genomföring av upphängningsanordningar (29) för avkänningsanordningarnas upptagningsanordningar (30). 14. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 12,känneteck n a d av att en skyddsströmställare (3*0 är anordnad i skenan eller spåret, vilken strömställare vid borttagande av skyddet Kopplar in en larmströmkrets. 15. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, känneteckna d av att anpassningsförstärkarens eller larmanordningens kopplingskrets innehåller en självhållande krets. 16. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att varje avkänningsanordning har en individuell larmindikering för lokalisering av den larmgivande avkänningsanordningen. 17. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att avkänningsanordningen och anpassningsförstärkaren består av en kompakt enhet. 18. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1, 12 och 17j kännetecknad av att flera enheter av detta slag är anslutnings-bara parallellt med varandra till larmanordningen. 19. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1,känneteckna d av att den för larmutlösning nödvändiga avvikelsen av kraften 13 340970 från vilovärdet är inställbart (32) på anpassningsförstärKaren. 20. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 1,känneteckna d av att dessutom minst ett olinjärt elastiskt element, vars ut-böjning språngvis ändras vid underskridande av en bestämd Kraft, och som är anordnat på sådant sätt, att en kraft vid denna sprangvisa ändring av utböjningen verkar på den kraft^änsliga avkänninr*sanordningen, är anbragt i upphängningsanordningen eller uppställnings-anordningen för föremålet (fig. 9-12). 21. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 20, kännetecK n a d av att det olinjära, elastiska elementet åtminstone till en del innefattar en bladfjäder (76). 22. ElektrisK skyddsanordning enligt krav 20,kännetecknad av att det olinjära, elastiska elementet är försett med en spiralfjäder (80) och en arreteringsanordning (83,84) för upphängningsanordningen eller uppställningsanordningen, vilken fjäder är utformad och anordnad på sådant sätt, att arreteringsanordningen friger upphängningsanordningen eller uppställningsanordningen, när den på spiralfjäder genom det föremål, som skall skyddas, verkande kraften underskrider ett bestämt värde. 23. Elektrisk skyddsanordning enligt krav 20, känneteckna d av att det olinjära, elastiska elementet har en av gummi eller någon elastisk plast bestående del. Tyskland 475 523 (74 a:2é)
|
[
"G08B"
] | 73,345,804 | 340,970 |
B
|
[
"G08B13/1472"
] |
. Brandalarmanordningar av joniseringstyp, vilka anordningar tjänar till påvisande av brandaerosoler i den omgivande luften, innefattar minst en joniseringskammare, som innehåller ett radioaktivt preparat för jonisering av luften inuti kammaren, över två elektroder i kammaren eller över en elektrod och kammarväggen anbringas en spänning, så att en genom jonrörelse förorsakad elektrisk ström uppträder mellan elektroderna. Vid tillträde av aerosoler eller andra delar, t.ex. damm, in i kammaren ändrar sig joniseringsströmmen, De schweiziska patentskrifterna 297.463 och 355.380 beskriver en anordning, som arbetar med en dylik joniseringskammare i serie med ett motstånd, varvid strömändringen i joniseringskammaren vid tillträde av aerosoler eller andra delar in i kammaren leder till en potentialändring på en elektrod, vilken ändring förstärks på lämpligt sätt och används till larmgivning. För att uppnå en tillräckligt hög känslighet hos en dylik anläggning måste man därför sörja för, att luften har ett så fritt och obehindrat tillträde som möjligt till utrymmet mellan elektroderna. Detta sker i regel därigenom, att joniseringskammarens yttervägg är SVERIGE PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET 340971 2 luftgenomsläpplig, t.ex. delvis är öppen eller delvis består av ett galler. På nyare tid har transistoriserade brandalarmanordningar av joniseringstyp utvecklats, vilka arbetar med lågspänning. Den schwei-5 ziska patentskriften M6.131 beskriver en dylik anläggning, som arbetar med en kammarspänning under 20 V respektive en fältstyrka på lägre än'5 V/cm. Vid joniseringskammare av detta slag är emellertid hastigheten hos jonerna mellan elektroderna så starkt sänkt, att redan en liten vindhastighet eller luftcirkulation räcker till att påverka 10 jonströmmen. Konstruktioner finns därför redan kända, vid vilka man medelst framför dessa anordnade vindskärmar av platt- eller rörform har försökt att undvika denna känslighet hos joniseringskammaren gentemot luftströmningar. Det har emellertid visat sig, att även vid dessa 15 konstruktioner en viss luftström fortfarande går genom kammaren, vilken luftström påverkar jonströmmen. Ändamålet med uppfinningen är därför en konstruktion av en brandalarmanordning av joniseringstyp med en joniseringskammare, som skyddas medelst avskärmningsanordningar, så att joniseringsströmmen 20 i kammaren icke påverkas av tillströmmande luft. Detta uppnås därigenom att brandalarmanordningen enligt uppfinningen erhållit de i krav 1 angivna kännetecknen. Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning- till bifogade ritningar, där fig. 1 visar ett tvärsnitt genom en jonise-25 ringskammare av cylindrisk form, fig. 2 visar en sidovy över en joniseringskammare enligt figur 1, fig. 3 visar ett tvärsnitt genom en joniseringskammare av komplicerad, form, som mycket approximativt kommer nära ett halvklot, fig. 4 visar en perspektivvy över en joniseringskammare enligt figur 3, och fig. 5 visar en i en sockel inbyggd 30 j oniseringskammare. Figurerna 1 och 2 visar en joniseringskammare\med cylindrisk mätvolym 1. Genom en isolerande bottenplatta 2 är en -inre elektrod 3 och en yttre, gallerformig elektrod k genomförda. Mätvolymen omges av ett av två delar bestående hölje, nämligen av ett inre hölj'e 5, som • 35 i sin tur omges av ett yttre hölje 6. Bägge höljena omger mätkammaren ända upp till fästytan 7. I det inre av kammaren är radioaktiva preparat 8 och 9 anbragta, som joniserar utrymmet mellan de båda elektroderna 3 och h och föranleder en elektrisk ström mellan elektroderna. Det yttre höljet 6 har en liknande geometrisk form som det ko inre höljet 7, så att mellanrummet mellan de båda höljena är nästan 3 34097.1 lika stort på alla ställen. Den luft, som skall undersökas, kan inträda genom ingångsöppningar 10 in till mellanrummet mellan de båda höljena och intränga genom ytterligare öppningar 11 och 12 i det inre höljet in.till det inre av kammaren. Eftersom avståndet mellan de båda 5 höljena är litet jämfört med kammarens dimensioner, och eftersom öppningarna i det yttre höljet är anordnade förskjutna i förhållande till öppningarna i det inre höljet, så att avståndet mellan ingångsöppningarnas begränsningar är större än avståndet mellan de båda höljena, bromsas den till brandalarmanordningen anströmmande luften så starkt, 10 att den vid inträde i mätvolymen blott får låg hastighet. Genom den företagna anordningen av ingångsöppningarna uppnår man, att den genom luftens anströmningshastighet åstadkomna extra rörligheten hos jonerna jämfört med den genom det elektriska fältet uppnådda rörligheten är liten inuti mätvolymen, dvs. att jonströmmen 15 blir oberoende av anströmningshastigheten. Figurerna 3 och h visar en brandalarmanordning av joniserings-typ av något komplicerad form, som mycket approximativt liknar ett halvklot. Mätvolymen 13 är återigen omgiven av ett inre hölje, som i sin tur är omslutet av ett yttre hölje 15 av.liknande geometrisk 20 form åtminstone ända till fästytan 16, så att avståndet mellan det inre och det yttre höljet är närapå konstant. En genom bottenplattan 17 genomförd inre elektrod 18 uppbär ett radioaktivt preparat 19. Såsom andra elektrod tjänar det inre höljets 14 vägg. 25 Den luft, som skall Övervakas, kan inträda genom,ingångsöpp- ningar 20 i det yttre höljet och ingångsöppningar 21 och 22 i det inre höljet in till mätvolymen 13. Anordningen av ingångsöppningarna i förhållande till varandra är i sin tur sådan, att luftens strömningshastighet i kammaren är liten även vid stor anströmningshastighet. 30 Ingångsöppningarna är i denna utföringsform förskjutna i förhållande till varandra på sådant sätt, att ingen rät linje samtidigt kan ritas genom en öppning i det yttre höljet och' en godtycklig öppning i det inre höljet. Detta uppnås därigenom, att öppningarna i det inre höljet och i det yttre höljet är anordnade i olika ytor, som 35 icke är parallella utan bildar vinkel med varandra, öppningarna 22 är i denna utföringsform
|
[
"G01N",
"G08B"
] | 73,345,805 | 340,971 |
B
|
[
"G01N27/66",
"G08B25/00",
"G08B17/113"
] |
respektive 2 kännetecknande del, Uppfinnaren har undersökt slipning av varierande material med slipskivor innefattande diamantslipkorn sammanfogade medelst en plastgrundmassa. Under undersökningens förlopp utfördes en serie försök på mjuka stål i En 9 -området, varvid man använde metallpläterade och icke metallpläterade RD-par-tiklar. Resultaten visade att de metallpläterade RD-partiklarna kunde användas för slipning av dylika mjuka metaller, men icke i så stor utsträckning att man kunde hoppas på deras allmänna användning inom detta område. Metallpläterade MD-slipkorn i en plastgrundmassa undersöktes även och denna del av undersökningen utfördes med skepsis med vetskap om tidigare undersökningsresultat. Icke ens i den mest moderna litteraturen diskuteras möjligheten av att dessa partiklar skulle ha någon praktisk användning vid slipning av mjuka metaller. Den svenska patentskriften 306.271 ger stöd åt denna uppfattning med hänvisning till partiklar, som splittras vid användningen. MD-partiklar splittras icke under det att effektiviteten av RD-partiklar vid slipning i huvudsak är beroende av brotten i partiklarna för att bilda nya slipytor. Vid försöken konstaterades emellertid oväntat att metallpläterade MD-partiklar, inbäddade i en bindemedelsgrundmassa av plastmaterial, voro mycket användbara vid slipning av mjuka stål. Deras användning inom detta område 340977 öppnar oanade möjligheter. Ytterligare försök visade att metallpläterade MD-partiklar i en plastgrundmassa även är användbara för slipning av mjuka metaller andra än mjuka stål, samt lämpar sig för slipning av praktiskt taget vilka som helst material med godtagbar verkningsgrad och ekonomi. Härigenom kan en slipanordning erhållas med diamantslipkorn för allmänna ändamål, Orsakerna till de oväntade resultat, som uppnås med metallpläterade MD-partiklar i en plastgrundmassa är icke helt utsedda, men det är tydligt att det inte är tillräckligt med den enkla förklaringen att metallöverdraget medger bättre kvarhållande av diamantpartiklarna i bindemedlet. MD-partiklarna kan metallbeläggas samt inbäddas i en grundmassa av plastmaterial på vilket som helst lämpligt sätt. De i den svenska patentskriften 306,271 beskrivna sätten kan exempelvis användas, Metallpläteringen utgör företrädesvis ca 55 vikt~% av de metallpläterade diamantpartiklarnas totala vikt och en lämplig metallbeläggning utgöres av nickel. Plastgrundmassan består företrädesvis av en syntetisk värmehärdande bindemedelsplast och kan innefatta lämpligt fyllmedel. MD-partiklarnas storlek kan ligga i området 125 f*m till 210 f-m. Företrädesvis består MD-partiklarna av slipkorn av storleken 100 mesh (ca 150 H-m) eller 100/120 mesh (150/210 |Am), En slipanordning enligt föreliggande uppfinning kan innefatta en skiva i vilket de plastbundna metallpläterade MD-partiklarna bilda ett yttre skal kring ett nav. Vid slipning av mjuka metaller, exempelvis mjukt kolstål, synes slipverkans verkningsgrad öka med navmaterialets styvhet. Det har konstaterats att man för en slipskiva för allmänna ändamål enligt föreliggande uppfinning erhåller goda resultat dels med ett nav som helt eller delvis består av aluminium, t.ex. ett aluminiumfenol-nav, och dels med ett nav av bakelit, exempelvis ett fiberfyllt fenolnav. För att ytterligare illustrera uppfinningen lämnas i det följande några exempel avseende försök
|
[
"C09K",
"B24D"
] | 73,345,811 | 340,977 |
B
|
[
"B24D7/00",
"B24D5/00",
"C09K3/1445"
] |
. Det har sålunda upptäckts, att en förbättrad sintrad slipmedelskomposition av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid åstadkommes, då en sådan komposition innehåller från ca 1 vikt? till ca 10 vikt? av ett oxid- eller halogenidtillsatsmedel, som ut-göres av en jordalkalimetalloxid eller -halid, en krom-, mangan-eller koboltoxid, en aluminium-, mangan-, kobolt- eller krom-halogenid eller blandningar därav. Såsom belysande exempel på tillsatser i slipmedelskornet enligt uppfinningen må nämnas kalciumfluorid, kaliumaluminiumfluorid, manganoxid, koboltoxid, kromoxid, kalciumklorid, magnesiumklorid, magnesiumoxid och kryolit (natriumaluminiumfluorid). Dessa material kunna användas i sina naturligt uppträdande former, t ex såsom filipinsk kromit eller flusspat. Härav framgår, att vissa föroreningar, t ex järnoxid, kiseldioxid och liknande, som normalt ingå i utgångsmaterialen, icke skadligt påverka de resultat, som enligt uppfinningen uppnås genom att tillsatsmedlet inblandas i de sintrade slipmedelskornen av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid. Inom den industri, som sysslar med smälta, gjutna eldfasta material är det känt att för dessa material använda de ovan beskrivna tillsatsmedlen i ändamål att övervinna sådana problem som avspjälkning och sprickbildning i den smälta och gjutna formkroppen. Sålunda har man tidigare föreslagit tillsättning av sådana tillsatser som magnesiumoxid, natriumoxid och kalciumoxid till smälta gjutna blandningar av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid. Det är emellertid helt oväntat, att dessa tillsatser vid inblandning i sintrade slipmedelskompositioner av aluminiumoxid och 3 340978 zirkoniumdioxid skulle förbättra kompositionernas styrka och slip-egenskaper. Aluminiumoxiden och zirkoniumdioxiden kunna härröra från någon kommersiellt tillgänglig tillförselkälla, ehuru dessa material företrädesvis ha formen av relativt hög renhet uppvisande pulver, minst ca 95$ renhet. Förhållandet mellan aluminiumoxid och zirkoniumoxid kan variera från ca 90:5 till ca 25:75. Det föredragna förhållandet mellan aluminiumoxid och zirkoniumdioxid är emellertid 60:40. Aluminiumoxid- och zirkoniumdioxidpulvren finfördelas på något lämpligt sätt, t ex genom våt- eller torrmal-ning i en rotationskulkvarn eller genom strålsönderdelning med komprimerad luft eller vattenånga för att minska pulvrets medelpartikelstorlek till ca 5 jum eller mindre. Tillsatsmedlen kunna vara ytterst rena men kunna även användas i sina kommersiellt tillgängliga eller naturligt uppträdande former. Sålunda ha utmärkta resultat uppnåtts t ex med kalciumfluorid av 99$ renhet liksom med kommersiellt tillgänglig flusspat, som innehåller ca 86$ kalciumfluorid, ca 8$ kiseldioxid, ca H% kalciumkarbonat och ca 2$ aluminiumoxid och järnoxid. Utmärkta resultat ha också uppnåtts vid användning av filipinsk kromit, som hade följande analys: 35$ kromoxid, 3$ kiseldioxid, 15$ järnoxid, 30$ aluminiumoxid, 16$ magnesiumoxid och 0,5$ kalciumoxid. Det är sålunda tydligt, att närvaron av de föroreningar, som normalt återfinnas tillsammans med de i samband med uppfinningen använda tillsatsmedlen, icke äro skadliga för de slutliga egenskaperna hos den slipmedelskomposition, som framställdes enligt uppfinningen. När tillsatsmaterialen användas i sam-band med uppfinningen finfördelas dessa på samma sätt som aluminiumoxiden och zirkonium-oxiden. Företrädesvis är tillsatsmedlets medelpartikelstorlek mindre än 5 wm. Grundstegen vid framställning av slipmedelskornen enligt uppfinningen äro följande: 1. Framställ en blandning, som består av 90-99$ av en blandning av pulvriserat, aluminiumoxid- och zirkoniumoxidhaltigt material och lrl0$ av ett tillsatsmedel, som utgöres av en jord-alkalimetalloxid eller -halogenid, en krom-, mangan- eller koboltoxid, en aluminium-, mangan-, kobolt- eller kromhalogenid eller en blandning därav, och omvandla denna blandning till en 340978 4 formbar massa genom blandning med en flytförmåga givande vehikel, t ex vatten. Sätt i normala fall dessutom även ett temporärt bindemedel till den formbara massan. 2. Forma massan till ett slipmedelskorn med önskad storlek och form. 3. Torka de formade kornen för att avlägsna överskottet av fuktighet och för att bringa det temporära bindemedlet att stelna. 4. Bränn slipmedelskornen vid en tillräcklig temperatur för att sammansintra de enskilda partiklarna i slipmedelskornen. Vid genomförande av det första arbetssteget vid sättet enligt uppfinningen sättes företrädesvis ett temporärt bindemedel till blandningen av aluminiumoxid, zirkoniumdioxid och tillsatsmedel i ändamål att giva de av blandningen bildade slipmedelskornen en tillräcklig råhållfasthet för att slipkornen skola kunna uthärda ytterligare behandling. Bland sådana temporära bindemedel, som äro lämpliga i samband med föreliggande uppfinning, återfinnas bentonit, stärkelse, dextrin, metylcellulosa och blandningar därav. Dessutom kan man använda ett syntetiskt harts, t ex kondensations-produkter av aldehyder oeh fenoler. Valet av ett speciellt temporärt bindemedel är till stor del beroende av den flytförmåga givande vehikel, som sättes till den torra blandningen för att göra denna formbar, och av den typ av formningsutrustning, som man avser att använda. Vid de nedan angivna utforingsexemplen utnyttjades bentonit, eftersom bentonit icke behöver brännas bort från de enskilda slipmedelskornen, innan dessa sintras. Det i samband med uppfinningen föredragna, temporära bindemedlet är en blandning av bentonit och metylcellulosa, eftersom en sådan blandning har befunnits vara speciellt lämplig vid framställning av strängpressbara blandningar. Formningen av slipmedelskornen utgöres företrädesvis genom strängpressning av en sats av den våta massan genom ett strängpressmunstycke för att bilda likformig geometrisk tvärsektion uppvisande stänger, som sedan sintras till slipmedelskorn, vilka var för sig bestå av många av de ovan nämnda partiklarna av aluminiumoxidhaltigt och zirkoniumdioxidhaltigt material, tillsatsmedel och temporärt bindemedel. Slipmedelskornen äro företrädesvis massiva och cylindriska, ehuru en mångfald andra kornformer också kunna utnyttjas, t ex polygonal, triangulär eller kvadratisk tvärsektionsform. Slipmedelskornens förhållande mellan längd och 5 340978 diameter kan varieras efter önskan, men ett förhållande mellan 2:1 och 3:1 föredrages mellan kornens medellängd och diameter. Kornen torkas under en tillräcklig tid, vanligtvis ca 2h h, vid en tillräcklig temperatur för att avlägsna överskottet av fuktighet och för att bringa det temporära bindemedlet att stelna. Det är tydligt, att slipmedelskornen kunna ha vilken som helst önskad tvärsektionsstorlek i beroende av slipmedelskornens användning i slipmedelsartiklar. När slipskivor skola framställas av de färdiga slipmedelskornen, kunna slipmedelskornen ha en diameter från ca 0,75 mm för korn nr 24 (ungefärligt kornstorleksområde 0,6-0,9 mm) till ca 2,5 mm för korn nr 8 (ungefärligt kornstorleksområde 2,0-2,8 mm). Vid strängpressningen av slipmedelskornen tager man i normala fall hänsyn till den krympning av kornen, som sker under de efterföljande behandlingsstegen, och detta hänsynstagande till krympningen sker genom att man tillverkar kornen ungefär ett kornnummer större än vad som önskas för de slutliga slipmedelskornen. Bränningen av slipmedelskornen för sammansintring av de enskilda enkelkornen i slipmedelskornen sker i en ugn vid en temperatur mellan ca 1500°C och ca 1750°C. Den exakta sintrings-teraperaturen och -tiden kunna lätt bestämmas genom sintring av provstycken av den av aluminiumoxid, zirkoniumdioxid och tillsatsmedel bestående kompositionen vid olika temperaturer och under olika tidrymder inom det angivna sintringsområdet, varefter dessa sintrade provstycken utsättas för krossprov för att bestämma kompositionens styrka. Den temperatur, vid vilken maximal krosstyrka er-hålles, är vanligtvis den föredragna. Vid den tillgängliga apparaten har det konstaterats, att slipmedelskornen enligt uppfinningen företrädesvis sintras vid en temperatur mellan 1600°C och 1700°C. Sintringstiden varierar i beroende av temperaturen i och typen av den använda sintringsugnen. I t ex en konventionell gaseldad schaktugn upphettas kornen gradvis till det föredragna temperaturområdet på ca 16 h och hållas sedan vid denna temperatur under 60 min. När en roterugn utnyttjas, kvarstanna kornen emellertid i ugnens heta zon under endast ca 4 min. Den heta zonen i roter-ugnen hålles vid det föredragna temperaturområdet. En ännu snabbare sintringstid kan uppnås genom användning av en gungbar ugn av den typ, som beskrives i den amerikanska patentskriften 3 415 9^0. När denna typ av ugn utnyttjas, hållas slipmedelskornen i den heta 340975 6 zonen under ca 2 min. Följaktligen föredrages användningen av roterugnar och gungbara ugnar vid framställning av slipmedelskornen enligt uppfinningen, eftersom sintringstiderna därigenom bli väsentligt kortare. Atmosfären under sintringen kan variera från oxiderande till reducerande, men för att de färdiga flytmedelskornen skola få maximal hårdhet och sprödhet hålles atmosfären företrädesvis neutral eller oxiderande. De enligt föreliggande uppfinning framställda flytmedels-kornen kunna användas vid framställning av flytmedelsartiklar och mera speciellt hartsbundna slipskivor, t ex slipskivor för slipning av valsämnen, skrotslipskivor för gjuteriändamål och kapskivor. Slipmedelskornen enligt uppfinningen kunna dessutom användas i slipskivor, som ha andra typer av förband, t ex ker.amis.kt bundna och metallbundna slipskivor. Slipmedelskornen enligt uppfinningen ha god vätbarhet med organiska hartser, och följaktligen kunna slipmedelskornen användas i slipmedelsartiklar, som äro bundna med de , vanliga kända, syntetiska och naturliga hartserna, t ex fenolformalde-hydharts, resorsinolformaldehydharts, polyestrar, polyetrar, shellack, lack och liknande. Slipskivor, som framställts av slipmedelskornen enligt uppfinningen, ha visat sig vara ytterst effektiva vid slipning av både stål med hög kolhalt och rostfritt stål. En betydande fördel med uppfinningen är, att en förbrukare kan slipa olika typer av stål utan att behöva växla slipskivor eller utan att behöva lagra slipskivor med olika slipmedelskompositioner, som äro speciellt lämpade för slipning av speciella ståltyper. Följande exempel belyser ett föredraget sätt att framställa slipmedelskornen enligt föreliggande uppfinning. EXEMPEL 1 Slipmedelskorn med kornnummer 12 (1,4-2,0 mm), som hade tvärsektionen ca 1,8 mm och medellängden ca 5,3 mm, framställdes av var och en av följande blandningar: Blandning A Blandning B Blandning C vikt%______ vikt%______ vikt%______ aluminiumoxid 57,0 55,2 5^,0 zirkoniumoxid 38,0 36,8 36,0 Mn02 0 3 5 bentonit 3 3 3 metylcellulosa 2 2 2 I> o 1 B 3 or- nda 1 rH nd- ttes i M cd 1 bO cö 1 CO nom rH CÖ > CÖ •H ¦p ft\ :cd •SÄ 0 cd cd 0 ¦p G cd r-i M rH 0 r\ +> M • C ii • > \o ii X! G CO G •P f M M rH TS 0 bD o rH 0 +3 CO •H cd o C t^ •H 0 0 rH G 0 cd 0 0 •H 0 TJ o 0 CO +3 0 B co G cd •\ -P XI rH 1 •H ¦H hO ft •P C M 0 to o T) +> CÖ rH 3 M H 00 M •H •H bO E xf C B bO :0 B 0 o 0 cd rH rH G CÖ o 43 G •\ O :cd 0 cd 3 Cm ft TS VD B CO M ocd G CQ cd > X CD ?l a -P xd T3 G 0 +3 ¦p C •H CÖ rH > :0 X! H rH cd cd Q CM rH X! to M M -ö 0 -ö to M 0 C r-i -P •H o Cm M O cd X3 B o 0 o M 0 4J 0 hO cd TS 0 Ti 0 CO CÖ «% iH 0 i 43 o u •H • •H -o o :0 -p to CO X! 0 •H bD G Q B O G PM > 0 O cd rH ¦=C CO 0 «m Cm Fh W Ti > G cd > O 0 O cö 0 S > O CO B pq 0 M :0 0 cd cd xd bO • cd »\ o C • M ii T *s Ö tÄ to M :0 Cm T3 G to ii •P G H cö in M £2 ft M c to g G CQ CT\ G *i 0 KÖ <M cd M to M to 3 cd M G in O B to >» M TS CQ 0 rH « co 0 <c T) T} > to 0 0 O bO M 0 M rH i! bO +3 4 i-l 1 T) cd O * cd G 3 10 bO M +i to ¦P CO cd m G CQ G O <M •H ¦P G CT\ 0 « T) X! 0 M 0 G ft to o G 3 -P bO Ti 0 n •H CO •H C ¦ST « 0 M Ti cd G O ii M xd bO G ¦p 0 0 CÖ G •H TI m G O C >5 rH O S •N CÖ G cö o G co ft p C O 3 G CO •H > CÖ to M 0 O •H CO CM X! M rH cd M CO KÖ •H M r-t G X! cd CO ii > cc K -O B <D O cd XI ft co ed X! W -P XI rH M •p ¦O CO o O C B 3 •H C X3 bO U G to •p o 0 ¦P CÖ M •H CÖ -p G rH G M r-i G G 3 ti -P S O G H •H cö cö o -O to +> 0 ¦P > cö cö rH 0 rH ii cd G otd 0 •H G r-H O •H o B B B cd o TS rH :0 bO cd B 0 U bO G 3 CÖ •fA • G 43 to co 0 M G G G B XI XI G 4-3 M •H i <i-i C O ti •H t~- ro 0 T) LO cd Ti to co Q O cd 0 o •H rH :0 X o •H ii O O « O Tf C cd > 0 0 0 t3 to « Ti M G > G M 0 Cm cd > 03 G in x» 0 t- CM CÖ cd G CÖ •H B u H • cö B 0 :cö 0 cd 0 +s TI B 4 -p ii •rH h ft c— 0 rH rH H o bO ft ft € -P G B to cm bO G G 0 to t ft o C<! cö co fe 0 XI 0 C bO bD 6 +5 0 to G O •H B 0 G :0 0 O • • "SÄ TI to M ¦P 0 G G 0 bO rH CO O to 0 N to +3 0 T ii +3 • rH CO ?H M > G 0 ¦P KÖ :cd o XI C . <t 0 B 0 •H p ii S C CD K> G CÖ >a O K3 cd 0 ¦ö cd •H u M rH ft •H VO T* -P T) X! cd M cd rH B •H X) O otd •P rH *\ <M •H c -p P 'vO ft G cd cd B O 4-> 0 G to •H c\ m CD cd K\ G G T* 3 M C to to I 3 ii cd •p to xd O 0 43 0 +3 > • t 0 M r-i «m a G •H 0 0 :0 • ¦ cö O M o cd G •p X! Cm TI 3 <c 0 TI 0 < cö *» Cm U B cm co ¦O 0 0 Ln cd O B bO to M W bO T) T cd TJ to X O XI hO G 0 T3 Q bO 4-» G Ö 0 CÖ G G G •H rH B XI C teS. -p cö CD bO cd O G CT\ T3 0 CO G C G 0 G X! > 0 « KÖ 0 > rH K 3 CO •H S Ti S rH o M e\ bO ¦P cd o 0 ocd M TS 0 B TI O rH G 0 4 G o\ rH =c G rH O G to CO to 0 -ö G 0 bO G G G > O M « XI C 0 ffv j-l cö tÄ cd M • • :cd •H 0 •H ii bO 0 T5 G M •H 0 cd •O O XI o w CÖ TS ¦ai G OCÖ B "¦-3 \o cö 43 G B co T} > o G -p G :cd o B M •H in O ii 3 43 X •H co xd ii O rH VO O > •P M G M ft >» xd -p 3 rH il --» 3 to > c— O CO 43 « ö M CO :0 •\ M :cd 0 W O :0 ft •P rH cö bO ¦P +> M rH H cd > O w CD °cd <H O O a to -p •H ii Cm 3 CO > X! rH 0 cd H cd g 0 M cd B e\ cu CO > B 0 rH G G X! o cd TI O M rH > XJ g T) 0 i 3 >a B CD (D ff\ a_ 0 B ii M •H B 3 O T) o ¦P cd tn 0 xd O 0 ft ocd •H G ¦n Ti TI o G T* cö o •H o B O 0 rH ii ft 4-3 ** o CO B B bO G cd <-i CÖ c cö cö 0 in G •H :cd ¦H G B e% 0 M G & 10 G «\ ft 0 B 4 •H & r-i X! :cd XI o H cd T3 M & cö CM •P B O -ö O 0 0 B O o r-i •H 43 cd B B :0 ii > M •r-S rH B CO n i! g G o 0 •p +3 4-» cd N o rH H 3 O .C X! G tHä. rH 0 rH T3 rH xd CO O o 0 in B 0 to M o cd CO G Cm rH o 0 O cö CD CM 3 -ö SO 0 •H rH cd H O in O 0 X! 60 CM cd o CJ 0 < C o M <Ö rH CM G Cm B -P g •ro H •H rH ¦H Q bO G •P E-- cd T) G M a G CD •H *l 3 bO G •P «\ •H •H B 0 r-l G bO 0 3 •H -p B X O otd 0 •H G M CM to cd T} -P G O XI M •H cd 43 •H a; 3 O ii ft M •H 0 B 0 O 0 to C to « 0 Ti € cd G G +3 G G •* 0 CÖ G G •p g G ¦d B cd KÖ to O -p M E 4-3 •H 0 •H cö r«"\ rH to •d 0 to 0 M cö C XI M e» G o 0 xd KÖ rH £~ ¦a rH ft bO O M 0 G P to B in 0 i! 0 G XI G 0 o £~ Cm 43 3 3 •H cd ¦a; G c\ O Tt cö ¦P 0 tö ro ¦p M M M Ti ?4 G in to CO CQ rH x > CO cd rH 4-» cd rH cd M •H i 0 O 3 O 0 cö O bO VD •H 0 0 0 < o ii CD B < to rH X! > a T) vo B -p -P ii B G ii 3 rH TI Ti XI « 340978 Tabell A Prov Bland- Mn02 Krosstyrka (kp) vid ugnstemperaturen (°C) nr ning halt 1550 1600 1650 1700 1750 1 A O 74,O 66,3 7^,9 92,6 99,0 2 B 3 99,4 136,2 124,9 128,9 128,9 3 C 5 107,6 110,8 127,1 114,9 99,4 Ytterligare försök gjordes med de ovan angivna aluminium-och zirkoniumoxiderna, varvid tillsatsmedel utnyttjades i varierande mängder och med varierande sammansättningar för att framställa slipmedelskorn enligt uppfinningen. Behandlingarnas sammansättningar, bränningstemperaturerna och krosstyrkorna angivas i tabell B. Varje blandning innehöll 3% bentonit och 2% metylcellulosa såsom ett temporärt bindemedel. Tabell B Prov nr Sint-rings-tempe-ratur Kross-• styrka kp A12°3 Zr02 37,5' K3AlPg CoO Mn02/Cr02 mineral MnOg/CoO CaP 4 1700 102,2 56,5 1 5 1700 79,5 55,2 36,8 3 6 1750 90,8 54,0 36,0 5 7 1600 121,2 55,2 36,8 3 8 1550 118,0 54,0 36,0 5 9 1600 115,8 51,0 34,0 10 10 1550 109,0 55,2 36,8 1,5/1,5 11 I600 118,0 54,0 36,0 2,5/2,5 12 1500 104,4 51,0 34,0 5,0/5,0 13 1750 111,2 55,2 36,8 1,5/1,5 14 1650 113,5 54,0 36,0 2,5/2,5 15 1500 102,2 51,0 34,0 5,0/5,0 16 1700 128,0 55,2 36,8 3 17 1700 145,3 54,0 36,0 5 18 1700 111,2 51,0 34,0 10 EXEMPEL 2 Sintrade, < av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid bildade slipmedelsko rn framställde. 3 på samma sätt som i exempel 1 med undantag av att varierande mängder filipinsk kromit utnyttjades h3 angi Efte bran temp ro 3 en till varv ro ro ro H" 5 ?S < i CD p ca H> ro ro ro i-J ro M O VO O 3 H* 4 3 P p. ro H-1 o vd <! P CO p: sint ngst atur gand et ct pr p tte rin emp CD 4 ro Sat rom 3 H et M H (-> « et oq <D s oq ca H- H- P U1U1U1 Ul —j —a I-1 O Ul ?S • CD 4 CD 3 <D ct C cr --3 t-1 J=-U1 j=- ro VjJ Jr Ul O 3 p M \o ^ e 3 CD X3 %S « t» v w u ** o ca w el- M O t-1 o o O ro O CT\ VJl O styr esul utsa uren P 3 varv P Pt PTX H pr p Ct p et ct ° Ul O p- O o o 3 P I-1 t-1 H t-1 et CD w O 3 3" ?3 Ul V>J UJ UJ <T\ IV) ro M o-* «¦—s ro CO 3 c CO jr ONCTv C\ ^3 Ct\ ro o pr 3 O oq ?t> tsi •O \# %• w w w %# *» w o •o pr 3 O 3 4 H- ^ O O O OO UJ M -j M < Tab p < orn eut 3* H1 ste Po 3 rko o < H- CD p> ro 4 -J 3 < 3 3 P. I-1 CD ca 3 p i-1 vn o ro P 4 c ^ I-1 i-1 I-1 M P ca >-t> o >s et 3 ro —3 ro O O OA CR ö P CB p o p fr ro M Jr OO —3 00 Ul 3 4 et ct O H- 0<J1U4 t» u v» w O ca •Ö 3 •-b p O O ct vo O O-v VJl temp rov P7 O 01 osfä O: 1 P ren 3* ro et xid agit (D •rS P 3 ca 4 et ct 3 et p et ca H" J-' H p oq 4 c CO P 3 3 VO VD ro J-1 —3 ct H« O ¦ö cr et < «S ro ro VD O -^3 O p < < •a ro p: ct fr v w *# v o 1 p 4 01 M •a ct U4 Ul U4UJ CT\ Jr UJ <Tv CD 3 CO •O po p: et täm t-1 P. 4 o C_i. P ca po H- ct ro < fr 01 o o Ct P det höl B p ca tt ro 3 ro ca o 3 M M H C f-1 & po •-b P CD vo OJ ro --3 CD H- ca CD O: et 3 vo 1 —3 oo Ul (-¦ 3 o 4 P ro ro ro ro ** \# w o H ro (->• 1-" p. 3 C_l. o (-¦ o ö xempel 1 ugnen. föredragna ika es genom någon ämförelse, p H- •a < 3 H- H- < >s p H- 3 CD ro et 3 cr < *x) p. X ca et oq ro H- 3 hi ro ro ca <D oq I-1 1 O 3 P 3 H* tj pr <! cr T3 & H- ro i-1 ro ro !->> ct •a ct P t-1 CO O: O p 3 ?3 ?3 3 3 p. i-1 et 4 a ro 3 H- P et ro p. > H- p l-J ct ro M 3 3 M et et cr M ro oq oq H- ro •o o p H- 01 3 M 3 p UJ n <! et P M et 4 w 3 PK ca CO O ct P 3 CO ct 3 H- CO oq P po H- pr o ca ro 3 3 Ct ro 3 P: 4 P- H-1 et CO O CO C>3 P ct 3 X O O et >t ct CD ro P O 3" O O 3 ct & l-1 D" t ro (-9 =< • (-¦ 3 M p ct P- ro cr ro ro or et M H- t-1 ct pr ro «-j. p cr P «< ro |_J p3 et 3 H 3 >-• 3 (-¦ P. P ro H- P- o ro cr ct P ro < W o w ro ro CO P- i-j P 4 m ^ ct ro H 4 o < H1 3 4 ca P 3 H- p: I-1 3 H- p. o o 3 ca O H- ct P oq ro CO 3 p. p •ö & p P- ro 3 ro ^ P v» 4 et oq ** CD 3 ro et H- t-1 CO p ro P < Ul ca 3 et p: CD p O" CD CO 3 3 ro CO |3 P & p ct X ;3 4 et Ul O ro ca • CD et 3 3 P O 3 ro T= H- •a 3 O S CO 3 et ro 3 p- P et M p ca p. Hj O • 3 ct ca H O: M CD g ca O P H ?3 3 M CD p: H 3 4 CO oq (-¦ et et P? p: et 4 P «<3 et P CO O ro (-¦ M 3 & et pr i-b p- O 1 H- CD >* h-1 CB H- CO 3 ca p» H- ?3 ro p oq 3 oq 3 p •ö oq cr ca 4 po i 3 (-> CD 3 pt P "-i P det ngd nd- na, 340978 10 Av tabell D framgår, att en betydande ökning av krossstyrkan uppnåddes, när slipmedelskornen innehöll kromit såsom en tillsats i enlighet med uppfinningen. Detta framgår vid en jämförelse av de sintrade produkterna, som alstrats av samma beståndsdelar med och utan kromit såsom tillsatsmedel. EXEMPEL 3 Slipmedelskorn, som hade samma komposition som vid prov nr 20 (exempel 2), dvs aluminiumoxid och zirkoniumdioxid i blandning med 5% kromit såsom tillsatsmedel, framställdes i en gungande ugn på det i exempel 1 angivna sättet. Ugnstemperaturen var 1650 C, och ugnsatmosfären var neutral. De sintrade slipmedelskornen hade i medeltal en tvärsektionsdiameter av ca 1,8 mm och en längd av i medeltal ca 3,6 mm. Slipmedelskornen inblandades i två hartsbundna slipskivor, som hade följande sammansättning: • Vol!? (uppmätt) Vikt £ (beräknat) slipmedelskorn fenolformaldehydharts PeS2 K2S0i, NaCl CaO vätmedel porositet Slipskivorna hade färdigdimensionerna 40,6 x 6,*! x 15,3 cm. Förutom de av slipmedelskornen enligt uppfinningen framställda slipskivorna framställdes två jämförelseslipskivor, som innehöllo konventionella sintrade aluminiumoxidkorn, som i medeltal hade tvärsektionsdiametern ca 1,8 mm och längden ca 3,6 mm. Dessa slipmedelskorn äro kända för sina utmärkta slipningsegenskaper vid slipning av rostfritt stål. De båda sistnämnda slipskivorna utnyttjades såsom standard för bedömning av uppträdandet av de slipskivor, som innehöllo slipmedels-kornen enligt uppfinningen. Varje slipskiva provades på stål av typ C 10*15 och rostfritt stål av typ 30*4, varvid en slipautomat med tre sliphastigheter utnyttjades. Sliptrycket var 26l kp, och varje slipskiva utsattes för totalt 8 min kontakt med ämnet, varvid sliphastigheten var 63,5 m/s för stålet C 10*15 och 48,26 m/s för det rostfria stålet 30*4. Resultaten ha sammanställts i tabell E såsom förhållanden mellan mängden avlägsnad metall (M) i kilogram och slipskiveförlusten (W) i kilogram. 56,0 71,3 24,2 9,3 8,03 12,2 3,45 2,8 3,05 2,0 . 1,21 1,2 2,56 1,2 1,50 0,0 :J4097S 11 Tabell E Rostfritt stål Stål typ 304_______ typ C 1045________ Typ av slipmedelskorn % av % av _______________________ M/W standard M/W standard Sintrad aluminiumoxid 5,2,8 100 21,8 100 A1203 + Zr02 + 5% kromit 52,4 99 43,1 198 Av tabell E framgår, att de tillsatsmedelshaltiga, av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid framställda, sintrade slipmedels-kornen enligt uppfinningen hade väsentligen lika gott uppträdande som standardskivan vid slipning av rostfritt stål av typ 304 och hade avsevärt bättre uppträdande än standardskivan vid slipning av stål typ C 1045. Dessutom äro M/W-förhållandena för slipskivor, som innehålla slipmedelskorn enligt föreliggande uppfinning, väsentligen bättre än de M/W-förhållanden, som normalt rapporterats för slipskivor, som innehålla smälta, av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid framställda slipmedelskorn av kornnummer 12, vilka slipmedelskorn ha ansetts vara ytterst överlägsna slipmedelskorn för slipning av stål med hög kolhalt. Av det ovanstående torde framgå, att slipmedelskornen enligt uppfinningen, ha egenskaper som närma sig ett "universal-slipkorn", åtminstone vad avser slipning av stål med hög kolhalt och rostfritt stål. Slipmedelskornen enligt uppfinningen ha med andra ord utmärkta slipegenskaper vid slipning av både stål med hög kolhalt och rostfritt stål. Detta står i motsats till vad som för närvarande är normalt, då en förbrukare måste växla slipskivor, när han skall växla från slipning av rostfritt stål till slipning av stål med hög kolhalt, eftersom de för närvarande använda slipmedelskompositionerna äro effektiva enbart för slipning av den ena typen eller den andra typen av material. Slipmedelskornens storlek och form kunna varieras med hänsyn till förbrukarens önskemål, och användningen av slipmedelskornen är icke begränsad till bundna slipartiklar, utan slipmedelskornen kunna också användas för överdragna slipartiklar såsom slipdukar och liknande. Alla här angivna halter avse vikthalter, om annat icke angivits. 3409""* i o 12 PATENTKRAV 1. Sintrade slipmedelskorn, baserade på aluminiumoxid och zirkoniumdioxid, kännetecknade därav att de innehåller från ca 1 till ca 10 vikt£ av ett tillsatsmedel, som består av en jordalkalimetalloxid eller -halogenid, en krom-, mangan- eller koboltoxid, en aluminium-, mangan-, kobolt- eller kromhalogenid eller en blandning därav. 2. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet utgör ca 5 vikt? av kompositionen. 3. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av kromoxid. b. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av kalciumfluorid. 5. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av manganoxid. 6. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av koboltoxid. 7. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av en blandning av manganoxid och kromoxid. 8. Slipmedelskorn enligt patentkravet 1, kännetecknade därav, att tillsatsmedlet består av en blandning av manganoxid och koboltoxid. 9. Slipmedelskorn enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknade därav, att de bestå av ca 52-58 vikt? aluminiumoxid, 3^-38 vikt? zirkoniumdioxid, 1 till ca 10 vikt? av tillsatsmedlet och ca 3 vikt!? av ett temporärt bindemedel. 10. Slipmedelskorn enligt något av patentkraven 1-9, kännetecknade därav, att de ha en likformig geometrisk tvärsektion och ha ett förhållande mellan längd och diameter av i medeltal minst ca 2:1. 11. Sätt att framställa sintrade slipmedelskorn enligt något av patentkraven 1-10, kännetecknat därav, att en sträng-pressbar massa framställes, vilken består av finfördelad aluminiumoxid, zirkoniumdioxid, temporärt bindemedel och ca 1-10 vikt? av ett tillsatsmedel, som utgöres av en jordalkalimetalloxid, en jord-alkalimetallhalogenid, en krom-, mangan- eller koboltoxid, en aluminium-, mangan-, kobolt- eller kromhalogenid eller en blandning 13 M0978 därav, att den strängpressbara massan strängpressas till formkroppar med likformig geometrisk tvärsektion, att formkropparna torkas och sintras till slxpmedelskorn, som i medeltal ha ett förhållande av minst 2:1 mellan längd och diameter, varvid slipmedelskornen brännas vid en temperatur mellan 1500°C och 1750°C under tillräcklig tid för att sammansintra de enskilda partiklarna i slipmedelskornen, och att slipmedelskornen uppsamlas.
|
[
"C09K"
] | 73,345,812 | 340,978 |
B
|
[
"C09K3/1418"
] |
. Anordning vid maskin för förpackning av särskilt stickade artiklar (19), såsom strumpor, eller tygartiklar eller liknande voluminösa artiklar i kartonger, innefattande en första och en andra transportör, av vilka den första har medel för upptagning, fasthållning och företrädesvis resning av kartonger (10) och den andra har upptagningsbehållare (13) för artiklarna, varvid kartongerna och upptagningsbehållarna är anordnade med samma mellanrum på tillhörande transportör och transportörerna åtminstone utöver en del av sin rörelsebana löper med synkron hastighet, parallellt med och intill varandra med upptagningsbehållarna belägna mittför de däremot öppna kartongerna, och upptagningsbehållare bildas av ett trattliknande organ (13) med öppna upptagnings- och avgivningsändar (15 resp 1*0, vilket på nämnda del av rörelsebanan är orienterat med sin genom ändarna (14, 15) sig sträckande geometriska axel riktad mot öppningen (12) i tillhörande kartong (10) på den andra transportören och vilket har en 5 340970 parallellt med denna axel över organets (13) hela längd sig sträckande slits (lö), kännetecknad därav, att ett stångliknande organ (17) med mindre bredd än slitsen (16) är anordnat att efter placering av en artikel (19) i behållaren ovanifrån nedtryckas genom slitsen (16) för att pressa artikeln mot det trattliknande organets (13) mitt emot slitsen (16) belägna sida och att ett förskjutningsorgan (18) är inskjutbart i det trattliknande organet (13) parallellt med dettas axel mellan nämnda sida därav och det däri nedtryckta stångliknande organet (17) för att skjuta den hoptryckta artikeln (19) ur det trattliknande organet (13) in i kartongen (10). 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att de trattliknande organen (13) på nämnda del av förskjutningsbanan företrädesvis medelst en kulissbana är rörliga i riktningen av de trattliknande organens (13) axel mot tillhörande kartong (10), så att de trattliknande organens (13) avgivningsände (l'l) placeras tätt intill eller i tillhörande kartongs (10) öppna ände (12).
|
[
"B65B"
] | 73,345,813 | 340,979 |
B
|
[
"B65B25/20",
"B65B39/007",
"B65B39/14"
] |
Modifikation av sättet att i form av en rulle förpacka en röntgenfilm enligt patentkravet 1 i patentet 321 134, kännetecknad därav, att varje försegling erfordrande kant av filmförpackning* en förses med två kantband, vilka med sina klisterförsedda sidor anbringas i överlappande förhållande på två motstående ytterytor av remsorna, och att kantbandens överlappande partier sammanföras för försegling av filmförpaekningens känt.
|
[
"G03C"
] | 73,345,814 | 340,980 |
B
|
[
"G03C3/00",
"G03C3/003"
] |
1. Förpackningsbehållare med på alla sidor omslutet satsrum, som är bildat av en på ena sidan öppen kupformig formöverdel (A) med utåt skjutande kringlöpande flänslist (D) och en plan underdel genom fast förbindning av flänslisten med underdelen (16), kännetecknad av att den kup-formiga formöverdelen (A) består av två kupdelar (B,C), vilka sträcker sig i samma riktning från planet för den gemensamma runtomlöpande flänslisten (D) på formöverdelen och av att varje kupdel (B,C) uppvisar en änd-vägg (8), två del sidoväggar (7a,7b) samt ett deltackfält (6a,6b), varvid de båda kupdelarnas öppningskanter (Ila,11b,12a,12b) vetter åt motsatt håll och öppningskanterna parvis i ett plan innehållande de båda kupdelar-nas delsidoväggar har en i området för flänslisten (D) gemensam ledpunkt (13) och varje par i ett plan innehållande delsidoväggarna uppvisar en överlappningszon (9). 2. Förpackningsbehållare enligt krav 1,kännetecknad av att formöverdelen (A) består av klargenomsynlig seg polyvinylkloridfolie och underdelen (16) av ett tillskuret stycke av papp, vars uppåt vettande yta uppbär ett 'skikt av värmeförslutbart polymert material. 3. Förpackningsbehållare enligt krav 1,kännetecknad av att formöverdelen (A) och formunderdelen (16) består av klargenomsynlig poly- 9 3$0S8i vinylkloridfolie. 4. Förpackningsbehållare enligt krav 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d av att längskanterna (14a) hos ett deltäckfäJt (6a) är längre än länga-kanterna (14b) hos det andra deltäckfäHet (6b). 5. Förpackningsbehallare en Lig I; krav 1 -A, k ä n n e t: e c k n a d av att den kupformiga formöverdelens (A) basyta och underdelen (16) upp visar rektangulärt format. 6. Förpackningsbehållare enligt krav 1 och 2, kännetecknad av att formöverdelen (A) och formunderdelen (16) är fast förbundna med varandra genom värmeförslutning. 7. Förpackningsbehållare enligt krav 1 och 3, kännetecknad av att formöverdelen (A) och formunderdelen (16) är fast förbundna med varandra genom svetsning.
|
[
"B65D"
] | 73,345,815 | 340,981 |
B
|
[
"B65D75/366"
] |
1. Samlingsförpackning innehållande fyllda tetraederformade förpackningar, kännetecknad därav att samlingsförpackningen innehåller tre l solfjädersstapling intill' varandra lagda tetraederbehållare (1, 2, 3), vilka tillsammans bildar en kropp med plan, i huvudsak rombisk basyta, varvid tetraederbehållarna kvarhålles i sin givna staplingskonfiguratlon medelst en runt tetraederbehållarna svept krympfolie (13). 2. Samlingsförpackning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav att krympfolien (13) har formen av en banderoll, som löper över tetraedrarnas (1, 2, 3) mot solfjäderns periferi vända kanter (4, 5, 6) och över de dessa kanter motstående sidoytorna (14, 15) av de båda yttre tetraedrarna (1, 3) i nämnda solfjäderskonfiguration. 3. Samlingsförpackning enligt något av patentkrav 1-2 kännetecknad därav att den även innehåller ett mot tetraedrarnas antal svarande antal sugrör (16). 4. Samlingsförpackning enligt patentkrav 3, kännetecknad därav att sugrören (T6) är anordnade under den del av krymp Pol ^ e-f banderollen (13) som löper över nämnda sidoytor (14, 15).
|
[
"B65D"
] | 73,345,817 | 340,983 |
B
|
[
"B65D71/08",
"B65D77/28"
] |
1. Av ett enda kartongämne bestående sexkantförpackning med tre par motstående lika långsidor (10,11,12,13,14,15), varav en långsida (12), bottenlångsidan, är vid varderaänden ledbart förbunden med ett sexkantigt gavellock (18,19) som bildar förpackningens ändförslutning vid resp. ände, medan den relativt bottenlångsidan motstående långsidan (15), förslutningslångsidan, är vid sin ena längsgående kant förlängd med en klaff (16) som är fäst vid den närliggande långsidan (10) i den förslutna förpackningen, kännetecknad av att de två på var sin sida om förslutningslångsidan belägnalångsidorna (10,14) äro vid varje ände förlängda med en ändflik (28) som är invikt och ligger förskjutbart ; utmed insidan av närliggande gavellock (18,19), att ändflikarna ha i en öppning (29) med en kant (32) som sammanfaller med biglinjen i (33) mellan ändfliken och samhörande långsida samt en motstående i kant (34), vilka kanter bilda anslag för en spärrtunga (26) som bildar ett utsprång från närliggande kant av gavellocket och är
|
[
"B65D"
] | 73,345,818 | 340,984 |
B
|
[
"B65D5/16"
] |
1. Anordning för rensning av ringspår för kolvringar på kolvar, särskilt vid förbränningsmotorer, vilken innefattar en ring eller ett ringformat organ med minst tre rullar, företrädesvis fyra, som är avsedda att avrulla mot kolvens yttre omkrets, och att det på ringens ena, i ett radialplan liggande sida är anordnat en skärhålla-re med ett skär, som är avpassat efter ringspårets bredd och som med elastiskt tryck är avsett att ingripa i detta, kännetecknad av att skäret (17) är anordnat på en vridbar hållare (16) med en vridaxel (15), som är vinkelrät mot ringens (1) plan, och att det är anordnat en dragfjäder (18), som med sin ena ände är fäst i ringen och med sin andra ände fäst i skärhållaren, utanför dennas vridaxel» 2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av ett på ringens (1) ena plana sida anordnat ytterligare skär (24), som är fäst i en hållare (23), vilken är vippbar kring en väsentligen ra-diell axel och pressas nedåt mot ringens plana sida med hjälp av en fjäder (27). 3. Anordning enligt krav 2,kännetecknad av att det vippbara skäret (24) vid spetsen är utformat som en vinkel, där det yttre, fria benet (32) har en axiellt riktad skäregg. 4. Anordning enligt krav 2 eller 3,känneteck-n a d av en hävarm (28), som är monterad i den vippbara hållarens (23) ena ände och har en tapp eller arm (30), som är riktad i vinkel mot hävarmen och ligger an mot ringens (1) ena plana sida och som vid vridning av hävarmen kommer att pressa hållarens ena ände i riktning upp från ringens plana sida mot fjäderns (27) verkan.
|
[
"B23P"
] | 73,345,819 | 340,985 |
B
|
[
"B23P6/02"
] |
1. Hållare för ett långsträckt blad med två motstående sidor, ¦ av vilka åtminstone den ena uppvisar en skäryta, vilken hållare består av dels en långsträckt stödplatta (17), .vilken är förseåd med anordning att fästa bladet vid hållaren, varvid stödplattan sträcker sig längs den sida av bladet som inte har skäryta, dels ett vid stödplattans ena ände anbringat och fästat handstöd (16), dels en vid stödplattans andra ände anbringad och fästad hållardel (15)» dels ett på hållardelen med hjälp av en förlängningsdel (21) och ett spår (22) anbringat handtag -(14), vilket är omställbart mellan ett hyvlingsläge och ett filnings-läge, kännetecknad av att spåret.(22) har V-format tvärsnitt och sträcker sig tvärs hållarens längdaxel, att förlängningsdelen (21) är Y-formad och till form och storlek motsvarar det Y-formade spåret, så att förlängningsdelen passar in i spåret i endera av två från varandra skilda lägen, vilka utgör hyvlingsläge och filningsläge respektive, och att handtaget förutom via hållardelen (15) och fästplattan (17) är direkt förbundet med handstödet med hjälp av ett sammanbind-'Singsorgan (18,19,20). 2. Hållare enligt krav 1, kännetecknad av att sammanbindningsorganet (18,19,20), vilket sammanbinder handstödet (16) med handtaget (14), har en variabel längd, varigenom skärytan på ett vid hållaren fästat blad är anordnad att genom böjning bibringas plan, konvex eller konkav form. 3. Hållare enligt krav 2, kännetecknad av att det handstödet och handtaget sammanbindande, inställbara sammanbindningsorganet består av ett par gängade stänger, (18,19), vilka är förenade med hjälp av en inställningsmutter (20), varvid den ena av stängerna (18) i sin yttre ände är förenad med handtaget: (14), och varvid den.ändra stången '(19) i sin yttre ände är förenad med handstödet (16). 4. Hållare enligt krav 2, kännetecknad av att spåret (22) är anbringat i hållardelen (15), att förlängningsdelen är anbringad på handtaget (14), och att spårets öppning är riktad bakåt på hållardelen. 5. Hållare enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c fena d av att den är försedd med ett vändbart blad (11), vilket på sin ena sida (12) har raka tänder, och vilket på sin andra sida (lj) har krökta tänder.
|
[
"B23D"
] | 73,345,820 | 340,986 |
B
|
[
"B23D71/00"
] |
kännetecknen. Uppfinningen förklaras närmare i samband med bifogade ritning, som visar utföringsexempel. Fig. 1 är en axialsektion av den ena halvan av en från turbin- till pumpdrift omkastbar turbomaskin i läget för turbindrift. Fig. 2 är en axialsektion av ett ytterligare maskinutförande, varvid den vänstra figurhalvan visar läget under pumpdrift och den högra halvan läget för turbindrift. Fig. 3 visar spiralhuset för en sådan turbomaskin, sett uppifrån. Spiralhuset för den från turbin- till pumpdrift omkast-bara turbomaskinen är medelst en mittvägg 1 delat i två delar 2, 3, av vilka delen 2 är utbildad som pumpavloppsspiral med en konisk avloppstuds k, varemot delen 3 tjänstgör som turbininloppsspiral, varvid den även är försedd med en cylindrisk inloppsstuds 5. Båda delarna av spiralhuset är oberoende från varandra avstäng-bara (fig. 3) medelst var sitt avstängningsorgan 6. Vardera spiralhuset 2, 3 har sin egen ledskovelkrans, varvid ledskovelkransen i purapspiralhusdelen 2 endast består av faststående ledskovlar 7, varemot ledskovelkransen för turbindriften har fasta förledskovlar, s.k. stödskovlar 8, och inställbara ledskovlar 8a. Enligt fig. 1 är husets mittvägg 1 förlängd inåt så pass långt, att den bildar ledskovelkransens övre vägg i området av de inställbara ledskovlar-na 8a, som är flygande lagrade. Löphjulet består av en på maskinaxeln 9 fäst ringdel 10, som enligt fig. 1 är försedd med en skovelkrans 11, och av en i axialled förskjutbar innerdel 12, vars skövlar 13 i innerdelens 12 övre läge kompletterar ringdelens 10 skövlar 11. Härvid är såsom framgår av fig. 2 löphjulets innerdel fäst vid en i den ihåliga maskinaxeln 9 vridfast, men i axialled förskjutbart lagrad hjälp-axel 14, som är försedd med en i maskinaxelns 9 cylinderrum 15 ledande kolv 16. Genom lämplig oljehydraulisk påverkan av kolven 16 vid sin ena eller andra sida kan löphjulets innerdel inställas så, att den antingen samverkar direkt med ringdelens 10 skövlar 11 för pumpdrift eller intar läget för turbindrift. Vid löphjulets innerdel 12 är anordnad en mot sugröret 17 utstående förlängningscylinder 18, som även i innerdelens pumpläge (fig. 2', vänstra fi- gurhalvan) åstadkommer anslutningen av innerdelen till sugröret. Vid utförandet enligt fig. 2 är ringdelen förutom med skovelkransen 11 försedd med en ytterligare skovelkrans 19» avsedd för turbindrift, varvid skovelkransarna 11, 19 är skilda från varandra medelst en löphjulmellankrans 20. Ringdelen 10 är delvis öppen, dvs löphjulmellankransen 20 sträcker sig endast utefter en del av längden av kransens 11 skövlar, vilket medför fördelar med avseende på tillverkningen. Mittväggens 1 radiella inre förlängningsdel 21 i spiralhuset är ihålig och ersätter löphjulkransens 20 saknande del och utgör samtidigt den av de inställbara ledskov-larna 8a bildade ledskovelkransens övre vägg. Tomrummet kan användas för att avvattna löphjulrummet. Pa tentkrav 1. Alternativt från turbin- till pumpdrift omkastbar vattenturbin med ett löphjul (10, 12) och två sinsemellan i axialled förflyttade, skilda ledskovelkransar (il, 8) för å ena sidan turbin-och å andra sidan pumpdriften, kännetecknad av att löphjulet består av en på löphjulaxeln (9) stelt fäst, med skövlar (11} 11, 19) försedd ringdel (10) och en likaledes med skövla (13) försedd, på i och för sig känt sätt i axialled förskjutbar innerdel (12), vars skövlar (13) bildar fortsättning på ringdelens (10) skövlar. 2. Turbin enligt krav 1, kännetecknad av att ringdelen (10) är försedd med ett större antal skövlar (11) än innerdel en (12). 3» Turbin enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att ringdelens (lO) skövlar (11 i fig. 2) samverkar utefter en del av sin radiella längd med en faststående styryta (förlängningsdel 21), utbildad på turbinhuset (1), och/eller ringdelen är försedd med en högst utefter en del av skovellängden sig sträckande yttre löphjulmellankrans (20). k. Turbin enligt något av krav 1-3» kännetecknad av att ringdelen (10) har två mot varandra i axialled förflyttade, radiellt olika långa och medelst en löphjulmellankrans (20) från varandra skilda skovelkransar (11, 19) för turbindrift å ena sidan och för pumpdrift å andra sidan. 5 :<409S7 5o Turbin enligt något eller flera av krav 1-4, känne- tecknad av att löpfajulets innerdel (12.) är försedd med en vid punapdrift mot sugröret (17) riktad teleskopisk förlängningscylinder (lS)„ som även i det från sugröret avlägsnade läget hos innerdelen utgör dennas anslutning till sugröret» 6o Turbin enligt något eller flera av krav 1-5t känne- tecknad av att turbinfauset medelst en mittvägg (i) är tvådelar svarande mot de båda ledskovelkransarna (7, 8, §a) eller består av två företrädesvis skiljaktigt
|
[
"F03B"
] | 73,345,821 | 340,987 |
B
|
[
"F03B3/10"
] |
kännetecknande del angivna. Som tetracyklinprodu-cerande organism, även 1 närvaro av kloridjoner, användes alltså ett isolat av Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini 106-T (Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini n. sp. 106-T). Olika mikroorganismer äro kända för att producera tetracyklin, sålunda bl a Streptomyces aureofaciens, Streptomyces sayama-ensis, Streptomyces viridifaoiens, Streptomyces psammoticus och Streptomyces persimilis. Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini utmärker sig emellertid genom att den alstrar tetracyklin i så högt utbyte, att det långt överstiger utbytet vid produktionen med alla andra kända arter. Det förhållandet att Streptomyces lusitanus var. tetracyclin 106-T producerar tetracyklin i närvaro av klor är av stor industriell betydelse, eftersom tetracyklin faktiskt är den industriellt mest betydelsefulla av alla tetracyklinerna och eftersom framställningen avklorjonhaltiga odlingsmedier är billigare än framställningen av klorfria medier. Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini isolerades i Brive-laGaillarde, Frankrike, på ett ställe som kallas "Migoul". I överensstämmelse med de kriterier, som användas i klassifikations-systemen hos Ettlinger et al och hos Pridham et al, bestämdes den till att vara en av de ovannämnda oberoende art. Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini 106-T alstrar, allt efter jäsningsbetingelserna, 9 - 12 g tetracyklin per liter. jäst kulturmedium. Det skall framhållas att i föreliggande beskri-velse hänför sig beteckningen "g/l" alltid till tetracyklinhydroklo-rid i överensstämmelse med interantionellt bruk. Streptomyces lusitanus var. tetraeyclini 106-T har raka eller vågformade, sympodialt förgrenade sporoforer, som inte bildar spiraler och inte kransar (verticiller), utan endast öppna krokar eller hakar. Sporernas översida är slät när den betraktas genom ett elektronmikroskop. Antalet sporer i kedjan är mellan 10 och 40. Sporernas form är äggliknande, deras storlek är 0,6 - 0,8|i. x 1,3 - 1,7M- 340990 Färgen hos sporerna i massa sträcker sig från ljusgrå till oliv-gulbrun. I regel sporulerar stammen mycket väl, liksom Streptomyces lusitanus (CBS 101-A) på vissa "rika" medier. Dessa egenskaper hos Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T har bestämts på malat-agar, vars pH reglerats till 6,8 - 6,9 före steriliseringen, efter 16 dygns odling vid 28°C. På samma sätt har de bestämts hos det ursprungliga jordisolatet, vars egenskaper i detta hänseende framgår av efterföljande tabell 1. Malatagarns sammansättning var 4 g glukos, 4 g jästextrakt, 10 g maltextrakt, 20 g agar och destillerat vatten till 1 liter. Enligt Ettlingers klassifikation hör Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T till gruppen "raka till vågformiga, sympodialt förgrenade, "griseus" till "cinnamoneous", släta sporer med melanin-pigment". Enligt Pridhams et al klassifikation hör Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T till gruppen "Retinaculum Apertum", serien "grå" till "oliv-gulbrun". o För att möjliggöra jämförelse och differentiering av Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T beskrives i det följande kulturegenskaper hos Streptomyces lusitanus (CBS 101-A), Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T, NCIB 9500, Streptomyces aureofaciens, NRBL 2209, Streptomyces viridifaciens, ATCC II989 på 14 olika medier efter 16 dagars odling vid 26°C. 1) Ma.lsstöpningsvätskemedium, 0,6 % med sammansättningen Agar 10 g Majsstöpningsvätska, 50 # 3 g Glukos 15 g (NH4)2HP04 2,5 g KH2P04 7,5g MgS04,7H2Q 1 g MnCl2 0,002 g cuso^,5H2o 0,025 g Vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: J. Luftmyceliet hos Streptomyces lusitanus är ljusgrått, hos Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T mörkbrunt, hos Streptomyces aureofaciens mörkgrått och hos Streptomyces viridifaciens grått 340990 4 till nästan svart. Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T alstrar mörkbrunt diffuserbart pigment i jämförelse med det hos Streptomyces viridifaciens som är ljusare. Alla stammarna växa väl. 2) Ma.isstöpningsvätskemedium» 0.4 #, med samma sammansättning som medium 1) men där mängden majsstöpningsvätska är 2 g i stället för 3 g. De fyra stammarna växa på liknande sätt som på medium nr 1, även om växten sker långsammare. j5) Gelatinmedium med sammansättningen: Köttextrakt 1,5g Pepton 2,5 S Gelatin 80 g Destillerat vatten 500 ml pH före sterilisation: 6,2. De fyra kulturerna gro likartat och ingen smältning inträffar. Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens alstra icke diffuserbart pigment, men Streptomyces lusitanus alstrar ett gult pigment och Streptomyces var. tetracyclini 106-T ett gulaktigt pigment. 4) Czapek-Dox-dextrinmedium med sammansättningen: • Dextrin 5 S NaNO, Ig K2HP0^ 0,5 g MgSO^TI^O 0,25 g KC1 0,25 g PeSOh en liten 4 kristall Agar 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH efter sterilisation: 6,8. Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T växa icke på detta medium, men Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens ha gulfärgad vegetativ växt, som är typisk för dessa tetracyklinalstrande arter. 5) Potatisstycken Ett potatisstycke (cylindriskt med en diameter av 1,5 cm och en höjd av 3 - 6 cm) tvättas med en 10 % lösning av natriumkarbo-nat och steriliseras i ett provrör tillsammans med 1,5 ml destillerat vatten. Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens tillväxa väl med den typiska guldgula färgen, som är utmärkande för 5 340990 dessa arter, medan Streptomyoes lusitanus tillväxer med bronsfärg och Streptomyoes lusitanus var. tetraoyolini 106-T med mörk bronsfärg . 6) Bennettagar med sammansättningen: Jästextrakt 0,5 g Köttextrakt 0,5 g Hydrolyserat kasein 1 g Glukos 5 g Agar 10 g Destillerat vatten 500 ml pH-värdet, reglerat till 7, är efter sterilisation 6,J. Tillväxten av de fyra kulturerna liknar den, som erhålles på medierna 1) och 2), men Streptomyoes aureofaoiens och Streptomyoes viridifaciens bilda icke luftmycelium, och sporer i massa av Streptomyoes lusitanus var. tetracyclini 106-T äro. brunfärgade, medan sporerna i massa hos Streptomyoes lusitanus äro svagt gråaktiga. Streptomyoes aureofaciens och Streptomyoes viridifaciens bilda icke diffuserbart pigment, medan Streptomyoes lusitanus och Streptomyoes lusitanus var. tetracyclini 106-T producera ett mörkbrunt pigment . 7) Glycerol-asparaginmedium med sammansättningen: Glycerol 5 g Asparagin 0,25g Köttextrakt 1 g K2HP04 0,25 g Agar 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 6,9, Streptomyoes lusitanus och Streptomyoes aureofaciens alstra icke luftmycelium. Den förstnämnda av dessa uppvisar brun tillväxt och pigment och den sistnämnda en svagt gulaktigt vit tillväxt utan bildning av pigment. Streptomyoes lusitanus var. tetracyclini 106-T tillväxer väl och bildar ett mycket sparsamt ljusbrunt luftmycelium och pigment av samma färg som det som bildas av Streptomyoes lusitanus. Streptomyoes viridifaciens tillväxer väl med kraftigt ljus-grått luftmycelium utan bildning av diffuserbart pigment. 8) Czapek-Doxmedium med sammansättningen: NaN03 1 g K2HP04 0,5 g MgS04,7H20 0,25 g 340990 6 KCl ¦ . 0,25 g PeSOh en liten ^ kristall Agar 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 7,1. Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T tillväxer icke på detta medium, lika litet som på alla andra medier som innehålla oorganiska nitrater som den enda kvävekällan. Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens tillväxa väl, utan luftmycelium, och uppvisa den typiska ljusgula färgen. 9) Emerson agar med sammansättningen: Jästextrakt 2 g Löslig stärkelse 7,5 g K2HP0^ 0,5 g MgSO^HgO 0,25 g Agar 10 g Destillerat vatten • 500 ml pH-värde efter sterilisation: 7. Streptomyces lusitanus tillväxer väl på detta medium med brunlila färg, utan luftmycelium, och brunt diffuserbart pigment. Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T tillväxer på liknande sätt som den ursprungliga Streptomyces lusitanus-stammen, men bildar ett ljust oliv-gulgrönt luftmycelium. Streptomyces aureofaciens ut-märkes av svag växt utan bildning av pigment. Streptomyces viridifaciens tillväxer bättre och bildar ett svagt luftmycelium och ljus-gult diffuserbart pigment. 10) Czapek-Dox-stärkelsemedium med sammansättningen: Löslig stärkelse 5 g NaNO, 1 g K2HP04 0,5 g MgS0^,7H20 0,25 g KCl 0,25 g FeSOu en liten ^ kristall Agar 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 7. Resultaten äro liknande dem som uppnås på de andra nitrat- 7 340990 haltiga medierna. Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T tillväxa icke, medan Streptomyces äureofaeiens och Streptomyces viridlfaciens tillväxa med gulorange färg, utan pigment eller iuftmycelium. 11) Lackmusm.lölk pH-värde före sterilisation: 6,45- Alla' fyra kulturerna växa mycket långsamt i en ring omkring provröret utan att bringa mjölken att smälta eller koagulera mjölken. Det föreligger en ringa men uppenbar skillnad i pH-värden för Streptomyces lusitanus och för Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T å ena sidan och å andra sidan för Streptomyces äureofaeiens och Streptomyces viridlfaciens. 12) Näringsagar med sammansättningen: Köttextrakt 1,5 g Pepton 2,5 g Agar 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 6,8. De fyra kulturerna äro någorlunda likartade, men Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T bilda ett diffuserbart pigment som är mörkare än det som bildas av Streptomyces äureofaeiens och viridlfaciens. 14) Glukos-asparaginmedium med sammansättningen: Glukos 1 g Asparagin 0,25 g Köttextrakt Ig. K2HP04 0,25 g Agar . 7,5 g Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 6,9. Streptomyces lusitanus, Streptomyces äureofaeiens och Streptomyces viridifaciens tillväxa någorlunda likartat med luftmyce-lium, men Streptomyces lusitanus och Streptomyces viridlfaciens bilda ett smutsigt svartgult diffuserbart pigment. Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T bildar icke luftmycelium, och det diffuser-bara pigmentet liknar det som bildas av Streptomyces lusitanus. 14) Sackaros-Dextrin-nitratmedium med sammansättningen: Dextrin 5 g NaNO, 1 8 MgS04,7H20 0,25 g 8 340990 KCl 0,25 g Sackaros ¦ 15 g FeSOw en liten kristall Destillerat vatten 500 ml pH-värde efter sterilisation: 7« Streptomyees lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyelini 106-T tillväxa icke på detta medium, medan Streptomyces aureofaciens uppvisar ljusgul vegetativ tillväxt, medan den vegetativa tillväxten av Streptomyces viridifaciens är mörkt organgefärgad. Det var från början icke möjligt att bestämma utnyttjandet av kolkällor hos Streptomyces lusitanus var. tetracyelini med hjälp av Okhis metod (N. Okhl: Kitasoto Arch. Exp. Med. 25, 209, 1955) emedan denna organism icke växer i närvaro av oorganiskt kväve som den enda kvävekällan. Där användes därför metoden enligt Pridham och Gottlieb , som beskrivits av Zähner och Ettlinger i Arch. f. Mikrobiol. vol. 26, 507, 1957. Observationerna utfördes den tionde dagen. I efterföljande tabell I, som summariskt sammanfattar en rad viktiga egenskaper för den här behandlade stammen Streptomyces lusitanus var. tetracyelini 106-T (NCIB 9500), det ursprungliga jordisolatet från vilket den frambragts och Streptomyces aureofaciens, har endast angivits ett ringa antal kolkällor, däribland de sex (ramnos, raffinos, d-xylos, d-fruktos, 1-arabinos och d-mannitol), som av Zähner och Ettlinger anses vara karakteristiska och avgörande för artbestämningen. 9 340990 TABELL 1 Mikroorganism Vegetativ växt och luftmycelium Sporyta vid elektron-mikroskopi I. Streptomyces lusi-tanus var. tetracyclini 106-T NCIB 9500-ATCC 15 843 Kolonier släta; ljusgula och bli bruna efter 3-5 dagar; intet till ljusbrun-aktigt pigment. Hyfdiameter 0,6 - l|i Slät II. Streptomyces lu-sitanus var. tetracyclini (ursprungligt jordisolat) NCIB 9700--ATCC 17 834 Kolonier släta; vita; intet diffuserbart pigment. Hyfdiameter 0,35 - 0,8 M- Slät Streptomyces aureofa-ciens (Duggar 1948) A-377=NRRL 2209-ATCC 10 762 III. Enligt Bergeys Manual Mycelium hyalint, blir gult på 2 - 3 dagar, senare guld--brunt (golden tan to tawny) • • IV. Samma enligt beskrivningen till amerikanska patentet 2 482 055 Kolonier hyalina, ändras gradvis till orangegult till gulakt igt- brungult (yellow buff). Unga hyfers diameter 0,7 - 0,8 u, intill det dubbla vid utveckling av kolonier. • * V. Samma, andra källor Slät <2> 340990 Sporers storlek och form « Spormorfologi Färg hos sporer i massa Pigmentbildning på Ettlingers tyrosinagar I. 0,4-0,8 m, x l,>l,7n, äggformade till cylindriska Talrika, sympodialt förgrenade, raka till vågformade med hakar och öglor; kedja av 10-40 sporer; inga knippen eller kransar.(Retina-culum Apertum) Silvergrå (5 fe) på glukos-jäst-malatagar. El-fenbensartad nyans (2 cb) på majsstöpnings-vattenagar Ingen till svag växt II. 0,35-o,6|jl x 0,7-1,5m-, äggformade till ellip-soida Sympodialt förr grenade; talrika mer eller mindre kompakta slutna spiraler, ofta med kulartat ut-' seende; kedja med intill 50 sporer; inga knippen eller kransar (Spira) Gråaktig (covert grey) (2 fe) på glukos-j ästmalt-agar. Samma färg på havremjöl-to-matagar Växt, melanin-positiv III. Största diametern 1,5H, sfäriska till ellipsoida Grenade, vågformade, kontinuerliga (Rectus Plexlbilis) Brunaktigt grå till mörkt smutsgrå * • IV. Intill l,5|i, sfäriska till äggformade Raka, vågformade, inga spiraler (Rectus Flexibi-lis) Mörkgrå på AMD-agar • • V. Monopodialt förgrenade (2); kransar och knippen tillfälligt-p . vis närvarande (1) , God växt, raela-minnegativ v2) 11 340990 Pigmentbildning på pepton- järnagar Kalcium-malatagar Cellulosa Lackmusmjölk Stärkelse Gelatin I. Ingen till svag växt Mycket långsam klarning Svag växt, långsam nedbrytning Ingen till mycket långsam växt; ingen till svag koagu-lering (efter isolat); lackmus svagt ljusrött God hydro-lys Mycket långsam smältning II. Växt; positiv ingen klar-ning God växt; långsam nedbrytning Koagulering och peptonisering; laok-mus röd Långsam hydrolys Mycket långsam smältning III. .. Begränsad, gulbrun växt; ingen koagulering eller peptonisering * • Ingen smältning IV. .. Svagt växt-bälte, på 15 dagar varken växentlig pH-ändring eller klar peptonisering Löslig stärkelse hydroly-seras Ingen smältning på 15 dagar V. God växt; negativ (1) .... IM I..I....... ¦¦_ III -,— ,.— Mycket snabb klarning (1) Ingen växt (1) 340990 is Reduktion av nitrat till nitrit Optimal växt- Växt vid 50°C Växt på de syntetiska medier i följd Förekomst temperatur • Permi Cohn Ashby I. Negativ 26 - 28°C Mycket sparsam Ingen växt Ingen växt Växt Erhållen genom selektion under UV-ljus från S. lusi-tanus var. tetracyc-lini (ursprungligt jordisolat) II. Svagt positiv 26 - 30°C Begränsad Ingen växt Växt Ingen växt Jord III. .. • • • • • • • • -.« Jord IV. .. 28 -• 37°C Ingen övre gräns 42°C : • • • .« Jord V. - Havremjölsagar Glycerol-glykokollagar Morotssaft-agar I. Begränsad växt; pulveraktigt askgrått luft-mycelium; inget pigment God växt; kornigt gråaktigt vitt luftmycelium God växt; kornigt grått luftmycelium II. Begränsad växt; pulverartat askgrått luftmyceliura j inget pigment God växtj sparsamt vitt luftmycelium God växt; tunnt ljus-grått luftmycelium III. .. • • • * IV. .. • • • ? V. .. • • • « Utnyttjande av olika kolhydrater. Glukos Saeka-ros Ramnos Raffi-nos d-Xylos d-Manni-tol d-Fruktos 1-Arabi-nos Trehalos I + + - - - ¦ - (-) (-) + II + + + + + + + + + III IV + + + + V. . . •• - - + +/- + + Anm: (1) Egna observationer. (2) Ettlinger et al., Arch. f. Mikrobiol., 3, sid (3) Zähner and Ettlinger, Arch. f. Mikrobiol., 26, 307 (1957)• Koden efter färgangivelser, refererar till "Color Harmony Manual", 4th ed. Corporation of America, Chicago. Utnyttjande: - betecknar inget, (-') tvivelaktigt utnyttjande, + positivt u (i hela tabellen) att inga data finnes. Mediernas sammansättning som angivet av Waksman: The Actinomycetes, vol. (1961), med undantag för medier uppkallade efter de respektive författarn 340S&0 14 På grundval av utnyttjandet av kolkällor och enligt Zähner & Ettlingers klassificeringssystem hör Streptomyces lusitanus 101-A till grupp Ille och Streptomyces aureofaciens till grupp Illa. Vad beträffar de kolkällor som är ospecifika ur denna klassificeringssynpunkt, uppvisar alla fyra stammarna positivt utnyttjande av glukos och dextros. Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T och Streptomyces lusitanus 101-A växa icke i närvaro av laktos, medan Streptomyces aureofaciens och viridifaciens göra det. En skillnad mellan Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T och Streptomyces lusitanus 101-A är att den förstnämnda växer kraftigt i närvaro av trehalos som kolkälla, medan den sistnämnda icke gör det. Både Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini växer på cellulosa, medan Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens ej förmå utnyttja cellulosa som kolkälla. En fullständigare översikt över förmågan hos Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T att utnyttja olika kolkällor har utarbetats på grundval av Pridhams metod med glukos som positiv kontroll. I efterföljande tabell 2 visas resultaten härav, både för den ifrågavarande formen och för det ursprungliga jordisolatet (NCIB 9700). 340990 TABELL 2 Utnyttjande av kqlkällor (Pridhams metod). Kolkälla Streptomyces lusitanus var. tetracyclini, ursprungligt jordisolat NCIB 9700 T — ---.........." ; Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T NCIB 9500 växt syrabildning växt syrabildning Ingen - - glukos, positiv kontroll + + + ! + l sackaros + + + :. + raffinos + + - - d-xylos • + + - 1 ™ ramnos + + -" - d-fruktos + + t + arabinos + + - 1 mannitol + + - - trehalos + + + + i-inositol + + - - läktos + - - - dextrin + + + + stärkelse + + + + glycerol + + + + galäktos + + + + a-metylglykosid + + + - maltos + + + + inulin - - + , dulcitol + - - adonitol + +-. -. - sorbitol + + + + salicin + - t - ' natriumsuccinat - - - - natriumcitrat + - - - -- ___1__.________L 340990 16 Den taxonomiska differentieringen från de andra kända tetracyklinproducerande arterna har företagits genom en jämförelse av såväl de ursprungliga isolaterna som de industriella stammarna, som behandlas i föreliggande uppfinning, med de kända arterna. Då de olika industriella stammarna icke växa eller endast växa mycket sparsamt på Ettlingers medium till melanoid pigmentbildning (jästextrakt 0,5 g, L-tyrosin 0,5 g, NaCl 4,25 g, agar 8 g, ledningsvatten 500 ml) var bestämningen av melanoidpigmentbildning icke möjlig med Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T. De ursprungliga isolaterna (moderstammar till de industriella stammarna) av Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini undersöktes speciellt på detta medium. Streptomyces lusitanus bildar efter 2 dagar på detta tyrosinmedium ett rödaktigt pigment (som med all sannolikhet består av antingen hallokrom eller 5,6-di-hydroxiindol), som långsamt oxideras till ett mörkt pigment, vars färg icke ändras med variation i pH-värdet. Ultraviolettabsorptions-kurvan för det extraherade pigmentet är identisk med den som beskri-ves av Schmidli för melaninpigment i Helvetica Quimica Acta, 38, 1078, 1955. Streptomyces lusitanus var. tetracyclini bildar strax efter 3-4 dagar (utan bildning av det intermediära röda pigmentet) ett svart pigment, som ur alla synpunkter liknar det "syntetiska melaninet" som vinnes genom oxidation av dopa (p-(3,4-dihydroxifenyl)--a-alanin). . Sålunda bildar både Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini melanoidpigment på tyrosinmedium, om än på olika vägar, medan varken Streptomyces aureofaciens eller Streptomyces viridifaciens bildar melanoidpigment på någon av dessa vägar. Moderstammen till Streptomyces lusitanus var. tetracyclini har benägenhet till att bilda sklerotier på vissa medier, som exempelvis på Ettlingers tyrosinagar. Streptomyces lusitanus 101-A och Streptomyces lusitanus var. 106-T samt dess moderstammar tillväxa vid 50°C. Ingen kransbildning iakttogs hos vare sig Streptomyces lusitanus eller Streptomyces lusitanus var. tetracyclini, medan det i mogna kulturer av både Streptomyces aureofaciens och Streptomyces viridifaciens ofta finnes kransar (verticiller). Nedanstående tabell lämnar en summarisk översikt över de viktigaste taxonomiska skillnaderna mellan Streptomyces lusitanus och Streptomyces aureofaciens. Differentierande karaktärer Streptorayces var. tetracyclini 106-T lusitanus 101-A Sporofor morofologi sympodial förgrening; ingen krans sympodial förgrening; ingen krans Färg hos sporer i massa kanelfärgade till askgrå kanelfärgade till askgrå Bildning av melanoid-pigment på tyrosin-medium ingen växt, (moderstam positiv) ingen växt, (moderstam positiv) Utnyttjande av oorganisk kvävekälla negativ negativ Utnyttjande av kolkälla enl. Zähner & Ett-linger hör till grupp Ille hör till grupp Ille 540990 18 Ovanstående jämförelse visar att Streptomyces lusitanus var. 106-T avviker väsentligt från Streptomyces aureofaciens och den avviker väsentligt även från Streptomyces viridifaciens. Skillnaden mellan Streptomyces lusitanus och Streptomyces lusitanus var. tetracyclini 106-T ligger såsom
|
[
"C07C",
"C12P"
] | 73,345,824 | 340,990 |
B
|
[
"C07C233/00",
"C12P29/00"
] |
1. Maskin för riktning av rör under förflyttning, anordnad i området mellan rören frammatande anordningar och innefattande hallar-anordningar, vilka uppbär riktvalsar på spindlar försedda med buss-ningar och brickor, och vilka är anbragta på stativ samt anslutna till separata drivanordningar, vilka roterar de intilliggande hallar-anordningarna i motsatta riktningar runt axel for rörmatningsbanan, kännetecknad därav att varje hållaranordning (3) uppbär ett kugghjul (18), som befinner sig i ingrepp ned ett kugghjul (17) på bussningen (16) för raöiell förflyttning av riktvalsarna samt ett kugghjul (21) som befinner sig i ingrepp med ett kugghjul (20) på brickan (19), vilket tillförsäkrar samtidig vridning av samtliga riktvalsar, varvid hållaranordningarna (3) är anbragta på stativ (2) som är anordnade att kunna förflyttas längs rörets matningsaxe1. 2. Maskin enligt kravet 1,kännetecknad därav att varje stativ (2) utom ett av de ytterst belägna, har en kuggstång (7), som befinner sig i ingrepp med ett kugghjul (8) i en drivanord-ning (9), som förflyttar stativet (2). 3. Maskin enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad där-a v att stativen (2) består av separata reduktionsväxlar för rotations-drivanordningen (6) för varje hållaranordning (3)» vilka reduktionsväxlars utgångsaxlar uppbär planskivor (10), som var och en är försedd med en skruv och eh mutter (12) för förflyttning av hållaranordningen (3) relativt rotationscentret för planskivan (10) i en riktning vinkel-rät mot rörets matningsaxel, samt en skruv (13) för låsning av hållaranordningen (3) i det önskade läget. 4. Maskin enligt något av kraven 1-3, kännetecknad därav att hållaranordningarna (3) är fribärande på stativen (2).
|
[
"B21D"
] | 73,345,829 | 340,995 |
B
|
[
"B21D3/06"
] |
"en tiokarbamid" skall även anses innefatta substituerade tiokarbamider, såsom de ovan nämnda, metyloltiokarbamider och disulfider av tiokarbamid. Fastän formaldehyd eller paraformaldehyd användes i de föredragna formerna av uppfinningen, kan en skyddande effekt även erhållas genom användning av l,3-dimetylolimidazolidon-2 (allmänt känd som dimetyloletylenkarbamid),metyloliserad hydroxietylkarbamat eller tetrakis-(hydroximetyl)-fosfoniumklorid. Ämnen av denna typ, som kan ge upphov till formaldehyd under lämpliga förhållanden, kommer för enkelhets skull att tillsammans med paraformaldehyd och formaldehyd själv att angivas som "en källa för formaldehyd" i det följande. Vi har nu funnit, att när ull, som först har behandlats med ett fluorescensraedel, behandlas med tiokarbamid och en källa för formaldehyd,ökas vitgöringseffekten av fluorescensmedlet. Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes sålunda en process för vitgöring och/eller fördröjning av solgulning av naturull, natursilke eller andra proteinfibrer, vilken process innefattar på-föring av ett fluorescensmedel på fibrerna och samtidig eller efterföljande behandling av fibrerna med en tiokarbamid och en källa för formaldehyd. 3 340D99 När naturull, som behandlats med ett fluorescensmedel, behandlas med en tiokarbamid och en källa för formaldehyd på ovan beskrivet sätt, minskas starkt den accelererande effekt på gulning som normalt alstras av ett sådant medel. Graden av "gulning" eller av-tagning av fluorescensmedlet, som normalt uppträder vid naturull, minskas även starkt. . Vi har även funnit att behandling av peroxidblekta naturull-fibrer med en polyvalent metallkatjon, före eller i förening med den ovannämnda behandlingen, ökar den vithet som fås med hjälp av fluorescensmedlet. Processen enligt uppfinningen kan därför vidare innefatta på-föring på naturullen, natursilket eller andra proteinfibrer av en lösning av en polyvalent metallkatjon före eller i samband med en behandling med ett fluorescensmedel och med en tiokarbamid och en källa för formaldehyd. Vi har även funnit att tiokarbamid och formaldehyd (och deras härledningar) är förenliga med de hartsbad vilka användes i den krympfrihetsbehandling som beskrives i utläggningsskriften 3.26 938. Föreliggande uppfinning kan sålunda användas för att åstadkomma en process för att samtidigt krympfrihetsbehandla, vitgöra och fördröja solgulning av naturull, vid vilken en tiokarbamid och en källa för formaldehyd påföres tillsammans med ett krympfrihetsgi-vande harts. Naturullen kan vitgöras genom föregående, samtidig eller efterföljande påföring av natriumhydrosulfit, som företrädesvis är stabiliserad, och ett fluorescensmedel, om så önskas. Den vitgörande och skyddande processen enligt föreliggande uppfinning kan även lämpligtvis sammanlänkas med en oxidativ krympmot-ståndsgivande process. Den vanliga reducerande efterbehandlingen kan modifieras för att ge ett reducerande blekmedel, och fluorescensmedel kan även tillsättas. Behandling.med oxidativa krympmotstandsgivande medel, såsom permanganat, permonosulfat eller dikloroisocyanursyra eller dess salter, kan enligt kända processer följa efter naturullens vitgö-ring i ett efterföljande bad genom behandling med reducermedel, såsom stabiliserad natriumhydrosulfit. Pastellfärgad naturull kan även behandlas med tiokarbamid--formaldehydlösningar för att minska färgändringar vid exponering för solljus till ett minimum. Vi har vidare funnit att i enlighet med föreliggande uppfinning behandlad naturull efter färgning fortfarande är skyddad mot solgulning. 340993 Behandlingarna kan utföras genom klotsning av naturullen, antingen i form av vävnad eller i form av förgarn, med den lämpliga lösningen eller med de lämpliga lösningarna» Alternativt kan naturullen behandlas genom neddoppning. Behandlingarna är effektivast om naturullen användes direkt utan tvättning, men fastän skyddseffekten minskas något om naturullen sköljes eller tvättas i tvåleller tvättlösning, minskas den icke vidare genom efterföljande eller förlängd tvättning. Tillfredsställande resultat kan erhållas både genom klotsning och neddoppning vid behandling av fibrerna med en vattenlösning som innehåller en tiokarbamid och en källa för formaldehyd, varvid fibrerna behandlas genom (a) upphettning i lösningen till eller nära vattnets kokpunkt och torkningj eller (b) klotsning med lösningen och upphettning av de behandlade fibrerna i luft vid en temperatur nära vattens kokpunkt och efterföljande torkning; eller (c) klotsning med lösningen och torkning medelst i textilindustrin vanligt använda metoder, såsom i en luftugn. vid eller nära 80°C i 5-10 min. Vi har även funnit att tiokarbamiden och källan för formaldehyd vid de ovan beskrivna procedurerna kan påföras separat, förutsatt att tiokarbamiden påföres först och att åtminstone tiokarbamiden påföres från en lösning av utspädd myrsyra med ett pH-värde av 1-2. Under dessa förhållanden kan det torksteg som vanligtvis erfordras utelämnas. Denna procedur innebär en ytterligare modifikation av uppfinningen. I alla händelser kan koncentrationerna hos både tiokarbamiden och formaldehyden i lösningen varieras inom vida gränser utan att märkbart påverka processens effektivitet. Koncentrationer av tiokarbamid i området 10-50 g/1 och av formaldehyd i området 10-200 g/1 (eller motsvarande mängder av deras derivat) har befunnits vara helt effektiva. Processen är effektivast, om tiokarbamidformaldehyd-lösningen har ett pH-värde i området 4-9, eller, om myrsyra användes, 1-2. Om fluorescensmedlet påföres separat på naturullen, påföres den bäst från en vattenlösning, företrädesvis i närvaro av ett lämpligt reduceringsmedel av känd typ. Lämpliga fluorescensmedel är de av typerna pyrazolin, stilben, coumarin och triazin och innefattar 5 340999 de medel som tillverkas under varunamnen Lumicol WPT, Leucophor PAP, Photin HV, Photin LV, Pontamine LBTW, Uvitex RT, Tinopal RP, Blankophor BA, Blankophor REU, Mikephor WK och Fluolite XNR. Den vanliga påföringstekniken är genom utsugning från lösning, exempelvis genom upphettning av naturullen i ungefär 30 min i en lösning av fluorescensmedlet och ett reduceringsmedel. Naturullen hålles företrädesvis vid ett pH-värde av 4-5, och fluorescensmedlet är närvarande i en mängd som motsvarar 0,1-1,0$ av naturullens vikt. Metallkatjonen kan lämpligtvis påföras genom indränkning av naturullen i en lösning av ett salt, som innehåller katjonen, under en lämplig tid. För aluminium är indränkning i 1/2 - 1 tim i en 0,5? vattenlösning av aluminiumsulfat tillräcklig. Ett vätmedel kan tillsättas, om så önskas. Naturull, som tidigare blekts med väteperoxid, kan även behandlas enligt någon av de ovan beskrivna processerna, men det är icke rekommendabelt att bleka naturull med väteperoxid efter behandling med tiokarbamid-formaldehyd och fluorescensmedel. Krympmotstandskraftig naturull kan även behandlas effektivt med hjälp av processen enligt uppfinningen. Föreliggande process är särskilt effektiv att fördröja den mycket snabba gulning som sker vid utsättning av naturull i vått tillstånd för solljus, om den användes på naturull som icke har fluore-scensbehandlats. Denna gulning sker, när naturullvävnader eller plagg hänges på tork i solen efter tvättning. En naturullvävnads livslängd kan på detta sätt förlängas sju eller åtta gånger, innan den anses missfärgad i för stor utsträckning, om den först behandlats enligt föreliggande process. Processen ger något mindre skydd möt gulning av torra vävnader, men den kan dock förlänga livslängden tre gånger. Förutom att minska gulning vid exponering för solljus till ett minimum minskar behandlingen enligt föreliggande process även förlusten i mekanisk styrka hos de exponerade fibrerna till ett minimum, och behandlade vävnader försvagas därför icke i samma utsträckning genom solljusbestrålning som obehandlade vävnader. Till skillnad från vissa processer som har avsett att minska solgulning missfärgar processen enligt uppfinningen icke naturullen och ger i vissa fall en ringa blekeffekt. Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till följande exempel, som dock icke får anses begränsande. 340999 - 6 ' ¦ ¦ EXEMPEL 1 En naturullvävnad blektes genom behandling i ett bad (10 delar vätska på 1 del naturull) av stabiliserad natriumhydrosulfitlösning (0,1? v/v) i 1 tim vid 50°C. Därpå behandlades den med Leucophor PAF (1? på naturullens vikt), tiokarbamid (2,5? på naturullens vikt) och formaldehyd (10? på naturullens vikt) i ett bad vid 60°C i 90 . min och sköljdes därpå samt torkades. Naturullen var vitare än provstycken som hade behandlats på liknande sätt men med utelämnande av tiokarbamiden och formaldehyden. EXEMPEL 2 En naturullvävnad blektes genom behandling i ett bad (10 delar vätska på 1 del naturull) av stabiliserad natriumhydrosulfitlösning (0,1? v/v) i 1 tim vid 50°C och behandlades därpå med Colour Index Fluorescent Brightening Agent 113 (1?) i ett bad vid 60°C i 15 min och sköljdes därpå samt torkades. Ett provstycke klotsades därpå för att kvarhålla 100? på naturullens vikt av en lösning av tiokarbamid (2,5?) och formaldehyd (10?) och lufttorkades. Det klotsade provstycket var vitare än den blekta och fluore-scensbehandlade naturullen och gulnade mycket långsammare vid exponering för solljus än den blekta och fluorescensbehandlade ullen. EXEMPEL 3 En naturullvävnad blektes genom behandling med stabiliserad natriumhydrosulfit såsom i exempel 2 och behandlades därpå med Colour Index Fluorescent Brightening Agent 101 (0,8?) med ättiksyra (1,6?) i ett bad vid 60°C i 30 min och sköljdes därpå samt torkades. Ett provstycke klotsades därpå för att kvarhålla 100? på naturullens vikt av en lösning av tiokarbamid (1?) och formaldehyd (1?) och torkades vid 80 C. Det klotsade provstycket var vitare än den blekta och fluorescensbehandlade naturullen och gulnade mycket långsammare vid exponering för solljus än den blekta och fluorescensbehandlade naturullen. EXEMPEL 1 En naturullvävnad klotsades för att kvarhålla 100? på naturullens vikt av en lösning med ett pH-värde av 1,5, som innehöll formaldehyd (10? v/v), tiokarbamid (2,5? v/v), stabiliserad natriumhydrosulfit (2,5? v/v), Leucophor PAF (0,5? v/v), ättiksyra (2? v/v) och icke jonaktivt vätmedel (0,05? v/v). Vävnaden upphettades därpå i en ångugn vid 80°C i 30 min och torkades i en ugn med cirkulerande luft vid 105°C i 15 min. 7 340999 Den ovannämnda vävnaden var vitare och hade bättre ljushärdighet än provstycken som hade behandlats på liknande sätt men med utelämnande av tiokarbamid och formaldehyd. EXEMPEL 5 Ett stycke naturullvävnad (10g) behandlades med ett fluoro-scensmedel under närvaro av 0,05$ vätmedel och stabiliserad hydro-sulfit eller natriumformaldehydsulfoxilat vid pH -4-6 enligt de av tillverkaren av det speciella fluorescensmedlet givna rekommendationerna. Vävnaden vreds ur väl (ungefär 60J5 urpressning), impregnerades med en lösning av 35% v/v formaldehyd (100 ml) och tiokarbamid (5g) i vatten (100 ml) vid rumstemperatur samt vreds åter ur (100$ urpressning). Den våta vävnaden upphettades i en ångugn vid 90°C i 15 min och torkades därpå i en ugn med cirkulerande luft vid 105°C i 15 min. Provstycken av den enligt ovan behandlade vävnaden exponerades för direkt solljus under samma tid som provstycken av en fluore-scensbehandlad vävnad som icke hade efterbehandlats med tiokarbamid-formaldehyd. De behandlade vävnaderna missfärgades mycket långsammare än de obehandlade vävnaderna. EXEMPEL 6' Ett stycke naturullvävnad (10g) blektes med alkalisk väteperoxid enligt de i ullindustrin använda metoderna. Vävnaden sköljdes med vatten, vreds ur (60$ urpressning) och indränkes i 30 min i en 0,5£ lösning av aluminiumsulfat (1 lit). Vävnaden vreds åter ur till 60% och behandlades därpå med en lösning av tiokarbamidformaldehyd och Leucophor PAF, såsom beskrivits i exempel 4. De behandlade provstyckena var vitare och hade en högre ljushärdighet än motsvarande provstycken som behandlats med Leucophor PAP-hydrosulfit men utan aluminium och tiokarbamid-formaldehyd. EXEMPEL 7 Ett skjorttyg av naturull behandlades med ett salt av dikloro-isocyanursyra enligt de i naturulltextilindustrin använda metoderna och behandlades därpå i ett bad med natriumdisulfit (1% på naturullens vikt) i 10 min vid 35°C och blektes och fluorescensbehandla-des i samma bad genom behandling med stabiliserad natriumhydrosulfit (8% på naturullens vikt) i 30 min vid 50°C, därpå med Pluolite XNR (0j5£ på naturullens vikt) i 45 min vid 90°C och sköljdes därpå samt torkades. Tyget klotsades därpå för att kvarhålla 100$ på naturullens vikt av en lösning av tiokarbamid (h%) och formaldehyd (>\%) och torkades vid 80°C. 340999 8 Den behandlade naturullen var vitare och gulnade vid exponering för solljus mycket långsammare än naturull som hade behandlats på liknande sätt men med utelämnande av tiokarbamiden och formaldehyden. EXEMPEL 8 Ett stycke naturullvävnad (10g) fluorescensbehandlades genom upphettning med Leucophor PAF (100 mg), Erioclarite B (1 g), Lissapol NX (0,05%) och ättiksyra (l,6iO i vatten (4 1) i 1 tim vid 80°C. Naturullen sköljdes, torkades och impregnerades med en lösning av tiokarbamid (Ig), myrsyra (1 ml) och vatten @0 ml), som innehöll Lissapol NX (0,05/0, och upphettades i 1/2 tim vid 80°C. 36$ formaldehyd (10 ml) tillsattes,och upphettningen fortsattes vid 80°C i 1/2 tim. Vävnaden sköljdes i vatten (3 ggr) utan mellanliggande torkning och torkades därefter. Ljusäktheten var åtminstone lika stor som ljusäktheten hos den enligt de föregående exemplen behandlade naturullen. EXEMPEL 9 Detta exempel utgör en jämförelse mellan behandlingen enligt föreliggande uppfinning, där tiokarbamid/formadehyd påföres den tidigare fluorescensbehandlade ullen, och behandlingen enligt Milligan och Tucker (Textile Res. Journ., 34, 681-691, 1964), vid vilken tio-karbamid/formaldehydbehandlingen föregår fluorescensbehandlingen. Den markerade förbättringen i ljusäkthet vid sättet enligt uppfinningen är tydlig för ögat och kan bekräftas genom mätning och jämförelse av gulningsindex* för de olika proven, såsom framgår av följande tabell. Procedur Gulningsindex Före exp Efter exp FBA, inget T/F 5,5 6,2 T/F, följd av FBA 5,0 6,2 FBA, följd av T/F, osköljd 3,4 3,5 FBA, följd av T/F, tvättad 4,0 4,2 15 min vid 45°C i neutralt tvättmedel, därpå sköljd FBA = fluoroscensmedel; T/F = tiokarbamid/formaldehyd. Proven genomfördes på en tvåskafts oblekt merinoullvara. Det använda fluorescensmedlet var Leucophor PAF, vilket anbringades vid 80°C och pH 4 under 1 tim genom upphettning av varan i en lösning, innehållande 1% av medlet (baserat på varans vikt), i närvaron av 340999 9 natriumformaldehydsulfoxilat (2 g/1),, följd av skölj ning och torkning enligt exempel 5- *Gulningsindexet mättes på följande sätt: Torra prov placerades 46 cm under en luftkyld 2000 W kvicksilverbåglampa. Ett Corning-7740-filter, vilket transmitterade strålning med mindre våglängd än 289 jum, placerades mellan lampan och provet, så att ljuset efterliknade sommarsolljus. Exponeringstiden var 3 tim. Gulningsindexet bestämdes därefter med utgångspunkt från reflexionsvärden, uppmätta med the Colormaster Differential Colori-meter (Meeco Instruments, USA), under utnyttjande av formeln R—B ¦^tj2 x 100, där R, B resp G betyder röd-, blå- resp grönreflexion. Man bör observera att modifikationer kan göras på processen enligt uppfinningen. Det är exempelvis möjligt att kombinera tiokarb-amid-formaldehydbehandlingen med andra textilprocesser, varvid ett särskilt exempel är användandet av en tiokarbamid-formaldehydbehand-ling i samband med kokning, karbonisering, malskyddsbehandling eller mjukningsprocesser. Tiokarbamid och formaldehyd kan lämpligtvis tillsättas de i dessa processer använda baden. PATENTKRAV 1. Process för vitgöring och/eller fördröjning av solgulning av naturull, natursilke eller andra proteinfibrer, kännetecknad av stegen att (a) behandla fibrerna med ett fluorescensmedel och (b) därefter eller samtidigt behandla fibrerna med en tiokarbamid och en källa för formaldehyd. 2. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att fluorescensmedlet påföres från en vattenlösning. 3. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att fluorescensmedlet påföres fibrerna genom uppsugning från en vattenlösning, som innehåller 0,1-1,0$ av fluorescensmedlet, baserat på fibrernas vikt, vilken lösning även innehåller ett lämpligt reduktionsmedel och hålles vid ett pH-värde av ungefär 4-5. 4. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att steget (b) utföres genom att fibrerna påföres en vattenlösning, som innehåller 10-50 g/1 av tiokarbamiden, och en vattenlösning av en källa för formaldehyd, vars styrka motsvarar 10-200 g/1 av formaldehyd. 5. Process enligt krav 4, kännetecknad därav, att de behandlade fibrerna därpå upphettas till ungefär vattnets kokpunkt . 340999 10 6. Process enligt krav 4, kännetecknad därav, att de behandlade fibrerna därpå torkas vid ungefär 80°C i 5-10 min. 7. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att steget (b) utföres genom att fibrerna först påföres en vattenlösning, som innehåller 10-50 g/1 av tiokarbamiden, och att fibrerna därefter påföres en vattenlösning av en källa för formaldehyd, vars styrka motsvarar 10-200 g/1 av formaldehyd, varvid åtminstone den första vattenlösningen innehåller utspädd myrsyra och har ett pH-värde av 1-2. 8. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att stegen utföres samtidigt genom behandling av fibrerna med .en vattenlösning, som innehåller ett fluorescensmedel, en tiokarbamid och- en källa för formaldehyd. 9. Process enligt krav 1, kännetecknad av det extra steget att behandla fibrerna med en polyvalent metallkatj'on före eller samtidigt med steg (a). 10. Process enligt krav 9, kännetecknad därav, att metallkat jonen är aluminiumkatj'onen, varvid den nämnda behandlingen utföres genom att fibrerna påföres en vattenlösning, som innehåller ett aluminiumsalt. 11. Process enligt krav 1, kännetecknad av det extra steget att bleka fibrerna med ett reducerande blekmedel och att därefter eller samtidigt genomföra stegen (a) och (b). 12. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att proteinfibrerna är ullfibrer, som gjorts krympfria. 13. Process enligt krav 1, kännetecknad därav, att proteinfibrerna är färgade ullfibrer.
|
[
"D06L",
"D06P",
"D06M"
] | 73,345,833 | 340,999 |
B
|
[
"D06P1/667",
"D06P1/6491",
"D06L4/27",
"D06M13/432",
"D06M15/423",
"D06M13/127",
"D06L4/30",
"D06P1/6426"
] |
användes för beläggningen en komposition, bestående av en flytande dispersion, exempelvis en vattenemulsion eller latex av ett obearbetat, en kraftig film bildande polymermaterial, i vilket äro suspenderade smådroppar av reglerad storlek av en med vatten oblandbar, flyktig, organisk vätska, som högst uppvisar begränsad lösnings- eller svällningsverkan på polymermaterialet. Beläggningskompositionen anbringas på ytan av ett fibröst basmaterial och bringas att stelna, varvid smådropparna intaga utrymmen i beläggninge. tills denna blir stabil. Därefter avlägsnas den organiska vätskan, varvid den kvar-lämnar hålrum av reglerad storlek och karaktär. Beläggningen har den seghet och styrka, som erfordras för att fördela tillförda påkänningar och för att minska eller eliminera ytoregelbundenheter från grov fiberstruktur i skikt under beläggningen, när det belagda föremålet sträckes. Beläggningen kan likaså undergå begränsad sammanpressning tack vare hål-rummen varigenom skarp böjning av ett belagt föremål ej resulterar i buckling eller i enkel elastisk kompression av beläggningsmaterialet. I stället sker en sammanpressning av de öppningar, som kvarlämnats av smådropparna av den organiska vätskan, så att ett eftersträvat "ytbrott" erhålles. 3 341000 För att säkerställa den önskade strukturen är det av vikt, att de i beläggningskompositionen suspenderade smådropparna äro tillräckligt stora för att förhindra fullständig sammanflytning av polymerpar-tiklarna och därigenom bibehålla öppningarna eller porerna. Den minsta droppstorleken beror på arten av polymer och likaså i viss utsträckning på polymerpartiklarnas storlek. Det är likaså av vikt, att geistyrka utvecklas genom sammanflytning av polymerpartiklama vid upphettning eller annan, behandling av polymerdispersionen före utsöndring eller förflyktigande av den suspenderade vätskan i en utsträckning, som förhindrar sammansjunkning av öppningarna efter avlägsnandet av vätskan. Det har exempelvis befunnits, att suspensioner av den som lösningsmedel ej verkande vätskan vid påföring med mycket kraftig omrör-ning eller med synnerligen aktiva emulgatorer bildar så små droppar, att porerna eller öppningarna bli olämpligt små och ej så effektiva som är önskvärt. Likaså har det befunnits, att organiska vätskor med betydande halt av aromater äro särskilt benägna att bilda olämpligt fina smådroppar och äro mindre tillfredsställande för att säkerställa den önskade karaktären på öppningarna eller porerna. Lämpliga droppstorlekar tillräckligt små för att ge stabilitet och likformig påföring och tillräckligt stora för att ge lämplig porositet kan ha från ca 30 till 60 $> av partiklarna inom ca 0,01-0,,03 mm i diameter, med i huvudsak hela återstoden inom 0,003-0,010 mm. Det föredrages, att de återstående smådropparna omfatta 90~»70 fo inom ca 0,003 till ca 0,006 mm i diameter och ca 10 till ca 30 fo inom ca 0,006 till 0,010 mm. Verkan av den som lösningsmedel ej verkande vätskan är huvudsakligen fysikalisk, dvs den utgör ett lätt avlägsningsbart rymdfyll-medel, som endast finnes närvarande till dess att beläggningen åtminstone partiellt stelnar, och sedan avlägsnas. Användbar är varje vätska, som är oblandbar med vatten och ej har lösningsverkan på det filmbil-dande polymermaterialet och därjämte har lämplig flyktighet. Yätske-formiga kommersiellt tillgängliga petroleumkolvätefraktioner, såsom mineralterpentiner, petroleumnafta och fotogen, vilka huvudsakligen eller fullständigt äro alifatiska, föredrages vanligtvis på grund av sin låga kostnad och tillfredsställande beteende i beläggningskompositionens emellertid äro även andra organiska vätskor användbara, såsom exempelvis halogenerade kolväten och nitroparaffiner. För att undvika för tidig förångning från beläggningen, så att den som lösningsmedel ej verkande vätskan skall tjäna sin funktion som rymdfyllmedel, tills beläggningen har stelnat, skall vätskan företrädesvis ha en kokpunkt 341000 4 f o o av minst oa 100 C och företrädesvis minst 130 C. Bibehållande av öppningarna eller porerna inne i materialkroppen under eller efter avlägsnande av dropparna av organisk vätska är beroende av polymermaterialets strukturella stabilitet under betingelserna vid avlägsnandet av vätskan. Ett brett urval av vattenolösliga, elastomera, syntetiska poly-mer- och sampolymerlatices ha visat sig användbara, I synnerhet har använts butadien-akrylnitril-sampolymerlatices, innehållande karboximodi-fierade sampolymermaterial, akrylpolymerer och kommersiellt tillgängliga sampolymeremulsioner, vinylkloridlatices och latices av sampoly-mer av vinylklorid med vinylacetat och andra monomerer, och latices eller vattenhaltiga emulsioner av elastomera polyuretaner. Dessa framställas genom kondensation av minst en aromatisk eller alifatisk poly-esterpolyol eller polyeterpolyol med minst ett aromatiskt eller alifa-tiskt polyisocyanat i en mängd, som tillhandahåller aktiva -HCO-avslu-tade addukter, som äro kedjeförlängda med föreningar med mer än ett aktivt väte, såsom exempelvis en polyol, en polyamin eller en aminoalkohol. Beläggningssystemen användas i det koncentrationsområde för halten fast polymersubstans, räknat på den sammanlagda vikten av fast polymersubstans och vattenhaltig fas, som normalt gäller för polymer-koncentrationer i polymerlatices för framställning av kontinuerliga filmer. Vanligtvis är detta område 25-50 viktprocent fast polymersubstans, räknat på den sammanlagda vikten av pblymer och vattenhaltig fas. Även om samtliga dessa material bibehålla porositet i varierande grad efter avlägsnandet av suspenderade, med vatten ej biandbara, flyktiga, organiska, vätskeformiga icke-lösningsmedel från en koagulerad polymer, kan gelstyrkan i och för förhindrande av sammansjunkning och tillslutning av öppningarna från avlägsnandet av den organiska vätskan, förbättras genom tillsats av modifieringsmedel av skilda slag. Dessa gelstyrkeförbättrande modifiaringsmedel samverka med polymermate-rialet till att minska eller förhindra viskös flytning och sammansjunk-ning av öppningarna. Kasein, som gjorts vattenlösligt med ett alkaliskt material, såsom ammoniak eller borax, har befunnits effektivt; men även andra material kunna »Brändas, såsom exempelvis polyvinylalkohol och metylcellulosa och hårdare hartser, såsom exempelvis den bensinolösliga resten från destillation av tjärharts från barrträd. Metylcellulosa har en särskild fördel genom, att den utvecklar en gel när dess vattenhaltiga lösning upphettas, oeh denna gel verkar som hjälp^medel för att förhindra sammansjunkning av porerna och öppningarna i polymermate- 341000 5 rialet under förångningen av vattenhalten i en polymerlatex. Mängden modifieringsmedel varierar med det valda modifieringsraedlet men uppgår lämpligen till en mängd, som ger en viskositet hos beläggningskompositionen i sin helhet från 500 till 10 000 cP vid bestämning med en vis-kosimeter enligt Brookfield vid 25 C med användning av en ur spindel vid 4 v/min. Denna viskositet kan vanligtvis uppnås genom att tillsätta från ca 0,5 till ea 15 delar per 100 viktdelar fast latexsubstans. Erforderlig koncentration av organisk vätska för att ge de önskade öppningarna eller porositeten beror på polymermaterialet och betingelserna vid saraaanflytningen av partiklarna och vid torkningen. Betydande utveckling av öppningar eller porositet kan iakttagas med så ringa mängd som 25 delar av den organiska vätskan till 100 delar av polymeren och sammanhängande porösa filmer ha erhållits med så mycket som 300 delar organisk vätska per 100 delar av polymermaterialet., För närvarande är det föredragna området ca 60 - ca 200 delar organisk vätska per 100 delar polymermaterial» Basmaterialet, på vilket en beläggning av materialet anbringas, kan ha någon inverkan på systemets funktionsduglighet. I synnerhet när basmaterialet företrädesvis absorberar antingen vattenbeståndsdelen eller den organiska vätskebeståndsdsåen, kunna lokala betingelser i närheten av ytan förorsaka en skiljaktig karaktär av polymerstruktur intill denna yta» T.ex» i det fall den flyktiga organiska vätskan lättare absorberas av basmaterialet, kan polymermaterialet intill basmaterialets yta bli mindre porös* Denna faktor regleras genom en preliminär beläggning av basmaterialet, t.ex. med en diskontinuerlig avsättning av ett naturligt eller syntetiskt gummi eller harts, t»es0 en akrylesterpolymer eller -saapolymer, för att reglera absorptionsverkan eller genom att i förväg väta basmaterialet med den beståndsdel, dvs vatten eller organisk vätska, som har en benägenhet att lättare absorberas. I de använda beläggningskompositionerna skall den organiska vätskan vara
|
[
"D06M",
"D06N",
"C08J"
] | 73,345,834 | 341,000 |
B
|
[
"D06M15/693",
"C08J9/28",
"D06N3/0061",
"D06N3/0052"
] |
1. Ämneskomposition, innehållande etylcel-lulosa och polymeriserad styrol, kännetecknad av en tillsats av ett plasticeringsmedel, valt ur den grupp, som består av den vätske-formiga dimeren, den fasta dimeren, den vätskeformiga trimeren och den hydrerade, vätskeformiga dimeren av alfa-metyl-para-metylstyrol, varvid endast den normalt omättade sidokedjan av den hydrerade, vätskeformiga dimeren är fullständigt mättad med väte, varvid viktsförhållandet mellan nämnda etylcellulosa och nämnda polymeriserade styrol ligger inom området från 77,5: 2,5 till 60:20. 2. Ämneskomposition enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att viktsförhållan- det mellan nämnda etylcellulosa och polymeriserade styrol å ena sidan och nämnda plasticeringsmedel å andra sidan ligger inom området från 80:20 till 60:40. 3. Ämneskomposition enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att nämnda etylcellulosa har en etoxylhalt inom området från 43,s % till 50 % och företrädesvis inom området från 44,5 till 48,5 %. 4. Ämneskomposition enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att den polymeriserade styrolens molekylvikt ligger mellan c:a 30000 och 150000 och företrädesvis är 80000. 5. Sätt att framställa ämneskompositionen enligt något eller några av föregående patentanspråk, kännetecknat därav, att en blandning av etylcellulosa, polymeriserad styrol och ett plasticeringsmedel, valt ur gruppen: vätskeformig dimer, fast dimer, vätskeformig trimer och hydrerad, vätskeformig dimer av alfa-metyl-parametylstyrol, varvid endast den normalt omättade sidokedjan av den hydrerade, vätskeformiga dimeren är fullständigt mättad med väte, upphettas till dess lösning ägt rum, varefter denna lösnings temperatur minskas till rumstemperatur för att konvertera lösningen från flytande till fast form. 6. Sätt enligt patentanspråket 5, kännetecknat därav, att blandningen upphettas till c:a 135—231° C och företrädesvis till c:a 149° C.
|
[
"H01B",
"C08K",
"C07C",
"C08L"
] | 100,637,433 | 127,452 |
C1
|
[
"C07C51/412",
"C08K5/01",
"C07C59/68",
"C08L1/28",
"H01B3/185"
] |
1. Styranordning för talhuvudet vid talmaskiner med en spiralformig, magnetisk ljuduppteckning på en roterbar ljudbärare i form av en platta eller skiva, kännetecknad därav, att koaxialt med ljudbäraren (5) är anordnad en roterbar styrskiva (16) med spiralformat styrspår (16'), i vilket en talhuvudet (22) styrande tapp (24) eller liknande ingår, och att styrskivan är anordnad att drivas från talmaskinens drivaxel (1) medelst en mellanaxel (8) över en till- och frånslagbar koppling (10—-14), vilkens båda kopplingshälfter äro tillslagbara i ett eller flera olika inbördes vridningslägen, varvid utväxlings-förhållandena äro så valda, att förhållandet mellan ljudbärarens (5) och mellanaxelns (8) varvtal utgöres av ett helt tal i beroende av antalet inkopplingslägen, varjämte en spiralfjäder (17) är anordnad att spännas vid styrskivans rotation, så att den vid kopplingens frånslagning återför styrskivan till ett genom ett med styrspåret samverkande anslag (25) bestämt utgångsläge. 2. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att styrskivan är försedd med en flera varv omfattande styrspiral (16'). 3. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att mellan drivaxeln och mellanaxeln (1 resp. 8) är anordnad en självspärrande snäckväxel (3, 7), för att den spända fjädern (17) icke skall återverka på drivaxeln.
|
[
"A44B",
"A47C",
"B29C"
] | 100,637,435 | 127,455 |
C1
|
[
"B29C67/0044",
"A47C31/02",
"A44B18/0015"
] |
1. Insprutningsanordning för förbränningsmotorer, vid vilka insprutningspumpen frammatar en ungefär konstant bränslemängd för varje varv hos pumpens drivorgan, vilken bränslemängd vid fullastinställning strömmar eventuellt helt och vid dellastin-ställning till en del genom ett eller flera in-sprutningsmunstycken (8) och till en annan idel genom en returledning med ett stryporgan (9), vars genomströmningsarea utifrån kan minskas eller ökas godtyckligt eller medelst en regulator (13) i motsvarighet till motorns stigande resp. sjunkande bränslebehov, kännetecknad av ett insprutningsmun-styckets (8) genomströmningsarea reglerande ventilorgan (exempelvis ena änden av 12 resp. 17), vilket är förbundet med ett stryporganets (9) genomströmningsarea reglerande ventilorgan (exempelvis andra änden av 12 resp. 17), vilka ventilorgan äro anordnade och utbildade på sådant sätt, att summan av de båda genomströmningsareorna förblir närmelsevis konstant inom hela området för de båda ventilorganens samtidigt skeende omställning. — 127457 — 3 2. Anordning enligt patentanspråket 1, i synnerhet vid med tändanordning arbetande insprutnings-förbränningsmotorer, vid vilka ändringar i motoreffekten godtyckligt åstadkommes endast genom att föraren omställer ett i motorns luftinloppsledning (10) anordnat trottelorgan (15), kännetecknad därav, att ventilorganen (ändarna av 12 resp. 17) för ändring av de båda genomströmningsareorna för bränslet äro påverkbart förbundna med en regulator (13), som är anordnad att på sådant sätt omställa nämnda ventilorgan (12 resp. 17) i beroende av det i motorns luftinloppsledning (10) för tillfället rådande (absoluta) trycket, att vid stigande tryck i luftinloppsledningen (10) munstycksareans andel i den totala genomströmningsarean för bränslet ökas i motsvarighet till ökningen av luftladdningen och tvärtom. 3. Anordning enligt patentanspråket 2, kännetecknad därav, att insprutningspumpen utgöres av en kugghjulspump (3). 4. Anordning enligt patentanspråket 3, kännetecknad därav, att munstycket (8) är anordnat att införa bränsle i motorns luftinloppsledning (10). 5. Anordning enligt patentanspråken 1—4, kännetecknad därav, att insprutningspumpen (3) är försedd med en anordning för valfri ändring av den för varje varv hos pumpen genom munstycket (8) och strypor-ganet (9) frammatade bränslemängden.
|
[
"A61K"
] | 100,637,436 | 127,457 |
C1
|
[
"A61K35/768"
] |
1. Anordning vid stålmedsparkstöttingar med styrstolpar, vilka äro förbundna med var sin stålmed medelst ett vid såväl stolpe som stålmed fastnitat och/eller fastskruvat, platt beslag, varvid meden vid den genom nit- eller skruvförbandet försvagade zonen av densamma är förstärkt med en på meden uppifrån nedskjuten, densamma med sina skänklar omfattande samt vid meden medelst beslagets nitar eller dylikt fäst, U-formig stödskena, kännetecknad därav, att stödskena (5) består av en separat skena, som i medens längdriktning skjuter ett stycke framom och ett stycke bakom beslagets (3) sidokanter på meden (1), varvid de framför resp. bakom beslaget (3) belägna stödskenestyckena klämma om oförsvagade, fram resp. bakom beslaget (3) belägna delar av meden (1). 2. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att de framför resp. bakom beslaget (3) belägna stödskenestyckenas längder tillsammans äro ungefärligen lika med det invid meden belägna beslagspartiets utsträckning i medens längdriktning.
|
[
"B65D"
] | 100,777,474 | 127,465 |
C1
|
[
"B65D41/185"
] |
Anordning för växelvis påfyllning av vätska i behållare, särskilt för flytande bränsle, vid vilken en i en påfyllningsledning anbragt huvudventil är anordnad att vid uppnående av en viss nivå automatiskt stängas medelst en invid huvudventilen anordnad manöveranordning med en rörlig membran, som står under inverkan av en tryckdifferens, som alstras i en såsom nivåbegränsningsorgan anordnad strålpump, som genomflytes av hela eller en del av den huvudventilen passerande vätskeströmmen, kännetecknad därav, att varje behållare (3) har sin egen, på behållaren monterad strålpump (4), och att de olika strålpumparna äro genom erforderliga rörledningar (5, 6, 7) och eventuellt genom lämpliga fördelningsanordningar (Ila, 11b, 12a, 12b) anslutna till den enda huvudventilen och dennes manöver anordning (1).
|
[
"C07C"
] | 100,777,475 | 127,472 |
C1
|
[
"C07C323/44",
"C07C275/64"
] |
Kopplingsanordning för överföring av ul-trahögfrekventa elektriska svängningar medelst två push-pull-kopplade elektrodsystem, av vilka vart och ett omfattar åtminstone en katod, en ingångselektrod, en utgångselektrod 'och en extra elektrod, varvid de båda katoderna liksom de båda extra elektroderna äro förbundna med varandra, kännetecknad därav, att de båda paren av inbördes förbundna elektroder äro förbundna det ena paret med mittpunkten på ingångsimpedansen och det andra paret med mittpunkten på utgångsimpedansen, och att en induktans är inkopplad mellan mittpunkterna på ingångsimpedansen och utgångsimpedansen, så att återverkan av en likfasig spänning, som uppträder på utgångselektroderna, på ingångsimpedansens krets motverkas.
|
[
"E01C"
] | 100,777,478 | 127,485 |
C1
|
[
"E01C1/04"
] |
Kopplingsanordning för synkronisering av en bildsågtandgenerator i en mottagare för återgivning av stillastående eller rörliga bilder medelst bildsynkroniseringsimpulser, som äro avbrutna av impulser med radsynkroni-seringsimpulsernas dubbla frekvens, kännetecknad av ett nätverk, till vilket blandningen av bild- och radsynkroniseringsimpulserna föres, vilket nätverks karakteristik, som angiver den utgångsström eller -spänning, som uppträder, när en likspänning plötsligt anlägges på ingångsklämmorna, först stiger, sedan faller under en tid som är ungefär lika med varaktigheten av en radsynkroniserings-impuls, och sedan åter stiger, varvid den senare stigningen slutar efter en tid, som är ungefär lika med den tid, som förflyter mellan början av bildsynkroniseringsimpulsen och den första avbrottsimpulsen, varjämte bildsågtandgeneratorn har en sådan tröskelkänslighet, att denna endast överskrides av den utgångsspänning i nätverket, som uppträder vid slutet av den första avbrottsimpulsen.
|
[
"F04B",
"F16K"
] | 100,777,479 | 127,486 |
C1
|
[
"F04B7/0266",
"F04B9/1178",
"F04B15/023",
"F16K3/28",
"F16K3/24"
] |
1. Apparat för fastsvetsning av en bult på en yta, s. k. svetspistol, vid vilken bulten fast-hålles i en chuck (10) och svetsstället om-gives av en skyddshylsa (23), kännetecknad därav, att en särskild chuck (21) för fasthållning av hylsan (23) är försedd med ett bärorgan (16), som är fastsatt vid svetspistolen (2) med en anordning, som ligger helt och hållet på sidan om bultchucken (10). 2. Apparat enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att den bärorganet (16) vid svetspistolen fasthållande anordningen innefattar en stång (7), som sträcker sig bredvid bultchucken (10). 3. Apparat enligt patentanspråken 1 och 2, kännetecknad därav, att bärorganet (16) är anbragt på den yttre änden av stången (7), som är fäst på svetspistolen. 4. Apparat enligt patentanspråken 1 och 2, kännetecknad därav, att stången (7) är anordnad att utgöra ett stödben för svetspistolen. 5. Apparat enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att avståndet mellan å ena sidan svetspistolen och å andra sidan hyls-chucken (21) eller dennas bär organ (16), som eventuellt består av en platta, är inställ-bart. 6. Apparat enligt patentanspråken 1—5, kännetecknad därav, att anordningen är sådan, att stödbenets (7) längd ändras samtidigt med ändring av avståndet mellan svetspistolen och bär organet (16). 7. Apparat enligt patentanspråken 1—i, kännetecknad därav, att bärorganet (16) är utfört såsom en fot på stödbenet (7), vilken fot sträcker sig
|
[
"B23K"
] | 100,932,829 | 127,600 |
C1
|
[
"B23K9/202"
] |
1. Anordning för kylning av svetshuvuden med rullande elektroder, var och en bestående av en skiva eller fläns (1), som är försedd med en utbytbar elektrodring (20) vid sin omkrets och med en lagrad axeltapp (3), kännetecknad därav, att skivan (1) är försedd med två fördjupningar (18), vilka medelst var sitt rör (25) stå i förbindelse med en ringformig urtagning (22) i elektrodringen (20), varjämte den ena fördjupningen (18) är försedd med ett tilloppsrör (17) för kyl-vätska och den andra fördjupningen är för- | sedd med ett avlopp (15) för kylvätskan. 2. Anordning enligt patentanspråket 1, kännetecknad därav, att varje elektrodring (20) är utförd i två halvcirkelformiga delar och att urtagningen (22) i densamma är täckt av ett ringformigt lock (23), vid vilket förbindelserören (25) äro fästa. 3. Anordning enligt patentanspråket 1 eller 2, där varje elektrod är försedd med en ihålig, I roterande trumma (2), som bildar elektrisk I kontakt, kännetecknad därav, att trumman bildar rum för kylvätskan och är försedd med ett inlopp (16) för denna samt står medelst röret (17) i förbindelse med en av fördjup- I ningarna (18) i skivan (1).
|
[
"B23K"
] | 100,932,830 | 127,601 |
C1
|
[
"B23K11/3045",
"B23K11/31"
] |
1. Fästanordning, t. ex. säkerhetsnål, bestående av en av fjädrande trådmaterial bockad bygel med två fria skänklar (2) och den dessa^ förenande delen av bygeln inspänd i en hållare (5), vilka skänklar äro anordnade att med sina fria ändar under fjäder spänning ingripa bakom tvenne fasta spärrklackar, kännetecknad därav, att hållaren är framställd av ett plåtämne, utformat med tre par tungor (6, 6, 7, 7 och 8, 8), som äro bockade
|
[
"A44B"
] | 103,821,460 | 124,706 |
C1
|
[
"A44B9/12"
] |
1. Förfarande vid tömning av klosettstolar (1), vid vilka exkrementen uppfångas i en vattensamling i stolens nedre del och ett vakuum etableras i
|
[
"E03D",
"E03C",
"E03F"
] | 121,650,193 | 188,144 |
C1
|
[
"E03F1/006",
"E03D5/10",
"E03C1/12"
] |
1. Anordning vid en motordriven kedjesåg omfattande ett sågsvärd med ett spår längs sin kant för styrning av en sågkedja bestående av i spåret inskjutande drivlänkar och längs spårets sidor anliggande sidolänkar, varvid ett smörjhål är anordnat i spårets sida, och spårets botten invid smörjhålet bildar en upphöjning, så att spåret har ett mindre djup invid smörjhålet än längs den övriga delen av sågsvärdet, kännetecknad av, att upphöjningen är klart avgränsad och ligger i nivå med drivlänkarnas undersida och är utförd i ett material, som är mjukare än kedjans rensnabbar (17), så att upphöjningen nötes ned av kedjan, i den mån nivån för drivlänkarnas undersida sjunker i spåret. 321072 4 2. Anordning enligt patentkravet 1, vid vilken sågsvärdet är sammansatt av två sidoplåtar och en relativt mjuk mellanplåt, kännetecknad av, att upphöjningen är utförd i ett stycke med mellan-plåten. 3. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad av, att upphöjningen utgöres av en separat insats i sågsvärdets spår.
|
[
"B27B"
] | 126,513,666 | 321,072 |
B
|
[
"B27B17/12"
] |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.