data/SweFAQ/dev.tsv

category_id	source	category	question_id	question	answer_id	correct_answer	link	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-19	710	Får flyktingar från Ukraina vaccin mot covid-19 i Sverige?	710	Flyktingar från Ukraina får vaccin mot covid-19 i Sverige kostnadsfritt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot covid-19 för personer som är 12 år och äldre. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR har en tilläggsöverenskommelse om vaccinering mot covid-19, där regeringen avsätter medel för att stödja regionernas insatser att snabbt och säkert erbjuda flyktingar från Ukraina vaccination mot covid-19.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	cf. 35
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-18	711	Kan barn samtycka till vaccinering?	711	I hälso- och sjukvården är utgångspunkt att den vård som ges är frivillig och ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Det innebär att en vårdåtgärd endast får ges om patienten samtycker till åtgärden, till exempel en vaccination. Det gäller även för barn, det vill säga en person under 18 år. Då patienten är ett barn behöver vården även beakta att barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, såsom frågor om vaccination. Vilket inflytande barnet ska ges i sin egen vård beror på barnets ålder och mognad. Barnet ska i takt med stigande ålder och mognad ges allt större inflytande i och i vissa fall även rätt att själv bestämma om sin vård. Om barnet kan tillgodogöra sig behövlig information och förstår vilka konsekvenser sjukvårdsinsatsen kan få ska barnet anses moget nog att ensamt få besluta om en sjukvårdsåtgärd. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör sträva efter att göra vårdnadshavarna delaktiga även om barnet är moget nog att själv bestämma om åtgärden, om inte barnet motsätter sig det eller att det inte kan anses vara till barnets bästa.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-17	712	Vilket ansvar har verksamheter i vård och omsorg för att personalen är vaccinerad mot covid-19 för att förhindra smittspridning? (6 oktober 2021)	712	Den som bedriver vård och omsorg ansvarar bland annat utifrån ett patientsäkerhets- och kvalitetsperspektiv att beakta om personalen är vaccinerad eller inte. Verksamheterna ska hantera identifierade risker för smittspridning, och åtgärderna kan bland annat omfatta vaccination men även basala hygienrutiner, skyddsutrustning, städrutiner och information om riskerna med sjuknärvaro. Folkhälsomyndigheten har en vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg. I vägledningen rekommenderas det att arbetsgivare inom vård och omsorg överväger vaccinering mot covid-19 för sin personal som arbetar nära patienter och omsorgstagare. Genom att personalen är vaccinerad kan man minska risken för att patienter och brukare utsätts för smitta. Basal hygien i vård och omsorg är alltid en viktig förutsättning för att förebygga smittspridning. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg ska tillämpas i detta sammanhang. Det finns även arbetsrättsliga och arbetsmiljö aspekter på frågan om personalens vaccinering mot covid-19. Sveriges Kommuner och Regioner har på sin webbplats frågor och svar kring personal och vaccinering. Det finns även mer information på arbetsmiljöverkets webbplats.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-16	713	Behöver jag som arbetar inom vård och omsorg vaccinera mig mot covid-19?	713	Det är viktigt att fortsätta skydda vård- och omsorgstagare mot smitta. Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccinering är en av åtgärderna för att förhindra smittspridning av covid-19. Folkhälsomyndigheten har tagit fram information riktad till personal inom vård och omsorg som vill veta mer om vaccination mot covid-19.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-15	714	Är det en vårdskada om en patient smittas av covid-19 inom vården?	714	Om en patient blir smittad i vården av covid-19 och blir sjuk kan det leda till att det bedöms vara en vårdskada, men det är en bedömning som får göras från fall till fall. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är skyldig att bl.a. vidta de förebyggande åtgärder som behövs för att en patient inte ska drabbas av vårdskador, fastställa en tidsplan för åtgärder om de inte kan vidtas direkt, och utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Vårdgivaren har ansvar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. En grundläggande beståndsdel i patientsäkerhetsarbetet är att säkerställa att risker i verksamheten identifieras och analyseras. Det krävs att vårdgivaren bedriver ett aktivt arbete för att identifiera sådana tillstånd, aktiviteter eller omständigheter som skulle kunna leda till vårdskador. Vårdgivaren måste löpande undersöka vilka risker som finns i verksamheten och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja riskerna eller, om det inte går, hålla dem under kontroll. Med utgångspunkt i riskbedömningar ska vårdgivaren vidta de patientsäkerhetsåtgärder som behövs. Som en extra patientsäkerhetsåtgärd kan det vara aktuellt att komplettera med så kallad source control för att minska risken för spridning av covid-19. Folkhälsomyndigheten har tagit fram vägledning kring detta.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-14	715	Är det ett missförhållande om en brukare smittas av covid-19 i omsorgen?	715	Brister i att förebygga smittspridning och att brukare smittas av covid-19 skulle kunna utgöra ett missförhållande enligt reglerna om lex Sarah, men det är en bedömning som måste göras från fall till fall. Insatser inom socialtjänstens verksamheter ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta framgår av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges mer detaljerade regler för hur verksamheterna kan utveckla och säkra sin kvalitet. Personal i socialtjänstens verksamheter har en skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt lex Sarah ska den som bedriver verksamheten utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-13	716	Vem får ordinera vaccin mot covid-19?	716	En ordination av läkemedel är ett beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom läkemedelsbehandling. Följande yrkeskategorier får ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19: - Läkare får ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19 får även nedanstående beskrivna sjuksköterskor ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19. - En sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller genomgått specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, är behörig att till vuxna och barn ordinera vaccin mot covid-19, i enlighet med vaccinationsprogrammet i Folkhälsomyndighetens rekommendationer. - En sjuksköterska är behörig att till vuxna och barn ordinera vaccin mot covid-19 om hen har en utbildning som är likvärdig med hela specialistutbildningen till distriktssköterska eller hela specialistutbildningen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. - En sjuksköterska med annan utbildning inom kunskapsområdet vaccinationsverksamhet är behörig att till vuxna och barn från 16 år ordinera vaccin mot covid-19. Förutsättningen är dock att utbildningen är likvärdig med de som ges på specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Verksamhetschefen ansvarar för att det sker en bedömning av om en utbildning är likvärdig med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Bedömningen ska dokumenteras. Detta regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-12	717	Hur går det till att få ett covidbevis?	717	EU:s digitala covidbevis är ett dokument, digitalt eller på papper, som visar att du har fått vaccin mot covid-19, att du har testat negativt eller har tillfrisknat från covid-19. E-hälsomyndigheten ansvarar för e-tjänsten Covidbevis och utfärdar vaccinationsbevis. E-tjänsten bygger på EU-förordningen om EU:s digitala covidbevis. E-tjänsten öppnas den 1 juli. På E-hälsomyndighetens webbplats kan du läsa mer om covidbevis och hur du går tillväga för att få ett bevis.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-11	718	Hur ska avfall som uppkommer i samband med vaccineringen hanteras?	718	Avfall som använda kanyler och nålar är att betrakta som smittförande avfall. Smittförande avfall är även avfall som är, eller bedöms, kunna vara förorenat med organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom som är orsakad av mikroorganismer tillhörande riskklass 3 och 4 enligt AFS 2018:4. Covid- 19 tillhör riskklass 3. - Det smittförande avfallet ska samlas upp i slagtåliga, fukttäta förpackningar eller behållare i anslutning till den verksamhet där det uppkommer. De ska vara av ett sådant material och utformas så att avfall eller smittämnen inte kan läcka ut vid den fortsatta hanteringen. - Avfall med stickande/skärande egenskaper (exempelvis nålar och kanyler) ska dessutom samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot skär- och stickskador. - När en förpackning eller behållare fyllts enligt tillverkarens anvisningar ska den förslutas så att avfall eller smittämnen inte kan läcka ut. Förslutningen får inte gå att öppna och sedan återförslutas. - I hemsjukvården får en förpackning eller behållare för stickande/skärande avfall medföras och användas till flera patienter, om den återförs till den ordinarie arbetsplatsen eller till ett särskilt uppsamlingsställe samma dag den använts. Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall och verksamhetschefen ska ta fram lokala rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-10	719	Vad innebär vaccination/vaccinering?	719	Vaccination eller vaccinering är en metod att framkalla skydd (immunisering) mot en viss infektionssjukdom genom tillförsel av vaccin. Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att personen får ett skydd mot sjukdom.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-9	720	Vad innebär att administrera vaccin mot covid-19?	720	Att administrera vaccin mot covid-19 innebär att injicera det.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-8	721	Vad innebär att ordinera vaccin?	721	Att ordinera är att besluta om läkemedelsbehandling som till exempel vaccin.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-7	722	Hur klassificeras besök för vaccination i samband med covid-19 med ICD-10-SE och KVÅ?	722	1) Om patienten enbart kommer för att få vaccin mot covid-19 gäller följande: Vaccinationen blir anledning till vårdkontakten (huvuddiagnos) och anges med kod ur ICD-10-SE: U11.9 Kontakt för vaccination mot covid-19.  Åtgärdskoder anges med koder ur KVÅ: - DT030 Vaccination + ATC-kod; - ZV100 Åtgärd relaterad till covid-19. Tilläggskoden ZV100 behöver inte anges vid vårdkontakter för vaccinering där man anger ICD-koden U11.9. 2) Om patienten får vaccin i samband med kontroll av sin sjukdom, t.ex. diabetes, anges istället diabetes som huvuddiagnos. U11.9  ska inte anges. Åtgärdskoderna är detsamma som ovan.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-6	723	När får ordination enligt generella direktiv för vaccination mot covid-19 användas?	723	Ett generellt direktiv är ett beslut om läkemedelsbehandling som gäller patienter på en viss vårdenhet och vid särskilt angivna tillstånd. Generella direktiv för vaccination mot covid-19 kan utfärdas av läkare så att andra sjuksköterskor än de som är behöriga att ordinera under vissa beskrivna förutsättningar ska kunna administrera/ge vaccin mot covid-19 på en vårdenhet utan att det finns en individuell ordination för varje patient. Generella direktiv ska användas restriktivt. Det finns inga närmare regler om i vilka situationer som generella direktiv får eller inte får användas. Ansvaret för att generella direktiv utfärdas på ett patientsäkert sätt ligger hos vårdgivaren. Av vårdgivarens rutiner ska det framgå hur vårdgivaren säkerställer att generella direktiv om läkemedelsbehandling utfärdas på ett säkert sätt. Förfarandet med generella direktiv kan ses som ett undantag från huvudprincipen att ett läkemedel ska ordineras individuellt för varje patient. Innan vaccinet ges till en patient ska en sjuksköterska göra en bedömning av patientens behov av läkemedlet och kontrollerat läkemedlets indikation och kontraindikation. Vid en behovsbedömning är det särskilt viktigt att kontrollera eventuell överkänslighet och interaktioner med övriga läkemedel som patienten är ordinerad. Bedömningen ska dokumenteras.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-5	724	Vem får iordningställa och administrera vaccin mot covid-19?	724	Läkare och sjuksköterskor får iordningsställa och administrera läkemedel för vaccin i hälso- och sjukvården. Apotekare och receptarier får iordningställa, men inte administrera läkemedel. Iordningställa betyder att göra i ordning ett läkemedel som ska ges till en patient. Det kan till exempel vara att späda och mäta upp injektionsvätska. Administrering betyder i detta sammanhang att vaccinera patienten med det iordningställda läkemedlet. Detta regleras i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-4	725	Vilka arbetsuppgifter kring vaccinering kan delegeras?	725	Delegering betyder att behörig hälso- och sjukvårdspersonal ger någon annan personal rätt att utföra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. Ordination av läkemedel kan inte delegeras. Uppgiften att iordningsställa och administrera läkemedel för vaccination till en patient får under förutsättning att det är förenligt med kravet på en god och säker vård delegeras av en läkare eller sjuksköterska till personal som inte har formell behörighet, men som är reellt kompetent för att utföra uppgiften.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-3	726	Hur går delegering till?	726	Vårdgivaren ska i sina rutiner ange när och hur delegering får ske och vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningsställa och administrera läkemedel. Vilken kompetens och kunskap som krävs varierar beroende på svårighetsgraden i arbetsuppgiften och riskerna med den läkemedelsbehandling som är aktuell. Beslutet om delegering i det enskilda fallet ska alltid fattas av den hälso- och sjukvårdspersonal som delegerar arbetsuppgiften. Det finns vissa formella krav kring delegering. Ett beslut om delegering ska (bland annat) vara skriftligt och undertecknat av den som delegerar arbetsuppgiften och den som tar emot uppgiften. Den som genom delegering får i uppgift att iordningsställa och administrera läkemedel för vaccination mot covid-19 ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Regler om delegering finns bland annat i patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-2	727	Vilka lämplighetsbedömningar ska göras vid ordination?	727	Läkaren eller sjuksköterskan som ordinerar ett läkemedel för vaccin ska säkerställa att behandlingen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Patientens behov ska bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där en rad faktorer måste vägas in. Faktorer som särskilt ska beaktas är bland annat patientens hälsotillstånd, ålder, kön, läkemedelsanvändning, pågående behandling och utredning, överkänslighet mot läkemedel och eventuell graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Uppräkningen är inte uttömmande vilket innebär att även andra faktorer som är relevanta för läkemedelsbehandlingen i det enskilda fallet ska beaktas. Bedömningen ska dokumenteras. Vid ordination av läkemedel för vaccination ska läkaren eller sjuksköterskan även: - ta reda på om patienten tidigare haft överkänslighetsreaktioner t.ex. i form av anafylaktisk chock eller om patienten har en känd överkänslighet mot något av ämnena som kan finnas i vaccinet; - kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot; och - kontrollera att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
73	Socialstyrelsen	Vaccinationer mot covid-1	728	Vilka krav finns på personal och utrustning för att behandla överkänslighetsreaktioner vid vaccination?	728	Om det finns risk för överkänslighetsreaktion ska det på den mottagning, avdelning eller annan plats där vaccinationerna utförs finnas personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner samt akutbricka eller akutväska. I den lokala instruktionen för läkemedelshantering ska anges vilka läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera enligt generella direktiv. Innan läkemedlet ges med stöd av det generella direktivet ska en sjuksköterska göra en bedömning av patientens behov av läkemedelsbehandlingen.För vaccination av patienter med ökad risk för överkänslighetsreaktion ska en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finnas tillgänglig på plats. Dessutom ska syrgas, utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finnas att tillgå. Även sug och nebulisator bör finnas att tillgå.	https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/vaccinationer-covid-19/	
74	Socialstyrelsen	Min insats :: Familjehem	729	Vilket ansvar har jag som familjehem?	729	Som familjehem är din uppgift att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp som barnet behöver. Som familjehem har man inte vårdnaden om barnet. Barnets föräldrar är barnets vårdnadshavare (om ingen annan utsetts). Familjehemmet har inte heller någon försörjningsskyldighet för barnet. Det har fortfarande barnets föräldrar	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
74	Socialstyrelsen	Min insats :: Familjehem	730	Vilket stöd och vilken ersättning får jag som familjehem?	730	Socialtjänsten ska erbjuda dig utbildning i samband med att du blir familjehem. När du tagit emot ett barn ska de också ge dig råd, stöd och annan hjälp som du behöver.Som familjehem får du ekonomisk ersättning som består av en omkostnadsersättning och ett fast arvode för uppdraget som familjehem.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
74	Socialstyrelsen	Min insats :: Familjehem	731	Vad innebär det att socialtjänsten har en skyldighet att följa vården när ett barn är placerat i familjehem?	731	Socialtjänsten är skyldig att noga följa vården av ett barn som är placerat. Det görs bland annat för att socialnämnden ska kunna ta ställning till barnets behov av vård och hur vården ska se ut framöver. Att noga följa vården innebär bland annat att socialtjänsten ska göra regelbundna personliga besök hos dig som barnets familjehem. Socialtjänsten ska också ha enskilda samtal med barnet, dig som familjehemsförälder samt med barnets vårdnadshavare.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
74	Socialstyrelsen	Min insats :: Familjehem	732	Vad gäller avtalet som skrivs mellan socialnämnden och familjehemmet?	732	Det är socialnämnden som beslutar om att ett barn ska placeras i ett familjehem. Socialnämnden ska i samband med beslut om placering ingå avtal med dig som ska anlitas som familjehem. Av avtalet ska nämndens och familjehemmets åtaganden vad gäller barnets behov av stöd och skydd under placeringen tydliggöras. Avtalet kan också omfatta bland annat ersättning, försäkringsskydd för dig och barnet och hur socialnämnden ska ge dig som familjehemsförälder råd, stöd och annan hjälp som du behöver.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	733	Vad innebär det att socialnämnden har en skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning?	733	När ett barn har varit placerat i samma familjehem i tre år, är socialnämnden skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det ska sedan göras varje år. Men socialnämnden kan överväga vårdnadsöverflyttning närsomhelst under placeringstiden, även tidigare än efter tre år. Socialnämndens skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning syftar till att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckt från en miljö där barnet har funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	734	Hur går en vårdnadsöverflyttning till?	734	Om en vårdnadsöverflyttning är till barnets bästa och du som familjehemsförälder är positiv till att bli särskilt förordnad vårdnadshavare ansöker socialnämnden till tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till dig. Tingsrätten beslutar om vårdnadsöverflyttning om det är uppenbart bäst för barnet. Du blir då särskilt förordnad vårdnadshavare istället för familjehemsförälder.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	735	Vad innebär det att vara en särskilt förordnad vårdnadshavare?	735	Vid en vårdnadsöverflyttning upphör familjehemsplaceringen. Det innebär att socialnämnden inte längre har ett ansvar att följa vården av barnet. Till skillnad från att vara familjehemsförälder är du som särskilt förordnad vårdnadshavare juridiskt ansvarig för barnet. Vårdnadshavaren ansvarar för barnets personliga förhållanden och att barnet får sina behov tillgodosedda – både materiella och psykiska. Som särskilt förordnad vårdnadshavare blir du automatiskt också särskilt förordnad förmyndare. Det innebär att du ansvarar för barnets ekonomi.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	736	Är en särskilt förordnad vårdnadshavare skyldig att försörja barnet?	736	Som särskilt förordnad vårdnadshavare är du inte försörjningsskyldig. Det är barnets föräldrar som är det. Som vårdnadshavare har du rätt till underhållsbidrag, underhållsstöd, barnbidrag och eventuell barnpension. Ditt ansvar är även att se till att barnet får de bidrag som hen har rätt till.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	737	Ärver barnet en särskilt förordnad vårdnadshavare?	737	Nej, barnet ärver inte dig som särskilt förordnade vårdnadshavare. Att vårdnaden flyttas över till särskilt förordnade vårdnadshavare innebär inte att barnets rättsliga anknytning till föräldrarna bryts. Barnet har fortfarande arvsrätt efter sina föräldrar och deras släkt.Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare vill att barnet ska ärva dig måste du upprätta ett testamente.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	738	Får en särskilt förordnad vårdnadshavare någon ersättning?	738	Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare har varit familjehemsplacerat hos, får kommunen fortsätta att betala de nya vårdnadshavarna skälig ersättning. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har du rätt att få ersättning för den del av uppdraget som är att vara barnets förmyndare. Socialnämnden kan i ett avtal komma överens med dig om bland annat ekonomisk ersättning eller annat stöd.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	739	Kan barnet ha kontakt med sina föräldrar efter en vårdnadsöverflyttning?	739	Efter en vårdnadsöverflyttning har barnet fortfarande rätt att ha kontakt med sina föräldrar. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har du tillsammans med barnets föräldrar ett ansvar för att barnets behov av kontakt med föräldrarna så långt möjligt tillgodoses. Du har också ett ansvar för att barnets behov av kontakt med någon annan som står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Det kan vara mor- och farföräldrar eller syskon. Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare och barnets föräldrar inte kan komma överens om detta kan föräldern väcka talan vid domstol. Det kan också socialnämnden göra, till exempel om barnet riskerar att fara illa av kontakt med en förälder eller om barnet har behov av kontakt med någon som står barnet särskilt nära.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	740	Vilka har rätt till råd och stöd efter en vårdnadsöverflyttning?	740	Alla har rätt att få stöd av den kommun man bor i, men kommunen har enligt lag ett särskilt ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp efter en vårdnadsöverflyttning. Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare istället vill ha råd och stöd av den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen så kan du begära det.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
75	Socialstyrelsen	Min insats :: Vårdnadsöverflyttning till familjehem	741	Hur länge är man särskilt förordnad vårdnadshavare?	741	Du som är särskilt förordnad vårdnadshavare upphör att vara det när barnet fyller 18 år. Men en särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran avsluta uppdraget. Om en särskilt förordnad vårdnadshavare inte längre är lämplig som vårdnadshavare ska uppdraget avslutas. Det är domstolen som beslutar efter ansökan av socialnämnden. Föräldrarna kan också begära att vårdnaden flyttas tillbaka till dem. Tingsrätten beslutar då utifrån vad som är till barnets bästa. Här får barnets behov av att få växa upp under stabila förhållanden och skyddas mot att bli utsatt för omotiverade uppbrott särskild betydelse.	https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	742	Socialförvaltningen har beviljat föreningsbidrag och verksamhetsbidrag till en ideell kvinnojour dit socialtjänsten brukat hänvisa våldsutsatta kvinnor. Vi är nu missnöjda med samarbetet med denna ideella kvinnojour. Ska vi meddela det även till socialförvaltningen som betalat ut verksamhetsbidrag?	742	Om socialnämnden vill att föreningen ska utföra socialtjänst, ska det vara väl specificerat i ett avtal mellan socialnämnd och ideell förening. Att det finns ett uppdragsförhållande om att utföra socialtjänst är en förutsättning för att socialnämnden ska kunna ställa krav på verksamheten utifrån till exempel bestämmelser om god kvalitet i SoL. Om det finns ett sådant uppdragsförhållande mellan socialnämnden och den ideella föreningen och den ideella föreningen inte gör det man kommit överens om, bör det rapporteras tillbaka till den nämnd som ingått avtalet med föreningen. Socialtjänsten kan inte ställa krav på hur den ideella föreningens verksamhet utförs när den ideella föreningen får verksamhetsbidrag. De krav som man med verksamhets- eller föreningsbidrag kan ställa är de samma som för andra föreningar. Det är att föreningens verksamhet ryms inom den kommunala kompetensen, att verksamheten kompletterar kommunens verksamhet samt att den är öppen för alla i den bestämda målgruppen.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	743	Vi finns i en stor kommun, som är indelad och arbetar utifrån olika stadsdelsnämnder. Vem ska kontrollera och följa upp ideella kvinnojourers verksamhet, personaltäthet, kompetens, rutiner?	743	Den nämnd som beslutat om att bevilja den enskilde bistånd i form av till exempel boende på en kvinnojour, har även ansvar för att följa upp kvaliteten i den utförda tjänsten, oavsett utförare. Vad det får till följd rent organisatoriskt, är en fråga som du bör ställa till din egen kommun.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	744	Om bedömningen är att en kvinnas situation inte behöver utredas, utan hon erbjuds service inom ramen för en ideell kvinnojour. Gäller då kvalitetssystemet för socialtjänsten respektive den ideella kvinnojouren?	744	Den som bedriver socialtjänst (socialnämnd eller enskild verksamhet) är ansvarig för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Om det är detta du menar med kvalitetssystem så gäller ansvaret för att ha ett sådant för såväl socialnämnd som för en ideell kvinnojour, om det finns ett uppdragsförhållande mellan socialtjänst och kvinnojour. När det finns ett uppdragsförhållande mellan socialnämnden och en ideell förening så gäller SoL oavsett om det finns ett formellt upprättat avtal eller om det finns mer löst, muntligt. Det blir mycket enklare och tydligare om man har ett tydligt formellt avtal som tydliggör när den ideella föreningen är utförare av socialtjänst. I alla andra sammanhang som äldreomsorg eller missbruksvården, görs upphandlingar och avtal skrivs mellan den beställande nämnden och utföraren. Detta borde självklart även gälla för utförare av socialtjänst för brottsoffer.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	745	Hur kan vi veta om den kvinnojour som vi hänvisar till har bra kvalitet på sina tjänster?	745	Om kvinnojouren utför stöd och service på uppdrag av socialnämnden ingår det även i nämndens ansvar att undersöka och följa upp kvaliteten. Det är alltid den nämnd som beslutat om en insats som har ansvaret för insatsernas kvalitet. Detta ansvar gäller såväl för insatser som nämnden beslutar om, som för insatser som nämnden erbjuder som service. Frågan väcker också denna reflektion: Hur resonerar den socialtjänst som, utan att dessförinnan ordentligt utrett vilket behov den våldsutsatta kvinnan har, hänvisar en extremt utsatt individ till en utförare utan att socialnämnden dessförinnan kontrollerat kvaliteten i det stöd och den service som individen sedan möter?	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	746	Vad innebär det att socialnämnden hänvisar till stöd och serviceinsatser?	746	Kommunens insatser till en enskild kan erbjudas som service. Till service räknas insatser som är allmänt inriktade och generellt utformade som kommunal service till exempel information, rådgivning samt olika typer av öppna verksamheter. Denna service är tillgänglig för alla, utan föregående behovsbedömning eller biståndsbeslut. Samtidigt har kvinnan rätt till en individuell bedömning och det bör kvinnan få information om. När en kommun hänvisar en våldsutsatt kvinna till ”stöd och service” innebär det följaktligen att kvinnans behov inte blivit föremål för en individuell bedömning inom ramen för en utredning. Det fattas inte heller något beslut i socialnämnden om vilka insatser kvinnan har behov av. När kvinnan inte får sina behov prövade och utredda kan det innebära att hon inte får sitt behov av insatser tillgodosett. Om det inte finns något beslut om insatser kan ärendet inte heller följas upp. Kvinnan saknar också möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Socialnämnden har ansvar för att särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Forskning har visat att de flesta barn som upplever våld mellan närstående vuxna, själv är utsatta för våld. Om en våldsutsatt kvinna har barn måste därför socialnämnden uppmärksamma och utreda barnet utifrån barnets behov. I alla ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör socialnämnden utreda om något barn har bevittnat våldet eller själv utsatts för våld. Om något barn kan ha bevittnat våld ska den informationen föras vidare till den enhet som utreder barn. Socialnämnden bör skyndsamt göra en förhandsbedömning om av om en utredning ska inledas.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	747	Hur ska den ideella föreningen dokumentera?	747	Utför den ideella föreningen socialtjänst på uppdrag av socialnämnden gäller reglerna om dokumentation i SoL och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Den ideella föreningen ska fortlöpande dokumentera genomförandet av insatsen. Den dokumentation som föreningen bör ha är genomförandeplan och journal. Dokumentationen bör hållas samman i en personakt. Föreningen behöver också ha regler för hur handlingar förvaras. Chefen eller ansvarig inom den ideella kvinnojouren har ansvaret för dokumentationen och för att personalen har kunskap om och följer de regler som gäller.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	748	Är kommunen skyldig att hjälpa den frivilliga organisationen att lära sig hur dokumentationen ska skötas och allt i övrigt de behöver lära sig för att arbeta enligt socialtjänstlagen?	748	Nej, kommunen är inte skyldig att lära ut det till den ideella kvinnojouren. Den ideella föreningen har själv ansvar för att lära sig. Däremot finns det inget som hindrar kommunen från att utbilda den ideella föreningen i regelverket om den själv finner att detta är en framkomlig väg för att uppnå god kvalitet vid utförandet socialtjänst. Många kommuner anser att det är det enda rimliga.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	749	Vad har kommunen för ansvar om en receptionist på kommunen hänvisar en kvinna att ta kontakt med kvinnojouren?	749	Om en våldsutsatt kvinna talar om för receptionist, eller någon annan representant för kommunen, att hon har problem ska det uppfattas som begäran om stöd och hjälp. Då har hon rätt till individuell bedömning. Kvinnan bör hänvisas till socialtjänsten för att de ska kunna ta reda på vilka behov hon har, till exempel behov av ekonomiskt bistånd. Detta gäller alltid, utom då det är helt uppenbart att kvinnan bara söker allmän information.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	750	Vad gäller för kvinnor som inte vill att socialtjänsten ska ha uppgifter om dem och deras barn och av den anledningen kontaktar den ideella kvinnojouren direkt?	750	Om en kvinna vänder sig till den ideella föreningen/kvinnojouren direkt, eftersom hon inte vill bli registrerad, måste det givetvis respekteras. Det innebär i sin tur att den ideella föreningen inte behöver följa regelverket som finns i SoL i kontakterna med kvinnan. Att vissa våldsutsatta inte vill ha kontakt med socialtjänsten är en anledning till varför de ideella föreningarna har sådan viktig och avgörande roll i samhället. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att socialtjänsten kan hjälpa på fler och andra sätt än vad den ideella föreningen kan. Kommunen kan både stödja oberoende ideell föreningsverksamhet för sådana kvinnor och betala ersättning för samma kvinnojour när den utför socialtjänst. Det ena utesluter inte det andra.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	751	Hur kan den frivilliga organisationen skilja på när den genomför socialtjänst och när det är föreningsverksamhet?	751	Det är socialtjänst när insatsen sker på uppdrag av socialnämnden, med biståndsbeslut. Det är ideell föreningsverksamhet när kvinnor på egen hand söker sig dit. Även kvinnor som inte vill ha kontakt med socialtjänsten kan dra nytta av de kvalitetskrav som gäller för socialtjänsten, det vill säga att verksamheten håller god kvalitet. Det är även lämpligt att den ideella föreningen upplyser kvinnan om att hon genom att vända sig till socialtjänsten kan få hjälp med ekonomiskt bistånd och med andra stöd och hjälpinsatser samt om socialnämndens ansvar för medföljande barn. När en kvinna bor på en kvinnojour och har sökt sig dit på egen hand, och samtidigt har medföljande barn, bör föreningen anmäla till socialnämnden om att barnet kan behöva skydd av nämnden.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	752	Ska den ideella föreningen fråga om hur en kvinna blivit hänvisad dit?	752	Det är inte fel att kvinnojouren samtalar med kvinnan och upplyser henne om vilket stöd och vilken hjälp hon kan få av socialtjänsten. Med ett beslut från socialnämnden har hon helt annan rättsstatus. Det betyder att hon har rätt att få sina behov utredda och bedömda, hon får ett biståndsbeslut som hon kan klaga på och hon kan vända sig till Socialstyrelsen om hon inte är missnöjd med den hjälp hon fått av socialtjänsten.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	753	Vad gäller för dokumentationsregler när en ideell förening genomför serviceinsatser?	753	Det är bara när den ideella föreningen genomför insatser till följd av ett socialnämndsbeslut som föreningen är skyldig att dokumentera. Dokumentationsskyldigheten är alltså knuten till att det finns ett beslut som ger den enskilde rätt till en individuellt behovsprövad insats. Om socialnämnden har erbjudit en kvinna insatser som service, till exempel samtalsstöd, och detta ges av en förening, så gäller inte dokumentationsreglerna. Däremot följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer att offentligt finansierad verksamhet i viss utsträckning måste dokumenteras för att det ska vara möjligt att redovisa hur medlen används och att följa upp verksamheten. Se vidare i handboken som det hänvisas till ovan.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	754	Är kommunens stöd till jourboende för en våldsutsatt kvinna, ett bistånd till hennes försörjning (försörjningsstöd)?	754	Nej, en kvinna som bor på kvinnojour gör det på grund av att hon utsatts för våld. Det är ett stöd och hjälpinsats. Kommunen har enligt SoL en möjlighet att ta ut en skälig avgift. Det viktiga är att utreda de behov kvinnan har. Det är fel att betrakta en våldsutsatt kvinna som vilken person som helst i behov av tillfälligt boende, som till exempel en student. Gör man så riskerar man att osynliggör våldet mot henne och i förekommande fall hennes barn.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
76	Socialstyrelsen	Frågor och svar om våld i nära relationer	755	Hur gör vi som ideell kvinnojour om socialtjänsten inte efterfrågar vår dokumentation?	755	När socialtjänsten beviljat boende på kvinnojour, så gäller regelverket om dokumentation. Socialnämnden har uppföljningsansvaret. I det ligger att följa upp den enskildes dokumentation. Sköter inte socialnämnden det, kan man vända sig till IVO, Inspektionen för vård och omsorg och klaga.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/kompetensstod/fragor-och-svar/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	756	Vad är LVU?	756	LVU är en förkortning på en svensk lag som heter lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagen ger det svenska samhället genom socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år. Men den mesta hjälpen som socialtjänsten erbjuder barn och föräldrar är frivillig och då behöver socialtjänsten inte använda sig av beslut enligt LVU.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	757	Hur länge har LVU funnits?	757	Den lag som gäller idag kom år 1990 men Sverige har haft lagar som har reglerat omhändertaganden av barn även tidigare.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	758	När kan det bli aktuellt för socialtjänsten att omhänderta barn?	758	Ett beslut om omhändertagande enligt LVU måste baseras på att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan handla om missförhållanden i hemmiljön eller barnets eget beteende. Våld eller kränkande behandling från familjen är ett exempel, ett annat är att barnet själv utsätter sig för fara, använder droger eller begår brott. Ett krav är också att det kan antas, eller att socialtjänsten vet, att föräldrarna och barnet inte samtycker till vården.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	759	Kan religion vara ett skäl till att ett barn omhändertas?	759	Nej, religion är inte en grund för ett omhändertagande av ett barn. Ett omhändertagande enligt LVU måste alltid utgå ifrån att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan antingen handla om missförhållanden i hemmiljön eller att barnets eget beteende innebär risker.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	760	Kan föräldrar som inte pratar svenska få tolkhjälp vid ett omhändertagande?	760	Ja, socialtjänsten ska precis som andra svenska myndigheter använda tolk om man har kontakt med någon som inte kan prata svenska. Man ska också översätta dokument som har skrivits om det behövs.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	761	Hur går det till när socialtjänsten fattar beslut om omhändertagande av barn? Är till exempel polisen inblandade?	761	Det börjar med att socialtjänsten på något sätt får information om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har då i uppdrag att utreda barnets behov av stöd och skydd. Det arbetet ska utgå ifrån vad som är bäst för barnet. Om barnet behöver skyddas och placeras akut och vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande. Det  innebär att barnet tas om hand och placeras på en gång mot vårdnadshavarnas vilja. Domstolen ska sedan avgöra om socialnämndens beslut ska gälla. Socialnämnden har möjlighet att ta hjälp av polisen vid själva omhändertagandet, men bara om det är nödvändigt. Om situationen inte är akut men socialtjänsten ändå bedömer att barnet behöver tvångsvård lämnar socialtjänsten in en ansökan till domstolen. Domstolen avgör då om det finns skäl för vård med stöd av LVU.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	762	Vad kan föräldrar göra om deras barn omhändertas? Kan de överklaga? Är omhändertagandet för alltid?	762	Ja, föräldrar kan överklaga beslut om tvångsvård av deras barn. Det är alltid en domstol som ska avgöra om ett barn ska omhändertas. Det beslut domstolen fattar kan föräldrarna överklaga. Både barnet och vårdnadshavarna har rätt till ett offentligt biträde, vilket innebär juridisk hjälp som betalas av staten. Så fort tvångsvård inte längre behövs så ska den upphöra. Beslutet om tvångsvård ska övervägas eller omprövas av socialnämnden minst var sjätte månad.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	763	Finns det risk att omhändertagna barn utnyttjas, eller till och med säljs?	763	Svenska myndigheter säljer inte barn. Risken för att placerade barn utnyttjas av någon är precis som för andra barn väldigt liten. Alla barn som placeras ska få en egen socialsekreterare på socialtjänsten som har i uppgift att följa upp hur barnet har det. Socialtjänsten har ett långtgående ansvar för att barn som är placerade inte utnyttjas.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	764	Vad finns det för lagar och skydd som garanterar att omhändertagna barn har det bra?	764	Socialtjänsten har alltid ansvar för att placerade barn får god vård. Familjer som vill bli familjehem utreds av socialtjänsten och HVB måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är tillsynsmyndighet för socialtjänsten. Socialtjänsten ska också noga följa vården av placerade barn. I det ingår att prata med barnet, besöka barnet där han eller hon bor och att prata med familjehemmet eller personalen och barnets vårdnadshavare. Ett minimum är att beslutet om tvångsvård ska övervägas eller omprövas av socialnämnden var sjätte månad. Så fort tvångsvård inte behövs ska den upphöra. I svensk lag står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Det gäller också placerade barn. Personal i verksamheter som vänder sig till barn och unga måste genast anmäla. Personal på HVB som uppmärksammar missförhållanden och risker i vården om barn och unga är skyldiga att genast rapportera detta till ansvarig för verksamheten.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	765	Hur många barn blir omhändertagna varje år i Sverige?	765	År 2020 fattades beslut om tvångsvård enligt LVU för totalt 3486 barn i hela landet. Då ingår både omedelbara omhändertaganden och andra beslut om vård enligt LVU.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	766	Har barnet rätt att bli placerad i en familj med samma religion?	766	Det är viktigt att barnet får behålla kontakten med sitt ursprung, sitt språk och sin kultur. Socialtjänsten ska i första hand undersöka om det går att placera barnet i ett hem i barnets nätverk. Vad som är bäst för barnet ska alltid beaktas. Socialtjänsten har ett ansvar för att utforma vården på ett sätt som främjar barnets samhörighet med familj och personer som är betydelsefulla för barnet, samt kontakt med hemmiljön.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	767	Finns det en regel att placera barnet i samma stad som familjen?	767	Socialtjänsten ska försöka placera barnet nära hemmet för att inte bryta kontakten med hemmiljön. Helst bör placeringen göras i samma kommun. Men det finns situationer när det inte är bäst för barnet att placeras nära föräldrarna, till exempel om barnet är omhändertaget på grund av övergrepp från familjen.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	768	Vilka krav finns på familjehem som ska ta hand om barn som har omhändertagits?	768	Ett familjehem ska ha förutsättningar för att erbjuda barnet vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Familjehemmet ska också ha förutsättningar att tillgodose barnets specifika behov. Det är socialtjänsten som utreder att möjliga familjehem lever upp till kraven och de ska också följa vården noga.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	769	Hur mycket får man betalt för att vara familjehem?	769	Det bestäms med hänsyn till varje barns behov av insatser och därmed vilken arbetsinsats som kommer att krävas av just det familjehemmet. Det finns nationella rekommendationer för ersättning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) publicerar, de är en organisation för kommuner.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	770	När kommer barnet tillbaka till sin familj? Får barnet vara med och bestämma det?	770	Så fort vård enligt LVU inte behövs ska den upphöra. Om barnet fortfarande är i behov av vård kan placeringen fortsätta frivilligt med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Utgångspunkten är att barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med vården är uppnått. Placeringen ska inte pågå längre än nödvändigt. Om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om han eller hon flyttar från ett familjehem kan socialtjänsten besluta att barnet inte får flytta. Ett sådant beslut tas alltid med hänsyn till barnets bästa. Barnet har alltid rätt att få relevant information och ska ges möjlighet att framföra sina åsikter.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	771	Kan föräldrar få hjälp så att de kan få hem sina barn?	771	Socialtjänsten ska ge vårdnadshavarna och föräldrarna till placerade barn råd stöd och annan hjälp som de behöver. Det kan till exempel vara erbjudande om föräldrautbildning, samtalsstöd, stöd i föräldrarollen och stöd i kontakten med dem som vårdar barnet.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	772	Om en familj har visat sig vara skadlig för ett barn, varför kan andra barn i familjen omhändertas?	772	Socialtjänsten gör alltid en bedömning i det enskilda fallet, alltså för varje barn. Om det finns en påtaglig risk för att ett barns hälsa eller utveckling skadas och det inte finns samtycke till frivillig vård ska socialtjänsten besluta om vård enligt LVU. Socialtjänsten ska inte vänta med att ingripa till dess att ett barn har skadats.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
77	Socialstyrelsen	Frågor och svar omhändertagande av barn enligt LVU	773	Jag har inte träffat mitt barn på flera år. Kan socialtjänsten bestämma det?	773	Socialtjänsten har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare tillgodoses så långt som det är möjligt. Men om det är nödvändigt utifrån situationen får socialtjänsten besluta att umgänget ska begränsas. I vissa undantagsfall kan socialtjänsten även behöva hålla barnets vistelseort hemlig för föräldrar eller vårdnadshavare.	https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	774	Vad avropas?	774	Socialstyrelsen avropar kursområden inför varje nytt kursår med SKkurser. Ett kursområde är ett område som Socialstyrelsen önskar anskaffa kurs inom.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	775	Hur går avropsprocessen till?	775	Avropsförfrågningarna skickas till samtliga ramavtalsleverantörer. Socialstyrelsen skickar en (1) avropförfrågan per kursområde. Ramavtalsleverantörerna skickar avropssvar gällande den/de kurser de har möjlighet och intresse av att hålla. Socialstyrelsen kvalificerar och utvärderar avropssvaren och det ekonomiskt mest fördelaktiga avropssvaret, utvärderat på grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, tilldelas avropsavtal för det kursområdet. Samtliga villkor och krav för avrop specificeras i respektive avropsförfrågan. Att som leverantör ingå i ramavtalet är ingen garanti för att bli tilldelad kurs.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	776	Vilka kursområden kommer Socialstyrelsen att avropa?	776	Vilka kursområden som är aktuella för avrop inför varje kursår finns listade i en PDF på vår webb: Upphandling av SK-kurser - Socialstyrelsen. Gå längre ner på denna sida, så hittar du olika PDF:er att laddar ner, under rubriken Ladda ner.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	778	När skickas avropen ut?	778	Socialstyrelsen planerar att avropsförfrågningarna ska skickas ut under februari varje år.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	779	Vart skickas avropen?	779	Avropsförfrågningarna skickas via e-post till ramavtalsleverantörens angivna uppdragsansvarig, alternativt till en angiven funktionsbrevlåda. Varje avropsförfrågan består av en länk till Mercell Tendsign. Leverantörens avropssvar ska skickas in till Socialstyrelsen via Mercell Tendsign.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	780	Vem ansvarar för att avropsvaret blir korrekt?	780	Det är uppdragsansvarig för respektive ramatlasleverantör som ansvarar för att avropssvaret blir korrekt i Mercell Tendsign. Det är även uppdragsansvarig som ska agera kontaktperson gentemot Socialstyrelsen i frågor gällande ramavtal, avrop och avropsavtal.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	781	När är sista svarsdag?	781	Sista datum för leverantören att skicka in svar kommer att stå i det utskickade e-postmeddelandet, men finns även information om det i varje avrop. Det går också alltid att kontakta oss på Socialstyrelsen för att få denna information.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	782	Måste en ramavtalsleverantör besvara Socialstyrelsens avropsförfrågan?	782	Ramavtalsleverantörerna skickar endast avropssvar gällande den/de kurser de har möjlighet att hålla. Det finns inga krav på att ramavtalsleverantören måste besvara avropsförfrågan.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	783	Kan samma ramavtalsleverantör skicka flera avropssvar på samma kursområde?	783	Socialstyrelsen kommer endast kvalificera och utvärdera ett (1) avropssvar från respektive ramavtalsleverantör, per kursområde. Om en ramavtalsleverantör skickar in fler än ett avropssvar inom samma kursområde, kommer Socialstyrelsen kvalificera och utvärdera det senast inkomna avropssvaret (vid tidpunkt för anbudsstängning).	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	784	Vem tilldelas avtal för respektive kursområde?	784	Den leverantör som erbjuder det avropssvar som är ekonomiskt mest fördelaktigt, utvärderat på grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kommer att tilldelas avropsavtal för respektive kursområde.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	785	Vilket pris kan ramavtalsleverantören ange?	785	Krav på pris framgår av respektive avropsförfrågan. Dock är ramavtalsleverantören bunden till att hålla sig inom det pris som ramavtalsleverantören angav i ramavtalet.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
78	Socialstyrelsen	Frågor och svar om avropsprocessen	786	Vad händer om Socialstyrelsen inte får avropssvar på vissa kursområden?	786	För de kursområden som förblir obesvarade av ramavtalsleverantörerna har Socialstyrelsen rätt att vända sig till leverantörer utanför ramavtalet med förfrågan om att hålla kurs.	https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/sk-kurser-faq-avropsprocess-efter-annonsering.pdf	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	787	Vilket ansvar har socialtjänsten för för barn som flytt från Ukraina?	787	Socialtjänstens ansvar för barn ser olika ut beroende på om de kommer till Sverige med eller utan en förälder. Det beror också på om de vistas här viseringsfritt eller om de har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	788	Vilket ansvar har socialnämnden om det kommer in en orosanmälan som rör ett barn från Ukraina?	788	Samma regler gäller här som för alla barn som befinner sig i Sverige. Socialnämnden ska alltså ta ställning till om en utredning ska inledas enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Nämnden ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	789	Har barn som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet rätt att gå i skolan?	789	Ja, barn som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att gå i skolan i Sverige.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	790	Blir de som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet folkbokförda i Sverige?	790	Nej. Personer som fått ett tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet och vistas i Sverige i kortare tid än tre år blir inte folkbokförda i Sverige.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	791	Har flyktingar med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet rätt till bostads- och barnbidrag?	791	Nej, denna typ av ersättningar från socialförsäkringen bygger på att mottagaren är folkbokförd i Sverige.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	792	Får personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet svenskt personnummer?	792	Nej. En person som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan ansöka om ett svenskt samordningsnummer.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	793	Vad är ett samordningsnummer och hur får man det?	793	Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte har ett svenskt personnummer, men som har behov av kontakt med det svenska samhället. Samordningsnumret gör det lättare att ha kontakt med svenska myndigheter, arbetsgivare, skola, banker med mera. En person som fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan själv ansöka om samordningsnummer hos Skatteverket. Myndigheter i Sverige kan också begära ett samordningsnummer för en person som de behöver ha kontakt med.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
79	Socialstyrelsen	Frågor och svar med anknytning till rätten till vård, skydd och bistånd som personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har	794	Får flyktingar från Ukraina vaccin mot covid-19 i Sverige?	794	Flyktingar från Ukraina får vaccin mot covid-19 i Sverige kostnadsfritt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot covid-19 för personer som är 12 år och äldre. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har en tilläggsöverenskommelse om vaccinering mot covid-19, där regeringen avsätter medel för att stödja regionernas insatser att snabbt och säkert erbjuda flyktingar från Ukraina vaccination mot covid-19.	https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/krisberedskap/samlad-information-med-anledning-av-kriget-i-ukraina/ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/fragor-och-svar-om-ratt-till-vard-och-bistand-i-sverige/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	795	Vad är Sahlgrenska Life?	795	Sahlgrenska Life är ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Vitartes Fastigheter för att skapa ett centrum för världsledande forskning, vård, utbildning och innovation. Kärnan i Sahlgrenska life utgörs av forskningsmiljöer där experimentell grundforskning kopplas tätare samman med den kliniska forskningen nära patienterna – så kallad translationell forskning. En av de stora vinsterna är att ny kunskap snabbare kan överföras till vården för att öka nyttan för patienterna. Vården kan i sin tur bidra till forskningen genom iakttagelser som ger upphov till nya forskningsidéer. Sahlgrenska Life är en satsning inom områden med snabb utveckling och potential så som precisionsmedicin, genomik, biologiska läkemedel och användningen av artificiell intelligens (AI) inom vård och forskning.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	796	Varför behövs Sahlgrenska Life?	796	Samhället står inför stora utmaningar med färre personer i arbetsför ålder samt en växande och åldrande befolkning, och med den ett ökande behov av hälso- och sjukvård. Samtidigt pågår en utveckling inom medicin och teknik som ger enorma möjligheter, bland annat inom personcentrerad vård, precisionsmedicin och digitalisering. För att möta utvecklingen behövs ett ökat samspel mellan forskning, vård, samhälle och näringsliv. Grundtanken med Sahlgrenska Life är att förbättra förutsättningarna för det.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	797	Var befinner sig projektet i processen?	797	De senaste åren har flera viktiga beslut fattats inom både VGR och Göteborgs universitet som inneburit stora kliv framåt för projektet. Detaljplaneprocessen inom Göteborg Stad har också gått framåt. Detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige i december 2021 och kan vinna laga kraft i början av 2022. De slutgiltiga besluten om att uppföra husen och förverkliga Sahlgrenska Life återstår att fatta men projektet har kommit en lång bit på väg.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	798	När kan inflyttning ske?	798	Inflyttning i hus 1 (huset på Sahlgrenska sjukhusets område) kan ske tidigast 2029. För hus 2 och 3 (huset på Medicinareberget och över Per Dubbsgatan) planeras inflyttning till våren 2027.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	799	Hur stor är investeringen i Sahlgrenska Life?	799	Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad investerar tillsammans omkring 3 miljarder kronor. 2,3 miljarder av dessa är kostnaden för VGR för Hus 1. Därtill investerar Vitartes, som äger och bygger hus 2 och 3, nästan lika mycket. Sahlgrenska Life är en mångmiljardsatsning – för framtidens forskning och vård i Västsverige.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	800	Kan hyror i Sahlgrenska Life hota forskningen?	800	Kostnad per kvadratmeter är dyrare i en ny byggnad än i gamla lokaler. Men nya lokaler innebär ett effektivare utnyttjande av ytan med en mindre totalarea som följd, vilket återspeglas i ekonomin. När man bygger nytt kan man effektivisera ytan till ett modernare arbetssätt och därmed använda färre kvadratmeter. I planeringen av Sahlgrenska Life utformas lokalerna med större effektivitet och flexibilitet än många arbetsplatser har idag, utifrån hur behov och arbetsmönster ser ut. Gamla lokaler är ofta ineffektiva där personalen måste röra sig över relativt stora ytor, och med sämre arbetsmiljö. Nya lokaler ger bra förutsättningar för en bra arbetsmiljö och kostnadseffektivare arbetssätt. Framtiden arbetsplatser kan vara mindre och mer effektiva. Kostnader i projektet måste bevakas noga. Samtidigt behöver lokalerna svara mot framtidens behov inom forskning och medicinsk behandling. Delar av sjukvården på Sahlgrenska bedrivs i uttjänta lokaler som inte är ändamålsenliga ur ett patientperspektiv. Kostnaderna för att åtgärda dem skulle bli mycket stora.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	801	Vill forskarna som ska arbeta i husen ha detta?	801	I rapporter och utredningar som gjorts om Sahlgrenska Life framkommer det att såväl forskare, studenter och sjukvårdspersonal ser ett stort behov av fysiska mötesplatser mellan sjukhusets medarbetare och universitetets. Ett skäl som anges är att det är i mötena mellan olika professioner och discipliner som frön kan sås till nya samarbeten och medicinska framsteg. Det här arbetssättet finns redan idag i Göteborg och har prövats med framgång på många håll i världen – i exempelvis Oslo.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	802	Varför behöver gamla byggnader rivas?	802	Vården behöver ständigt utvecklas och därmed även byggnaderna för vården. När sjukvården moderniseras krävs specialanpassade lokaler för att kunna bedriva högspecialiserad universitetssjukvård och universitetstandvård. Det innebär att några av de äldre byggnaderna behöver ersättas av nya som uppfyller moderna krav på sjukvård och forskning. Historiskt sett har om- och tillbyggnaderna avlöst varandra på Sahlgrenska – det finns en historia av förändring och utveckling. För ett universitetssjukhus är det avgörande att kunna förändras i takt med den medicinska utvecklingen och patienternas behov. Placeringen av byggnaderna i Sahlgrenska Life har utretts noggrant. Den är strategisk och unik för att kunna binda samman Sahlgrenska och Medicinareberget och för att samla näringsliv, akademi, universitetssjukvård och universitetstandvård på samma plats – en avgörande faktor för att kunna åstadkomma den samverkan som är kärnan i Sahlgrenska Life.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	803	Kan man inte renovera befintliga hus?	803	Att renovera uttjänta byggnader som idag används för patologi, mikrobiologi med flera verksamheter är inte optimalt utifrån dagens förutsättningar. Lokalerna ligger idag utspridda medan den medicinska utveckling som skett de senaste decennierna gör att metodiken är allt mer överlappande mellan olika specialiteter. Att samla verksamheterna ger stora samordningsfördelar både när det gäller teknisk utrustning och kompetensförsörjning. Dagens laboratoriemedicin kräver dessutom stora instrument, så kallade automationsbanor. Det ställer krav på lokalerna, vilka är lättare att uppfylla om man bygger nytt.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	804	Vad finns det för planer för bevarande av de hus som ska rivas?	804	Västfastigheter, som förvaltar och driftar fastigheterna på Sahlgrenska sjukhuset, arbetar för att ta fram möjliga lösningar för bevarande av fastigheter och andra element på området som står inför en rivning. En utredning som gjorts visar på möjligheter att bevara entrépartiet från Per Dubbshuset och inkludera den i fasaden till den nya fastigheten. Delar av interiören från Per Dubbshuset kommer också att sparas på olika sätt. Västfastigheter ser också på möjligheterna att ta tillvara på olika mur- och trappelement. För att knyta samman området kommer de nya fastigheterna att gestaltas med fasader i rött tegel och granitsocklar. Arbetet sker i dialog med Stadsbyggnadskontoret och stadens antikvarier. Byggnaderna designas för låg energianvändning och solceller planeras för tak och söderfasader.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	805	Är industrin intresserad av att vara med?	805	Näringslivet och industrin får en allt större roll i vården, där vi arbetar tätt med bland annat avancerad medicinteknik och AI. Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus finns risk att de stora life scienceföretagen lämnar, med sin forskning och sina innovationer. Sjukhusets kompetens och närheten till patienterna är en attraktiv resurs för näringslivet och den tekniska utvecklingen och nya innovationer från näringslivet är avgörande för vårdens utveckling. Projektorganisationen för Sahlgrenska Life är mån om att skapa en god dialog med näringslivet i regionen för att på ett tidigt stadium involvera dem i planeringen runt Sahlgrenska Life.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	806	Vad är life science?	806	Begreppet life science brukar användas som en sammanfattning av biologi, biokemi, genetik och medicinska vetenskaper – och har en ännu bredare betydelse i näringslivet där till exempel även teknik och digitalisering innefattas. Det är en tvärvetenskaplig forskningsgren som berör främst människors hälsa, men också angränsande områden som till exempel miljö och hållbarhet. Gemensamt för forskningen är bidraget till människans välbefinnande. En stor del av den verksamhet som planeras i Sahlgrenska Life kan betecknas som life science.	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
80	Västra Götalandsregionen	Sahlgrenska Universitetssjukhuset :: Svar på vanliga frågor om Sahlgrenska Life	807	Vad är translationell forskning?	807	Translation betyder enkelt uttryckt ”översättning” eller ”överföring” (från latinets translatio = överföring). Begreppet används här i betydelsen överföring av kunskaper och metoder mellan olika skeden, discipliner och sektorer. Translationell forskning bygger på att problem som upptäcks i inom vården, exempelvis vid diagnos eller pågående behandling, används i utveckling och forskning innan klinisk prövning. På det viset utgår forskningen från patientens hälsosituation med målsättning att snabbt nå resultat som kan leda till bättre diagnostik och terapi. 	https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/sjukhuset-vaxer/sahlgrenskalife/fragor-och-svar/	
81	Västra Götalandsregionen	Regional utveckling :: Verksamhetsområden :: Transportinfrastruktur :: Nationell transportplan 2018-2029 :: Regionala banor	808	Vilka järnvägar i Västra Götaland är det som är lågtrafikerade enligt Trafikverket?	808	Kinnekullebanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan och Norra Bohusbanan är de lågtrafikerade banor som har reguljär persontrafik. Älvhem - Lilla Edet, Lysekilsbanan och DVVJ är också lågtrafikerade banor där det främst körs gods.	https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/nationell-transportplan/regionala-banor/fragor-och-svar/	
81	Västra Götalandsregionen	Regional utveckling :: Verksamhetsområden :: Transportinfrastruktur :: Nationell transportplan 2018-2029 :: Regionala banor	809	Hur stor andel utgör banorna av Västra Götalands totala järnvägsnät?	809	Banorna utgör cirka en tredjedel av det totala järnvägsnätet.	https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/nationell-transportplan/regionala-banor/fragor-och-svar/	
81	Västra Götalandsregionen	Regional utveckling :: Verksamhetsområden :: Transportinfrastruktur :: Nationell transportplan 2018-2029 :: Regionala banor	810	Hur långt borta är en avveckling?	810	Vissa banor är redan i så dåligt skick att de inte längre trafikeras (till exempel Lysekilsbanan). För flera andra är en avveckling så nära som på fem års sikt. Men framförallt körs tåg med reducerad hastighet idag på samtliga banor.	https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/nationell-transportplan/regionala-banor/fragor-och-svar/	
81	Västra Götalandsregionen	Regional utveckling :: Verksamhetsområden :: Transportinfrastruktur :: Nationell transportplan 2018-2029 :: Regionala banor	811	Hur ligger Västra Götaland till jämfört med andra län i Sverige?	811	Bara Jönköping har fler lågtrafikerade järnvägar än Västra Götaland, men Västra Götaland har mest lågtrafikerad järnväg räknat i kilometer.	https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/nationell-transportplan/regionala-banor/fragor-och-svar/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	812	Vad är Arbetsmiljösatsningen?	812	Arbetsmiljösatsningen är en satsning där VGR:s förvaltningar och bolag kan ansöka om resurser för olika aktiviteter för att utveckla sitt arbetsmiljöarbete och skapa en hållbar arbetsmiljö för medarbetarna. Arbetsmiljösatsningen finansieras av den budgetförstärkning som enligt politiskt beslut i regionfullmäktige tillsatts under året för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjuktalen i regionen.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	813	Vem kan söka?	813	Alla VGR:s förvaltningar och bolag. Ansökan kan gälla en hel förvaltning eller för ett område, men också för enskilda verksamheter, kliniker eller enheter. Viktigt är att oavsett vilken nivå ansökan avser, ska den vara väl förankrad hos er ledning och HR-chef för deras aktiva stöd i arbetet. Det är ni som verksamhet som äger ert utvecklingsarbete och ni ska vara beredda på att tillsätta egna personella resurser och engagera HR-funktionen i arbetet.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	814	Hur går det till?	814	Ansvariga hos sökande verksamhet skickar in ansökan via intresseanmälan som är öppen för ansökningar 30 november - 15 mars. Fyll i samtliga delar av intresseanmälan för att öka möjligheten för oss att kunna göra en bedömning utifrån ett helhetsperspektiv. Beredning av ansökan sker i beredningsgrupp som i förekommande fall kan komma att begära kompletterande information eller ett samtal kring ansökan för att kunna förbereda underlag till beslut. Förslag till beslut skickas till Koncernstab HR, Koncernkontoret för beslut. Ni får återkoppling via e-post.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	815	Vad kan Arbetsmiljösatsningen stötta er med?	815	Vid bedömning av ansökan tas hänsyn till grundproblematiken som beskrivs, förankring, relevans, helhetstänk och långsiktighet samt pågående arbete inom verksamheten. Vid bedömningen och framförallt vid beslut tas också hänsyn till det primära syftet med satsningen som handlar främst om att stärka ett strategiskt, proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete som primärt rustar organisationen, snarare än individerna. Förstärkningen ska inte ersätta redan planerade insatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet, men kan användas för att utveckla det pågående arbetet.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	816	När är sista dagen för att skicka in intresseanmälan?	816	Intresseanmälan är öppen mellan 30 november - 15 mars och vi hanterar intresseanmälningarna löpande. Omständigheterna i samband med pandemin kan komma att innebära förändringar i öppethållandet, exempelvis genom att vi öppnar för en andra omgång intresseanmälningar till våren. Detta kommuniceras i så fall här på Arbetsmiljösatsningens sida och via kanaler som Insidan, I-linjen och HR.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	817	Vem kan vi vända oss till för att få hjälp med att formulera vår ansökan?	817	Att fylla i intresseanmälan så gott ni kan är det första steget i ansökan. Det går bra att kontakta er kundansvariga på Hälsan och Arbetslivet vid frågor i samband med att ni fyller i formuläret. När ni sedan skickat in er intresseanmälan blir ni kontaktade av oss inom två till tre veckor, i förekommande fall kan komplettering komma att begäras.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	818	Hur lång tid tar det att få svar?	818	Beredningsgruppen träffas en gång i veckan för att lyfta nyinkomna intresseanmälningar. Beroende av antal intresseanmälningar som inkommer, kan tiden tills ni får återkoppling variera något. I vissa fall kan den som ansöker bli kontaktat för att diskutera ansökan, samt för en eventuell begäran om komplettering, för att kunna ta beslut. Räkna med minst två-tre veckor efter inskickad intresseanmälan innan ni får besked.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	819	Vem tar beslut om beviljad ansökan?	819	Koncernstab HR fattar besluten. Hälsan och Stressmedicin har i uppdrag att stötta i förberedelserna inför beslut.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/	
82	Västra Götalandsregionen	Arbetsmiljösatsningen	820	Måste arbetet genomföras under året eller går det att fortsätta sin satsning in i nästa år?	820	Arbetsmiljösatsningen finansieras av en budgetförstärkning från politiken och ligger i detaljbudgeten som sträcker sig ett år i taget, vilket innebär att aktiviteterna ska ske under innevarande år.	https://www.vgregion.se/ov/ism/kampanjer/ams/faq/